Mambo Mzungu!

Idag har vi ett gäng från boardingen varit vid Swara plains och cyklat. Vi hyrde cyklar där och fick sedan åka ut och cyklade en markerad väg ute på savannen. Vissa cyklade 15 km. Jag och Malin cyklade 50 km sträckan. Det var kul, och varmt. Väldigt varmt. 35 grader och ingen skugga någonstans. Varje gång vi klev av cyklarna för att stanna och dricka vatten och sedan satte oss på dem igen 3 min senare var de svarta sadlarna så varma så det brändes.

Cyklarna var MTB utan stött dämpare, och vägarna var sjukt bumpy. Med andra ord, AJ!

Men det var kul ändå! VI såg lite Zebror, och två strutsar som stod precis bredvid oss när vi körde förbi. Men annars var det bara massor av kossor överallt.

Men det var en kul dag!! Förutom att jag brände mig super mycket, så är jag jätte nöjd. Det var kul att vara ute och cykla lite, det är faktiskt en sådan grej som jag saknar från det "fria- livet". Här kan vi ju inte sticka ut och gå eller cykla eller röra oss precis som vi vill av säkerhets skäll. Så det var kul. Blev som att roligt tränings pass på savannen helt enkelt. Men som sammanfattning är jag nöjd med denna resa.

Gjorde en liten kort vogg. Hoppas ni har det bra i Sverige! Puss puss!

Kwaheri Mzungu!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Mambo Mzungu!

Den här veckan har jag spenderat tillsammans med min klass nere vid Lake Victoria, på Rusinga Island. Vi har haft Fäetstudievecka. Det innebär att beroende på vilket program du går så får åka på olika resor under fältstudieveckan. Naturerna tex, åkte på safari och lärde sig mer om olika djur. Sammarna som går Morden UN var kvar här i Nairobi och medverkade i ett FN rollspel där massa olika elever från olika Skolor med olika nationaliteter var med och testade hur det skulle vara att sitta med i FN parlamentet.

Men vi 1:or får inte gå MUN eller East african development, så därför har 1:orna tidigare inte fått åka på någon fältstudie veka. Men fantastiska Tilan tyckte inte det var rättvist så hon fixade så vi fick åka ner till Lake victoria, med argumentet "Hur många gånger i sitt liv får man chans till att göra det?"

Vi bodde i byn Mbita, på forskar centret ICIPE. Där arbetar det med att hitta olika lösningar för att motverka malaria och andra sjukdomar som flugor och myggor för med sig, saker som förstör i näringskedjan.

Det har varit en otroligt händelserik vecka! Super rolig verkligen. Vi har varit och besökt en skola där barn som saknar föräldrar och kommer från extremt fattiga familjer få komma och gå grattis, och dom blir sponsrade av olika donatorer rån Europa främst Slovakien och Tjeckien faktiskt. De hade även en boarding där för elever som inte hade någonstans att bo eller ta vägen. Det var en sjuk upplevelse. vi möte elever i vår egen ålder och de berättade sin historia. Jag ryser av att bara skriva det där. Det var hemskt att höra, men det var fantastiskt att höra om deras tro om framtiden.

vi fick även följa med ut en natt och fiska. Det var sjukt mäktigt, när vi åkte längs med sjön såg det ut som sky linen på en stat länge bort. Men det var alla båtar med deras lampa på som de hade på för att locka fram fisken.

Ja, vi gjorde massa super häftiga grejer, men istället för att berätta om allt vi gjorde så har jag gjort en video ni kan kolla på istället. Den blev lite lång, men vi var ju ändå borta i 5 otroligt händelserika dagar... Så ja.

Kram!

Kwaheri Mzungu!

Likes

Comments

Mambo Mzungu!

I onsdags var det min födelsedag. Det var en super mysig dag. Johanna, Hillevie och Agnes kom in och sjöng för mig på morgonen. Sedan var det skola fram till lunch. Därefter gick jag till Junction med Hugo, Elmer och Simons kompis som kom ner för att bestiga Mt. Kenya med oss.

