View tracker

Everyday, Viktor 6-12 månader

Det går bra för mig att blogga regelbundet 😂 men vad gör det då? Det är ju för min egen skull och ingen annans får vi hoppas. Inspirationen försvinner och annat kommer emellan, precis som det ska.

Viktor ligger och sover här bredvid mig. Så mysigt. Jag njuter av att bara ligga bredvid och lyssna på hans andetag. Det är vrkligen härligt. Han vill ha mer närhet nu för tiden. Det funkar inte lika bra att lägga honom i sängen och låta honom somna själv. Han vill hålla handen, kramas. Det är faktiskt väldigt mysigt och jag vet att det är en fas. Det han behöver ger jag. Även om det är min hand som sitter fast i en halvtimme :)

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Viktor har sovit nästan hela natten. Så skönt. Även om man får stoppa in nappen någon gång under natten och lägga honom till rätta då han vrider sig åt alla håll och trycker sig uppåt eller mot kanterna i spjälsängen, så är det väldigt skönt när han hoppar över nattmålet. Istället vaknade han 5.30 och jag med min jäkla förkylning kunde inte somna om så vi gick upp hela familjen. Tände tredje ljuset, ser på lucia på tvn. Hur bra var inte remixen av stalledräng??! Måtte den finnas på Youtube sen!
Jag drack precis en stor kopp te med honung. Eller honung med te kanske man skall kalla det. Jag hatar att vara sjuk. Alla möjliga symptom avlöser varann varje dag. Igår var jag helt hundra på att jag fått öroninflammation och bihåleinflammation. Men idag är det inte lika tydligt. Istället är hostan sämre..snark..
Nåväl, vad är en bal på slottet?
Snart är lucia slut och då ska jag försöka sova lite till. Viktor somnade precis. En så skön och mysig morgon.

Likes

Comments

View tracker

Everyday

Ja, jag tog mig också hit till nouw som jag har sett att många andra gör. Även om jag inte bloggar regelbundet hela tiden så är det viktigt för mig att jag är på en portal som känns bra. Man ska alltid vara öppen för nya erfarenheter så nu får jag lära mig den här appen och jag ber till gudarna att den är bättre än WordPress app för den gillade jag verkligen inte. Jag gillar startsidan här på nouw med. Många nya bloggar jag inte har sett förut och det känns som att många får plats. Det gillar jag. Hej från mig och oss!
Jag lyckas inte ordna med mina inställningar ordentligt för det kommer upp ett felmeddelande hela tiden men det är felanmält och förhoppningsvis ordnar det sig under dagen. Kram till er alla.

Likes

Comments

Här ekar det tomt. Snacka om att jag är en periodare när det kommer till att blogga. Men vad gör det då. Man bloggar väl ändå för sin egen skull och inte för någon annans. Livet kommer emellan och det är precis så det ska vara.
Vad händer i livet då?
Jag körde tre veckors fullt ös med mammafitness och sedan förra veckan blev jag så himla förkyld! Sån himla tur tjänsten har en funktion så att man kan frysa sitt abonnemang. Med endast två veckor kvar så kändes det så himla surt att bli sjuk, men det finns inget att göra åt det. Det brukar vara den vanliga oturen jag har. Jag fick kläm på övningar och mitt träningsschema ändrades så jag kände mig mer stark och motiverad till tusen. Längtar tills att jag känner mig kry i kroppen igen.
Kosten då? Ja det som är svårt för mig är att äta tillräckligt mycket. När jag väl håller mig borta från onyttigheter så är jag all in för det och det är inte så svårt när jag sockersuget försvinner. Men att komma upp i alla kalorier varje dag, det är svårt! Nu när abonnemanget är fryst så försöker jag att inte go banas med kosten. Jag lyckas bra tycker jag.

