Jag kan inte ljuga: Jag ser verkligen fram emot den här kursen. Sex och samlevnad ur ett hälsofrämjande perspektiv. Jag skulle utan tvekan kunna tänka mig att lära ut ämnet, eller jobba på en ungdomsmottagning. Helst det sistnämnda. Det är ett så stort och fascinerande ämne, så jag vet inte riktigt vart jag ska börja i min predikan. 😂 Jag återkommer när jag har haft min riktiga uppgift, tror jag.

Inte nog med det! Blev antagen till Grundläggande medicinsk genetik, och jag är kluven. Den börjar vecka 10, samma vecka som jag går ut på praktik. Det verkar intressant och vettigt, men orkar jag? Det är redan en hel del att hålla koll på som det är. Då skulle jag även studera 175% om jag tackade ja. Ugh, jag tänker fundera lite. De ville inte ha svar förrän senast söndag ändå.

Ska försöka att ta mig till biblioteket lite senare så att min kurslitteratur blir komplett. Just den kursen jag läser i dag innehåller mest webbsidor, vilket är bra för plånboken. 😄 Satt just och kände mig extra vuxen efter att ha schemalagt min ekonomi. Bokus är så himla fina mot studenter att man kan välja att ta faktura på 60 dagar i stället för den vanliga 30-dagarsfakturan. Inte för att det gjorde någon jätteskillnad för min del egentligen, mer än att jag kan andas ut med vetskapen att jag har hunnit få in CSN och liknande. Varför ska alltid pengar vara så stressande? Oh well, allt som har med min ekonomi att göra är nu fixat. Vuxenpoäng till mig.

Likes

Comments

Brukar ni också bli det av riktigt fin konst? Hittade ARROGANT på Facebook och planerar redan att handla därifrån... någon gång. Se bara!

Likes

Comments

Ja, förra inlägget råkade bli en mil långt ungefär, och det ursäktar jag för. Jag tror inte riktigt att jag har lärt mig när jag borde sätta stopp för mina tankar. Men å andra sidan är det väl det som bloggen handlar om? Att ventilera som en tok? I guess I'm doing great then.

Jag vet knappt vart jag ska börja just nu, så jag bara kör på.

I går, torsdag:
Åkte på ett studiebesök på sjukhusets röntgenavdelning. Himla intressant, och jag fick reda på att jag absolut inte vill jobba där. Mest av allt för att jag är mest intresserad av "skrivet", men där använder läkarna röstigenkänning och... det är ju mindre kul. Jag älskar pappersarbete, men självklart vill jag ha anledning att skriva lite också! Det är ju det jag lever för.

Däremot missade jag slutet av besöket. Av någon anledning la min kropp av och jag bara föll ihop. Jag har aldrig svimmat utan förvarning så där, men jag antar att sådant händer. Som tur är så har jag världens finaste klass som hjälpte mig där, sedan kom det en sköterska och höll koll på mig. Vilket studiebesök! Man kan ju se det som att jag fick en extra inblick i deras arbete. 😉 Det gäller att vara positiv.

I dag, fredag:
Hade världens ångest över att vara schemalagd i skolan mellan 8-16.00. Som tur var så började vi ändå inte förrän 10 eftersom vi har fått hemuppgifter i medicinsk terminologi. Det är nästan så i alla kurser: vi får givetvis sitta i skolan och göra dem, om vi vill, men oftast så gör vi det hemma. Jag tycker personligen att det är trevligare att sitta med en kopp kaffe, invirad i en filt och göra mina uppgifter.

I vilket fall som helst så blev det inte så illa! Vår lärare sa själv: "Att vara i skolan efter klockan 14.00 borde vara förbjudet", så vi slutade efter 45 minuters introduktion i stället. Vi börjar inte med kursen förrän fredag nästa vecka (Anatomi och sjukdomslära). Det ska bli riktigt intressant! Jag vet inte riktigt vad jag förväntar mig av den kursen än. Men jag blev glad över att höra att vi har ett helt område som handlar om bara psykisk ohälsa, och att det till och med är en så viktig del att vi kommer att få ett prov på det!

Jag har övervägt att diskutera med utbildningsledaren om det är möjligt att läsa psykiatri extra. Det är inget som min utbildning egentligen innehåller, men jag saknar det och skulle vilja läsa det. Jag har ingen aning om hur sådant fungerar, men om man inte frågar så får man ju inte heller något svar!