På kvällen åkte jag, Johanna, Agens och Natalie P till The arboure för att fira mig. Tyvärr kunde inte resten av tjejerna följa med då detta var dagen innan Mt. Kenya och de hade saker att fixa.

Maten på Arboure var inte så lyckad heller som den brukar vara... Men vi hade mysigt!


Så ja, vi har, jag har, jag har alltså bestigit Mt. Kenya. Kan vi bara ta in den raden? Bestigit Mt. Kenya. 4985 m.ö.h.

Det känns rätt bra ändå.

Så torsdagen den 9:de Februari packade största delen av SSN eleverna in is i 3 bussar klockan 06:30am, på väg mot den 5 dagar långa trippen.

vi kom fram till Naro Moru, Mt. kenya Nationalpark gaten vid omkring 11am tiden. Packade av väskorna. Möte upp Al och hans team som skulle guidea och ta oss upp på toppen. Där började första vandringen.

Det var en vandring på drygt 5h upp till första Base campet på 3043 m.ö.h.Det var en lugn vandring. fruktansvärt varmt, men lugn. En stigning på omkring 600 höjdmeter (bara).

campen var ok. Vi kom ditt, packade in oss i stugorna och tälten. Sedan var det dags för middag och sedan tidig kväll med läggdags omkring 9pm.

Dag 2

Klockan 06:30am var det uppstigning nästa morgon. Vi packade ihop, åt frukost och började sedan vandringen till Base camp 2. En vandring på omkring 8h, och en stigning på 1200 höjdmeter.

Dagen var lång. Till en början väldigt var framtill vi nådde trädgränsen. Där efter blev det betydligt kallare.

vid trädgränsen hade vi vilopaus. Dozzi var nöjd ;)

sedan fortsatte vi att vandra i typ 5h till

Framför oss tornade bergstoppen upp sig. Att stå där nere och kolla upp på den, det gjorde dom flesta av oss ganska nervösa och. Det fick nog alla av oss att fundera "vad fan har vi get oss in på? Och hur ska vi kunna ta oss upp ditt?"

På grund av den höga höjdskillnaden och den mycket tunnare luften fick en del av oss Altitude illness. Så dåligt som jag mådde då har jag svårt att minnas om jag gjort tidigare. Jag var helt utmattad, min huvudvärk var brutal och yrseln... Jag hade svårt att se och gå var hemskt. när vi kom fram låg jag bara i min säng och halv sov. Som tur var fick dom upp mig så jag fick i mig middag innan jag somnade igen.

Dag 3 

Vi stannade en dag i campen för attacclimatize. Bara för att ha något att göra gick vi till en sjö lite längre fram. Typ 1h vandring.

Vi åt lunch där och fick lite lektioner om den sjuka vegetationen runt omkring oss.

Sedan var det middag och tidig kväll. Vi gick typ och la oss omkring 7pm tiden.

Dag 4

Klockan 01am var det uppstigning. Vi åt frukost bestående av gröt, packade ihop våra "små" ryggsäckar. Vid 2am började vi vandra igen. Vi började bestiga den sista och svåraste biten av berget.

Det var kalt, alltså riktigt kalt. Blåsigt och kolsvart. Stigen vi vandrade upp var tok brant. på grund av det och höjden gick vi super långsamt. Efter ungefär 4h vandrande kom vi fram till en liten stuga. Där drack vi tea och villade i typ 20 minuter. Vid den stugan hade jag princip panik. Jag hade ingen energi kvar alls, det var svin kalt och det blåste så sjukt mycket.Jag frös super mycket och tanken på att det var ungefär 45 minuter vandring till fick mig att vilja sätta mig ner på marken och början grina och ge upp. Men någonting fick mig att fortsätta gå, vad det var kan jag inte svara på, för energi eller bara vilje styrka är jag inte säker på att det var.

