View tracker

Jambo muzungu!

I helgen har jag tillsammans med massa andra från boardingen varit i Amboseli. Det är en national park på Tanzanias gräns, ungefär 2km från kilemanjaro. Aso det var helt obeskrivligt fint där! Verkligen!! Eftersom att vi åkte från Nairobi på 1700 m.öh. och Amboseli 1215 m.ö.h så var det ganska mycket varmare där, vilket var ganska efterlängtat då temperaturen här hemma har legat kring 20- 25 grader bara nu i nästan 2 veckor på grund av regn perioden.

I vilket fall, vid 07 rullade två överfulla Overlanders iväg med oss mot Amboseli där vi skulle spändare helgen. Vi kom fram efter en ganska lång tripp på ungefär 5h. Som vanligt med overlandersarna så var det en skumpig resa, men INGET i gemförelse med Masai mara resan!

Lodgen vi bodde på var hur finns som helst. Vi bode i steoritypiska safari tält, ni vet sånna som Janes pappa i filmerna om Tarzan bor i? (Liten Video på det kommer i slutet av inlägget, i en kort vlogg från trippen)

När vi kom fram hängde vi först lite vid poolen då första game driven inte var förens klockan 4. Detta berodde ju på att man ser nästan inga djur alls mitt på dagen eftersom att det är så varmt då och djuren håller sig borta då. Pool området var också jätte fint, och super duktiga Johanna fotade massa mysigt.

Johanna till vänster och Agnes (cosi) på höger sida. Ser ni vilka snyggingar jag får dela varje dag med?

Efter mys vid poolen var det dags för game drive!! Jag jag skulle vilja säga att den började väldigt bra! redan innan vi åkte genom gaten in i National parken såg vi dom första elefanterna! En elephant familj på 6 elephants.

Jag blev helt tagen av det finna landskapet. Jag insåg det ännu mer när jag kom hem och kollade igenom mina bilder, kamerarullen är full av bilder på träd, landskaps panorama bilder, Bilder på zebror och elephants med små bitar av det molniga kilemajaro i bakgrunden. Så på grund av detta, jag måste dela med mig av mina favoriter. Det som dock är väldigt tråkigt är att här precis söder om ekvatorn står solen rakt ovanför oss, solen lyser otroligt starkt och vitt. Detta gör att bilderna ser blekta och vita ut, och det är väldigt lätt att dom tappar mycket av sin färg. Men det vore helt enkelt inte rättvist mot det här inlägget om jag inte bombar det med bilder och för att det har varit dåligt med bild uppdatering på sistone så jag tänkte ta igen det nu😉 (Måste bara lägga till att bilderna är helt oredigerade, så himlen ni ser på dom sista bilderna är faktiskt helt äkta! Det där var kvälls himlen över Amboseli)

Till det roliga! Jag tror inte kan ens kan föreställa er hur otroligt många elefanter vi såg! Helt ärligt det va sjukt!! Dom var överallt och hur många som helst! Jag älskade det! Så dags för lite Elephant bilder helt enkelt.

Under första game driven såg vi inte bara massa elephants, utan också en familj lejon som låg mitt ute på en öppen slätt och chillade.

När vi åker Overlander på safari sitter fönstren relativt hög upp. Dessa fönster är super stora och dom står alltid öppna under hela safarin. det gör dom så det ska vara lättare att ta bilder och slippa ta bild genom fönstret, men bitt vis även för att vi ska kunna hänga på dom och sticka ut huvudet och titta ut. Detta har blivit en grej då, alla tar bilder på varandra när dom hänger ut genom fönstren med någon cool bakgrund. det är inte riktigt så att det blir någon sån här bild, nej. Det är hur många som helst!

Elmer och jag levererade en dabb till Zebrorna bredvid vägen.

Sedan var det färd tillbaka till lodgen. Vi kom tillbaka och samlades runt en stor läger eld där vi hjälptes åt att laga middagen. Vi satt på marken runt lägerelden och åt, runt oss hördes massa ljud av konstiga grodor, insekter och massa anat konstigt jag inte har en aning om vad det kan ha varit. Det var super mysigt. Det blev en ganska tidig kväll. Jag och några tjejer satt först vid restorangens bar del där det fanns många fåtöljer och satt där och snackade ett tag innan vi gick till några andra tjejer som bode fyra stycken i ett större hus. Vi satt super många där inne och lyssnade på musik, pratade och hade det jätte mysigt. Runt 10 pm tiden gick Agnes och jag hem till oss, duschade och gick och la oss i vår dubbelsäng.Vi låg och snackade ett tag till och vi 10:30 tiden stängdes strömin av och det blev total bäck svart och alla ljud förevan och åter igen var det ända som hördes ljussen från alla små och strötre djur runt omkring oss.

Morgonen därpå var super tidig. vi gick upp vid 05:30 och satte oss direkt i Overlandsen och stack ut på sista game driven för den här gången i Amboseli.

Vi såg återigen jätte mycket elephants, tyvärr var det molnigt idag igen så vi såg tyvärr inte speciellt mycket av kilemanjaro idag heller. Men det gjorde inget! Det var väldigt fint ändå, och endel bilder blev rätt ändå med dom små bitar av Kilimanjaro som syntes.

Under tiden vi kollar på Elefanterna så fortsetter vi åka, medans vi sakta rullar fram ett tio tal meter bara ser vi hur något rör sig i kanten av vägen. Något stort grått, först tror jag att det är en elephant bara som ligger långt ner i vattnet. Framtulls vi ser ögonen som sticker upp. Det är en stor flodhäst tillsammans med en liten unge!

Notera här hur honan blir arg och ropar åt oss.

Där efter fortsätter vi en bit till (alltså vi snackar 500 meter max) tills vi blir tvungna att stanna igen. En riktigt stor elefant står bredvid vägen. Den började höja snabben mot oss som ett täcken på att den tyckte vi var för nära, det gjorde att vi snabbt skyndade oss därifrån, ingen av oss kände för att få bussen vällt av en arg jätte-elephant.

Åter igen bara hundra meter senare blev vi återigen tvungna att stanna. Ännu en elefant har klivit ut på vägen och fullkomligt vägrar flytta på sig. (Ser ni hur stor ock ståtlig den är? Elefanter måste verkligen vara ett av de vackraste djuren på savannen! Och dom är så otroligt mycket större i verkligheten! Det är en helt otrolig känsla att se dom på 5 meters avstånd.)

Vi stöta även på en riktigt cool fågel, Ugandas Nationalfågel mer specifikt. Tyvärr har min kamera fått slut på batteri vid det här laget, så photo cred till Johanna som tog bilden (på order av mig för jag tycker verkligen att den ser häftig ut. Ja, jag hänger för mycket med djurälskande naturare)

Sedan såg vi åter igen, kan ni gissa vad? Ännu mer elefanter! Jag fick en riktigt fin bild på en av dom precis innan min kamera fick slut på batteri.

Sedan åkte vi igenom en gamal lodge mitt inne i NP:en. Det var riktigt mäktigt, det hade verkligen blivit ett ap-paradis för Olive Baboons. Fick känslan av att kung Louie ska sitta någonstans där inne på sin tron och äta mango typ. (Photo cred till Johanna igen)

Därefter hände inte mycket mer och vi åkte tillbaka till lodgen för frukost och sedan avfärd hem till Nairobi igen.

På vägen ut till "stora vägen" igen när vi lämnat parken och lodgen stannas vi först av en stor Giraff familj precis vid väg kanten. (Photo cred till Johanna)

Någon minut senare stannar vi igen, en stor elefant familj står precis vid vägen denna gången.

Så, det var min helg samt första advent som firades ute på Safari vid Kilimanjaros kant. Kan verkligen inte klaga! Här är den korta vloggen från helgen.

Kwaheri Rafiki! (Vinka hejdå till giraffer, inget konstigt alls... 😉❤)

Dabb, we're out! (Agnes, Elmer, Simon)

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

JAMBO RAFIKI!!