Just nu:
Jag sitter och funderar på vad jag ska ha för ämne på mitt tal som jag ska hålla vecka 7. Jag har tio minuter på mig att bara stå framför klassen och prata, om precis vad som helst. Just nu så sitter jag och läser på Illustrerad Vetenskap om lite olika ämnen. Eftersom vi har haft kommunikation så länge så överväger jag att ha rubriken "Pandor kan tala!" och visa lite forskning som finns om pandors ordförråd. Annars något om zombieinvasioner kanske? Inte för att det kommer att bli en, men å andra sidan finns det jätteintressanta parasiter som gör djur till zombies. Vi får se vad jag kommer fram till. Förarbetet är nästan det roligaste. 😄

Likes

Comments

Då har vi haft en ergonom i klassen som kom och diskuterade lite. Med tanke på vår utbildning så är vi en särskilt utsatt och sårbar grupp, så vi måste helt enkelt ta hand om oss själva om vi ska kunna sitta och skriva så mycket som det kommer att bli framöver. Jag tänker vara ärlig: Jag har dåligt samvete över hur jag tar hand om min kropp. Min hållning är helt OK, det måste jag berömma mig själv för, men det beror mest på att jag faktiskt gick hos en sjukgymnast ett tag. Sedan blev väl allt lite bättre med åldern (detta var trots allt ett tag innan tonåren) och att man fick skinn på näsan och vågade se människor i ögonen.

Jag tänker faktiskt inte säga så mycket om ergonomi, det mesta går att googla sig fram till. Jag vet att jag inte kommer att sitta perfekt (jag sitter till och med i skräddarställning i min kontorsstol i skrivande stund) och att jag kommer att sabba mina handleder ännu mer eftersom jag knappt kan skriva ordentligt när de är helt raka. Men jag får skylla mig själv, jag vet ju vad jag gör fel.

Det där med att veta saker, det är spännande. Jag hade en diskussion med en vän i går, som fortsatte i dag och aldrig verkar vilja ta slut, om att lära känna sig själv och sina känslor. Det är lika viktigt som det är intressant, tycker jag. Jag själv har ganska nyligen börjat analysera känslor och situationer lite mer än vanligt och kommit fram till en hel del saker. Jag kan nämna en snabb, enkel självklarhet känslomässigt: Ibland kan jag sitta och vara helt apatisk. Efter ett litet tag går jag till att vara arg på allt, verkligen allt. Den här kombinationen av känslor brukar 9 av 10 gånger betyda att jag är hungrig. HANGRY, ni vet. Givetvis är det inte alltid så, men som sagt, oftast.

Det är så intressant allt det där, hur olika vi ändå är. Jag tänker ta min partner som exempel (förlåt älskling!), frågar jag honom den simpla frågan (enligt mig): "Vad tänker du på?" så är sannolikheten stor att han kommer att svara "Ingenting". Det rubbar min värld. Jag vet att män har sin tomma lilla låda de går till när de inte behöver koncentrera sig, men, ingenting...?

Jag är ett virrvarr av känslor. Det är ett konstant bildspel som pågår i mitt huvud och den där tomma lådan har brunnit upp för länge sedan. Tänk er när han svarar "Ingenting" och måla upp bilden av hur jorden som i sin harmoni snurrar långsamt, bara stannar upp. Jag kan inte förstå. Eller jo, egentligen, men jag kan inte uppleva det själv. Min följdfråga blir då – är han en robot? Har han känslor? (Självklart har han det, men jag är fortfarande inne och snurrar på min Ingenting-värld och har möjligen sett alldeles för mycket serier om artificiell intelligens. Rekommenderar Black Mirror och The OA om ni vill se något galet, hjärtskärande och helt jävla fantastiskt om jag får säga det själv).

Oj, vad hände där? Jo, jag hamnade i min värld igen. Jag önskar att ni kunde få en inblick i min hjärna, hur den fungerade och allt det där. Det kanske är möjligt i framtiden. Kanske blir det framtidens vloggar? Då ska ni få se mina mardrömmar. Jag ska ta betalt för varenda minut av det och bli rikare än alla skräckfilmsmakare någonsin.