Vi kom tillslut upp en bit till. Klockan var omkring 06:30 och solen började gå. Det var det som fick mig att ta mig sista bitten till toppen.

Efter sån sjuk lång tid kom vi tillsist upp till toppen. Det var magiskt. Jag var så utmattad, jag såg Mathilda och snubblade fram till henne och föll ner i hennes knä och grinande. Inte förens hon tog mina axlar och sa "Filippa kolla dig omkring, du klarade det" så satte jag mig upp och insåg "shit jag gjorde det".

Därefter var den en vandring på 2h hem igen till Base 2. där fick vi frukost.

Sedan började vandringen ner igen. Ner till base 1. Det blev en vandring på ungefär 6h plus eller minus. Totalt vandrade vi i typ 13h den dagen.

Väll nere vid base 1 igen åt vi bara middag sedan gick vi och la oss. Jag mins att malin sa " men tjejer klockan är ju halv 7, bolibompa slutade för längesen! Lägg dags genast!" sedan somnade jag.

Dag 5

Vi gick upp klockan 07.30am. Packade ihop våra grejer, åt frukost. Sedan tackade vi av våra bärare som bar våra stora väskor, något vi inte fick göra.

sedan en absolut sista vandring på 2h nere till gaten. Gissa vilka som var först? givetvis Dozzi, Hanna och jag. Haha.

Mål bilden framför Gaten med Noah, Hanna albin och mig. Relatived tvär nöjda med oss själva.

Så, det var alltså min bestigning av Mt. Kenya. Det roligare, häftigaste, värsta, jobbigaste och kallaste jag gjort. Med det vara så sjukt värt det till sist.

Nu ska jag ut en vecka på fältstudie vecka till Rusinga Island vid Lake Victoria.

Kwaheri Mzungu!

Likes

Comments

Mambo mzungu!

I helgen var jag och ungefär 30 andra från boardingen på Safari i Soysambu Conservancy. Det var mysigt! Vi var på Dis-sanring, kollade på Giraffer, hikeade bland zebror och massor av Impalas och Thomsson Gaseller. Vi tältade på ett jätte mysigt camp. På kvällen lagade vi middag tillsammans och satt i mörkret tillsammans och spelade tyst musik och åt. Hur mysigt som helst. Därefter var det lite mys kring en lägereld.

Dag 2 missade vi tyvärr Lion tracingen pga av att vi helt enkelt råkade köra fel inne i game parken och man vet ju aldrig riktigt hur det ser ut där inne, så tyvärr hamnade vi på en väg där vår buss inte kunde köra så vi blev tvungna att vända. Vi blev pga detta lite senna och hann inte med Lejonen, men det är sånt som händer.

Utöver det, en super mysig helg! Gjorde en liten vlogg under helgen som jag tänkte vissa.

puss på er!

Kwaheri Rafiki!

Likes

Comments

Mambo Rafiki!

Idag har alla vi gymnasieelever på ssn tillsammans med 2 guider, en boardingvärd och två lärare från skolan, bestigit Mt, longonot. Det är egentligen inte riktigt ett berg utan egentligen en slocknad vulkan.

Det var en bestigning som tog ungefär 5h. Vi vandrade 13 km i en temperatur på omkring 30 grader högre och lägre under dagen. Berget är belagt på ungefär 3000 m.ö.h. Något som gjorde att vi alla fick det ganska jobbigt med andningen, dels på grund av höjd skillnaden och dels på grund av att det var helt sjukt brant! Vissa etapper var så branta och smala så vi var tvungna att klättra. Inget mej emot!

