Att tappa allt, ofrivilligt släppa taget.

"Kom ner på jorden!" Kanske någon slänger ur sig, utan att tänka sig för.

Du försöker stå stadigt med båda fötterna, men alla tappar greppet någon gång.

Djupare och djupare sjunker du, tills du inte vet hur mycket djupare du kan sjunka.

Men du bryr dig inte.

Du står ändå redan på botten.

Men plötsligt, efter att ha varit fullkomligt vilse ute i världen, återfinner du viljan.

Den där viljan som får dig att ta upp kampen, resa dig upp när det känns som svårast.

Att hitta den inre kraften, utan varken karta eller kompass, det kräver mod.

Vågar du släppa den sista livsgnista du har att desperat klamra dig fast i, för att kanske - om du har tur - ha chansen att klara dig igenom allt? - Levande.

Hänger du kvar tills du inte orkar mer och på så vis måste släppa?

Eller vandrar du in i mörkret för att finna din dolda kraft?

Likes

Comments

Favoritårstid - Vinter. Jag är inte åh-äntligen-sommar-nu-är-det-varmt-och-soligt-typen utan är inte särskilt förtjust i värme alls, faktiskt. Av någon anledning triggar det min ångest då det känns som om jag inte får luft. Att bada bastu, bada bubbelpool eller resa utomlands på solsemester är således inte riktigt min grej.

Favorittid på dygnet - Lätt kvällen. Då är jag i mitt esse, haha.

Favoritveckodag - Söndag alla dagar i veckan (see what I did there?).

Favoritlåt - Tre som alltid går hem hos mig är Halo med Beyoncé, Lost Boy med Ruth B och Let her go med Passenger.

Favoritserie på TV - Några jag ser som går nu är Sveriges mästerkock, Rebecka Martinsson, Mästarnas mästare, Frikänd, Unga föräldrar och Unga mammor.

Favoritfilm - Jag är inte så mycket för filmer, men The fault in our stars (eller Förr eller senare exploderar jag, som den heter på svenska) fångade mig direkt.

Favoritbok - Nu var det ett tag sedan jag läste dem, men de tretton böckerna om Syskonen Baudelaires olycksaliga liv var rätt bra.

Favoritmaträtt - Om man kan välja färdigmat säger jag den veganska schnitzeln från Hälsans kök, annars sojabönscarbonara. Hur gott som helst - stor rekommendation på det!

Likes

Comments

Vad kan du göra vid ångest?

Vad är det egentligen som händer med kroppen när du får ångest? Varningsklockorna ringer - någonting är fel. Väldigt fel. Du måste agera. Och det illa kvickt.

Problemet med ångest är att den ofta är svår att tänka bort och komma ifrån när den väl lösts ut. Du är där du är och kan inte göra så mycket åt det. Just då behöver du ha metoder som hjälper dig att handskas med situationen.

Här kommer några tips på vad du kan göra för att hantera din ångest när den slår till.

*

Andas. Detta är kanske redan så självklart att du suckar över att det ens står med på listan, men det är ett riktigt bra sätt att komma ner i varv och bli sig själv någorlunda igen. Se på figuren nedan samtidigt som du tar djupa andetag. Andas in när den växer, andas ut när den krymper. (GIF lånad från @Oliviahageus inlägg "När ångesten tar över".)

Skriv för hand. Bara sätt dig ner med det gamla hederliga papperet och den alltid så trogna pennan, beredd att skriva ner varje tanke eller känsla som dyker upp. För att det ska fungera måste du tillåta tankarna att finnas där. De må vara fruktansvärt obehagliga, men de kan inte ha ihjäl dig. Så är det bara. Låt tankarna och känslorna överväldiga dig och skriv ner dem. Direkt. Gör så med varenda en av dem tills du känner att du är nöjd och det inte finns något mer att skriva. Och även om andra säger åt dig att inte fokusera så mycket på hur du känner ska du göra precis vad som känns bäst för dig. Är det att bara riva muren och låta allt skölja över dig för en stund, så gör det.

Känn efter. Apropå förra punkten - känn efter. Och gör det riktigt ordentligt. Stå upp och tryck fötterna mot marken och känn att du lever. Du är vid liv och du mår skit. Men du får göra det. Det är okej. Må skit ett tag och res dig därefter. Du förväntas absolut inte bara kunna borsta av dig allt som om ingenting har hänt, för det klarar ingen, men det gäller att inte fastna i det där negativa tänket alltför länge. Du får helt enkelt låta dig må pissigt under en begränsad tid, för att sedan bestämma dig för att "nu är du färdig". Då är du det. Klar med alla katastroftankar, klar med ångesten.

Teckna. Liksom att skriva får du ut alla känslor och tankar genom att rita/måla/teckna. En bild säger mer än tusen ord, är det inte så?

Bygg med lego. Det här är av någon anledning tillfredsställande. Att sitta och pyssla och plocka med de små bitarna för att få dem på rätt ställe och se ett motiv växa fram frambringar ett inre lugn hos mig. Jag koncentrerar mig på att få ihop de där plastbitarna korrekt och tänker per automatik bort allt annat.

