Vi lever i en värld där vi dagligen präglads över hur vi ska se ut, och hur vi inte ska se ut.
Vi jämförs med andra och lägger sjukliga pengar på att se vackrare ut. Allt i form av smink till mer avancerade operationer.

Vi sitter bänkade framför tv-program där utseendet är allt. Det är dieter hit och löshår dit.
Folk slutar äta för att se bra ut, sen står dom där framför kameran ler och ser så otroligt glada och lyckliga ut. För fan ta den som inte är glad dygnet runt. Det finns inte utrymme för PMS, och våga för i helsefyr inte ens nämna det ordet. PMS är för veklingar. Skaka av dig allt som har med hormoner att göra, sånt trams håller vi inte på med.. eller?

Nä, vi ska vakna upp vackra, smala och slanka och vara L Y C K L I G A!

Nu menar jag inte att vi hellre borde gå runt och vara bittra, det är inte ett dugg bättre.
Men det ska finnas utrymme för alla slags känslor.

Innan jag fortsätter så vill jag bara säga att jag är fullt medveten om allas olika förutsättningar. En del har svårt att gå upp i vikt och andra tvärt om.

Jag fyller trettiotre år i år. Jag borde kommit till den punkt i livet där jag är nöjd med mig själv och strunta helt och hållet i skönhetsidealen. Till viss del är jag det. Min kropp har burit på fyra barn, vilket satt sina spår. Men jag tycker heller inte att man ska nöja sig med det. Så länge man vill göra förändringar och det enbart är för sin egen skull så ska man ge allt.
Vissa dagar rör jag mig knappt mer än 1 km. Jag har mycket kvar att ge mig själv.
Jag vill inte vara mellanmjölk, jag vill vara supermjölken extra allt. Jo, jag är nog rätt påverkad av skönhetshetsen.

Nu till poängen med det här inlägget.

Hur förhåller man sig till vikt och kost med barn i hemmet? Hur lär man sina barn att dom är fina och duger precis som dom är när man själv inte gör det?
Inga människor föds med ätstörningar, det är något som växer fram, sätter sig i huvudet på oftast unga människor som inte vet bättre.
Jag vill skydda barnen från alla ohälsosamma intryck vad gäller utseende. Ändå står jag där och sminkar mig, tränar och försöker ändra min kost för att forma kroppen. Det rimmar inte särskilt fint.

Jag tror definitivt att barnen påverkas av samhället och av kompisar. Min predikan hemma om hur vackra dom är och att alla människor ser olika ut har mindre betydelse i deras ögon. Men jag kan bygga en grund för god självkänsla. Att dom vågar vara sig själva, vågar se ut på ett sätt som dom själva tycker är fint. Det tror jag att man kommer långt på.
Sen får vi vuxna inse att barn gör som vi vuxna gör. Vi formar våra barn. Dom blir små mini-me.






Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

När man är föräldraledig småbarnsförälder och mamma till fyra barn så är det lätt hänt att det där med egna hobbys och liknande får mindre plats. Jag antar att man liksom sänker ribban en aning för vad man tycker om att göra.
Jag tycker om att få gå ensam på toaletten, med låst dörr, och vara där inne hur länge jag vill utan att någon rycker i handtaget eller vrålar med dödsångeströsten "Mammaaaa".

Men sen har jag ju en riktig hobby också, och det är ju att fota. Jag älskar det. Jag älskar hur det bara blir jag, kameran och objektet som jag vill fota. Hur alla andra blir som dimma omkring mig. Jag kan hålla på hur länge som helst.
I helgen som var så träffade vi nykläckta lilla Lily, och det är ju så tacksamt att fota nyfödingar. Dom bara ligger där, helt okomplicerade.

Likes

Comments

Våran treåring är snart en fyraåring. Om två månader för att vara lite ner exakt. Och det märks. Den fruktansvärda två/treårstrotsen är snart ett minne blott.
Hon vaknar (oftast) upp på bra humör, är hjälpsam och skämtsam.

