Jag har läst romanen Livet Efter Dig av JoJo Moyes.

Bokens orginalspråk är Engelska, men jag läste den på Svenska. Boken med sina 397 sidor utgavs år 2013.Boken utspelas i en pittoresk stad i England under 2000 talet. Historien kretsar kring den muntra och unga Louisa Clark som i bokens begynnelse mister sitt jobb. Arbetsförmedlingen skänker henne jobbet som sällskaplig assistent åt den unge och vresige Will Traynor som i en motorcykelolycka blivit förlamad. Innan olyckan var Will en framgångsrik affärsman med hunger för storhet och äventyr, men olyckan och dess skador har lämnat honom glädjelös och eländig. Louisa har aldrig haft några ambitioner eller mål med livet, förrän hon träffar Will och bestämmer sig för att göra allt i sin makt för att pigga upp honom. Sina olikheter till trots börjar deras relation att sakta att växa fram, ingen av dem vet att de kommer att förändra varandra för alltid

Jag läste boken under Juni månad detta år. Romanen är vad jag skulle kalla en perfekt mysbok. Det är en bok som man gärna skulle ta med sig till stranden eller njuta av i hängmattans ljuva gung. Den är likt skönlitterära romaner brukar, relativt lättläst. Bokens tema är inte nyskapande utan påminner om den svenska filmen Ego av Tomas Michaelsson. Will är den karaktäriska Ego-killen som haft allt, toppjobb i London, långa snygga blonda flickvänner, märkeskläder, dyra hobbies och exotiska semestrar med extrema sporter men som nu förlorat allt det. I vanliga fall hade han inte lagt märke till en tjej som Louise, med ovanlig klädstil och utan ambitioner, framtidsdrömmar eller utbildning. Men till följd av sin olycka ser han Louisa på ett sätt som han aldrig skulle gjort annars. Det är Will som är synbart förlamad i sin rullstol, men med sår på insidan, och saknad av livsambition är Lou nästintill lika förlamad, fast det är bara Will som kan begripa det.

Jag uppskattade boken, den var mysig och fängslande. Huvudkaraktärerna var intresseväckande, dock stundvis en smula endimensionella, inget de gjorde var särskilt oväntat eller okaraktärsmässigt. Det är utan svårighet som bokens slut går att förutspå redan efter att ha läst en tredjedel, men det stör ändå inte njutningen av läsandet. Detta till trots lyckas Jojo Moyes i boken på ett tänkvärt sätt öppna upp samtal om komplicerade ämnen som livskvalitet, kärlek och dödshjälp. Boken lyckas inte riktigt locka fram de stora och starka känslorna i mig, men en eller annan tår lyckades den iallafall få mig att fälla. 

Avslutningsvis får boken 6 av 10 bokmärken. Den är intressant och rolig att läsa en sommardag, men den saknade lite djup. 


Likes

Comments