Det har varit en otroligt rolig dag, väldigt jobbig men otroligt kul och händelse rik. Tillexempel en grej som hände. Vi var på väg från toppen där vi hade stannat och ätit lunch. på vägen ner möter vi två vandrare som vi även hade möt på toppen. Dom säger till oss "we just turned, it`s a forest fier crossing the trail just 1km from here. You can´t take this way back!" Vår guide tog inte detta på så stort allvar. han sa ´lugnande`till oss "oh no problem, no problem. my team is there, it´s okay! Let´s continue!" och så gjorde vi. Desto närmre vi kom desto varmare blev temperaturen i luften. Det var rök typ precis överallt. Helt plötsligt stod vi på vandringsleden och runt omkring oss bran det. Ibland såg vi branden, ibland hörde vi den bara. Vi mer eller mindre sprang genom detta område på kanske omkring 500 meter. Våra lärare var inte riktigt fullt nöjda med vår guides beslut, men jag måste erkänna att jag och dom flesta andra av oss elever var. Det kändes inte jätte lockande att vända när vi precis tagit os ner från högsta punkten för att bestiga den en gång till och behöva ta en mycket längre väg tillbaka. Och helt ärligt, vem har någonsin dött av lite extra spänning i vardagen? ;)

Super mysig dag. Jag är jätte nöjd! Bra uppvärmning för Mt. Kenya. Nu taggar vi det om ungefär 3 veckor. Ska bli så kul.

Nu ska jag lägga mig och kolla på film och villa mina ben. Puss puss!

Kwaheri rafiki!

Likes

Comments

Jambo Rafiki!

Det har nu gått en vecka från det att jag kom hem till Najjan igen. Det känns super att var här igen, jag har saknat livet här och alla kompisar överdrivet mycket nu under de 2 veckor jag spenderade i Sverige under jul lovet.

Har hunnit med att gå tre dagar i skola. Haft en jätte rolig helg. I Fredags satt jag och Nathalie Adolfsson vid poolen efter skolan och chillade.

Vi firade med Smoothies från det nyöppnade kaffet här på boardingen XOXO CAFE. Det är super mysigt! (Agnes och Johanna)

Dozzi, Hillevi och jag vaktar nya kaffet.

efter middagen var chillade vi vid poolen. Lite vatten krig och islängd i poolen, ssn i ett nötskall.

sedan hade Dozzi, Maria och jag filmkväll. Vi satt sedan väldigt länge inne på Dozzis rum och snackade och myste med Dozzi gigantiska gossedjurs apa Totte.

I lödaga låg jag och solade och chillade typ hela dagen. Sedan på kvällen stack Dozzi, Johanna, Agnes och jag och åt middag på Mambo Italia i Lavington. Super mysig italiensk resturang på en roof top. Jag åt nutella pizza.

Mina tjejer, Agnes, Jag, Dozzi och Johanna

efter middagen drog vi ut på klubb, först tree house på rave event, men det var tråkigt så vi taggade Galileo istället. Super kul utgång, Tillsammans med en Filip som tog dom värsta och roligaste bilder jag sett. Jaja, denna bilden får sammanfatta helgens utgång.

Det har varit en kul och jobbig helg på många olika sett. Men nu är det måndag och dags för en ny vecka, lite plugg och några prov. Nu ska vi börja ladda upp för Mt. kenya bestigningen. Uppladdningen börjar på Lördag med bestigande av Mt. longonot.

Kwaheri Rafiki!

Likes

Comments

Jambo Mzungu!

I Måndags var det Jamhuri day. Med andra ord Kenyas Independent's day. Detta firade vi på boardingen genom att vara lediga från skolan och istället åka till Ngong Hills och vandra över dem. Nong betyder knogar, och man har namnget bergen för det då dom ser ut som en knyten näve med sina fyra kullar som efterliknar knogar. Ngong ligger ungefär 1h söder om Nairobi med buss. Så för en gång skull var det inte super lång bussresa. Både bra och dåliga känslor kring det då det är hur mysigt som helst att åka buss med ssn.

07:30 am rullade fyra bussar iväg från skolan. Nöt vi vaknade på morgonen öste regnet ner. Det var inte den gladaste överraskningen jag någonsin fått. Men men lite regn förstörde inte min dag. Jag packade ner min saker jag skulle ha med mig i ryggsäcken i en vatten tät bag, drog på mig regnkläder och drog iväg. Jag måste erkänna att jag var verkligen super taggade och hade sett fram emot den här lila trippen super länge!