I helgen ska jag jobba! Mer om det imorgon, om jag kommer ihåg :)

Likes

Comments

Hej hallå! Det var ett tag sedan. Tankarna har helt enkelt legat på annat håll.
Det som jag har väntat på i flera veckor är nu igång! Idag är det tredje dagen på mitt 35-dagarsprogram med olga rönnbergs mammafitness PT-online. Jag är så himla laddad! Mitt största problem efter graviditeten är att jag helt har tappat rutin på vad jag äter, hur jag äter och när. Det är inte så att jag ligger i soffan och äter bullar hela dagarna (åh önskar att det var så hehe) men jag får liksom bara inte till det. Frukosten kan jag äta kl 13 eller om jag då går på matlådan på en gång. Sedan glöms mellanmål bort och helt plötsligt är det kvällsmat. Det är inte såhär varje dag, men alldeles för ofta och så vill jag inte ha det för det är inget jag står för. Jag älskar mat, egentligen.

Mitt andra problem är att jag är rädd för att träna. Det är sant! Jag tycker att kroppen är så himla ostabil och jag är verkligen svag. Ja, jag har köpt mammatränings böckerna men kom igen, vi alla vet hur tråkigt det är med aktiveringsövningar i början. Trots att det är det som man verkligen behöver för att börja bygga upp kroppen ordentligt på rätt sätt. Jag vill inte fuska och är rädd för att jag ska gå ut för hårt och då istället skada mig själv eller inte träna rätt.

Därför vände jag mig till mammafitness. Bra ordentlig mat, inte svälta sig själv. Herregud vad man ska äta säger jag bara. Men det är bra! Då lär jag mig. Samt träningen (startar vecka 2) är jag laddad för. Det kommer med all säkerhet vara grunder och det som jag inte gillar. MEN! Jag skall ge anteckningar och jag har en pt som kollar mina bilder, mått och kommentarer jag ska ge efter varje pass. Jag vet att jag inte kommer att fuska.

Så, för att sammanfatta det här. Jag skall få en redig spark i baken så att jag kommer på rätt spår till att leva så som jag älskar. Sunt, hälsosamt och fullt av träning! Heja heja!

Likes

Comments

Vi skall snart börja måla om gästrummet/tvättrummet/ödlornas rum/slänga-in-allt-vi-inte-orkar-ta-hand-om-rummet. Ja, många namn kan man hitta på till det. Nu skall det snart bli Viktors rum. Även om spjälsängen kommer att vara inne hos oss tills att han sover hela nätter så längtar jag efter att han skall få ett eget rum. Någonstans att ha hans saker. Hyllor med minnen och få ordning på grejer. Få det fint där tills att han ska få flytta in. Det som måste ske först är att vi måste göra oss av med min soffa. Min älskade soffa. Den är så jäkla bra för att man kan bädda ut den till en bäddsoffa. Alltså är den perfekt till när vi får besök. Annars använder vi den aldrig. Den står där och samlar damm men den har haft ett stort sentimentalt värde för mig. Nu inser jag att den inte har det längre.

Snart är det fyra år sedan jag köpte den och det var precis efter att jag hade blivit singel efter ett långt förhållande. Vi hade varit sambos länge men jag ägde inga möbler. Att jag hade råd att köpa soffan var stort för mig och jag var så himla nöjd och stolt över att den var min. För mig var den ett bevis på att jag kunde stå på egna ben. Så härlig känsla! Men, nu måste den väck. Hej då soffan. Du har gett mig mycket glädje men nu är du mest i vägen ;) hihi.

Jag tänkte gå och ta en bild på den men den är fylld av rena kläder som jag har kastat i efter att ha tömt tvättställningen och sedan glömt/förträngt att ta hand om. Så ja, det är nog mest ett tvättrum som delas med fyra ödlor ;)

Likes

Comments

Jag har förut varit jävel på att belöna mig själv. Ge mig själv något som jag tycker att jag förtjänar av olika anledningar. Det kan handla om att äta glass för att jag har varit så duktig och inte ätit onyttigt på länge. En ny tröja för att jag har lyckats gå ner ett antal kilon.
Jag har kommit på att det är ett dåligt hittepå för mig. Dels för att det inte biter på mig längre. Det sporrar inte mig att få köpa någon viss grej efter att jag har tränat ett visst antal pass eller gått ner till ett viktdelmål. Jag har inte det som prioriteringar längre.