Jag måste trots detta långa inlägg berätta om vad som hände i går! Fick ett mejl om att jag blev antagen till en kurs. Men inte vilken som helst!

JÄTTEKUL! Ett intressant ämne som jag samtidigt får poäng för. Är inte det otroligt? Inväntar fortfarande mina akademiska poäng från kursen "Mobbning i lärandemiljöer", men de ska väl snart dyka upp. Sex och samlevnadskursen börjar på måndag och jag var inte riktigt beredd, det var någon som hade tackat nej och jag var på första reservplats. Det visar bara på hur intressant ämnet är, och jag tror att jag kan ha nytta av informationen (historia och pedagogik) som jag får med mig.

Och ett sista klagomål...

Jag behövde bara en bok som jag inte kunde få tag på hos biblioteket, och den kostade 379 SPÄNN. Det är galet. Varför ska studenter lida för att vi vill lära oss saker? Ugh.

Likes

Comments

Det är nästan otroligt hur effektiv jag har varit i dag. Första skoldagen och allt. Startade dagen med ett litet klassråd för att sedan övergå till kommunikationskursen som handlade om sammanträdesteknik och protokollutformning. Visst låter det tråkigt? Det är det inte. Därefter började vi en ny kurs för den här terminen: medicinsk terminologi! Så nu är det dags att lära sig latin for real. Det är underbart. Började med lite historik och grekisk mytologi, kan det ens bli bättre?

Så nu, i dag, har jag läst tre kapitel, gjort tre instuderingsprov, skrivit tre diktat och printat ut en kallelse till APT. Ingen riktig kallelse, och ingen riktig arbetsplatsträff för den delen heller. 😜 Jag känner mig riktigt effektiv och jag mår bra av det! Vet inte varifrån all energi kom, men den var välbehövlig.

Jag har redan börjat stressa lite över morgondagen. Jag är ledig. Jag är dålig på att vara ledig och ännu sämre på att ta det lugnt, men jag ska nog komma på något att göra. Får jag tristesspanik så kan jag alltid åka till skolan en sväng ändå, men jag tror faktiskt att jag ska hitta på något annat. Promenera lite, andas in frisk luft och åka till Biltema. Nah, just kidding. Eller?

Jag vet inte vad mer som skulle kunna vara vettigt att berätta, är det här inlägget ens vettigt från början? Mitt liv handlar mest om skolan just nu, förmodligen som så många andra. Jag tror att anledningen till att jag blir så lycklig i själen är just för att jag haft en ganska bråkig bakgrund i skolan, på många sätt, och nu har jag äntligen hittat rätt. Jag läser bara kurser jag är intresserad av, samtidigt som jag lägger en grund för min framtid, och även har energi nog att läsa andra saker vid sidan av. Jag har varit beredd på att det kan bli stressigt, men jag klarar det. Jag, som inte ens orkade gå upp på morgnarna förr. Det måste ju betyda något, right?

Jag tror att skillnaden från då och nu är att jag, även om jag älskar att planera, ser till att bara vakna varje morgon. Vakna, ta ett djupt andetag och gå upp. Inte ligga kvar i sängen och tänka på hur skönt det vore att stanna där, inte tänka på att det är en hel vecka med studier jag har framför mig, inte tänka på hur många timmar jag ska sitta i skolbänken just i dag. Jag lever för stunden varje morgon, även om det är så klyschigt att skriva att jag nästan mår lite illa.

Jag sitter ärligt talat och ler i skrivande stund. Klockan är kvart över åtta, jag vet att den här känslan inte kommer att vara för evigt men jag suger åt mig varje sekund av glädje. Försöker att tänka på allt fint som väntar: en ny morgondag, nya samtal med vänner, en dag närmare helgen, hamburgare ... Jag vet inte varför hamburgaren kom in där, men jag antar att jag har bestämt vad vi ska äta till helgen nu.

Likes

Comments

I dag pendlar jag mellan att känna mig fullständigt livrädd för framtiden och någon form av "Nej, nu tar vi det lilla lugna här"-vuxenhet. Jag börjar skolan i morgon igen och det känns skönt att ha något att göra om dagarna, även om det nya schemat känns sådär. De kanske ändrar om det, vad vet jag. Men just den här veckan kommer att vara ganska lugn, förutom fredagen som ser ut att vara mellan 8-16. Kul.

