LIvet är hårt ibland.

Jag blev mobbad från förskooleklass till 6:an i mellnstadiet. Det var sjuka saker som hände i skolan varje dag. Jag var rädd för att gå tilll skolan. Jag var inte rädd ör skolan jag var rädd för människorna i den eller man kan också kalla det elverna i den. Jag blev mordhotad slagen och också hamnade en sak i toaaletten. Allt detta gjorde några små omogna underåriga elever. Att barn kan vara så elaka. Jag var rädd att berätta allt som hände under åren för mina föräldrar och lärare. Jag var rädd att speciellt mina föräldrar inte skulle ha mer tyngd på axlarna än vad de redan hade. Men en dag årkade jag inte hålla mig mer jag bara sa allt som hänt på engång. Mina föräldrar blev jätte ledsna över allt som jag var med om i skolan. Mina föräldrar tog itu med detta på en gång och kontaktade rektor och föräldrar till eleverna som gjorde detta. Vi gick på samtal efter samtal men iget hände. När jag hade gått hela 6:an var det äntligen dags att komma där ifrån. Dagen jag slutade 6:an var den bästa dagen i mitt liv jag skulle äntligen byta skola efter sommaren äntligen. Jag gick på en byskola så man byter automatiskt skola till högstadiet. Om jag kollar på hur jag mådde då vs hur jag mår nu är jag så himla stolt att gå från botten till toppen. Jag lovar prata med era föräldrar eller en vuxen ni litar på jag lovar det gör skillnad.❤

Likes

Comments