Hör ni detta? Jag har bott i Kenya i 100 dagar idag! Hur sjukt är inte det?? Enligt mig är det helt ofattbart. Det var ju inte alls längesedan jag låg hemma på golvet inne i mitt rum i Sälen och skrev mitt andra blogg inlägg. Där skrev jag om att jag precis kommit hem från semester och att det bara var 10 dagar kvar tills jag skulle starta mitt hittills livs största äventyr. Och nu 110 dagar senare sitter jag här, på mitt rum jag gjort mig ordentligt hemmastad i. I mitt rum jag nu kallar hem, där den säng jag nu kallar min och där det skrivbord med dom flesta av mina tillhörigheter står. I dom två garderober där alla mina kläder finns och på dom fyra väggar jag fyllt med bilder, vägmålningar, teckningar och brev där jag samlar massa minnen som påminner mig och mitt hem i Sverige men även om mitt nya liv här i Kenya, i Najjan (😉). Mitt nya hem helt enkelt. Ja, det känns bara så sjukt overkligt, fast samtidigt inte det minsta konstigt. Jag har väll lite undermedvetet tagit till mig, Ja jag bor i Kenya. Ja mitt rum, mitt hem ligger längst bort i pool huset i korridor 20 rummet längst in i hörnet till höger. Rum 20C. Där finns mitt hem.

Så dag 100, hur har vi firat det då? Inget jätte speciellt faktiskt. Gått i skolan, som vanligt. Slutade 12:20 vid lunch. Sedan kom solen fram för första gången på typ 2 veckor. Den första korta regnperioden har precis börjat. Så lyckan när Agnes och jag båda inser att vi har slutat och solen lyser, den är san! Vi firade med andra ord vår 100 dagars med att ligga och sola.

Så jag tänkte göra några listor som sammanfattar min vistelse här lite gran.

Top 3 bästa sakerna med att bo i Kenya

  1. Möjligheten att kunna åka på alla safaris och få se all otrolig natur och djur jag bara drömt om att få se.
  2. Den nya kulturen som skiljer sig mycket från den Svenska. Den ger en ögonöppnare och en förståelse för hur bra vi egentligen har det i Sverige
  3. Värmen!! Jag saknar inte kylan i Sverige i huvudtaget! När jag pratar med folk hemmatch dom berättar att det legat på ungefär runt -20 är jag så otroligt glad över att vara här.


Top 3 sämsta sakerna med att bo i Kenya

  1. Alla myg. Helt ärligt! Dom är så mycket värre än vad dom är i Sverige. Dom är dessutom fler och finns här hela året! I lördags morse tillexempel när jag vaknar har jag haft benet utanför myggnätet. Jag hade 27 myggbet, och det var på knät bara. Jag har bild på detta men det är för vidrigt för att ens lägga upp här. Ser ut som att jag fått böldpest ungefär.
  2. Att allt går så otroligt långsamt. När man står i kassan tillexempel och ska betala, det kan ta upp till 10 minuter om man betalar med kort. Eller att Kenya i allmänhet är ett tidsoptimistisk land. Allt tar längre tid än vad det utsägs göra. Som att vänta på taxi tex. Alltid dessa taxis... Det som ska ta 10 min tar alltid minst 20. Men men, Hakuna matata! Inga problem, ingen stress.
  3. Att det inte riktigt är ett fullt fungerande samhälle med fungerande polis och sjukvård osv. Det är mycket av det vi har i det Svenska samhället som vi ser som en självklarhet som inte alls fungerar här eller ens existerar. Tillexempel polisen, något man förväntar sig ska funka och finnas där för en vart man än i världen är. Det är fel, så funkar det inte här. (Kommer ett inlägg om det snart)


Top 3 bästa sakerna med att bo på Internat.

  1. Man är aldrig ensam, det finns alltid någon att prata med, någon som bryr sig, någon att plugga med eller bara någon att hänga med.
  2. Man skapar en sån nära kontakt och fint band med folk som jag inte tror att man kan skapa med en vän om man inte bor så nära med den hela tiden.
  3. Allt galet som händer när man sätter 90 ungdomar i ett nytt land, tillsammans under ett tak. Det är så otroligt roligt för det mesta.


Top 3 sämsta sakerna med att bo på internat.

  1. Man är aldrig ensam. Alltså aldrig. Ensam tid för sig själv och bara sitta och tänka finns inte. Bara en sådan sak som att gå upp på morgonen och inte behöva prata med någon. (Jag har turen att ha Agnes som varje morgon kommer in och väcker mig oavsett mitt morgonhumör och att jag är otroligt seg på att gå upp. Tack Cosi för att du står ut med mig och Cosi jag pratar gärna med dig alla timmar på dygnet! älskar dig!! Puss ❤)
  2. Alla regler om hur länge vi får vara ute, hur många vi måste vara, villat transporter vi får ta, vart i Nairobi vi får befinna oss osv. Det är glasklart att det är för vår säkerhet, men ibland ställer dom reglerna till med problem, och ibland känner man sig lite instängd här innanför murarna. Men det är inte speciellt ofta, och vi är ändå ute och gör mycket så det funkar ändå.
  3. Det fantastiskt dåliga wifiet. Haha. Nej det är ju inget riktigt problem, men ibland är det jobbigt om man bara vill ligga på sitt rum och se på film och det inte finns något wifi alls. Riktigt I-Lands problem som man mer och mer lär sig leva utan tycker jag.


Top 3 roligaste händelserna här (än så länge😉)
  1. Det roligaste vi gjort än så länge måste nog ändå vara Diani resan! Den var helt sjuk och vi hade så otroligt roligt.
  2. Masai mara resen. Det var det häftigaste jag någonsin gjort tror jag. Vi såg 4 av 5 från The big Five på så brutalt nära håll. Det var så mäktigt! (Men detta var även den värsta resan, har aldrig mått så ila, men nu i efterhand är det rätt kul att prata om det och tänka tillbaka och det finns ganska mycket dumt att skratta åt)
  3. Savage Wilderness. Jag har inte berättat om den resan än för den gjorde vi precis innan vi åkte till Diani och det blev otroligt stressigt precis innan vi åkte, sen så glömdes det inlägget bort helt enkelt. Men det kommer en uppdatering om den också! För den resan var helt sjuk men massa otroligt sjuka äventyr intryckta på bara en kort helg.


Så okej, det var en kort sammanfattning av mina intryck av livet här nere. Nu ska jag fortsätta fira min 100:de dag här i mitt "nya" hemland. Puss och kram till er i kalla, snöiga Sverige.

Kwaheri Rafiki!


Likes

Comments

View tracker

Jambo Mzungu! Här kommer ett av de inlägg som aldrig blev uppladdade under tiden vi hade så dåligt wifi. Men men Better late than never?

OKEJ HUR KUL VAR GÅR DAGEN??? AMAZING!!!!!!

Igår, Lördag var det Halloween. En högtid vi här på internatet hadde taggat sönder! Hela internatet är utsmyckat med spindelnät, plast spindlar, skelett och massa anat kul som är halloween relaterat.

I Fredags åkte Agnes, Noah, Theo och jag till The Hub för att köpa lite grejer som vi behövde till våra halloween dräkter. Det avslutade vi även med en middag på Ocean basket.

På lördag morgon efter brunchen drog Agnes och jag till junction för att köpa dom sista grejerna vi behövde för att fullborda våra kostymer. (Som om jag får säga det själv blev helt azum!)

Under hela dagen sprang alla (som inte skrev högskoleprovet) runt och förberedde sig inför kvällen och fixade iordning sina kostymer.

På kvällen hade internatrådet fixat med BBQ och stod ute vid poolen och grillade. Hur mysigt! Bra instativ där guys!

Efter middagen var det dags att börja fixa sig för kvällens utekväll på Tree house club. Dom höll ett stort halloween event som boardingen lät oss gå på.

Jag och Theo gick som Harley quinn och Jokern. Jag satt först och sminkade mig själv och färgade håret i ungefär 2h. Sedan var det Theos tur att bli omvandlad till Jokern. Det var såå kul!! Jag färgade hans hår helt grönt, sminkade honom och målade en stor tatuering på hans bröst. Halloween kan nog vara min favorit hög tid på året just för att man får sminka och framställa så mycket nya karaktärer med smink.

Här är i alla fall resultatet!

En liten grupp bild på (från vänster) Elinore, Jag, Olga, Leo, Agnes, Kim (stoppable) och Wilma F.

Random bild på mig och David precis innan vi skulle dra.

