Jag kämpade hårt för att få dig att vilja ha mig. Men vi är inte menade för varandra.
Och sanningen kommer alltid för mig att vara en lögn, även om den satte mig fri.
Mina tårar rinner som havet, när de flöt i vinden. De föll i slowmotion och de tog mig till knä.
Du skämtar om mig, och skämtar om min intelligens. Stänger av ljuset och nu allt som återstår. Fyller mig med tvivel och jag skriker ditt namn högt.
Varför vill du sätta mig genom smärtan?
Jag får känslan att jag aldrig kommer fly, jag kan inte gömma mig från din skam.
Tårar på marken, tårar på min kudde. Du kommer aldrig ta mig ner, och jag kommer över dig.
När förlorade du dina känslor?
När blev du så grym?
Och om du vill klippa mig öppen så säg tusen ord om dig.
Och med tiden vet jag att jag lämnar dig, som ett avlägset minne.
Jag vet att kärlek kan vara så lätt, om jag bara börjar älska mig själv.
Och kommer över dig.

Likes

Comments