Jag har börjat tvivla på mej själv som mamma, som vuxen. PGA soc och andra instanser,
har jag börjat vela då de gäller mina barn. Känner jag mina barn. I natt satt vi och pratade
om det som kommer framöver här. Och jag fick det då bekräftat att jag känner mina barn.

Jag VET vad som är bäst för dom och jag vet vad som felar. Det som var så häftigt i natt,
var att de som är en bidragande orsak till mina tvivel var hon medveten om. Det är så häftigt
när man märker att de känner till och vet om sina egna brister. När vi diskuterar tar jag ofta
mig själv som exempel.

För så som jag var för 4 år sedan innan jag fick medicin och innan familjeteamet,
är ett praktexempel på hur man inte ska betee sig. Det var så skönt och häftigt då
jag började komma underfund med hur jag var och hur jag uppförde mej.
När vi fick lektioner i ADHD, fick jag så många aha upplevelser och när allt
landat förstod jag bättre hur jag själv fungerar.

Jag fick tid på mig att bearbeta min sorg över att jag varit en sån dålig människa.
Tänk om det hade varit OKAY med en diagnos när jag var liten.
Tänk om de hade sett mitt mående, mitt uppförande som liten då hade jag sluppit
många dåliga situationer. Men jag är tacksam för att nu fått medicin
(dock inte rätt, men en medicin som gör att jag funkar) och att jag fick lektioner om
ADHD som gjorde att jag blev en mycket bättre människa.

Nu ska jag kämpa för att bli en bättre mamma som orkar kämpa ännu hårdare
för mina barn. Jag vet att det är inte bara mitt fel att vi hamnat här. Alla är vi
delaktiga till att vi hamnat här. Jag, barnen och papporna. I natt kände jag mej
så värdelös och misslyckad. Idag har jag vaknat och känner att FAN TA SOC som
fått mej att känna mej så värdelös. Fan ta mej själv som tillät mej själv att sjunka så lågt med mig själv.


Sköt om er där ute...

love

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Jag är en buzzador. Eller vad man ska säga att jag är. Jag får iaf prova på produkter gratis och ibland för mycket reducerat pris.

Det är väldigt roligt och man utmanar sig själv.

Den här gången har jag fått prova Digestives Havremål. Dom är jätte god och passar utmärkt till mellanmål på fikarasten. Jag har ätit dom som dom är, men man kan ha en klick smör och en grönsak på oxå ❤

Sen har jag fått prova Pågen bröd, Leva. Super gott till frukost med skinka och tomater. Man håller sig mätt länge på bara en skiva. Påläggsval är oändliga och allt passar till dessa saftiga skivor


#buzzador #pågen #buzzpågen

#havremålbuzz #digestive #buzz

Likes

Comments

De finns lika många variationer på adhd/Add som de finns barn. Sen finns det de där klassiska dragen som alla har. Mer eller mindre av.
De skriv mycket i media om curling föräldrar, att föräldrar inte uppfostrar sina barn, att barnen är totalt hopplös. Hur kan man vara så säker på sig själv så man kan döma andra föräldrar utifrån sig själv?!
Hur kan man veta att man själv gör de rätta och andra gör fel?
Gör inte alla föräldrar sitt yttersta för sina barn? Ja de finns ju alltid dom son är föräldrar men inte agerar som det. Men de som gör sitt yttersta varje dag, varje natt, varje minut men ändå blir dömd efter en norm som anses bara normal/som alla andra.
Mina barn ÄR inte som alla andra. Mina barn och jag lever livet som vi lär. Mina barn funkat bäst när vi har det strukturerat. När jag tjatar om regler och rutiner.
När jag har allt inrutat och står fast vid mina regler. Regler som mina barn kan utan och innan.

När jag inte funkar, då funka inte mina barn heller. När jag gått sönder och inte fixar de vardagliga få fungerar inte vår värld alls. Men dömd blir man i alla fall. Av alla i samhället. De gånger någon verkligen förstår vad man går igenom blir man så handfallen så man vet inte vad man ska säga.

