Precis lagt mig i soffan.. tog nyss ut sista plåten kanelbullar. Det är fasen lite jobbigt att baka xD men samtidigt kul, haha.

Likes

Comments

Jobbat två helger i rad. Äntligen har jag en helg ledig! Är ledig lördag, söndag och måndag nu. Fy tusan så skönt och välbehövligt! Känns som jag inte gör annat än att jobba.. Jobba & hosta. Måste dra till vårdcentralen ang. hostan på måndag alltså, detta är inte okej :( hoppas de kan fixa de på något sätt. Så trött på skiten nu & de känns ju som jag kiknar emellanåt. Kikhosta är de inte, hade de som barn.. men de kanske är något restsymtom från de som tittar fram när jag åker på influensa/förkylning med hosta? Nåja.. måndag! Ganska säker på att de säger att de går över alt. vill skriva ut Cocillana till mig. Men de vill jag inte ha!

Få se vad som händer i helgen, de blir mestadels lugnt. Idag ska jag dammsuga sovrummet för de va fasen va damm de va under sängen såg jag igår, haha! Sen få jag se.. en sväng in till stan vore inte fel idag, men vet inte om jag orkar. De är ganska skönt att bara strosa omkring osminkad & ofixad hemma :D

Likes

Comments

När både karln ifråga och andra utomstående säger de orden så bara måste de ju vara sant? Eller?

Jag är så kluven. Jag tror jag mår bra just nu. Eller.. livet flyter lixom på, varken mer eller mindre. Visst gör sig mina kroppsliga åkommor påminda emellanåt och de gör mig lite ledsen, men utöver de - känslomässigt är jag nog ganska så avstängd för tillfället.

I tisdags grät jag. Jag ville inte se ett slut av "vår saga". Fick ont i huvudet som fan, blev riktigt trött. I onsdags grät jag som tusan igen. Gick då igenom gamla meddelanden vi skickat på messenger. Han var så jävla go innan vi träffades. Han var intresserad, frågade massor, skrev massor! Han frågade varje dag hur jag mådde.. bara en sådan sak. Han har aldrig frågat hur jag mår efter vi träffades. Medan jag gick igenom meddelandena började jag inse vart allt gick fel. Jag kände något (inte kärlek, men gillade) för honom ganska så snabbt & det skrämde nog skiten ur honom. Vi skulle ju såklart lagt ner redan då, men så blev de inte. Utan de ha varit fram & tbx och massa tjabb och skit i flera månader. Så tröttsamt. Så utmattande. Jag ville lixom aldrig att han skulle suga ur min energi (räcker att jobbet gör de), ville ju ha honom som min energikälla, någon som gjorde mig glad & gav mig massa energi och något att glädjas åt. Men nej.

Han var, eller han ÄR den finaste jag träffat på många många många år. Men ibland blir de inte som man vill ändå. Jag kan ju inte tvinga honom att känna detsamma för mig precis xD haha.

Jag tror de blir en aning kortslutning i min hjärna när jag fått massa uppmärksamhet av en kille och sen bara slutar han, eller ger inte mig samma bekräftelse som innan, inte lika frekvent. Då börjar tankarna direkt lixom.. "tycker han inte om mig längre?", "finns de någon annan?", "varför är han inte lika nyfiken och intresserad av att veta saker längre?" ni vet.. allt sånt där som får en att känna sig pissig, ovärdig och fullkomligt jättesämst. Sen för att man ska må ännu sämre än vad man redan gör så googlar man och hamnar i trådar där alla skriver att "han är INTE intresserad av dig!!!", "herregud, gå vidare!!", "han ville bara ligga." etc. etc. Man läser så mycket att man tror på det till slut. "Ja, jo, men de är klart de är så.. han ville bara ligga med mig, han lekte med mina känslor. JÄVLA AS!"

Och utan att blinka, eller ens FRÅGA karln ifråga så skäller man ut honom för ingenting egentligen. På riktigt? Jävla hjärnspöken! Jag önskar jag kunde vara så självsäker, så godtrogen och så jävla obrydd för allting att jag bara sket fullständigt om de faktiskt va så att han playade mig. Varför ska KÄNSLOR alltid komma och förstöra!?

