Igår var jag på fest, det hade varit ett tag sen jag var på fest så jag var peppad. Jag tog bussen ditt med en kompis som tog typ 10 min (så skönt, en av fördelarna med att bo i Uppsala) väl på busshållplatsen möts vi av tre kompisar som dricker Rom av all alkohol i världen. Det hade tydligen blivit ett missförstånd när det skulle köpas ut. Festen var i en liten källarlägenhet som en tjej på festens pojkvän bor i, och överallt hängde det affischer på hans rock band. I början var vi runt 15 pers som alla trängdes runt ett bord i köket, senare gick 4 av oss ut för att möta ytterligare 4 pers och för att ta kvällens första cigg. Väl inne tyckte ungefär hälften av oss att det var dags att sätta på musik och dansa, vinet hade börjat kicka in och alla var glada. Efter det körde vi en kort/drick lek vilket var roligt men efter några rundor av leken frågade min kompis om vi kunde gå ut igen, vilket 5 av oss gjorde. Väl där ute hade vi så roligt, vi dansade o sjöng o pratade om valborg och hade en lång grupp kram till Håkans låt Valborg. Mot slutet kom två till killar, jag och ena killen delade på en cigg vilket sedan ledde till att vi började boxas. Nu menar jag inte låtsas boxa, utan jag sa till honom du får slå mig hårt för jag kommer slå dig hårt! Efter vår match sa han "du är fan stark" och jag har aldrig varit lyckligare. Så lycklig blev jag att på väg till bussen med kompisar hjulade jag mitt på gatan till Britney Spears.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Jag har äntligen hittat min kärlek för Håkan Hellström!! Denna kärlek kom igår kväll efter att jag hade varit och fikat med två kompisar. Jag traskade hem runt 10 i mörkret och kände mig bara så lycklig. Det kan ha varit för ljuset har äntligen stigit fram, eller så var det för efter skolan så blev vi inbjudna till en hemlig rap battel. Har sett ett par i mitt liv men denna var så rolig, alla var med, antingen rapade man eller så skrattade och skrek man. Så när jag gick hem redan glad, blev jag änu gladare när jag stack ner handen i fickan och kände cigg paketet. Jag och en kompis hade nämligen frågat en 3a på rap batteln om han kunde köpa ut till oss, vilket han snällt gjorde. Så jag valde att ta en omväg hem så jag kunde röka en av mina camel gula. Så plötsligt i all denna lycka började Håkan sjunga i mina öron (genom mina hörlurar), det var låten "Det kommer aldrig va över för mig", och för första gången lyssnade jag på hans röst och hans ord, allt åkte rakt in i hjärtat, precis som han vill. Blev så glad att jag snabbt ringde min kompis som älskar honom och berättade att jag äntligen hade funnit min kärlek. Efter det pratade vi i 20 min om honom och hans musik, efter det åt jag sushi med mamsen. Livet är helt enkelt bra just nu

En dikt " Kanske längtar inte bara jag, efter beröring, utan också du, som sitter så nära mig, men inte vågar flytta dig närmare"

Likes

Comments

Varför just han, varför är jag så besatt av just han. Vad är det med honom som intresserar mig så mycket att jag blir sömnlös om nätterna helt uppe i mitt huvud om hur vi är perfekt för varandra. Pojken som går förbi mig i korridorerna utan att jag får en glans för mitt hjärta att bulta extra hårt, gör mig generad av mina tankar om "vår framtid". Han betyder tydligen så mycket för mig att jag skriver ett blogg inlägg om honom. Pojken som inte äns vet mitt namn, eller min röst, eller min ögonfärg för han har aldrig tittat länge nog att se att runt mina stora pupiller är dom blåa. Men jag vet hans namn, jag känner igen hans röst, och han har bruna djupa fantastiska ögon. Är det såhär kärlek känns?


Likes

Comments

Det är -15 grader där jag bor, vafan händer, jag trodde nästan sommaren skulle komma nu efter julen. Aja det är inte det jag ville skriva om, allt mitt liv består av just nu är; fika med kompisar, sova, och facetimea med Klara som är borta på semester. Jag klagar inte det är väl ganska mysigt, men det känns ofta som att mitt liv inte lever upp till vad det ska vara på något sett. Nu med lov tänker jag på det så ofta att jag får svårt att sova vilket leder till sömnlösa nätter och dagar utan solljus. Vilket funkar nu men kommer bli jobbigt när man måste upp till skolan. Skolan som jag nu saknar men kommer snabbt börja hata igen. Något annat jag saknar sen hatar är Drama, fyfan va kul med lite drama i livet. Har just nu 0% drama, vilket betyder att livet rullar på som det borde men det betyder också att livet är tråkigt. Det ända dramat jag har är med mig själv i huvudet, mellan om jag ska fortsätta snapa med "nyårs killen" eller inte. Ja ja ska ner på stan och fika nu (igen) och prata med en kompis istället om hur meningslöst livet är just nu ;)

Likes

Comments

Sverige är grått men mitt humör är "gråare", drömmer mig bort som vanligt. Tittar igenom bilderna på min mobil och har nästan glömt känslan av solens värme på min kropp. Men det jobbigaste måste ändå vara mörkret, det är på grund av mörkret jag varje vinter frågar desperat min mamma "varför bor vi i Sverige?". Och varje år har hon samma svar " för hur underbart det är på sommaren när solen kommer och längtan är över, då känns det värt det". Jag tror våra fantastiska svenska sommrar får oss varje år att glömma hur fruktansvärt mörkret kan va. Så nu sitter jag i mitt rum, på min säng och väntar in sommaren.

Avslutar med en dikt "Säg till om jag stör, sa han när han steg in, så går jag med detsamma. Du inte bara stör, svarade jag, du rubbar hela min existens. Välkommen."

Likes

Comments

Mitt nyår var fult av förväntan och efterlängtan, och det blev bättre än förväntat. Jag stod vid slottet, champagne i handen, fyrverkerierna slog, och jag var lycklig. Men jag hade snabbt där efter bara en tanke i huvudet "måste hitta en nyårskyss", vilket jag nu ångrar. För när jag tittar tillbaka så såg jag inte mina kompisar utan jag såg killen bakom dom. Men nu två dagar senare är det inte han jag vill koma ihåg från mitt nyår 2016, utan det är mina fantastiska vänner. Aja tillbaka till killen, han var 17 år i staden och ville ha mig. Just då kändes det skönt, men senare tillbaka vid festen jag drog honom till ville jag bara att han skulle gå. Och tillslut gick han, efter att han desperat frågade "ska jag gå? Vad tycker du, jag kan stanna här med dig" innan jag hann säga något tittade hans kompis på mig och förstod "kom vi går, sluta va så kär" skrek kompisen och gav mig en snabb blick. Jag gav killen en förväll kyss och sa "ha ett bra liv". Efter det dansade jag med barndomskompisar och nya vänner, allt var bra. Och det blev ännu bättre när jag vid 3 sa hejdå till alla och begav mig mot dörren. Några av mina kompisar sprang efter mig "vad gör du? Dina föräldrar? Vi skulle alla sova här?" Jag berättade att allt var lugnt men att jag behövde gå hem. Sanningen var att jag ville sluta min kväll på topp, jag ville inte vakna upp brevid en främling med dålig andedräkt och att folk skulle se mig dagen efter, så istället begav jag mig hem med ett stort leende på läpparna.

Jag avslutar detta med en dikt " Marken och mullen och mörkret, varför älskar jag dem? Stjärnorna vandrar så fjärran. Jorden är människans hem.

Likes

Comments