Förutom när det kommer till kläder. Där kan det bli fruktansvärt livat. Matchas hejvilt och i alla omöjliga kulörer.
Hennes senaste favorit är en Hello Kitty-tröja som hon själv fyndade på en loppis för en 5-krona förra helgen. Den och en Frozen kjol.
På mig går det kalla kårar längst ryggraden, medan hon tycker att hon är snyggast i världen i dom kläderna.
Och är det ju bara låta henne hålla på. Så länge hon är nöjd liksom.

Kanske ska tillägga att det är Hello Kitty som ger mig rysningar. Ungen är ju söt som socker, hur hon än klär sig 💕

Likes

Comments

Alla har vi våra fel och brister, visst är det så.
Jag har en förmåga att ibland,vid något enstaka tillfälle handla på mig saker och ting som jag kanske inte behöver. Alls.

Grejen är den att när jag sen kommer hem så gömmer jag saker som jag köpt. För sen när den väl används och jag får frågan om det är något nyinköpt så kan jag utan att ljuga säga "nej den här har jag köpt för läääänge sen"

Kul va? Mindre kul var det när jag ganska nyligen hittade ett par gravidjeans, helt oanvända, när jag rensade i byrån. Dom lär ju inte direkt komma till användning nu..

Likes

Comments

Stora maffiga buffefrukostar varje morgon med arton olika frukter till efterrätt.
Tvn avstängd och paddorna ligger orörda.
Till lunch äter vi sushi med små pinnar på något trevligt ställe.
Och jag är snyggare än någonsin, ni vet, håret har vuxit både på längden och brädden, har lösögonfransar och P e r f e k t a ögonbryn.. bebisen ammas med klassisk musik i bakgrunden..

Men egentligen så hasar man sig ut från sovrummet klädd i något plagg man fått med sig i farten, förhoppningsvis någorlunda rent.
Raka vägen utan stopp fram till kaffebryggaren och shottar två koppar direkt.
Håret borde ha tvättats för länge sen men man slänger upp det i en bulle mitt på skallen och hoppas på det bästa. Tittar sig i spegeln och ser en nerdrogan panda framför sig. Drar bort det värsta av gårdagens smink med ena pekfingret och sätter sig på toaletten. Nej men titta, publik idag igen! Skönt att få ha lite sällskap på toaletten, det blir liksom så långtråkigt annars.

Frukost består av två knäckemackor med ost på, hade kunnat lyxa till det med en bit leverpastej men den lyckades treåringen roffa åt sig minsann.
En till kopp kaffe blir det iallafall..
Och lunchen ska vi inte tala om. Sushin har förvandlats till gammeldags Ideal makaroner och bara en aning ganska mycket brända köttbullar.
Treåringen är överlycklig, hon tröttnar visst aldrig på dom där köttbullarna. Och ska vi vara helt ärliga så har jag börjat gilla dom också. Man kan ju alltid piffa till det med en ärta till eller så.

Timmarna rusar förbi bland pärlplattsbyggen, blöjbyten och något ynkligt försök i att städa lägenheten. Det där har jag släppt på nu förresten. Sambon har gjort klart för mig att städa det hinner vi göra sen, det finns viktigare saker i livet och som den underbara kvinna jag är så anammar jag hans kloka ord. Huxflux så är det kväll. Middag har intagits och barnen sover. Två vuxna ligger halvt utslagna i varsin ände av soffan.



Likes

Comments

Han är tre och en halv månad nu och vi har tjuvstartat lite med att få smaka på saker och ting. Väldigt spännande och han verkar tycka att det är kul. Hittills så har det blivit lite gurka, broccoli och ett surt äpple.

Han blev helt vansinnig när jag tyckte att han smakat färdigt på äpplet.