Random bild på Leo och mig också ganska precis innan vi skulle dra.

runt 11 pm drog vi äntligen med party bussen till Tree House. När vi kom ditt blev det lite problem med vilken klubb vi skulle in på eftersom att det fanns tre stycken precis bredvid varandra och ingen av oss hade varit där tidigare och vi hade ingen boarding personal med oss. Så först hamnade vi på fel klubb efter ett litet missförstånd, men det löste sig och vi kom till slut in på rätt klubb. Vad ska jag säga om det? Det var helt fantastiskt!! Hela klubben var utsmyckad i halloween utstyrsel, det var helt sjuuukt mycket folk där, dansgolvet var tvär fullt, och musiken var faktiskt helt okej. Vi dansade as mycket och hade det hur kul som helst. Självklart även några obligatoriska toa selfies... (Första bilden från vänster Matilda, Jag och Hanna. Andra och tredje bilden Jag, Matilda och Hanna)

Tyvärr avslutades inte kvällen på Tree house lika bra som den börjat... Tyvärr så var det ett Pickpocket gäng där, ungefär 10 mobiler och tre plånböcker blev stulna under kvällen bara av oss elever från SSN, där bland var även min mobil... Så för tillfället är jag bara kontakt bara via Facebook messanger.

Det mest obehagliga med detta är ändå att jag har min handväska under min skjorta med öppningen inåtvänd mot mig. Min handväska är otroligt liten, det ända som fick plats var mitt ID, bank kort, mobil i ett litet fack med drag kedja. Den har även ett litet öppet fack, där låg Agnes mobil som inte fick plats i dom små facken, plus hennes ID och bankkort i ett annat super litet fack med dragkedja. Både hennes och min mobil blir stulna ur min handväska, dock vid två olika tidpunkter. Men ändå, någon har alltså lyckats rota fram våra mobiler ur min handväska som satt under min skjorta utan att jag ens märker något. Det skrämmer mig lite.

Men hur som helst. Vi hade i allmänhet en helt sjukt fantastisk kväll. Även om avslutningen på klubben inte var så kul, så fortsatte ändå det roliga ett tag till när vi vid halv 2/ 2 am tiden kom hem till boardingen igen.

Så det var min otroliga Halloween. Puss puss!

Kwaheri Muzungu!!

Likes

Comments

Jambo Muzungu!

Nu har det gått ganska längesedan jag uppdaterade. Jag vet inte ens varför. det har faktiskt hänt ganska mycket kul... men men, jag tror jag lägger upp inlägg om de händelserna i efter hand.

I alla fall, helgen. Den har varit super mysig! Fredagen var lugn. Jag hade varit sjuk under veckan så Fredagen spenderade jag på internattet. På kvällen satt vi inne på Calles rum och snackade tills ganska sent in på natten. Lördag morgon var super mysig: Vi vaknade vid 10 am och låg och myste till precis innan 12 am då brunchen stänger. Vid 2 pm åkte vi ett gäng till New life home. Ett barn hem i Kilimani, inte så långt från skolan. Vi var där och volontär arbetade i flera timmar. På New life home har dom bara barn som är allt från bara några månader upp till 3 år.

När vi kom ditt sov barnen middag fortfarande så några fick hjälpa till att vika ny tvättade kläder. Jag själv och några andra sorterade små strumpor och satt och pratade med Kvinnorna som jobbade där. Efter ett tag kom dom ut med dom små barnen som precis vaknat och vi skulle hjälpa till och mata dem. Det var super mysigt! Vi satt med dom små barnen i famnen och matade dem med nappflaskor.

När vi hade matat dom allra minsta gick vi upp till övervåningen där dom äldre barnen hade haft lekstund men var nu dags för att gå ut och leka. Så vi hjälpte barnen att komma ut och sedan satt vi med dem ute och lekte. Det var jätte mysigt

Barnen var väldigt glada och kvinnorna som jobbade där tog hand om barnen som att det var deras egna. Det var skönt ändå att se hur bra barnen som var där har det. Barnhemmet var super fint, jätte fräscht. Jag möte en kvinna där hon berättade om vart dom flesta av vart barnen som var där kom ifrån. Dom flesta hade blivit hittade inrullade i papperspåsar på sand högar bredvid vägen eller på soptippar. Av de 50 barn som var där var det bara ett som hade blivit lämnat där av sin mamma som inte kunde ta hand om det.

Tyvärr har jag inga bilder från New life home eftersom det var strängt förbjudet att ta bilder där inne.

Senare på kvällen åkte vi till West gate och gick i affärer och satt på Art Cafe och hade lördags mys Agnes, Johanna, Elinor och jag.

På Söndag morgon firade vi fina Simon som fyllde 17 år.

På eftermiddagen åkte vi till Karura forest där det hölls en julmarknad. Helt ärligt blev jag ganska besviken då jag hade förväntat mig en julmarknad lite gran så som vi har i Sverige. Men när vi kom ditt var det massa stånd uppradade på ett stort fällt. I mitten fanns en stor scen där dom spelade lite musik. Där stod det även ett stort resturang tält. Men det var ungefär det. Vi hoppas på bättre lycka vid nästa julmarknad. Men det var mysigt ändå, fanns kul grejer att kolla på.

Efter den lila besvikelsen av julmarknaden åkte vi vidare till Cold stone och åt glass. Det var i alla fall ingen besvikelse. Glassen där är super god. Det speciella med Cold stone är att man väljer först en storlek man vill ha, sedan väljer man vilka smaker på glassen och olika toppings man vill ha. Sedan tar dom allt detta och blandar ihop det till en ända stor kula. Det är super gott!

På kvällen när vi kom hem var det middag. Hamburgare och pommes. Till efterrätt var det fruktsallad och vanilj glass. Vi hade en mysig middag och sedan en väldigt lugn kväll med städ kontroll av rummet som var städat, lite pluggande och sedan satt jag och Agnes inne på mitt rum och pratade jätte länge.

Så detta var en vanlig helg på SSN. Hoppas på att blogg uppdateringen ska bli lite bättre nu! Och dom andra inläggen kommer ha fler bilder, men den här gången blev det inga. För att på barnhemmet fick vi inte fota och under Söndagens äventyr hade jag tyvärr glömt min kamera hemma...

Hörs snart igen!

Kwaheri Rafiki!!

Likes

Comments

Jambo Rafiki!!

Guus nu var det längesedan jag uppdaterade! Sorry for that. Under tiden jag varit borta har jag hunnit med två helt galna resor. Jag tänkte nu dela med mig av den senaste, den sjukaste resan. VI HAR PRECIS VARIT I DIANI!! OCH DET ROCKADE!!!!

04 :45am söndagen 16 oktober lämnade jag tillsammans med första gänget skolans område med en av skolbussarna och drog till en av Nairobis flygplatser för att ta ett tidigt flyg ner till soliga och RIKTIGT varma Mombasa, Diani, Tiwi beach. (Elmer i ett riktigt glädje hop alldeles för tidigt på morgonen, och alldeles super tagga på att kliva på planet och landa i Diani)

Efter den korta flygningen var det som vanligt här i Kenya en ganska lång bussresa med ett riktigt långt stop vid en färja. Som vanligt här i Kenya tar saker och ting väldigt lång tid. Men efter lång väntetid kom vi äntligen på färjan och inte långt därefter rullade vi in på Amani Tiwi beach resort där vi nu skulle spendera 5 härliga och soliga dagar.( Adna och Saga njuter av att äntligen vara på färjan och snart ligga på en strand)

Första dagen bestod mest av att chilla på hotellet, sola, bada i den 200 meter långa poolen, bada i havet och vänta på det andra gänget som kom med det senare flygget. Det blev en liten promenad på stranden också innan det blev mörkt. (bild 1 utsikten från mitt Agnes och Sagas hotel rum. Bild 2 på Saga, Ebba K och Agnes från vår lila beach walk. Bild 3, Jag som hoppar lite på stranden. Bild 4, Hugo, Saga och Agnes visar sin lycka för att äntligen vara i Diani. Bild 5 Ebba K, Agnes, Saga och jag som ligger och chillar på en av hängmattorna som hände mellan palmerna på stranden, första kvällen.)