Jag är sjukskriven då jag inte orkar med vardagen. Mina barn behöver min uppmärksamhet. Min obevekliga närvaro med regler och bassningar över vad som är rätt och fel.
Jag håller inte ihop längre. Jag tycker det är jobbigt att gå på affärn, träffa bekanta. Det känns tryggast hemma där jag kan gömma mej. Den lilla ork jag har går till att stoppa bråk, tjafs mellan barnen. Få dem upp på morgonen. Få dem att gå till skolan. När de kommer hem börjar allt om. De ska aktiveras, göra läxor, äta, duscha och vara under samma tak. Utan att skada varandra.

Jag önskar att de som dömer andra kunde sköta sitt och låta andra vara. Eller att de fick prova på att fixa å trixa som vi NPF föräldrar gör.

Likes

Comments

Måndag morgon,
alla känner sig trött och inte alls laddad för skola eller ens kliva ur sängen. Lillan blir hemma då hon knappt sovit något under natten. Var till stora staden för att inhandla mediciner och annat. Då bestämmer sig bilen för att få pinka.  Får lämna han efter vägen och gå. Kallt var de oxå, så de blev en rask promenad in i värmen hos en kompis i väntan på skjuts hem.

Tisdag
började lite bättre. Fixade skjuts till sjukhuset för möte på BUP. Mellersta fick träffa doktorn för att prata om vad hon behöver för mediciner. Promenad till apoteket för att hämta ut medicinen och sedan en snabb promenad ner till city för att inhandla lite förnödenheter till en väninna. (de var den dagen jag gick nästan 1 mil)
Fick hjälp med att hämta mina nya däck å byta så jg fick hem vrålåket.

Onsdag
tog bilen till centrum för att handla och sedan ett möte med skolan. Där vi pratade om frånvaro och hennes beteende. Hotat jämnåriga killar. Hon hade ingen bra dag alls, gumman. Men den avslutades mycket bättre.

Idag torsdag
hade jag inget möte, men var och lämnade lite blodprov inför kommande läkarbesök. Jag passade på att hälsa på min käre vän S. Fördrev några timmar med henne innan de var dax att åka hem igen. Väl hemma möts jag av utspridda sopor i köket. Hundarna har roat sig kungligt medan jag varit borta.

I morgon Fredag är de fullspäckat schema.
Möte direkt på morgonen med BUP. Sen en trevlig å efterlängtad lunch dejt med min mellersta tjej. Efter det är det ett möte på stora flickans skola där vi ska prata om hennes frånvaro och ovilja att komma över sina låsningar för att ta sig vidare och få betyg. Sist men inte minst blir det ett möte på soc där vi ska prata med stödfamiljen till lilltjejen. Sen bär de av hemåt för lite mat och packa de sista innan alla brudar åker iväg åt varsitt håll.
Mamsen ska få en fri helg för första gången på många många månader ☺

Gissa vad jag ska göra då?!

Likes

Comments

Sitter jag och längtar tills dagen är över. Många tankar och funderingar som snurrar runt i ett huvud där de redan är kaos. Ringde dr idag i hopp om att få förlänga sjukskrivningen. Vågar inte lämna henne själv OM jag skulle bli utringd på jobb. Jag behöver finnas här för henne nu. Hon måste få känna sig trygg och få ro. Det är mitt jobb som Mamma och ge henne den tryggheten. Att hon kan lita på mej, att oavsett vad hon gör, säger så finns jag kvar. Att jag inte lämnar henne.