Ta hand om dig själv. Gör någonting som får dig att må bra. Det kan vara allt ifrån att ta ett bad till att äta ett gott mål mat.

Organisera. Jag är en människa som måste ha struktur och ordning i mitt liv, och tycker således om att organisera saker och ting. Bara rensa ut alla oordnade kläder ur garderoben, vik dem och lägg sedan tillbaka dem i garderoben i prydliga högar. Alla prylar får sin plats och blir lättare att hitta.

Bryt ihop. Bryt ihop och gråt. Släpp ut precis allt du har inom dig och låt bomben explodera. Det blir förmodligen en mindre explosion än det hade blivit om du försökt hålla tillbaka tårarna och senare tvingats släppa taget när bägaren runnit över.

Krama om ett djur. Om du har djur hemma eller i närheten där du bor kan det vara en bra idé att ha närkontakt med dem. Jag rekommenderar starkt att gå och klappa någon kanin, mysa med något marsvin eller varför inte prata lite med någon orm? You name it. Djur låter oss prata av oss och har inga invändningar. Det kan vara en trygghet att de bara finns där, utan att berätta för dig vad du ska göra eller vad du ska säga.

Sist men inte minst: Du får må dåligt. Jag vet inte hur många gånger jag har sagt det hittills, men jag kommer aldrig ge mig. Det ska gå in i huvudet på oss allihop. Glöm aldrig bort att vi bara är människor. Vi är tillåtna att må för jävligt på ren svenska, annars hade vår art aldrig överlevt. Kom ihåg det.

Take care ♥

Likes

Comments

Med tanke på att jag just nu ligger hemma sjuk och inte har något att göra tänkte jag ta tillfället i akt och skriva en radda blogginlägg. Idag svarar jag på 20 snabba frågor.

*

1. Vad heter du? - Av olika anledningar vill jag inte nämna mitt namn här på bloggen.

2. Hur gammal är du? - Vill inte lämna ut det heller. Inte ännu i alla fall.

3. Vilken är din hårfärg? - Jag antar att jag får kalla mig brunett, men jag har inte mörkbrunt hår utan snarare brunt med naturliga gyllene slingor.

4. Vilken ögonfärg har du? - Någon slags mix av blå, grön och grå, skulle jag säga. En fun fact är att jag faktiskt är den enda i familjen (vi är fem personer) som har blå ögon. Tekniskt sett borde jag fått bruna eftersom både mamma, pappa, farmor och morfar har/hade bruna ögon och brunt dominerar, men mormors och farfars gener fick mig att i praktiken bli blåögd ヅ

5. Är du vänster- eller högerhänt? - Här kan jag inte skriva ett konkret svar då jag faktiskt är både höger- och vänsterhänt till viss del. I en del "handlingar" dominerar oftast vänster hand/fot - såsom att äta soppa med sked, sparka boll eller korsa armarna framför bröstet - medan höger gör sig bäst i att borsta tänderna, knappra på telefonen och klippa med sax. Jag kan dock använda både höger och vänster hand/fot i allt, med undantag för att skriva för hand och rita. Hittills har jag inte varit särskilt framgångsrik i att skriva med vänster hand utan använder mig av höger, men jag vill verkligen lära mig att skriva läsligt med vänster. Det skulle underlätta när jag sedan ska skriva tentor och behöver sitta timtals och bara skriva, eftersom jag då kan växla mellan att skriva med höger och att skriva med vänster. Håll tummarna för att jag lär mig snart!

6. Vilken är din favorithögtid? - Jag måste säga julen, trots att jag anser mig vara ateist.

7. Hur lång är du? - 173 cm.

8. Nämn tre saker på din att-göra-lista. - Plugga inför ett prov i engelska, förbereda blogginlägg och fortsätta skriva på en av mina berättelser.

9. Vilket land i världen är ett av dina favoriter? - Åh, trots att jag aldrig varit där svarar jag lätt Frankrike. Jag har verkligen ingen aning om varför, men jag har någon slags förkärlek till allt som är franskt. Så att jag har valt att plugga franska i skolan förvånar nog ingen.

10. Festkväll eller hemmakväll? - Ni som har kunnat läsa mellan raderna vad jag skrivit här på bloggen kan lägga ihop två och två och räkna ut att mitt svar är hemmakväll. Även om jag inte hade lidit av psykiska ohälsa hade jag nog inte varit den där riktiga festtjejen. Visst, det skulle kanske vara kul någon gång ibland, men jag skulle troligtvis föredra en myskväll hemma.

11. Har du några piercingar/tatueringar? - Tatueringar har jag inga, och huruvida hål i öronen räknas som en piercing eller ej vet jag inte.

12. Vilken är din favoritfärg? - Jag är och har alltid varit en sucker för blått/turkost. Vitt, turkost och silver är de färger mitt rum går i.

13. Spelar du något instrument - i sådana fall vilket/vilka? - Jag skulle inte säga att jag kan spela, men jag gillar att klinka lite på något piano när jag får chansen.