När vi väll kom fram var det extremt dimmigt och vi såg inte ens bergen framför oss. Men det gjorde inget! Vi samlades, väntade in vår guide och dom tre andra beväpnade guiderna som skulle gå med oss ifall vi skulle stöta på en buffel jord. (Johana, två av vakterna och jag. I bakgrunden är bergen någonstans där i diman. Det var rätt kallt och blåste otroligt mycket.)

Därefter började vi gå. Vädret lättade mer och mer ju längre vi gick. och det regnade inte en droppe på oss.

Som sagt betyder Ngong knoge. Det är fyra väll definierade kullar. Det går bokstavligen rakt upp i typ 100-200 meter, för att sedan vara en liten plätt på toppen och sedan går det rakt ner igen fram tills det att nästa kulle kommer. Rätt sjukt, det var verkligen inte vad jag hade förväntat mig. Jag hade inte riktigt förväntat mig vandringsleder så som det finns i Sverige, men ändå något åt det hållet. Well.. ja, bitvis var det en bred "äng" vi gick på. Bitvis gick vi på ett långt led inne i en Djungel för att sedan komma ut på ett helt öppet felt eller en smal stig på en avsatts med otrolig utsikt.

Theo när vi precis tagit oss upp på första toppen.

Simon spanar in utsikten

På väg ner för första toppen

Väll nere i första "gropen", den högsta toppen i bakgrunden var den vi precis gått ner för. Det syns inte i huvudtaget hur brant det var dock tyvärr.

Här börjar djungeln. Vi alla går på ett led på en smal stig i brant lutning uppför i "djungel" haha. Tätt buskage.

Simon och Kim nöjda med att vi tagit oss genom den trådigaste passagen.

Mer djungel och uppförsbacke ett bra tag till...

Vi kom ut på toppen, det var super fint! Och ganska konstig känsla att stå däruppe och tita ut.

Här kom vi ut ur djungeln på en smal stig med en sjukt brant stup precis bredvid oss.

Nöjda pojkar på tredje toppen. Kim och Simon.

Gruppbild på mina sötisar på tredje toppen. Nathalie A, Mathilda, Theo, Calle och Hanna

sista riktiga stigningen innan dom sista kilometerna rakt nedför. Hanna oförberedd på bild men nöjd ändå.

Vi kom återigen ut på en öppensluttning, med otroligt fin view och en frågande Carro.

Härifrån var det bara den lilla lilla kullen kvar (där framme vid masten som bara ser ut som ett litet sträck mitt i bilden) sedan var det nedför resten av vägen till bussarna.

Väll uppe på sista lilla kullen ser Dozzi till att vakta Ngong.

In fact, Mathilda, Maria och jag vaktade Ngong. Klaraste bilden...

Sedan fortsatte vi vandra neråt. Längst bort i bilden kan man se en ljus väg. Där borta stod bussarna och väntade på oss.

Vi kom fram till en cool avsats. Här syns det ganska tydligt ändå att det lutar väldigt Mycket! längst fram i bilden ser ni två personer precis på avsatsen. Där börjar det luta nedåt ordentligt.

Dozzi och Maria tyckte det var coolt och vi vaktade Ngon lite mer...Med cool bakgrund.

sedan blev det lite hopp och klättring över några stenar.

Filip försöker sig på parkour...

En Albin and a view.


En super glad Dozzi.

Sedan sista bitten till bussen.

Farmer i den rosa bussen. Dags för korv grillning och sedan hemfår till nairobi igen. Mathilda (Dozzi), jag och Nathalie A.

Där var vår vandring på 3h och 12km klar, och så var även vårt första test inför climbing av Mt. Kenya.