Dag 2 var det dags för lite mer äventyr. Jag Agnes, Calle och Noah bestämde oss för att gå på upptäcksfärd längs stranden samt göra en liten resa in till Diani för att se hur det såg ut. Stranden var helt otroligt fin! Killarna blev trötta på att gå och tog en liten kamel tur längs stranden fram till platsen vi skulle haffa en tuktuk och ta oss in till Diani. Noah och jag gjorde dock ett litet stop på stranden och letade och fångade krabbor.

På Onsdagen drar Olga B med Saga och mig ut att följa med ut på en snorkel utflykt med en liten båt ut till en stor sand bank en liten bit ut på havet. Det var super mysigt. Dock blev Olga sjuk och missade snorklingen, men jag och Saga tog oss upp tidigt och stack iväg med en liten grupp ut och snorklade. Det var riktigt fint! Riktigt paradis faktiskt! Snorklingen var lite tråkig tyvärr. Jag var mest rädd för att trampa på alla tusentals sjöborrar som var precis ÖVERALLT. (Alla svarta sakerna ni ser på bilden är sjöborrar, och ja, det såg verkligen ut så där, det var sjöborrar överallt)

Men annars var det hur fint som helst. Här kommer lite blandade bilder från snorklingen. (:

Dom andra dagarna hängde vi SUPER mycket på stranden, solade och chillade. Jätte, Jätte mysigt verkligen. (Theo som ligger och possar på en solstol på stranden)

Sista dagen bestämde Saga, Olga B och jag oss för att dra iväg till ett ställe och köra Jet Ski. Så vi haffade en tuktuk och drog iväg. Det var SUUPER kul! Jag körde en egen och Saga och Olga delade en. Det var hur kul som helst!! Vi var ute i en halvtimme och bara körde runt. Så himla roligt. Har tyvärr inga bilder på detta men det finns två små film klipp med i vloggen, ett från själva Jet ski kontoret, och ett från när vi är klara och går från kontoret och genom hela resturang och Jetski platsen ner till stranden.

Efter jetski´n gick vi längs stranden till en resturang som heter Kenya ways. En strand resturang. Helt otroligt fin!! Där satt vi länge och bara chillade och hade det super bra. Finns inga bilder därifrån heller, men det finns två små filmklipp därifrån. Dom ger inte platsen riktigt rättvisa, det var MYCKET finare än vad det ser ut att vara på videon. Men men ...

Det blev tuktuk hem därifrån också eftersom att i Diani, Taxi existerar knappt och boardingen hade godkänt oss att åka tuktuk eftersom att taxi med PSV (public service vehicle) som är ett krav hemma i Nairobi inte existerar där så hade vi inte mycket annat val. Blev en super härlig bild på mig, Olga och Saga i en tuktuk på väg hem extremt nöjda med sista dagen.

Så det var Diani i snabba korta drag. Det hände så sjukt mycket mer som betydde så mycket för mig och dom som jag upplevde det med. Men det är svårt att beskriva allt som hände och utan bilder gör det inte saken mycket lättare...

Men en snabb sammanfattning av Diani veckan låter enligt mig ungefär såhär: Extremt mycket sol, Bästa varmaste soligaste vädret, världens finaste stränder, otroligt fin resort, bra mat, fest, fantastiska vänner, sand precis ÖVERALLT och framför allt otroliga minnen med folk jag aldrig kommer glömma.

Så tillsist. Här kommer Diani Vloggen, små klipp som i korta drag beskriver och visa lite av vad vi gjorde.

Puss och kram på er! Hoppas ni gillar vloggisen! Kwaheri Rafiki!

Likes

Comments

Mambo Rafiki!

Hoppas ni har det riktigt bra där hemma! Här är allt super!

Jag tänkte att det var dags för en liten vardags uppdatering. Berätta om lite små grejer vi gör här, och sånt som på sett och viss kan sammanfatta min "vardag". Måste bara inflika, vardag är inte riktigt något som existerar här. Allt här är fortfarande så surrealistiskt och vi lever som i en lite bubbla.

Jag vill berätta om den föra helgen. Alltså helgen efter Masi mara.

I fredags efter skolan chillade vi lite poolen. Jag bad Malin klippa mitt hår för det har börjat bli lite slittet, och av anad vi har hört är frisörerna här inte så jätte kunniga på hur man klipper vårt "europeiska" hår. Så Malin som ändå har klippt hår tidigare fix göra det. Helt ärligt, här nere så bryr dom flesta oss inte jätte mycket om hur vi ser ut. Och hår lixom, det växer ut igen det är lugnt!

(Hugo i hörnet som vill vara med på bild)

Senare på kvällen gick vi ett tjej gäng till Junction och åt Efterrätt först nere på Art caffe och sedan gick vi upp på Libanesen och satt ute på den smala balkongen och chillade där.

(Söta Hillevi och jag super glada ute på balkongen på Libanesen)

När vi kom hem från Junction möte vi killarna som kom med en annan buss och hade varit på Mambo Italia och ätit middag. Hugo med Super snabba solisar och Hawaii skjorta hamnade åter igen på bild.

Senare på kvällen var det dags för årets första utgång. Det hängde jag givetvis med på, aldrig missa chansen att få dansa! Vi hade en super rolig kväll!l Vi åkte med party bussen till Klubben Cassa blanka tillsammans med Anna från Boardingen. Vi dansade super mycket och satt även ute på deras ute servering och snackade och lyssnade på bra musik. Sedan runt 12:30am tog vi bussen som ståt utanför klubben hela kvällen och vänta på oss och åkte hemåt igen.

Lördagen spenderade jag på Sjukhus kliniken på Valler Arcade. Jag är inte sjuk och allt är bra med mig. Var inget allvarligt! Det var oväntat nog faktiskt en väldigt kul upplevelse! Dels för att jag åkte ditt med Elmer och Ebba k. När vi skrev in oss skulle vi skriva in vårt fullständigt namn. Mitt är Elma Filippa Hansson. Det blev väldigt komplicerat för alla som jobbade på sjukhuset då att skilja på mig och Elmer då dom blandade ihop och uttalade Elmer och Elma i princip exakt likadant. Det blev mycket förvirring och otroligt mycket skratt. Det hela ledde till att vi alla tre fick gå in i ett rum tillsammans med en läkare, vilket mest av allt liknade en väldigt udda grupp terapi. Den kvinnliga läkaren hade extra mycket problem med att kunna sära på våra namn vilket också lede till otroligt mycket skratt. Men i allmänhet var sjukhuset riktigt bra, läkarna bra och jag har inget att klaga på mer än att det tog lång tid att få kom in till läkaren. Men det gör det ju i Sverige också så kan inte klaga.

Senare på kvällen drog vi ett gäng på 22 pers till en SUPER mysig resturang som heter Arbour för att fira Kim som fyllde 18 år och Maria som fyllde år dagen efter. Det var en jätte mysig kväll med bra mat och alltså resturangen. Jag har inte ord nog för att beskriva hur mysig den var. Det är en trädgård som är super fint utsmyckad med ljus lyktor, en stor trägunga hängandes från ett träd, köket ligger liksom även det ute i trädgården. Vi satt vid ett stort lång bord under ett stort rött tak med fyra pelare som höll det uppe. runt taket hängde det tomma glassflaskor i olika färger. Som ett kryss i taket hängde längder med "nakna" glödlampor. Runt omkring oss spelades pop musik i akustisk version vilket bara gjorde stämningen ännu bättre. Hela trädgården var så fantastiskt mysig och omöjlig att beskriva. tyvärr på grund av att det var mörkt var det svårt att fota men jag har några få på där vi satt. Men vi kommer åka ditt fler gånger, jag lovar. Så det blir fler bilder någon annan gång!

(Första bilden är en flummig bild från när vi precis kom ditt och alla bara beundrar hur finna det är. Andra bilden är Födelsedags barnet själv tillsammans med finna Ella. Tredje bilden är platsen vi satt vid och åt, det röda taket med dom röda pelarna. Fjärde bilden är en bild från buss resan till restorangen återigen på Birthday boy Kim. Eftersom vi var så många så fick vi åka med en skolbuss till restorangen så vi slapp ta massa taxis. Under buss resan kopplade vi in någons mobil till högtalarna och spelade gammal 80- tals musik som alla kan, och givetvis Abba Dancing queen. En låt som på något mysko sätt alltid spelas vart vi än hamnar.)

