Header

Jag har aldrig varit duktig på att sköta om mina tänder. Fast när man knappt har en vilja att leva är det ganska svårt att prioritera en sådan jobbig grej. Borstningen i sig är inte direkt jobbig, men är känslig så all vuxentandkräm bränns i munnen på mig. Nu kör jag dock med colgate sensitive som inte är lika jobbig och som är uthärdlig. Jag är också mycket bättre på att borsta tänderna. Hur som helst har det lett till några hål i mina dagar. Ca 6 år sedan genomgick jag ett antal tandlagningar för hål, vilket gick helt okej, men bedövningen hjälpte mindre för varje lagning.


Nu genomgår jag ännu en gång några lagningar. Första lagningen blev dock istället utdrag av en tand, då det gällde en visdomstand i överkäken, för det är enklare att dra ut den än att laga. Jag som aldrig dragit ut en tand innan blev såklart nervös och ångest kröp sig in. Men det gick bra och kändes inte farligt alls. Kändes dock lite sådär att ligga och gråta p.g.a. ångestattack mitt under processen.

Nästa besök blev lagning. Gick bra med än en gång kom ångesten. Jag vet inte varför, jag vet att det inte gör ont för jag får ju bedövning och har gjort det tidigare. Igår var jag på lagning igen, och jag kände som vanligt ångesten komma, så tog en tablett för det innan jag gick till tandläkaren, vilket funkade men jag kände ändå lite orossymptom. De borrade också visdomstanden på andra sidan i överkäken, och kom fram till att även den är smidigare att dra ut än att laga.


Detta har fått mig att tänka på faktumet att det är hål just i överkäken och närmast visdomständerna. Jag tänker att det kan ha att göra med mitt underbett. Eftersom min underkäke sitter längre ut än den ska, så blir det väldigt svårt att nå just visdomständerna i överkäken på mig när jag borstar. Men snart har jag inte det problemet längre.

Vad som får mig undra lite hur tandläkare tänker är när de mitt under lagningen frågar om det går bra. De sitter där med kanske 4 verktyg i min mun och borrar och håller på, vad ska jag göra? Jag kan ju inte prata, jag behöver hålla munnen öppen. Jag kan knappt andas. Ska jag nicka? Vill väl ändå allt annat än att röra på huvudet när de håller något vasst i min mun. Min ena hand är fast under verktygsbordet och min andra hand håller i ett av verktygen.


Jag förstår dock inte helt folk som hatar att gå till tandläkaren. Visst, det är inte precis roligt, men det är inte så farligt. Förr kan man förstår att folk ogillade det, då de inte hade lika smidiga sätt eller verktyg och kanske inte var lika försiktiga. Å andra sidan förstår jag om folk ogillar när de trycker med den där spetsiga saken i munnen, det gör lite ont, och känns då bekvämare att laga en tand med bedövning än att de ska peta runt i mitt känsliga tandkött. Förutom när de ska sticka in nålen med bedövningen. Sist gjorde det verkligen fruktansvärt ont. Tror inte de satt tillräckligt med bedövningssalva innan.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Efter att min kompis berättade om en läsutmaning som hon ska göra i år så blev jag själv lite sugen på samma sak. Utmaningen hon hittade och tog sig an är att läsa 52 böcker på 52 veckor, mer kan ni se i inlägget hon skrev om det.

På grund av min psykiska ohälsa så tror jag inte att jag skulle lyckas läsa en bok varje vecka, men jag kände ändå att jag också skulle vilja göra en utmaning under året. Så jag kom fram till att jag ska läsa 12 böcker på 12 månader. Det känns mer möjligt. Och jag fick ändå 3 böcker i julklapp, så det passar ju att börja läsutmaning nu.


När jag valde ut vilka böcker jag ska läsa så valde jag att ta böcker jag har hemma som jag behöver få läst, främst böcker som jag lånat av andra. Jag har försökt blanda och variera böcker genom året, så att jag har både tunnare och tjockare böcker både i början och slutet av året.