Ja detta gjorde vi bara som ett försöka dels för att se vilka som är intresserade av att bestiga Mt. Kenya och även för att testa hur mycket vi klarar. Vi ska göra ett test till i Januari. Då ska vi bestiga Mt. Longngonnot, det kommer vara betydligt tuffare och en bra uppvärmning för Mt: kenya som kommer ta en vecka att bestiga. Jag är super taggad!

Så det var vår vandring över Ngong hills. Hörs snart igen!

Kwaheri Rafiki!

Likes

Comments

Jambo Mzungu! 

I Fredags började jag filma en heldags vlog för att vissa vad det är vi gör här på dagarna. Jag är inte super duktig på att vloga, inte alls. Men dom ger i alla fall ett litet smakprov av hur våra dagar här ser ut, på ett ungefär. 

Så Fredagen börjar i alla fall med att fantastiska Agnes kommer in och väcker mig vid kvart i 8, så går vi ner till köket gör frukost och tar sedan med oss det upp till Zebra och ser på julkalendern. Sedan har jag bara en lektion innan det är dags för lunch. Där efter två NA lektioner innan jag slutar för dagen. När jag slutat är det peparkaks bakning upp i zebra som Agnes, Mathilda och jag är med på. Senare på kvällen sticker Agnes, Johanna, Nathalie och jag till Junction för att äta middag på Libanesen. Vet inte vad resturangen heter egentligen, men det är en libanesisk resturang som alla kallar Libanesen helt enkelt. Efter det åker vi hem till boardingen igen och chillar där resten av kvällen. 

Lördagen börjades som vanligt att Agnes kommer in och väcker mig och vi satt på mitt rum och pratade ett tag innan det var dags för brunch. (Detta finns dock inte med i vlogen, då jag helt och hållet glömde bort det..). Vid 12 tog Theo och jag bussen till Garden city mall för att ha en chill dag och kolla in ett nytt mall där vi inte varit än. Det var mysigt, det var ett stort mall med en del nice butiker och många mindre bra. Vi mötte en kille som drev en liten inredningsbutik där inne. Han var helt otrolig. Vi stod där inne och pratade med honom i säkert över 1h. Men han var otroligt intressant i det att han var väldigt politiskt insatt och berättade för oss mer ingående på hur korruptionen hänger ihop med tribelismen. (I Kenya finns det ungefär 42 olika stammar, dom två största är dom två som styr Kenya. Kommer du inte från någon av dessa är det svårare att få jobb, bra utbildning osv. Man skulle kunna se det som rasism inom sitt eget land.) Detta var något han verkligen ville ändra på, dels för att han själv inte kom från någon av dessa större stammar, men främst för att han vill att Kenya ska följa de mänskliga rättigheterna. Han anser att alla människor är lika mycket värda och att kränka någon eller diskriminera någon beroende på vilken tribe dom tillhör är något som är uråldrigt och fel. Han menar på att för att bli av med korruptionen måste vi bli av med tribelismen. Vilket är helt rätt, så vi hade ett väldigt intressant och otroligt inspirerande samtal med honom.

Därefter åkte vi hem. Jag och Agnes gick till Junction för att kolla på bio, men det var otroligt mycket folk där så vi gick till en Italiensk resturang och åt middag. Detta finns tyvärr inte heller med i Vlogen. Jag glömde helt bort att filma. Efter detta åkte vi hem, bytte om snabbt och drog sedan ut på klubb och hade en azum kväll/natt. Vi dansade med dom andra från boardingen. till och med tillsammans med Tillan som var boarding värden som flöde med oss ut. Vi hade super kul.

Så det var min helg.

Vi hörs snart igen. Puss och kram!

Kwaheri Rafiki!

Likes

Comments

Jambo muzungu!

I helgen har jag tillsammans med massa andra från boardingen varit i Amboseli. Det är en national park på Tanzanias gräns, ungefär 2km från kilemanjaro. Aso det var helt obeskrivligt fint där! Verkligen!! Eftersom att vi åkte från Nairobi på 1700 m.öh. och Amboseli 1215 m.ö.h så var det ganska mycket varmare där, vilket var ganska efterlängtat då temperaturen här hemma har legat kring 20- 25 grader bara nu i nästan 2 veckor på grund av regn perioden.