Söndagen var väldigt lugn. En sväng förbi Yaya center för en fika på mysiga Alexandre och lite spring i affärer. Shoppingen här är helt omöjlig, det är super svårt att hitta något i huvudtaget. Men det är kul ändå och jag märker att vi mer och mer accepterar stollen här och hittar mer och mer grejer som ändå skulle gå att ha på sig. När jag kommer hem igen kommer jag förmodligen gå klädd som en Masai. "The white masai"

​En litten in put. 

I Tisdags fick jag post från Familjen med Svenskt godis, tack så mycket! Det uppskattas super mycket! Det jag absolut saknar mest här nere är faktiskt svenskt godis! Så att skicka post till mig är väldigt välkommet!! 


Filippa Hansson

Swedish school association Kenya 

Makindi Road 
P.O. Box 21324 
00505 Nairobi 
Kenya


​Så, det var en "liten" vardags uppdatering. Hoppas ni har det super i höstiga Sverige!

Kwaheri Rafiki! 💗🌴

Likes

Comments

Jambo Mzungu!

Detta har av olika anledningar tagit lång tid för mig att skriva. Men nu kommer det äntligen!

Så riktigt tidigt i lördagsmorse förra veckan packade vi in oss i 4 st olika Overlanders och begav oss mot Masi Mara national park (den kenyanska delen). Buss resan ditt tog totalt 11h. Helt ärligt, resan ditt var vidrig. Först var vägen genom Nairobi, den var okej och vägarna här dom är körbara i alla fall. Sen kommer vi ut på landsbygden, vägarna är fortfarande asfalt, men dom gå inte ens att hemföra med svenska vägar, nej. Sen när vi börjar "närma oss", då tar asfalten slut. Där kom det ett moment då jag inte visste om jag skulle skratta eller gråta. Helt ärligt, har du inte åkt på en riktigt sönder körd, sönder regnad och jag vet inte på alla möjliga sett förstörd grus väg i Afrika, då kan du inte säga att du åkt en riktigt skumpig väg. Sorry to break it to you. Men det är sant. Dom typ 2 första timmarna på den där vägen hängde jag ut genom ett av fönstrena längst bak i Overlandern för att inte riskera att spy inne i bussen, och jag mådde så fruktansvärt ila. Jag försökte filma lite av hur skumpigt det var men jag fick inte till något som verkligen beskriver hur det verkligen var. Men jag tycker att träningsverk i nacke, mage och rygg ändå beskriver ganska bra. Under resan ditt gjorde vi 2 riktiga stop. vi stenade på ett ställe för att äta lunch lådorna vi fått med från skolan. vi kom då till ett litet konstigt ställe bredvid vägen där vi satt som inne små hyddor i en cirkel. det var riktigt mysigt faktiskt. (eftersom det är en panorama bild och folk inte satt helt stilla när jag tog den så ser visa lite skeva ut, men ändå, bilden vissar lite hur det såg ut där)

Under resan sov dom flesta så mycket det nu gick med tanke på hur skumpigt det var och så vidare. Men jag tycker ändå Albin tar priset för bästa lösning på problemet med att det var ljust och skumpigt. Sätta en kudde på huvudet helt enkelt. Simple as that.

Juste, jag ska även passa på att säga att dessa bilder är helt oredigerade. Det innebär att dom flesta bilderna tyvärr har tappat färg på grund av att det är väldigt starkt ljus hela tiden så färgerna i kameran neutraliseras VÄLDIGT mycket.

resan ditt var inte bara hemsk, den var ganska mysig också. Det bjöds t.ex. på gitarrspel från olika personer på bussen stor del av resan.

När vi väll efter väldigt mycket skumpande, långt stop och lite krångel vid gaten och en kortare Game drive nådde vi äntligen fram till Base campen. Den var upp satt inne i en liten glänta inne i en mindre skogsdunge. Jag vet inte riktigt vad man ska beskriva platsen som. Men i alla fall väll där har det hunnit blivit mörkt och tyvärr även börjat regna lite. Som tur var så teamet som jobbade på vårt camp redan satt upp våra två- manna tält, startat läger elden, satt upp två stora tält att sitta under och äta, och även lagat maten. Så för oss var det bara att lägga in våra grejer i tälten och sätta oss och äta. Det var super bra mat där, lite förvånande nog. Tyvärr tog jag inga bilder alls inne på campen, jag hade verkligen inte en tanke på det.

efter maten samlades dom flest runt läger elden och där blev det åter igen allsång och gitarrspel från några av eleverna här som är helt fantastiskt musikaliska. Vistelsen vid läger elden var inte super lång dock för alla var väldigt trötta efter den långa resan och det var game drive morgonen därpå redan vid 06.

Under resan hann vi med 4 game drives totalt. För er som inte vet så är en Game drive när man åker runt i en buss, safari bil eller i vårt fall Overlanders inne i National parken eller vart man nu är. ( bild från först game driven när vi precis kommit in i Masi Mara. Det är verkligen Zebror ÖVERALLT!)

Morgonens game drive var riktigt kul och sjukt spännande. Här har vi en glad och taggad Kim 100% redo för safari.

Game driven tog 5h och jag hann med att se 3av 5 från The big Five (Elephant, Lion, Leopard, Buffalo, Rhino). Där bland även en Serval. Något som är otroligt ovanligt att se. Allt gick super snabbt och vi såg den i knappt 30 sekunder, så tyvärr finns det inga bild bevis på detta... Något vi även såg jätte mycket av var Impala och givetvis Zebror.

Det första djuret från The big five jag såg var elefanter. Dom stod MAX 10 meter från bussen, och dom var helt sjukt stora. Absolut jag hade förväntat mig att dom var stora. Men absolut inget i ens närheten av detta.

Efter åkande ett ganska bra tag till så stannar vi plötsligt vid en liten öppning mellan två små skogs dungar. Vår chaufför har fått veta leopard där. Vi alla stod där och spanande och plötsligt sprang leoparden ut från en av buskarna och vi hann med att se den i kanske 20 sekunder. så tyvärr inga bilder. Men det var riktigt häftigt att se den på så otroligt nära håll.

vi åkte vidare och kom fram till ett öppet landskap, på en höjd sitter ett gäng gamar och äter på ett kadaver. Stanken kring detta var hemsk, men det var en mäktig syn ändå.

Vi såg även på samma game driv massa bufflar,

Några strutsar,

Massa Impala

giraffer och zebror...

sedan kom vi hem för lite frukost. Klockan var då runt 11 men det gjorde faktiskt inte något alls. Det var en lyckad game drive.

Efter Frukost/ brunchef fick vi som ville åka till en Masi by. Det var riktigt häftigt! När vi kommer ditt välkomnas vi av männen i byn. De delar ut trä klubbor till killarna för att dom skulle också vara med och delta i dansen. Här är Calle och Noah med varsin träklubba. Ger allt för att försöka se ut som två skrämmande krigare.

Männen från byn radar sedan upp sig framför oss och bjöd på sång och dans.

Masaier är även kända för att kunna hoppa otroligt högt. Det är något dom gör för att imponera på kvinnor, den som hoppar högst får kvinnan. Masierna bad då killarna att ställa sig med dem i en klunga och vi tjejer fick stå i en klunga mittemot dem och sedan började dom hoppa och hade som en duell. Det var super kul att se på. Efter ett tag tröttnade vi tjejer på att inte få vara med så vi joinade också hopp duellen.

Sedan fick vi komma in i Masi byn. Det fans sju hyddor som stod i en cirkel. I mitten var det ett liten öppen area. Det var helt lerig och jobbig att gå på. Anledningen till att det är ett öppet område i mitten är för att dom låter sin boskap beta och gå omkring där inne. Dom gör så för att kunna skydda boskåpet från farliga rovdjur. Den lilla cirkulära byn är omringad av ett högt staket byggt av buskar, grenar och små träpinnar.