Just nu ser listan ut såhär:

Januari - "Grejen med substantiv och pronomen" av Sara Lövestam

Februari - "Flyga Drake" av Khaled Hosseini

Mars - "Chant and be happy" av A.C. Bhaktivedanta Swami Prabhupada

April - "Sagan om ringen" av J.R.R. Tolkien

Maj - "Ibland finns det inga enkla svar" av Conny Allaskog & Anna Åkesson

Juni - "Liftarens guide till Galaxen" av Douglas Adams

Juli - "Introduktion till utvecklingspsykologi" av K. Lovell

Augusti - "Gatukatten Bob" av James Bowen

September - "Tala med himlen" av James van Praagh

Oktober - "Mitt liv med Bob" av James Bowen

November - "Måntecken" av Sybil Leek

December - "Jul med Bob" av James Bowen


Jag har åtminstone en bok på engelska, och två böcker med över 300 sidor. 6 böcker är lånade och 2 böcker fick jag i julklapp i helgen. Jag har böcker om bl.a. astrologi, psykologi, katter och andlighet. Några av dessa böcker har jag börjat på men inte läst klart.

Vilken bok jag läser vilken månad kan ändras beroende på vad jag känner för. Säkra kort är dock Grejen med substantiv och Jul med Bob. Man måste ju läsa Jul med Bob i december när det närmar sig jul, eller hur? Grejen med substantiv är det redan ett par stycken som vill läsa när jag är klar med den, så lika bra att börja där.

Likes

Comments

Började med Sertralin 8:e december mot ångest, depression och social fobi. Samma dag jag träffade läkaren och fick utskrivet. Nu tar jag 150mg dagligen. Versionen jag fick är Oralin 50mg. De säger att det inte är någon skillnad på dess olika förpackningar, men jag känner mig skeptisk. Om det verkligen inte är någon skillnad, varför finns det så många olika? Jag själv känner att jag upplevt skillnad mellan olika typer.

Jag har bara tagit det en månad, och kan inte helt säkert säga om jag upplever skillnader pga medicinerna. Men skillnad upplever jag. I höstas hade jag en riktigt dålig period. Men jag minns att dagen jag träffade läkaren hade jag en hyfsat bra dag och det har hållit i sig sen dess. Jag är inte lika emotionell, självmordstankar har försvunnit och jag känner mig allmänt mer okej så sett. Men jag upplever också att jag har mindre energi och motivation. Har ingen energi till att slutföra filosofin. Har knappt ens energi till att spela favoritspel. Även det måste jag nästan tvinga mig själv till. Det känns också jobbigare med tanken på att umgås med människor. Känner mig mer som en eremit ibland.

Likes

Comments

HIttade en gammal lista jag gjort, och eftersom jag inte gjort en årslista för 2017 än så tänkte jag, varför inte jämföra de två åren? det har ju gått ganska lång tid. För skojs skull om inte annat.


Hur har ditt år varit?

2013: Hyfsat bra I guess.

2017: Rätt jobbigt psykiskt.


Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?

2013: Ja.

2017: Bytt blöja. Gått på dop för första gången. Dragit ut en tand.


Blev du kär i år?

2013: Ja.

2017: Ja. Men jag önskar jag inte blivit det.


Vilket datum från detta året kommer du aldrig glömma?

2013: 29 November.

2017: Kommer ärligt talat inte komma ihåg vad som skedde på respektive datum såvida det inte är något speciellt datum som någons födelsedag eller julafton. Och även då kommer jag säkert glömma det förr eller senare, men dagar jag kommer komma ihåg en tid framöver utan datum, och specifika datum som jag kommer komma ihåg vad som skedde då är:

* Min systersons dop. Det är ju en hyfsat minnesvärd händelse. Mitt första dop, mitt första syskonbarn i blodsband.

* 7:e oktober, firade min systersons 1-årsdag.

* 24:e december. Jag kommer komma ihåg att jag var sjuk och fick stanna hemma ensam (med katt) på jul för första gången.



Vad är din största framgång i år?

2013: Gått ner i vikt.