Fy fan! Önskar jag aldrig hade tänkt tanken på att DEJTA honom (men han planterade ju den tanken i min skalle, fan!) och endast varit hans vän från början. De hade nog varit de bästa. Nu är ju allt kört. Han hatar mig & jag börjar acceptera att han är ute ur mitt liv. De suger som fan, för jag gillar som sagt karln (tror jag, känslorna är som sagt bedövade, sövda och lagda på hyllan), men de finns ingen chans i världen att jag ens skulle våga träffa honom igen (om han hade velat de). Dels för att jag vet att mina känslor hade flutit upp till ytan igen, dels för att jag vet att vi inte vill samma sak, dels för att jag inte orkar gå igenom samma sorg igen när han väljer att försvinna igen.

Ja, de är en sorg jag känt i hjärtat tisdag & onsdag kväll. När jag ligger där ensam i sängen och tankarna far omkring & allt jag kan tänka på är hans armar om mig. Hans kropp som ligger tätt intill. Tårarna har ju bara sprutat av dessa tankar. Men återigen - nu känns de ingenting.

Sista avvisningen jag fick av honom (han trodde jag pratat med hans ex & bannlyste därmed mig) var droppen. Han brydde sig inte om mina känslor, han brydde sig inte om vad jag kände och hur jag mådde.. Han brydde sig enbart om ifall hans ex fick reda på att vi legat med varandra. Alltså.. kom igen. SKJUT MIG! Det var verkligen de mest jävla avtändande jag varit med om & en karl som bryr sig mer om sitt ex än om mig vill jag verkligen inte ha!

Så jag är klar med honom nu. Jag är så klar.
Jag välkomnar mig själv till nunnelivet igen :D

Puss! /Fiskbullenunnan

Likes

Comments

Gud vad jag kommer sakna honom. Trots alla bråk, allt tjabb, alla tårar, alla missförstånd, alla tankar och berg-och-dalbanor så kommer jag sakna honom så mycket! Jag tycker ju om honom. De går inte att ändra på. Kan försöka intala mig själv att han är sämst i världen för mig - de kanske han är, jag vet inte.. men jag fick aldrig riktigt visa vad jag går för heller eftersom de blev fel mellan oss redan från början :( de suger. Jag tror faktiskt att jag på något sätt hade kunnat vara bra för honom, hmm..

Kommer sakna hans närhet, hans händer på min kropp. Hans läppar mot mina. Hans ögon tittandes in i mina. Kommer sakna hans snarkningar i mitt öra och hans skrev mot min rumpa. Jag kommer sakna skedandet. Kramarna. Goset. Jag kommer sakna att dra fingrarna genom hans fluffiga afrohår xD kommer sakna låta fingrarna smeka hans kinder, mina naglar klia han på armen. Kommer sakna ljudet han ger ifrån sig när vi skedar och han blir sådär extra gosig för en stund och trycker sig allt närmre. Kommer sakna att höra hans rusande hjärta när jag lågt med huvudet mot hans bröstkorg. Kommer sakna hans komplimanger & hur tokiga jag tyckte de va. Kommer sakna att han gillade så konstiga saker med mig. Kommer sakna honom i mitt liv.

Jag va aldrig kär, men fy bubblan vad jag tyckte om karln! :(

Livet ska inte vara lätt va? Eller hur va det nu?
#skitliv

Likes

Comments

På väg hem med tåget. I morse var det vitt på gatan, nu är det ännu vitare - så mycket snö. Fyfan. Vill bara ta mitt pick & pack och dra utomlands till varmare breddgrader. Glömma allt som har med Sverige att göra för en stund. Behöver det, nu.

Likes

Comments

Det var längesen det hände något här. Livet är lite segt nu får jag väl lov att säga. Får hoppas nästa år bringar mer lycka, tur, glädje, kärlek etc.

Nyår imorgon och jag jobbar både imorgon och söndag. Och måndag, tisdag, onsdag. Ledig torsdag och fredag sen ska jag jobba helg igen. Är så opepp på det så de finns inte :( gillar inte mitt nya schema alls! Önskar så innerligt att jag kunde hitta de perfekta dagtidsjobbet för mig. Helst i min hemstad så jag slipper pendla så fruktansvärt långt. Jag är trött. Jag är så fruktansvärt trött faktiskt.