Har annars haft en fin helg, och veckan innan det likaså. Har mest spelat och Netflixat och det behöver inte vara värre än så. Samtidigt som det har varit skönt så har jag längtat efter rutiner, och nu är det dags igen. Jag ser inte fram emot tidiga morgnar, men det kommer att gå bra. Jag är nog mer motiverad än någonsin just nu! Fick en smärre chock när jag läste att vi har vår sommaravslutning redan den 8:e juni. Är inte det jättetidigt? Nåväl, jag klagar inte.

✌.ʕʘ‿ʘʔ.✌

Är det ett tecken på att man börjar bli vuxen när man fönstershoppar på Biltema? Skämt åsido. Jag borde åka och köpa en flaska De-icer, så att jag slipper bråka med isiga rutor på bilen varje morgon ett tag framöver. Jag behöver också ett okej skjutmått nu när jag börjat bli seriös med örontöjandet. Det vore hemskt att förstöra öronen nu när jag kommit så långt på vägen. Jag visade aldrig de nya smyckena som kom häromdagen va? Förmodligen inte, se nedan...

Utöver pendlandet i humöret så är jag förvirrad vad jag vill göra med mitt liv. Jag har försökt att stanna upp och fokusera på vad den riktiga frågan är: vad innebär egentligen "Vad vill jag göra med mitt liv"? Ärligt talat så vet jag inte. Jag har mina mål, som att bli klar med skolan, som på sätt och vis gör att jag snart kan börja med nya måluppsättningar. Jag kommer garanterat att ha jobb i framtiden och det känns skönt att kunna luta sig tillbaka mot. Men sedan då?

Jag funderar också på bloggen. Ena dagen vill jag skriva dagligen, kanske till och med flera inlägg, och dagen efter så känner jag mig helt slut och överväger att ta bort allt. Jag vet inte. Det är ganska skönt att slänga ur sig random inlägg så här. Men jag skulle också vilja börja på ny kula. Jag skulle vilja kunna framhäva mina intressen lite mer och kanske vara mer personlig. Men jag vet inte. Jag kanske inte ens måste veta?

Likes

Comments

The fluff is strong with this one...

Nyårslöften är egentligen inte riktigt min grej, även om jag förstår tanken bakom dem. Jag vet inte hur många inlägg om köpta gymkort som jag har sett den senaste veckan, likaså meningen "Nytt år - Nytt jag!". Jag gillar optimismen, absolut, men jag vet att många kommer att falla tillbaka till sin gamla livsstil snart igen. Men jag håller tummarna för er även det här året!

Jag själv satt och funderade, trots att jag var fast besluten att inte ha några nyårslöften (jag är en av de där som också slutar tänka på mina mål tre dagar in i det nya året). Men något ville jag ändå ha att påminna mig själv om. Det är svårt det där. Vad är ett bra nyårslöfte? Jag tar några typiska löften så får vi se vart vi hamnar.

Jag vill bli den bästa versionen av mig själv, när vet man att man har uppnått det? Jag gillar idén, men jag tycker att det är ouppnåeligt. Man jobbar ju på sig själv konstant, varje dag, varje timma, varje minut. Det går inte riktigt att mäta, det är nog det jag försöker komma fram till.
I år ska jag träffa min drömprins. Ja, ni läste rätt. Det finns personer som är helt säkra på att de ska träffa sin själsfrände det här året. Är det något som man kan påverka? Blir det inte lite påtvingat?
CARPE DIEM, jag ska leva livet varje dag. Utmärkt, gör det du, men jag är säker på att människor är skapta för att ha lite tråkigt då och då. Det är nyttigt. Livet kan inte alltid vara en fest, det blir så himla dyrt.

(づ。◕‿‿◕。)づ Men åter till mina idéer...

Mina mål är kanske också lite svåra att mäta, det vet jag. De är lite luddiga, liksom jag. Alla vet att jag är en listmänniska, jag har listor för allt. I min mail har jag ToDoist installerad så att jag konstant kan fylla på mina listor, men också för att checka av dem! Det är den mest tillfredsställande saken att göra någonsin. Bara se något man måste göra försvinna. Jag har i alla fall försökt att förkorta mina löften till ord, eller åtminstone kortare begrepp.