Dom visade även oss även hur dom bor och hur det ser ut inne i sina hemma. Det är låga små hyddor. Dom är byggda av lera och torkat gräs. Men dom flesta av hyddorna har ändå relativt normal dörrar. Golven inne i hyddan är enbart gjord på lera. När man kommer in i hyddan finns det först ett lottet utrymme, där står dom kor man äger under natten för att skyddas från rovdjur. Går man längre in kommer man in i köket och sovrummet som är ett och samma rum. I mitten finns en pelare som håller taket uppe. bredvid pelaren på golvet finns ett litet håll med sten i botten och runt om kring. Där i finns det en liten eld som dom lagar maten över. Det finns även en större säng, med andra ord, en madras som ligger uppe på en fyrkantig upphöjning från golvet, också byggt i jord. Denna säng är inbyggd mot väggen. Där sover föräldrarna. på andra sidan finns en till säng, inte ens hälften så stor, ungefär tillräckligt stor för att två personer ska kunna sitta på längden av den. Det finns även längs ena vägen ett litet "kök" eller mer en bänk med ett litet håll där dom häller upp vatten och ovanför det en liten hylla med några få plast muggar, en liten grytsked och några få andra köksredskap. Hyddan har bara ett pyttelitet fönster. Fönstret är täckt med några lager hönsnät som ligger i kors med varandra. Masaien som bor där inne "mosqito net" och nickar mot "fönstret". Han förklarar att hyddan inte har några fönster för att det ska hålla myggen borta. Så det är ett ogenomträngligt mörker där inne och man ser nästan inget alls. Det tog flera minuter för ögonen att vänja sig med mörkret innan jag kunde börja se något där inne.

Efter rundvisningen i byn fick vi gå runt lite själva och kolla på olika saker. Då började alla barnen våga sig fram lite försiktigt och kollade nyfiket på oss. Vi försökte leka lite och hälsa på dem, men dom flesta var väldigt blyaga och det var något som vi muzungos inte riktigt fattade men dom äldre kvinnorna kom ibland fram till oss och jagade iväg barnen som att dom inte skulle få prata med oss.

Där efter åkte vi tillbaka till campen för lite lunch och sedan dags för en tredje game drive.

Game driven började inte så jätte bra faktiskt... En av bussar fick punka.

Men det gjorde inte speciellt mycket, det var en upplevelse det med bara. För när vi stannade kom det dieket nyfikna masa-barn gåendes fram väldigt blygt och kollade på vad som hände.Jag och några andra gick fram och försökte prata med dem, vi tänkte att det borde ju gå eftersom vi lärt oss lite swahili så kan vi ju illa fall säga hej, fråga om deras namn och lite andra små saker. Men vi insåg ganska snabbt att 1, barnen verkar inte få prata med oss, och 2 dom pratar varken Swahili eller Engelska som är dom majoritets språken här. Utan dom pratar nästan bara Masis som är ett stam- språk.

Vi blev kvar där ett tag, så efter att Masi-barnen blivit bortjagade av några äldre kvinnor från byn blev vi uttråkade och gick upp via stegarna på overlandersarna och satt på taket för att kolla på utsikten.

sedan fortsatte Driven helt som vanligt. Vi åkte förbi några sjuka områden med hur mycket Guner som helst. Vi kunde på riktigt se flera tussen gnuer på samma gång. Det var helt otroligt!! Det är svårt att verkligen få med på bild hur det verkligen såg ut, men det var helt galet!

Ganska direkt efter detta kommer vi fram till en liten å som vi vet att vi ska köra över, men istället för att köra över den svänger vår chaufför av från den "vägen" och svänger upp på en annan längs med ån. Kan ni gissa vad som fanns där uppe? En Leopard! Den var as stor och inte det minsta obekväm med att vi var där. Den låg och rullade runt på rygg som vilken annan liten huskatt som helas. Det var en otrolig syn!!

Något hände efter att vi sett Leoparden och busschaufförerna gick ut och pratade med varandra eller fixad med något, lite oklart. Vi tog då lite tillfälle i akt och försökte se så mycket som möjligt av naturen runt omkring oss... Genom att hänga ut genom fönstren på overlandersarna eftersom vi inte fick kliva ut från bussarna av säkerhets skäll.

Vi skulle sedan korsa ån som det bor flodhästar i. Bara det gör ju att man känner lite oro för att korsa ån, när man sedan ser vägen vi skulle köra, oron blev inte mindre då. Lovar. Vi såg även flodhästar men tyvärr hade vi annat att fokusera på (som att försöka att sitta still och hoppas på att bussen inte skulle välta) istället för att fotografera flodhästarna. Vi såg dock faktiskt en gigantisk flodhäst som låg på land. Den var helt obeskrivligt stor!! Känns som att alla stora djur är minst dubbelt så stora i verkligheten än vad jag hade föreställt mig.

Efter detta åkte vi runt i typ 2 eller 3h i ett sjukt stort öppet område med massa gnuer på alla sidor. Anledningen till att vi såg så mycket gnuer var för att just nu håller dom på att förflytta sig från ett område till ett annat, typ som att dom är på väg ut på sommarbete (eftersom det nu är sen vår tidig sommar här, eftersom vi inte följer samma årstidsrytm som ni hemma i Europa) och när gnuerna gör denna vandring rör dom sig i gigantiska jordar, och det var dom vi såg.

Vi åkte på en väg som tillslut inte gick att åka på för den hade regnat sönder för mycket, så vi blev tvungna att vända och åka exakt samma väg tillbaka, samma väg med korsningen av ån. Under tiden vi var ute han det bli mörkt ute, bäck svart med andra ord. Ett oväder med gigantiska blixtrar och ös regn hann också dra igång. Jag tror att det kan ha varit den resan som var bland det obehagligaste på hela trippen. För när vi skulle korsa ån igen var det som sagt bäck svart ute så vi såg INGET, och "vägen" var ju bara sand. När det började regna var det inte längre sand utan lera och stenar. På vägen upp från ån igen fastnar bussen i uppförsbacken och blir liggande så långt åt sidan så hade någon öppnat ett fönster hade man nästan kunnat tagit ut armen och nuddat marken. Då var jag rädd på riktigt. Tanken på att det var där vi tidigare under sett både flodhästar, Bufflar och en leopard bara 5 meter bort, det gjorde mig inte mycket tryggare.

Efter ett tag tog vi oss hem helskinnade och när vi kom fram till campen stod middagen färdig där och det vara bara för oss att sätta oss och äta. Maten var som vanligt super bra, och det var svårt att förstå hur dom kunde laga så bra mat även fast vi var mitte ute i ingenstans utan riktigt kök.

Senare på kvällen satt vi återigen ute vid läger elden i en ring och hade det trevligt. Lite folk satt inne i mat tälten under dom små glödlamporna som lyste och spelade kort. Plötsligt blev hela campen helt bäck svart och knäpptyst. Vi antar att det är den lilla generatorn som stängts av, så vi tänker inte så mycket mer på det i någon minut. Sedan hör vi höga konstiga skrik, Masi skrik. Jag minns att någon som har lite koll säger "det där inte vanliga masi skrik, det där är skriken dom gör när dom jagar bort lejon" vi alla kring elden sitter tysta i några sekunder till. Sedan kommer plötsligt il skrik från ett av mat tälten och från ingen stans står en stor grupp master runt det bord ett gäng sitter och spelar kort vid, dom skriker och hoppar runt dom i en ring. Det blir sedan tyst i några sekunder igen och eftersom det är bäck svart ser vi inte vad som händer. Men sedan börjar det skrikas vid malttältet närmast oss, och nu står masi gruppen runt och hoppar och skriker runt gänget som satt där istället. Vi runt läger elden fattar ganska snabbt att det är vår tur nu, och mycket riktigt. Masi gruppen kommer ut till oss vid läger elden och börjar först dansa i ring runt oss och sedan inne runt läger elden i ringen innanför oss. Jag kan bara tala för mig själv, och jag blev skit rädd först när dom kom. På videon här nedanför kan man se att även Saga blev en aning skrämd också. Jag antar att det inte bara var vi som blev skrämda. Dansen ebbade senare ut i en hoppduell igen. vi pratade lite med dom och skämtade lite, det var kul, trotts att vi blivit så skrämda. Sedan sa vi hejdå och dom hoppade/dansade skrikande/sjungande hemåt igen.

Sista dagen, klockan 06.00 och dags för sista game driven i Masi mara. Starten var seg, vi såg fler gnuer, Zebror, hyenor och giraffer. Alla var ganska trötta och det var riktigt kalt men fint väder.