I vilket fall, vid 07 rullade två överfulla Overlanders iväg med oss mot Amboseli där vi skulle spändare helgen. Vi kom fram efter en ganska lång tripp på ungefär 5h. Som vanligt med overlandersarna så var det en skumpig resa, men INGET i gemförelse med Masai mara resan!

Lodgen vi bodde på var hur finns som helst. Vi bode i steoritypiska safari tält, ni vet sånna som Janes pappa i filmerna om Tarzan bor i? (Liten Video på det kommer i slutet av inlägget, i en kort vlogg från trippen)

När vi kom fram hängde vi först lite vid poolen då första game driven inte var förens klockan 4. Detta berodde ju på att man ser nästan inga djur alls mitt på dagen eftersom att det är så varmt då och djuren håller sig borta då. Pool området var också jätte fint, och super duktiga Johanna fotade massa mysigt.

Johanna till vänster och Agnes (cosi) på höger sida. Ser ni vilka snyggingar jag får dela varje dag med?

Efter mys vid poolen var det dags för game drive!! Jag jag skulle vilja säga att den började väldigt bra! redan innan vi åkte genom gaten in i National parken såg vi dom första elefanterna! En elephant familj på 6 elephants.

Jag blev helt tagen av det finna landskapet. Jag insåg det ännu mer när jag kom hem och kollade igenom mina bilder, kamerarullen är full av bilder på träd, landskaps panorama bilder, Bilder på zebror och elephants med små bitar av det molniga kilemajaro i bakgrunden. Så på grund av detta, jag måste dela med mig av mina favoriter. Det som dock är väldigt tråkigt är att här precis söder om ekvatorn står solen rakt ovanför oss, solen lyser otroligt starkt och vitt. Detta gör att bilderna ser blekta och vita ut, och det är väldigt lätt att dom tappar mycket av sin färg. Men det vore helt enkelt inte rättvist mot det här inlägget om jag inte bombar det med bilder och för att det har varit dåligt med bild uppdatering på sistone så jag tänkte ta igen det nu😉 (Måste bara lägga till att bilderna är helt oredigerade, så himlen ni ser på dom sista bilderna är faktiskt helt äkta! Det där var kvälls himlen över Amboseli)

Till det roliga! Jag tror inte kan ens kan föreställa er hur otroligt många elefanter vi såg! Helt ärligt det va sjukt!! Dom var överallt och hur många som helst! Jag älskade det! Så dags för lite Elephant bilder helt enkelt.

Under första game driven såg vi inte bara massa elephants, utan också en familj lejon som låg mitt ute på en öppen slätt och chillade.

När vi åker Overlander på safari sitter fönstren relativt hög upp. Dessa fönster är super stora och dom står alltid öppna under hela safarin. det gör dom så det ska vara lättare att ta bilder och slippa ta bild genom fönstret, men bitt vis även för att vi ska kunna hänga på dom och sticka ut huvudet och titta ut. Detta har blivit en grej då, alla tar bilder på varandra när dom hänger ut genom fönstren med någon cool bakgrund. det är inte riktigt så att det blir någon sån här bild, nej. Det är hur många som helst!

Elmer och jag levererade en dabb till Zebrorna bredvid vägen.

Sedan var det färd tillbaka till lodgen. Vi kom tillbaka och samlades runt en stor läger eld där vi hjälptes åt att laga middagen. Vi satt på marken runt lägerelden och åt, runt oss hördes massa ljud av konstiga grodor, insekter och massa anat konstigt jag inte har en aning om vad det kan ha varit. Det var super mysigt. Det blev en ganska tidig kväll. Jag och några tjejer satt först vid restorangens bar del där det fanns många fåtöljer och satt där och snackade ett tag innan vi gick till några andra tjejer som bode fyra stycken i ett större hus. Vi satt super många där inne och lyssnade på musik, pratade och hade det jätte mysigt. Runt 10 pm tiden gick Agnes och jag hem till oss, duschade och gick och la oss i vår dubbelsäng.Vi låg och snackade ett tag till och vi 10:30 tiden stängdes strömin av och det blev total bäck svart och alla ljud förevan och åter igen var det ända som hördes ljussen från alla små och strötre djur runt omkring oss.