Likes

Comments

Så har bebisen gått och blivit tre månader med allt vad det innebär.
Han hatar att ligga ner i vaket tillstånd, det är okej (ibland) att få sitta upp. Det är roligt att stå men helst av allt vill han att vi bär runt på honom, dygnets alla timmar. Vi är hans slavar och fan ta oss om vi inte ger honom 200 procents uppmärksamhet, då gråter han sådär hjärtskärande.
Jag försöker intala mig själv att det inte gör något om han piper lite, jag måste väl få göra annat också? Men jag klarar inte av bebisgråt, så jag är gärna hans slav så länge han vill.

Han som har sin mamma lindad kring lillfingret..

Likes

Comments

Alla hjärtans dag. Årets vackraste dag. En dag som inte får passera omärkt enligt mig.

Jag är ju en romantiker ut i minsta lilla synaps, och jag vet ju också hur vanligt det är att vardagarna bara rullar på likt ett hamsterhjul. Så en gång om året blir vi iallafall påminda om att visa varandra extra mycket kärlek.

Jag tycker ju att livet helst skulle vara som på film, en romantisk komedi om jag ska vara specifik. Ingen rysare eller actionrulle, sånt klarar inte mitt nervösa hjärta av.
Men ni vet, hela rum fyllda av rosor och ljus, överraskningsresor och middagar, picknick på vardagsrumsgolvet när det regnar ute.. jag skulle kunna skriva idéer i evigheter men ni skulle kräkas tillslut.

Hur som helst så tror jag att jag lyckades överraska mannen i mitt liv det här året.

När han kom hem från jobbet så väntade detta. Ett varm bad, med skum och rosor. Whisky och paddan.
Vad med kan man önska sig efter en arbetsdag liksom?

Jag blev såklart också uppvaktad med vackra blommor.

Likes

Comments

Den här helgen har vi verkligen levt en barnfamiljsklyschhelg.

Fredag
Tacos och fredagsmys ✅

Lördag
Hockeyskola ✅ hela familjen satt och hejdade på Millan. (Och mamman frös arslet av sig för att hon hade alldeles för lite kläder på sig för en ishall)

Ikea ✅.. japp, ni läste rätt. Vad ska man annars spendera en lördagseftermiddag? Tanken var att vi skulle äta lunch där men det tänkte resten av Sverige också, så det blev en klassisk korv med bröd innan vi åkte hem.

Tvättat bilen ✅ Dagens stora äventyr! På riktigt, jag tror barnen hade en upplevelse likt en dag på grönan. Mycket spännande.

Melodifestivalen på tv med chips och ostbollar ✅

Söndag

Nu slår vi på stora trumman

09:00-10:00 Gymnastikpremiär för treåringen

11:nånting Lämnar nioåringen hos en kompis. Mannen är med tioåringen och införskaffar present till bowlingkalaset som hon ska vara på kl 12:00 (som visade sig vara 11:45)

12:15 kalastajm på Leos lekland med treåringen (och nyfödingen) popcorn, korv med bröd och glass i full fart. Sen försöker jag hänga med en överspeedad dotter som måste testa alla rutschkanor samtidigt. Akut jättekissnödig springer vi till toaletterna och hon för utföra sitt behov med halva barnvagnen inrullad på toan och öppen dörr. Saknades bara att jag haft bebben hängandes vid patten under tiden så hade bilden av kaos varit komplett.

14:30 lämnar lekland. Tankar bilen, hämtar arg nioåring från kompis som ville lekar mer och åker hem till svärfar där övriga familjen väntar.

Nu.. 20:45. Barnen sover. Mamman och pappan däckar snart i soffan.




Likes

Comments

Jag har alltid älskat att fota. Men ibland som kommer livet emellan.
Nu har jag iallafall börjat hitta tillbaka till mitt stora intresse. Så nu är det bara öva upp fotoögat igen.
Stackars bebis säger jag bara..

Likes

Comments