View tracker

Känslor

Alltså, jag är inte riktigt den som klarar av att vara ensam, inte alls. Och det är visst; jobbigt för mig, men nog än mer jobbigt för John till och från som får dåligt samvete av att lämna mig själv.

Vill/ska han göra någonting som säg träffa en kompis och spela tvspel halva natten så halvkraschar mitt system lite grann. Jag gör det inte med flit, eller jag känner det inte med flit. Men känslorna stormar hej vilt när det börjar närma sig alonetime, jag försöker verkligen att inte visa för honom att jag blir stressad över det men han har (dessvärre) lite av ett öga för att se rakt igenom mig.

Så det smidigaste har blivit att saker och ting planeras in noggrant så jag kan planera in att göra någonting annat den dagen; oftast att jag åker hem till Mariefred.

----


MEN! Så igår behövde han sova borta vilket då innebar att jag behövde både vara och sova själv. Och det var hur skönt som helst! Jag var hellugn, heltillfreds och helnöjd! (Och nu i efterhand helchockad!)
Gick och handlade, lagade mat, städade lite, tvättade lite och pysslade lite i mitt nya syrum, duschade och gick och la mig skapligt. Som en helt jävla normal och vanlig människa!

Känner bra nöjd och trygg i mig själv! 🌟

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

"I kärlek, lugn och trygghet har vi en enorm potential att klara av smärtan, i rädsla, stress och oro klarar vi knappt av ett myggbett"
Så läser jag i den här boken om förlossninssmärta (som jag fortfarande inte läst ut) och jag blir så otroligt glad och förväntansfull!!

Här har vi pratat om och planerat inför förlossningen sen innan vi ens vart gravida, haha. Jag har så fantastiska människor i min inre cirkel, det vill säga; John och min mamma. Och det är tänkt lite så att det är vi tre som ska se till så att ungen får födas under så bra förutsättningar som möjligt för att få en så fin start på livet som möjligt. Ett genuint dreamteam om jag får säga det själv!

Min mamma är sjuksyster och gick även ett tag på bm'utbildningen så hon har ett ganska bra hum om vad som försiggår i allt med graviditeten (vilket är väldigt avslappnande för en förstföderska). Hon är världens tryggaste och kärleksfulla människa som dessutom har sett mig i mina jobbigaste stunder när jag var sjuk; hon har sett mig innerligt lida och ändå lyckats ordna upp det (vi båda är ju här idag; friska och starkare än någonsin!). Jag tror att oavsett hur rädd eller uppgiven jag skulle göra henne så skulle hon stå där som en stabil liten pelare och hantera det så bra som en människa med känslor skulle kunna hantera det.


Jag vet inte alls hur jag hade känt inför förlossningen om hon inte exalterat hade frågat ifall hon fick vara med på den för att sen prata på om tiotusen olika förlossningstips-och-trix när jag berättade att vi bestämt oss för att försöka få barn!

☝🏾️💕


(Okej jag skev inlägget för någon vecka sedan men är tydligen för slö för att klicka på publicera, tur är väl det för då kan bilden på mammorna ifrån Pride få hänga med!)

Likes

Comments

View tracker

Det är nog inte ofta jag säger att jag har en idol, men när det kommer till Lykke Li så är jag (inte så) lite av ett fangirl!

Så otroligt vacker, fascinerande och allmänt bara grym kvinna.

Likes

Comments

Vardag

Är med i lite olika Facebook grupper för folk i samma sits som jag själv; knocked up that is! Specifikt för folk som vart gravida för cirka 7 månader sen och därför väntar sina små ungefär samtidigt som jag, jättemysig grupp!

Där fick jag igår reda på att det här med naveln på gravida kvinnor är en grej! (Haha man lär sig så mycket nytt!!)

Min har då tydligen "pluppat".

Min mage är också väldans spänd och hård mest hela tiden, så att jag klarat mig såhär länge utan att mer än bara naveln poffat (mycket bättre ord) är egentligen mer fascinerande!

Eller; det kanske coolaste av allt; att jag faktiskt suttit fast i min kära mor i den där lilla pluppjäveln! Försöker visualisera mig hur det är att ligga där inne och får upp snygga Lennart Nilsson-bilder av en baby som svävar runt i något som ser ut som en av dom här Tumblrbilderna på en supernova! Vet inte hur verklighetsförankrad den bilder är men men...

Likes

Comments

Bebis, Kläder

För två veckor sen såg jag ut lite såhär. Fascinerande hur en sådan liten skrutt på några decimeter kan ha så stor effekter!

Likes

Comments

Vardag

Nej, jag är inge vidare på att blogga. När det händer lite för mycket saker så både glömmer jag bort det och prioriterat bort det. För en grym bloggare borde kanske fullt upp innebära en bra, intressant blogg, men inte då hos fröken här inte!

Men jag kan bjuda på en bild som ganska fint beskriver hur vi försöker ha det i familjen Smith! Vi spenderade helgen och helgen innan (midsommarhelgen) ute i sommarstugan på Kölshalsen i hopp om att få lite energi för att möta vardagen, men icke då! Är lik förbannat trött som ett spädbarn för det..

Likes

Comments

Inköp, Förlossning

Fick den här boken av min kära mor, Gudrun är barnmorska med en himla massa erfarenhet, hon var bl.a chefbarnmorska på BB Stockholm. Har inte kommit långt alls, men älskar den redan!

Den är konkret, och den får mig att fundera en hel del över mig själv. Så jag har börjat skriva ner (DBT-)färdigheter jag tror kommer vara till nytta under förlossningen, tankar värda att tänka och lite värderingar!

Likes

Comments

Känslor, Bebis, Vardag

Har senaste tiden börjar känna fostret lite ordentligt, sådär såg det ut igår natt! Jätteroligt speciellt eftersom jag var hos mamma och hon då fick känna honom sparka tillbaka ganska ordentligt 😍

Likes

Comments

Vardag

Jag och lillpojken min har nu gått på semester i en vecka!! 🎉 så vi firar med jordgubbar och sysselsätter oss med att baka lite bröd, småstäda, ligga på sängen och tittar på alla molnen, planera midsommarhelgens all mat och klappar på katten. Ganska lagom!

Trodde när jag planerade sommaren att det skulle bli alldeles för kort med bara en veckas ledighet, men nu när jag varit sjukskriven 50% och John jobbar så känns det som att börja på nya sommarjobbet efter midsommar kommer vara sååå efterlängtat och behövligt. Klättrar på väggarna här hemma!

Likes

Comments

Känslor, Vardag

Att hålla mig och humöret positivt har blivit bland det svåraste i min vardag. Jag blir som djupt sårad och gråter med ångest upp i halsen, ut i fingertopparna och långt in i skelettet av dom minsta sakerna. Känns som att det det rinner tårar oftare än det inte gör det och det känns fördjävligt i och med att det oftast inte är en befogad känsloreaktion på händelsen i fråga vilket såklart innebär att man inte riktigt kan be folk vaken att förändra sitt beteende eller ha förståelse för min reaktion.

Är däremot (och kanske lite extra därför) så otroligt glad att mer än halva graviditeten passerat så att man kan börja räkna ner istället... Är så otroligt avundsjuk på alla dom som älskar att vara gravid, som tycker att det är det mest fantastiska någonsin ungefär! För på mig har det nog bara haft negativ påverkan än så länge och för tillfället.

Likes

Comments