2017: Vet inte om jag haft någon direkt framgång, men har väl kommit lite längre med den psykiska vården på ett sätt, men också lite mer planering om hur mina närmaste år kommer se ut så att säga. Sen är jag ju ganska nöjd över jag jag lyckades gå ner i vikt i princip på egen hand samt att jag lyckades få så bra betyg på den skriftliga i filosofin.


Bästa köpet?

2013: Kommer inte på nåt speciellt..

2017: Det bästa kom jag på att det har jag ju inte köpt själv egentligen. Så nästa alternativ för nog bli spelen XCOM: Enemy Unknown och Dishonored 2. Möjligen även Dishonored: Death of the outsider, men då jag inte spelat det spelet än så kan jag inte uttrycka mig hur värt det var.


Vad spenderade du mest pengar på?

2013: Ät- och drickbara saker.

2017: Förmodligen emmabodafestivalen. Då ingår ju biljetterna, samåkningskostnad, samt sakerna och maten man köpte där.


Gjorde någonting dig riktigt glad?

2013: Jadå.

2017: Jag har för mig jag kände mig genuint glad någon gång men kan ärligt talat inte minnas det.


Vilka sånger kommer påminna dig om detta året?

2013: Vet inte, problably låtar som Miley Cyrus "We can't stop" och "Wrecking Ball".

2017: För nu är det:

Gimmie all your lovin' - ZZ Top

Aristobär - LBSB



Vem har du umgåtts med mest?

2013: Mitt ex, när vi var ihop.

2017: Räknas min katt? Annars kan det nog vara min ena faster.


Har du haft ett förhållande i år?

2013: Två.

2017: Nope.


Vart reste du under året?

2013: Dagstur till Norge.

2017: Inom Sverige. Emmaboda är väl den största resan.


Är det något du saknar detta året och vill ha nästa år?

2013: Massa myyss....

2017: Finns väl mycket jag saknar men vet inte om det finns något specifikt jag saknar från just detta året. Mer energi. Bekvämlighet. Kontroll.


Vad gjorde du på din födelsedag?

2013: Var i skolan, sen blev hämtad av en kompis senare och så åkte vi hem till henne, och så kom en annan kompis och vi åt middag och kollade på film.

2017: Det minns jag inte. Eller jag är rätt säker på att jag spenderade lite tid med mamma.



Finns det något som skulle gjort ditt år bättre?

2013: Jao.

2017: Förmodligen. Skulle inte säga att det var ett särskilt bra år så.


Dog någon som stod dig nära?

2013: Nej.

2017: Inte sådär jättenära, men ändå någon som jag kände hyfsat väl. Min halvsysters farfar. Även min farfars bror, som jag inte direkt kände och inte träffat ofta men han är ju ändå familj.


De bästa nya människorna du träffade?

2013: Min pojkvän och hans kompisar.

2017: Folk från Emmabodafestivalen.


Likes

Comments

Har haft en väldigt trevlig dag. Började med meddelande från min kära vän Jasmine när jag vakna om jag ville ta en fika, vilket jag givetvis tyckte lät bra. Så det var upp ur sängen och ner till kaféet. Efter fikat följde jag med henne hem och senare till lokala ridskolan, där hon har sin häst uppstallad. Idag var det longering som gällde. Jag saknar verkligen hästar och stall, det är bland det mysigaste som finns. Jag har även ridit på denna ridskolan tidigare, jag önskar jag kunde ta upp ridningen om något.


Min väns häst heter Modena G och är ett halvblodssto på 17 år. Trots hennes ålder är hon riktigt pigg av sig. Om ni vill följa min vän och hennes häst så hittar ni bloggen HÄR .

De tre övre bilderna är på min väns häst Modena. Sötnosen nere till vänster heter Joker, hur söt som helst! Haflingern till höger är en gammal favorithäst, Hampus.

Likes

Comments

Utåt sett sitter jag i princip stilla på en stol förutom mitt ben som skakar och mina ögon som kollar runt rummet, men i mitt huvud går jag fram och tillbaka och upprepar "jag vet inte". Jag vet inte vad som pågår, jag vet inte vad jag borde göra, jag vet inte hur jag känner och vad som kommer hända. Jag vet inte vad jag gör med mitt liv. Som i en trans.