Snart kan jag krypa ner under täcket, sluta ögonen och hoppas på att de känns bättre för oss båda i morgon

Ta hand om varandra där ute. Livet är för kort och barnen har vi bara till låns.
Kram

Likes

Comments

Det är nu tredje gången hon tar tabletter som inte är hennes. Hon vet inte varför hon tar dom. Bara att hon blir less, arg och ledsen på samma gång och får en black out och tar tabletter. Efter första gången låste jag in Alla, tabletter jag kunde hitta. Andra gången de hände letade jag igenom hennes rum. Den här gången bad jag henne plocka fram de hon hade och fick de. Hoppas bara de va allt.
Adhd mediciner, ångest och sömn mediciner blandat. Hon har tagit större och större doser så nu ringde jag 1177 som tyckte vi skulle åka in.
Så nu sitter vi och väntar på att barn sjuksköterskan ska prata med doktor och ringa giftcentralen.
Jag får sån ångest och panik och känner mej otillräcklig.
Det är skönt att hon kommer å berättar för de gjorde inte storasyster när hon höll på så här.
Historien upprepar sig.

Likes

Comments

Som ensamstående 3 barns mor, händer de inte ofta att man har egentid. Inte ens då man går på toaletten.
Jag hade turen å bli bjuden på en övernattning på hotell med 3 rätters middag och spa.
Spa var helt underbart. Så skönt och avslappnande.

Likes

Comments

Att vara tonårsförälder är inte lätt. Fast livet i sig är inte lätt. Men med en tonåring är det alltid något som händer eller som INTE händer.
De kommer man ju ihåg, att tonåren v jobbiga. Många gånger man önskdeatt man kunde försvinna från jordens yta.
Jag blev retad för min dialekt. Att jag var anorluda. Tjock osv...

Idagens samhälle är de lite annat. Vikt å kläder å sånt som är annorlunda är fortfarande mobbarnas favoriter. . Men idag är de vanligare eller mer öppet med själskadebeteende. Alkohol och droger.

Jag har turen som har barn som är öppna mot mej å berättar när de är något. Jag har predikat i många år att så länge de är ärliga mot mej, lovar jag att göra å gott jag kan för att inte bli arg. Berömmer dom för att de berättar men att de får ändå en konsekvens.
Jag säger att de är viktigt att de berättar för mej om de gör något, tex dricker alkohol...

Min tonåring kom med storasyster ikväll/natt och berättade att hon tagit syrrans mediciner och en sömntablett... och sedan visade sina skärsår. Vi diskuterade vad å hur mycket hon tagit. Varför?. Och om de kommer hända igen... Vi kom fram till att all medicin ska låsas in och jag ska gömma nyckeln.

Älskade barn. Är så tacksam att hon berättade. Blir vakande natt i natt. För att håll koll..

Älskade barn

Likes

Comments

Tvingade mej ut på en promenad ikväll. Kände att kroppen ville men inte hjärnan. Fick inte den vanliga sköna känslan så här efteråt heller. Tvingade mej att gå den vanliga rundan som jag brukar gå, å de gick inte fort som de brukar heller.
Ville helst bara ligga i soffan eller sängen idag. Mår inge bra alls nu. Tror jag har glömt hur kroppen reagerar och glömt hur man lyssnar. Kom på mej med att då jag hör vissa ljud vill jag bara gömma mej. Efter att jag varit på affärn va jag helt slut. Inte för att jag handlat mycket eller tunga grejer. Inte heller för att de är långt till affären. Utan för att psykiskt tog de på mina krafter.  Vilket jag insåg nu när jag gick ut på promenad.
Jag måste bli bättre på att lyssna på min kropp.

God fortsättning
Kramar

Likes

Comments

Ja nu är vi klar med skolan! Jag tog mej igenom hela året. Visst jag har hög frånvaro men jag fick betyg i alla ämnen å jag är så nöjd å stolt över mej själv.
Fan Jag lyckades!
Jag höll ihop hela året och fullföljde. Det är en sån underbar känsla.

Nu ska jag återhämta mej i 2 veckor med många promenader och ny medicin. Jag hoppas de går bra att byta, annars blev de längre sjukskrivning sa doktorn.

Trevlig helg! ❤

Likes

Comments