14. Var i världen skulle du vilja bo? - Om jag inte bor kvar här i Sverige lär jag förmodligen bo i Frankrike i framtiden. När jag var lite yngre planerade jag att ha ett sommarställe i Nice och samtidigt driva en gård någonstans i Västsverige. Åh, vad jag älskar det obegränsade tankesättet man har som barn.

15. Vad vill du arbeta med i framtiden? - Under hela min uppväxt har jag haft ett enda yrke i tankarna - läkare. När jag var ungefär fem-sex år började jag få problem med magen och slungades hit och dit mellan olika läkare och sjukhus. Det var nog då jag började få upp ögonen för läkarbranschen och drömde om att få arbeta inom den. Det som har varit min drivkraft och gjort att jag har kvar samma tankar än idag är nog tanken på att lilla jag kan få vara med och hjälpa människor. Nu är jag dock inte helt säker på vad jag vill inrikta mig på, men jag har mina funderingar kring att göra precis det som de läkare jag fick/får träffa gjorde/gör - hjälpa andra barn som har magproblem.

16. Vad är du rädd för? - I grunden är jag väldigt utåtriktad och social, så att jag i nuläget undviker sociala sammanhang beror på agorafobi (torgskräck), klaustrofobi (rädsla för trånga utrymmen) och emetofobi (kräkfobi) som präglar mitt liv tillsammans med ångest, panikångest och IBS (överkänslig mage).

17. Nämn två personer som betyder/har betytt mycket för dig. - Mamma och pappa. Ni är guld värda.

18. Har du en bra sångröst? - Gud, nej. Jag är hyfsad på att välja rätt toner för melodierna, men att sedan nå tonerna är och kommer alltid förbli ett ouppnåeligt mål.

19. Nämn fem saker du gillar med dig själv. - Jag har fått höra att jag är duktig på att läsa av och tolka hur folk mår, är pedagogisk och bra med både djur som barn. Många i min närhet tycker också att jag har ett fint språk för min ålder, både verbalt och skriftligt, så jag antar att jag får lita på dem trots att jag själv känner att det finns en hel del att slipa på på den fronten... Den femte komplimangen jag ger mig själv idag är att jag anser mig vara en bra lyssnare när andra har något att berätta.

20. Nämn två saker du skulle vilja förbättra med dig själv. - Tålamodet... Jag har kort stubin men försöker att hålla ut så länge som möjligt. Sedan kan det hända att jag handlar eller pratar utan att ha tänkt efter ordentligt, och det vill jag också gärna ändra på.

*

Tack vare denna simpla lista vet ni nu lite mer om mig, och jag hoppas att vi hörs snart igen.

Kram ♥

Likes

Comments

Suck. Jag har gått och dragit på mig halsont med svullna halsmandlar som heter duga, och för mig är det en pina att bli förkyld då jag har extremt känsliga halsmandlar som svullnar för minsta lilla. Igår mådde jag hur bra som helst fram till kvällen då jag började känna av att något nog var på gång.

Och jag hade rätt.

För jag vaknade runt ett inatt av att jag hade svårt att andas då jag var svullen i halsen, varpå jag fick en ångestattack som höll i sig i runt en timme. Usch, att knappt kunna andas på riktigt och samtidigt vara mitt uppe i en ångestattack vill jag inte uppleva igen. Nej. Jag låter bli att skriva mer om det känner jag.

När ångesten äntligen började avta gjorde jag flera försök att somna om efter att ha ätit lite, läst en bok, druckit vatten, tagit smärtstillande för halsen och varit uppe och gått, men lyckades inte förrän klockan fem. Jag skrapade ändå ihop ett par timmars sömn och är vid liv idag i alla fall. Alltid något.

Sedan är jag också tacksam över att det är helg och jag slipper missa fler lektioner i skolan, då jag redan varit sjuk mycket. Främst på grund av att jag har IBS, överkänslig mage, som rör till vardagen totalt för mig. (Kan berätta lite mer ingående i ett annat inlägg.) Magen hindrar mig från att kunna göra vad jag vill, och i kombination med min psykiska ohälsa har jag fått ställa in många planer och många lektioner. Så trots att jag är ambitiös och har hyfsat lätt för mig i skolan ligger jag pyrt till i en del ämnen, tyvärr. När man missar så mycket blir det till slut svårt att ta igen, vilket gör att jag inte riktigt hänger med. Och när jag då dessutom inte mår så bra psykiskt är det rätt tufft att fixa skolan, måste jag säga. Lyckligtvis går jag fortfarande i en årskurs där betygen inte har betydelse, men halkar jag efter nu kan det bli svårt för mig att få en bra grund inför årskurs nio och därefter gymnasiet.

Äh. Det löser sig väl. På ett eller annat sätt löser det sig. Det finns ingen anledning att oroa mig över det, jag har tillräckligt att tampas med vilket gör skolan till en klart lägre prioritet.

Ja, jag vet inte riktigt vart jag ville komma med det här, men jag ville väl bara få skriva lite kanske. Och förklara att om det ekar tomt här dagarna framöver är det för att jag är sjuk.

Kram på er och ha en bra dag ♥

Likes

Comments