Börjar iaf bli frisk, gör fortfarande lite ont att svälja och lite ondare att gäspa. Jag är fortfarande väldigt trött. Men annars är det bättre.

Bild på Maru när hon var en liten parvel. Oerhört gullig.

Likes

Comments

Kan vara den värsta julen någonsin. Blev sjuk så fick stanna hemma på julafton. Spydde dan före och hade kraftiga smärtor i hela kroppen samt feber. Nu gör min hals så ont att jag inte vill svälja. Jag hoppas verkligen min hals blir bättre snart. Det andra är hanterbart, men att inte kunna äta eller dricka något alls utan att det gör fruktansvärt ont? Är så hungrig.

Hoppas ni haft en mycket trevligare jul!

Likes

Comments

Julafton - Juldagen

Julfilmer - Julmusik

Lussebullar (utan russin) - Pepparkakor

Inomhusdekorationer - Utomhusdekorationer

Adventsstjärna - Ljusstake

Klapparna under granen - Tomten kommer med klapparna

Prinskorv - Köttbullar

Kalle Anka - Karl-Bertil

Gå till kyrkan - Mysa hemma

Fira med närmaste familjen - Fira med hela släkten

Knäck - Kola

Ischoklad - Chokladtomtar

Ge julklappar - Få julklappar

Tomtar - Änglar

Äkta gran - Plastgran

Glögg - Julmust

Jansson - Sill (äter ingetdera)

Jul hemma - Jul hos vänner/familj/släktingar

Julbord - Efterrätt

Traditionell jul - Modern jul

Chokladkalender - Klappkalender

Julklappsrim - Julklappsleken

Engelsk julmusik - Svensk julmusik

Doften av apelsin - Doften av kanel

Äta sig proppfull - Äta sparsamt

Jul ända fram till Påsk - Julen åker ut efter nyår

Julkrubba - Pepparkakshus


Hittade listan HÄR .

Likes

Comments

It's here, it's real.

Det är jul om mindre än en vecka. Jag känner bara.. panik. Inte specifikt utan bara allmänt ospecifierat. Det är bara ångest. Invändigt. Vid det här laget tror jag att jag brukar ha julkänsla och lyssna på julmusik. Inte i år. Paniken är dock inte bara för julen. Det är också för att jag fortfarande inte blivit klar med sista uppdraget i filosofin och jag har muntlig examination imorgon. Jag behöver omboka den och förlänga kursen. Igen. Jag skäms för det, fast jag vet att jag inte borde. Jag hatar mig själv för det.

Julafton. Kommer säkert få mer eller mindre ångest. Behöva fejka glädje för att låtsas som att allt är okej, fast jag känner mig säker på att det är värre än tidigare. Jag tycker dock julen är trevlig. Man samlar familj och släkt och har det mysigt och byter presenter. Även om mängden av folk minskat från förr. Det är lite sorgligt på ett sätt.

Jag är heller inte bra på det sociala. Så att vara social med släkten låter lite obekvämt. Speciellt om de frågar vad man har för sig i livet och hur man mår. Vad ska jag säga liksom? "Jag mår skit och går i princip runt hemma hela dagarna"? "Jag har ingen aning vad jag vill göra och pluggar ett ämne på knappt halvfart?" Jag säger bara att det är okej, eller bra. Att jag pluggar upp ämnen för att kunna söka in till högskola så småningom. Vilket stämmer. Förutom delen att jag mår bra. Jag mår inte bra. Jag mår inte nödvändigtvis dåligt, men jag vet inte hur jag mår. Jag bara är, jag bara existerar och tar mig igenom dag för dag, utan mål eller drömmar. Jag lever inte för någonting. Jag lever för att jag inte kan ta mitt liv. Jag är som ett djur på zoo. Fast i en bur, kvar här för andras trevnad men allt jag vill är att bli fri. På ett eller annat sätt.

Likes

Comments