Efter ungefär 1,5h vänder det. Vår chaufför kör plötsligt av från "vägen" och ut på ett öppet fält. Där ute låg ännu en Gepard. Vi såg den på mindre än 4 meters håll. Det var sjukt mäktigt!

Efter att vi såg den kan det inte gått många minuter, vi fortsatte ut på en väg som såg ut att ta oss rakt ut på en savann, vilket den iför sig gjorde. Plötsligt är det en tjej i bussen som skriker "LEJON!!!!!!!" Vi tvär stannar och mycket riktigt, väll kamouflerat ungefär 8 meter från bussen ligger en stor Lejon hanne!!

vi åkte max 30 sekunder till, och ungefär 20 meter från Lejon hannen ligger tre eller fyra honor och äter på vad vi gissar på en gnu.

Som att det inte var nog där. Vi blir tvungna att vända när vi åkt förbi dom sista lejonhonorna och åker åter igen förbi lejon hannen. Han ligger då på rygg och gossar i gräset. Min tam katt Kiwi hemma i Sverige brukar också ligga så där på rygg i min säng när han känner sig helt trygg. Tänker er då när ni ser er första lejon, en stor lejon hanne 5 meter bort liggandes på rygg och rulla runt. Går den känslan att sätta ord på? Nej faktiskt inte. Det är helt ärligt Helt jävla ofattbart, om man kan uttrycka det så.

Det hände inte mycket mer nämn värt under resten av game driven.

vi kom hem till campen, åt en stor brunch, packade ihop våra grejer, tackade av teamet som jobbade på campen oh satte oss sedan på bussarna för en lååååång, jobbig skumpig tur hem till Nairobi, en varm dusch och min egna säng igen.

Så en kort sammanfattning av safarin. Vi såg 4 av 5 Big five. Hade en hemsk ditt och hem resa. Hade sjukt mysiga kvällar runt läger elden. Förvånansvärt bra mat. Såg otroligt mycket djur, speciellt sjukt många gnuer. var i en riktig masi by och dansade med masier. Var med om flera händelser som var så sjukt obehagliga, t.ex en jag inte nämnt där ovanför är Hyenorna som stod utanför våra tält och skrattade. Men i det stora hela, det var en fantastisk resa och jag skulle inte tveka på att göra om den om jag fick chansen!

Kwaheri Rafiki!

Likes

Comments

Mambo Rafiki!

Det är många som frågar mig, vad äter ni egentligen? Är det bara kenyansk mat? Är maten bra eller dålig? Så jag tänkte ta ett moment och berätta lite om vad vi äter. Folk har även frågat efter bilder så jag har samlat på mig några få. Dom är inte finna och jag kan helt och hållet hålla med er om att maten ser inte god ut alls. Men faktiskt, jag tycker att all mat här är bra!

okej men vi kan börja med, äter vi bara Kenyansk mat? Nej, det gör vi inte. Vi har hel Kenyanska mat ungefär 3 gånger i månaden tyvärr bara. Jag tycker det är lite synd då jag villl testa så mycket kenyanskt som möjligt. Samtidigt tror jag det är lite bra, för hade allt varit helt och hållet varit Kenyanskt hade det nog blivit en ännu jobbigare kulturkrock för oss.

Hittills tycker jag den mesta av den Kenyanska maten är god. Förutom Ugali. Det är det som dom flesta äter dagligen, det är den billigaste maten man kan äta. Det är ungefär som ris kokat med potatismos och sedan ihop tryckt till en tor klump. Det smakar som tor gröt. Ja det smakar ungefär lika gott som det låter... ( bild från google)


I lördags var vår middag Kenyansk. Jag vet inte riktigt vad maträtten hette men jag har några bilder med namn på några av grejerna vi åt. En av dem var Irio, det är potatis mos med ärtor och majs i. Faktiskt väldigt gott, ser dock lite obehagligt ut eftersom det blir grönt. Till Irio fick vi en sorts kött gryta, och vi vegetarianer fick samma fast med Corn färs bitar i.

Till detta fick vi två olika sorters sallader. En stark och en mild.den kallas Kachumbari och består av tomat, gurka,röd lök, majs och en stark sås, eller mild sås beroende på vilken man väljer. Den starka, alptås den är helt otroligt stark, Pappa du skulle älska den!

Detta var då hela måltiden. Bilden är inte fin och nej det ser nog inte super gott ut men det är det!

På söndagar är det alltid efterrätt. I söndags bestod efterrätten av vanilj glass och en fruktsallad bestående av vatten melon, ananas och passionsfrukt.

Lördag och söndag är det Brunch mellan 10-12. Då serveras allt det vanliga som finns till frukosten yoghurt, mackor, vatten melon, bannan och kokt ägg. Till brunchef på lördagar kan du även få omelett om du ber om det. På söndagar är det samma och även pannkakor med sirap, gelésylt eller honung.

vardagar får vi för det mesta vanlig svensk mat. Som köttbullar, eller något som liknar Falukorv. Eftersom maten inte är gjord på svenska råvaror så blir ingen mat även om den är på ett svenskt recept, ens nära den svenska maten. Men det är absolut inget negativt! Jag tycker maten här är super god ändå!

Till varje måltid finns det alltid mycket sallad att välja på, som alltid är fräsch. För oss vegetarianer är det bönor i den mesta maten. Hemma i Sverige hade jag nog aldrig ätit det, för jag gillade verkligen inte bönor. Men här stör det inte mig det minsta. ( haha längst ner i bilden kan ni se reflektionen av palmerna i bordets glasskiva, vi sitter nästa alltid ute och äter. Det är väldigt mysigt)

Mellan lunch oh middag är det mellan 5-6h så man hinner bli väldigt hungrig på den tiden. Oftast har vi även träningar där emellan. Det finns oftast bananer nere i matsalen som vi äter då. Saga har kommit på ett mellanmål som vi testade en gång. Det är banan med kanel på som du sedan har i micron i några sekunder. Det låter nog inte alls gott och jag skrattade super mycket åt henne när hon berättade om det. Sen testade vi, och jo faktiskt. Det är rätt gott! VI fick även Janet (en kvinna från den lokala personalen som jobbar i tvättstugan och i köket) och några andra från kökspersonalen att testa det och dom gillade det super mycket!

Vi har även hittat ett väldigt annorlunda snack inne på Nakumatt. Det är halon som är torkade och tillplattade och sedan hoprullade till en liten fyrkant.

Varje kväll serveras det även kvällsfika klockan 21 efter läxis. Den består av ungefär samma saker som den vanliga frukosten, bara det att det finns även kakor till kvällsfikat. 

Så vår mat här är väldigt bra, och det är en blandning av de svenska och det kenyanska köket helt enkelt. 

Till något annat. Till er som försöker nå mig, det absolut lättaste sättet att nå mig på är genom att maila mig till filippa.hansson@ssn.or.ke annars via Facebook messanger eller Snapchat. Min iCloud mail har princip lagt ner så ni som försökt maila mig där, tyvärr jag kan inte se era mail. Wifiet funkar inte så bra här så FaceTime och skype funkar bara ibland, det ända som faktiskt alltid funkar är Snapchat. 

Kwaheri Rafiki, hoppas ni har det bra alla där hemma!

Likes

Comments

Hujumbo Rafiki!

Jag vet knappt vart jag ska börja...

Vi gick alltså runt i Kibera idag. Med vi menar jag min klass, vår Skol-mentor Tommy och 5 "guider" som själva är från Kibera. Dom berättande och vissate oss runt genom stora delar av Kibera.

Kibera är ett slumområde med en population på någonting mellan 1-2 miljoner. Ingen vet säkert hur många som som bor där, eftersom det är nästan omöjligt p.g.a att det födds och dör folk där hela tiden och det finns ingen folkbokföring.