Åkte på en förkylning, gick till jobbet i ren protest alldeles för tidigt, va där en vecka och sen fick jag gå hem igen.. mådde hemskt. Fick feber och hosta och jag kände mig döende. Totalt utslagen ännu en gång. Det tär verkligen på kroppen att bli så dålig :( hostan sitter i än och den gör mig trött. Utmattad. Jag vill bara sova känns de som. Har ingen lust med någonting och de känns inte som jag gör annat än att jobba :( varje gång jag är ledig och slappnar av kommer någon sjuka.

Idag har jag varit ledig och då har jag haft diarré tamejfan hela dagen. Jag orkar inte med det snart. Är skiträdd att allt ska stiga mig över huvudet och jag ska gå rakt in i den där hemska väggen. Det värsta är väl att jag redan lider av stress och stressmage och har träffat företagshälsovården och skit ang. detta (mycket korttidsfrånvaro i början) & det blir inte bättre. Schemat är katastrof, de gör mig jättestressad, men ingen lyssnar. Jag vill må bra, jag vill klara av mitt jobb, men utan en introduktion och en arbetsplats där jag ska kunna 728181 olika saker och det är olika rutiner för alla kliniker så blir det bara kaos. Och jag känner mig så dålig och uppgiven. Ledsen blir jag.

Jag vill bara hitta ett dagtidsjobb. På en mottagning eller VC där det är samma regler alltid och där det inte sker förändring vecka för vecka. Jag håller inte längre. Jag går snart sönder. Hat på detta året och så hoppas jag att 2017 är MITT år!! Mitt!!!

För övrigt önskar jag er alla ett gott slut och ett gott nytt år. Va rädda om er - och varandra.

Likes

Comments

Eller något.. hostar och de känns jobbigt i bröstet. Huvudvärk och sjukdomskänsla i kroppen. FML, på riktigt! Jag va ju nyss sjuk :( måste jag åka på alla virus då???

Likes

Comments

Natten till idag tillbringades hemma hos snubben jag skulle glömma. Snubben jag hade glömt och predikat för mig själv om hur korkat de är att inte bara skita fullständigt i karln. Jag är hopplös. Jag och mina känslor. Vi kommer inte riktigt överens.

Men vi hade faktiskt bestämt oss för att vara vänner nu, inget mer än så. Bra, de blir bra. Känslorna kommer försvinna. Bra! Mer hände.. men vet ni vad? Känslorna blev inte starkare som jag befarade, de blev möjligtvis mindre. Inte för att de va hemskt och dåligt och blä, absolut inte. De är mer själva grejen att han dissar mig hela tiden som gett mig avsmak lixom. Att ha en relation, dvs. en kärleksrelation som innebär att han är min pojkvän & jag hans flickvän, de finns inte på världskartan längre. Hans beteende har helt enkelt gjort att jag inte vill ha honom som något sådant.

Då är frågan.. vad händer nu? Vi skulle vara vänner men tog steget över till något annat. Nu liknar de mer kk/friends with benefits. Jag gillar inte sådan relation. Och en sådan relation innebär att han återigen kan dissa när som helst, glömma utan vidare och låtsas som om jag inte finns. Så vad gör jag då? Jag är attraherad av honom, ja. Jag tycker de är förbannat mysigt att vara nära honom, ja. Att skeda med honom känns naturligt, lite som om vi inte gjort annat (de har vi i princip inte heller, men ändå, haha!). Men om jag vill ha honom som vän & faktiskt behålla honom som de så borde jag sätta stopp för allting sådant, eller hur? Annars tror han att de är okej för mig, de är okej att vi myser etc. och sen skiter i allt annat som är mer krävande och kanske jobbigt emellanåt. Vi håller oss till de roliga. Men jag vill inte ha DE roliga. Haha.

Så då är slutfrågan.. kan jag motstå honom?
Jag vet fan inte. Blir jag kär i honom om de fortsätter? Troligtvis inte, han är fortfarande samma kille som dissade mig - ingen skillnad där. Om de skulle bli någon skillnad där då? Ja.. den dagen, den sorgen? Jag vill inte vara kär i honom ens. Han försvinner snart.. långt bort.



Jag kommer nog sakna då.. :/

Likes

Comments

Idag är ingen vanlig dag, för idag är det Fiskbullemufflans födelsedag - hurra, hurra, HURRAAA! :D

Stort grattis till mig själv på min 29-årsdag. Klockan 09.45 för 29 år sedan föddes jag en solig decemberdag. Solen skiner även idag <3

Likes

Comments