1. Våga. Jag är egentligen inte feg för att testa nya saker, jag är bekväm. Jag är bekväm i min fluffiga lilla bubbla, för jag vet att jag inte är tvungen att gå ur den. Men i år tänker jag allt göra det. Ordet våga står för många olika saker, allt från att umgås mer med mina vänner som inte bor här i närheten, men det står också för att träffa nya människor, ta tag i saker och inte ha ångest över minsta lilla sak. Till exempel så har jag velat höra av mig till en tatuerare ett bra tag, men helt enkelt inte vågat. Varför har jag inte vågat, frågar ni. Svaret är: Jag vet inte. Jag har bara inte gjort det. Den 27:e januari tar han emot nya bokningar, då ska jag vara först med mina idéer.

2. Yaysayer. Det är dags att slopa den där negativa attityden jag har till saker och ting och faktiskt säga ja lite oftare - men till rätt saker! Det är jättebra att säga nej, men lika nyttigt att säga ja till saker som är bra för en.
Borde jag gå ut på en promenad? JA!
Ska jag följa med ut i helgen? JA!
Ska jag arrangera den där spelkvällen? JA!

3. En in, en ut. Alla vet att jag köper en del kläder, det är min grej. Efter ett tag så är det något plagg jag slutar använda, sedan ligger det bara där. Men inte nu längre! Om jag ska köpa en tröja, då ska även en tröja ut! Jag lägger även till att jag ska tänka efter ett litet längre tag innan jag köper något, låta det marinera lite, liksom. Jag började med detta redan innan nyår, så en del saker försöker jag sälja medan annat hamnar hos Myrorna. Jag har en dröm om att bara ha kvar kläder som jag tycker om och använder, inte allt det där andra som ligger och skräpar längst in i garderoben...

4. Frukt är godis. Okej, den som sa det var en dålig lögnare. Även jag är lite klyschig här, men jag vill äta mer frukt. That's it. Det kan inte vara så svårt att hålla, jag var nämligen nyss och köpte hem två bananer, två clementiner och två äpplen. Jag är nästan värd en klapp på axeln!

Likes

Comments

Det. Tar. Aldrig. Slut.

Jag erkänner: Jag har för mycket kläder. Det har jag verkligen, och i dag satte jag i gång med en garderobsrensning. Två påsar går rakt till Myrornas, resten tänkte jag sälja för en tia eller tjuga styck. Det är trots allt riktigt fina kläder från Gina Tricot och Carlings, men jag använder inte allt, helt enkelt. Jag har köpt något, använt det en gång, sedan har det hängt i garderoben. Det jag använder mest har jag i min byrå i mitt rum, och den räcker egentligen. Jag behöver inte tre garderober till, så därför är det dags att rensa ur lite.

Varför hamstrar man så mycket egentligen? Jag förstår inte. Å andra sidan är det kläder som jag haft i tre-fyra år om inte mer. Man har inte tänkt på att sälja av det innan man köper nytt. Men nu känns det riktigt skönt att bli av med det, om det går. Jag tycker att det är så svårt att sälja kläder, mest av allt för att jag inte vet vart man ska börja. Tradera har ju sin frakt som skrämmer i väg folk och på FaceBook finns det alldeles för många oseriösa säljgrupper.

It makes no sense (⊙_⊙’)

Men jag är på världens pysselhumör i dag! Ändå sitter jag här och bloggar. Mycket vettigt, good job Jen. Har visserligen spenderat en och en halv timma på att röja garderoben och ta kort på lite grejer så att man faktiskt kan sätta ut det.

Ska även ta kort på lite böcker och se om jag kan bli av med dem, mycket är kurslitteratur och Bokus har en bra sida för sådant. Ena boken behövde jag inte ens öppna, och den kostade 400:- ny. Härligt. Varför är skolböcker så dyra egentligen? It makes no sense. Fattiga studenter ska inte behöva lägga dyra pengar på att få ett betyg. För det är precis det det handlar om. I den senaste kursen jag läste på universitetet så fick man godkänt om man använde "rätt" kurslitteratur. Suck. Allt finns trots allt på Internet i slutänden.

Näe, nu måste jag verkligen sätta stopp för det här skrivandet och fortsätta vara lite effektiv. I kväll ska det rensas upp hos pojkvännen dessutom med en sväng till återvinningscentralen. Om jag ska sammanfatta den här dagen: allt är skräp och skräpet ska bort!