Sätter jag belöningar och bestämmer olika mål med min träning så ger jag mig själv möjlighet att misslyckas. Det vill jag inte. Det är inte viktigt för mig att siffrorna på vågen säger en viss siffra. Självklart ger det en push i rätt riktning men det inte därför jag tränar. Jag ska träna och leva som jag vill för att det är då jag mår som bäst. Det blir en livsstil och något långsiktigt Det finns inget materiellt som kan belöna mig för att jag väljer att leva hälsosamt och träna så varför lura min hjärna att det behövs? Resultaten och känslan i kroppen blir en belöning som räcker gott och väl.

Förut har jag alltid haft belöningar men nu är det slut med det. Senast idag fick jag rätta mig själv när jag sa till mig själv; när min mammafitness period är över så får jag gå till frisören och göra en makeover.
Hallååå? Jag ska väl inte lära mig att bygga upp min kropp och äta rätt för att jag skall få gå till frisören?
Vill jag köpa nya skor eller gå till frisören så är det bara för mig och göra det och inte hitta på anledningar till varför jag får det. Faktiskt.

Förresten. Nu blev ni nyfikna va? La ni märke till vad jag skrev? Mammafitness. Det är det som gäller. 7 dagar kvar!

image

Likes

Comments

Igår kom vi hem igen till Stockholm efter mer än två veckor på Gotland. Det var mycket blandade känslor men den starkaste var att komma hem till vårt. Vår säng. Lägga in kläder i garderoben. Duscha i vår dusch och äntligen få lägga i hårinpackning. Det är härligt.
Jag njuter av att det snart är jul och då åker vi ner igen. Sen vet man aldrig vad som händer där emellan. Den som vill är väldigt välkommen hit till oss i alla fall. Det blir ju så att man inte hinner med att umgås med alla när man är och hälsar på.

Det är mycket som händer nu närmsta månaderna. Mer om det en annan gång.

Jag har tvätthögar i hela hallen och såklart så strejkar maskinen. Jäkla skit.

Annars så tar vi det bara lugnt idag. Det är lite rörigt överallt efter att vi kom hem igår men det är som att kroppen slappnar av efter allt farande hemma på ön så idag blir det inte många knop gjorda.
Nåja. Ville bara kika in och säga hej, jag är tillbaka.

image

All tvätt. Note to self: åk inte hemifrån med en tvättkorg som är full när du kommer tillbaka med dubbelt så mycket.

image

Viktor tycker det är skönt att vara hemma igen tror jag. Att bara få ta det lugnt.

Likes

Comments

Knappt en vecka har vi kvar på vår underbara ö. Jag blir lite sorgsen av att tänka på det. Jag kan tänka mig att det är en process för mig. Måste vänja mig vid tanken av att vi har bildat familj men inte bor nära vår släkt och nära vänner. Det är viktigt för oss båda att Viktor får en bra relation med våra familjer. Men hur gör man? Vi är vana att lägga mycket energi på våra vänner när vi är här. Jag känner alltid stress och dåligt samvete mot allt och alla för att tiden alltid är knapp och jag känner aldrig att jag får fylla mig helt med energi och kärlek innan det är dags att lämna.
Jag avskyr att prioritera bort människor för att man inte hinner. Nu är det ännu värre. Familjen har på kort tid blivit ännu viktigare att umgås med. Samtidigt som jag vill umgås med mina vänner och Addes vänner. Vi vill att alla ska få träffa Viktor. Samtidigt som man bara ibland behöver göra ingenting.
Klart att tankarna har kommit; hur skulle det vara om vi fyttade tillbaka? Kommer vi någon gång att göra det? Vill vi hit? Hur skulle det bli med jobb? Vart skulle vi bo? Skulle vi trivas? Skulle vi ångra oss?
Jag trodde inte att känslorna skulle bli såhär bara för att vi fick Viktor. En del av mig hoppas att dom försvinner. Att det här är en liten fas i och med att det är första gången sedan han kom som vi är här. Jag tänker att allt faller på plats och att det ordnar sig. Det är inget konstigt att tankarna kommer. En annan del av mig skulle vilja ge Viktor en härlig uppväxt här, precis som vi har fått.

Likes

Comments