Det första vi möts av när vi börjar närma oss Kibera är doften. Till en början är den enda doften bara bränt. Desto längre in vi kommer desto värre blir dofterna. Det finns oftast inga badrum inne i dom otroligt små husen/ plåtsujlen som människorna bor i. Det bidrar givetvis till doften där inne... Det finns inte heller några avlopp så precis allt slängs i rännor som går längs med alla "vägar", gångar eller stigar mellan hustaken. Några soptunor eller någon form av sopstation är inte heller något som existerar. Dom bränner alla sopor, förutom dom som dom inte bara slänger på marken. Tänk er då doften av något riktigt bränt, avlopp, brända sopor blandat med en doft jag inte kan beskriva men som på något sätt nästan sticks. Detta är den ända doften jag känner, fortfarande trots att vi lämnade Kibera för över 8 timmar sen.

i mitten av Kibera går som ett vatten drag gjort på smutsvatten och sopor.

Vi gick tvärs igenom Kibera och kom upp på en höjd där man kan se en liten överblick på hur Kibera ser ut. Härifrån ser det ut att vara så otroligt mycket i ett så otroligt mycket bättre skick än vad det egentligen är.

En av guiderna tog efter detta med oss genom Kibera till en annan del av Kibera för att vissa oss vart han bor. Härifrån gick vi åter igen neråt för att sedan gå rakt uppåt igen. På en sjukt smal "väg" mellan husen. Vägen är en mer stig liknande grej som består av orange sand, sopor, stenar och lera. Stigarna är ojämna, smala och jätte svåra att gå på. Att möta någon på dessa stigar är en utmaning.

Hade jag fått hade jag fotat mycket mera, för som sagt "En bild säger mer än tussen ord". I detta fall är det så sant. Jag har jätte svårt att beskriva Kibera och hur allt egentligen var. Antagligen för att jag inte kan ta in allt jag såg och inte förstå vad det är jag sett.

Våra guider berättade för oss att det nästan inte var någon ide att vi tog med kameror för att folk vill inte att man tar bilder där inne. Det beror på att inne i Kibera bor det även många från Kenyas 42 olika stammar. I vissa av dessa stammar tror man att om man tar en bild på dem så tar man deras själ. Så i respekt mot dem så fotar man inte utan att fråga, eller helst inte alls. Vi fick ha med oss våra kameror i alla fall med uppmaningen att alltid fråga guiderna först om det var okej att ta bild. Därför blev det väldigt få bilder, och bilder som inte beskriver miljön speciellt bra.

Efter massa trixande på sådana här stigar kommer vi i alla fall till slut fram till guidens hus. Det är en liten fyrkantig kvadrat byggd av lera med plåt tak. Han låser upp dörren och ber oss ta av våra skor innan vi går in. Jag trodde att det skulle vara ett lergolv så jag var lite skeptisk först över att ta av mig skorna. Men när jag tittar in ser jag att golvet inte är ett lergolv utan golvet är täckt av reklam banderoller. Tjockare plast banderoller ungefär.

Väll där inne ber han oss slå oss ner vart vi vill och fråga frågor om precis vad som helst som vi undrar över ang Kibera.

Inne i det lilla rummet som är hans hus finns det en säng, en soffa som bara är en stål ställning utan soffkuddar eller något i huvudtaget, en pytte liten byrå som var lika hög som sängen och kanske 2 dm bredd, en hög med kläder på hans resväska som även agerade hans garderob, en liten fyrkantig bänk och en pytte liten stol inträng i ett av hörnen inträngd mellan stål-soffan och den pytte lilla bänken. På den lilla stolen låg det ett skrivblock en mapp och några papper. Jag frågade honom om han studerar och han svarar stolt att han precis gått ur Collage, Hotel management. Han berättar även att han drömmer om att i framtiden driva ett eget hotel med en fin resturang. Hans kompis, en av dom andra guiderna berättar att han vi är hos är en super duktig kock vilket leder till att Tommy frågar vart han lagar sin mat. Eftersom att hela hans "hus" enbart består av ett sovrum. Hans svar var väldigt otydligt och jag uppfattade inte vart han sa att han åt tyvärr.

Tommy frågade vad det kostar att hyra "huset" han hyr. Ja, i Kibera hyr man husen. Man bygger dom oftast inte själva utan man hyr dem av någon annan. Han berättar i alla fall att han betalt 2500 ksh plus el i månaden. Det är 210 kronor ungefär. Något han var väldigt stolt över också var att han hade faktiskt el. Inte mer än att det räckte för en glödlampa och otroligt nog faktiskt ett litet högtatar system, som han också var otroligt stolt över. När vi klev in i huset tände han lampan, men direkt alla kommit in släckte han igen för att spara på elen. Han startade även högtatar systemet en kortare stund.

När jag säger att han var stolt menar jag inte att han på något sett skröt eller försökte på något sett bevisa något. Utan jag menar att det syntes verkligen på honom att han var stolt över sig själv och gärna visade att han har det bra även fast han bor i Kibera.

I alla hörn var det öppna glipor där leran hade spruckit eller helt enkelt inte blivit helt igen täckt från första början. Jag frågade honom då med tanke på att nätterna här är så kalla om det inte blev kalt där inne på nätterna. Han svarar då "no no, I have a duvet". Ett duntäcke alltså. Det är något som är väldigt finna här, något som för oss är typ en självklarhet.

På den första bilden kan ni se plast reklam banderollerna som han använde som golv. Ni kan även se "soffan". Det ända den bestod av är verkligen bara en stål ställning. På den andra bilden syns sängen och den pytte lilla byrån bredvid sängen.

Huset vi var inne i var enligt Kibera standarder, ren lyx. Guiden som bodde där kom helt klart från en familj som hade det bra. Med bra menar jag inte bra som enligt svenska standarder. Nej, utan bra menar jag med att hans föräldrar kanske tjänade omkring 27 000 Ksh i månaden. ungefär 2000 svenska kronor.

Vi var dock aldrig inne i något av husen med lägre standard. Helt ärligt, jag är faktiskt nästan glad för det. Alltså att gå runt inne i Kibera var lärorikt och jag tror även att det är något som ändå är bra att se. Samtidigt som det var hemskt, förfärligt vidrigt och helt sjukt. Jag har knappt ord för att beskriva det.

Det som dock är viktigt och något som någon som ej varit i Afrika måste notera, det är att detta var bara i den fattigaste delen av Kenya. Kenya och afrika ser inte ut så här annars. Det ni ser på tv- reklamer och läser om i böcker, det stämmer faktiskt inte alltid. Afrika är inte bara en ända stor världsdel bestående av svältande barn med svullna magar, hus enbart gjorda av plåtskjul och gator som enbart är gjorda av lera. Kenya har faktiskt ett samhälle som på många sett liknar vårat också. Fast givetvis med otroligt många skillnader också. 

Kwaheri Rafiki!

Likes

Comments

Jambo Rafiki!!

Idag har vi varit först på David Sheldrick´s wildlife orphans elephants. Det är ett ställe som David startat där dom är ute och räddar förädlar lösa elefant ungar. Dom tar med dessa Elefanter till sitt center där dom blir omhändertagna. När dom är gamla nog släpps dom ut i Karura forest eller i Nairobi National park.

På grund av den enorma tjuvjakten som bedrivs kommer elefanter dö ut om vi inte gör något åt den. Det är även därför många elefant ungar blir föräldralösa. Utan föräldrar är risken stor att en bebis elefant blir byte för leoparder, lejon och hyenor. Om den cirkeln fortsätter har vi snart inga elefanter.

Elefant ungarna här var i alla fall super söta!

Väldigt nyfikna också. En av dom var väldigt nyfikna på Olle.

Efter Elephant orphans åkte vi till Giraff center. Super mysigt ställe. Kändes dock lite konstigt och jag förstod faktiskt inte syftet med vad vi gjorde där. Det kändes mest som ett Zoo, fast MYCKET bättre för girafferna. Dom hade jätte stora platser att gå på och det var verkligen inte alls som att dom var instängda på något sett. och dom hade det helt klart jätte bra, och var super bra omsköta. Men dom var ju ändå inte ute i det fria.

Hur som helst, jag skaffade mig en giraff Rafiki som gav mig en riktigt stor puss. ( Ja, mamma självklart tvättade jag mig efter detta. Ta det lugnt jag kommer inte bli sjuk!)

Inne bland Girfferna sprang även lilla pumba och mamma pumba!

Även världens sötaste och nyfiknaste Giraff unge sprang runt där inne.

Även Tilan skaffade sig en giraff rafiki som hon fick en STOR puss av.

Kwaheri Rafikini!!

Likes

Comments