Likes

Comments

Ja, wow, vilket kaos det blir när det är dags för jul. Det är en lättnad att det är över, samtidigt som jag gillar förberedelserna. Och maten, den får man inte glömma. Men ibland undrar jag hur folk tänker, som när vi skulle till Willys och vi höll på att dö två och en halv gång, ungefär.

  • En familj kommer gående, nästan på vägen, och låter sitt barn cykla framför min bil. Som tur såg jag honom och bromsade, men ändå. Ha koppel på era barn, snälla.
  • En dam som tycker det är en bra idé att köra ut framför mig mitt på parkeringen, till råga på allt så hade hon en liten chihuahua på axeln. VEM HAR EN HUND PÅ AXELN?
  • Well, detta var mest mitt fel. Fastnade nästan mellan snurrdörren in till Willys och väggen. Det hade kunnat göra ont, men förhoppningsvis hade jag inte blivit mos.

I dag startade mellandagsrean, men jag upplever ändå att den var lugn. En stressad kvinna stampade mig på foten inne på H&M, men det var verkligen allt. Fick för övrigt inte med mig något spännande därifrån, men köpte i stället en jättefin stickad klänning på Gina Tricot och en myströja som jag vill leva i. Passade även på att köpa ett par svarta mjukisbyxor inne på Cubus: det är nämligen så att jag inte alltid vill gå ut i mina skrikiga Svampbob-byxor.

Ursäkta i förväg...

Men jag blev alldeles imponerad av den där klänningen jag nyss nämnde. Det kan handla om att jag i själva verket alltid går i oversizekläder och den här klänningen verkligen är tight (och ska vara). Men jag lyckades få rumpa i denna?! Jättebra ju. Sådant gillar vi. Mer rumpa till folket.

Ja, vad mer. Det var ett tag sedan jag bloggade - den 12:e för att vara exakt. Mycket har hänt sedan dess. Jag har avslutat min första praktikperiod, jag har firat jul med massor av fina julklappar och jag har övervägt att starta upp lite nya projekt i mitt liv. Det ena handlar om spel och den andra om drömmar, vi kan helt enkelt ta det i nästa inlägg!

Välkomna tillbaka!

Likes

Comments

POTATISGRATÄNG, ja, potatisgratäng blir det i helgen. Jag har inte frågat min kära, men jag vet att han kommer att säga ja. Kött ska vi äta också, både fredag och lördag. Dessutom har vi veganska chili bites som jag också vill äta. Nu när jag tänker efter så vill jag nog faktiskt äta allt.

Den går verkligen i perioder, hungern. Ett tag så är jag helt utan aptit, sedan tror jag att min kropp kompenserar och gör mig konstant hungrig. Som just nu. Det finns många fördelar, bland annat så är det lättare att planera vad vi ska äta i veckan, till helgen och till och med nästa år, om det är så. Jag pluggar bättre när jag "belönar" mig själv med något litet snacks, i kväll var det fruktbröd. Var så himla effektiv att jag lämnade in två skolarbeten, det vill säga åtta stycken A4.

Kan ändå inte göra mycket annat än att skratta när jag är så här. Jag kan relatera till så många saker.

Det har varit en fin måndag, trots att bildörrarna frös fast i morse. Var arg som ett bi, och då är det ingen idé för mig att försöka göra något. Det går bara inte. Jag fascineras av människor som kan tänka trots att de vill sticka sig själv i ögat med en gaffel av ren ilska. Det löste sig till slut, jag kom i väg till praktiken, promenerade hundar och allt som jag behövde göra.

I morgon är det luciafirande på praktiken, glögg kommer att serveras och jag är superredo på det. Ska ha ett studiebesök eller två hos dietisten och förhoppningsvis har jag tid att sitta och skriva lite. Ska renskriva en rapport och skriva ut fredagsfikalistan, bland annat. 😂 Mycket viktiga saker.

Eftersom jag är färdig med allt som behövs göras i dag så ska jag bädda ner mig, släcka ned min ljusstake och kolla på YouTube ett tag. Råkade beställa en massa smycken till öronen i går, men jag tror att det får vänta till nästa inlägg. Eller vänta, ni kan få se det "tråkigaste" paret: ett par pluggar i sten!

Likes

Comments