Morgonen därpå var super tidig. vi gick upp vid 05:30 och satte oss direkt i Overlandsen och stack ut på sista game driven för den här gången i Amboseli.

Vi såg återigen jätte mycket elephants, tyvärr var det molnigt idag igen så vi såg tyvärr inte speciellt mycket av kilemanjaro idag heller. Men det gjorde inget! Det var väldigt fint ändå, och endel bilder blev rätt ändå med dom små bitar av Kilimanjaro som syntes.

Under tiden vi kollar på Elefanterna så fortsetter vi åka, medans vi sakta rullar fram ett tio tal meter bara ser vi hur något rör sig i kanten av vägen. Något stort grått, först tror jag att det är en elephant bara som ligger långt ner i vattnet. Framtulls vi ser ögonen som sticker upp. Det är en stor flodhäst tillsammans med en liten unge!

Notera här hur honan blir arg och ropar åt oss.

Där efter fortsätter vi en bit till (alltså vi snackar 500 meter max) tills vi blir tvungna att stanna igen. En riktigt stor elefant står bredvid vägen. Den började höja snabben mot oss som ett täcken på att den tyckte vi var för nära, det gjorde att vi snabbt skyndade oss därifrån, ingen av oss kände för att få bussen vällt av en arg jätte-elephant.

Åter igen bara hundra meter senare blev vi återigen tvungna att stanna. Ännu en elefant har klivit ut på vägen och fullkomligt vägrar flytta på sig. (Ser ni hur stor ock ståtlig den är? Elefanter måste verkligen vara ett av de vackraste djuren på savannen! Och dom är så otroligt mycket större i verkligheten! Det är en helt otrolig känsla att se dom på 5 meters avstånd.)

Vi stöta även på en riktigt cool fågel, Ugandas Nationalfågel mer specifikt. Tyvärr har min kamera fått slut på batteri vid det här laget, så photo cred till Johanna som tog bilden (på order av mig för jag tycker verkligen att den ser häftig ut. Ja, jag hänger för mycket med djurälskande naturare)

Sedan såg vi åter igen, kan ni gissa vad? Ännu mer elefanter! Jag fick en riktigt fin bild på en av dom precis innan min kamera fick slut på batteri.

Sedan åkte vi igenom en gamal lodge mitt inne i NP:en. Det var riktigt mäktigt, det hade verkligen blivit ett ap-paradis för Olive Baboons. Fick känslan av att kung Louie ska sitta någonstans där inne på sin tron och äta mango typ. (Photo cred till Johanna igen)

Därefter hände inte mycket mer och vi åkte tillbaka till lodgen för frukost och sedan avfärd hem till Nairobi igen.

På vägen ut till "stora vägen" igen när vi lämnat parken och lodgen stannas vi först av en stor Giraff familj precis vid väg kanten. (Photo cred till Johanna)

Någon minut senare stannar vi igen, en stor elefant familj står precis vid vägen denna gången.

Så, det var min helg samt första advent som firades ute på Safari vid Kilimanjaros kant. Kan verkligen inte klaga! Här är den korta vloggen från helgen.

Kwaheri Rafiki! (Vinka hejdå till giraffer, inget konstigt alls... 😉❤)

Dabb, we're out! (Agnes, Elmer, Simon)

Likes

Comments

JAMBO RAFIKI!!

Hör ni detta? Jag har bott i Kenya i 100 dagar idag! Hur sjukt är inte det?? Enligt mig är det helt ofattbart. Det var ju inte alls längesedan jag låg hemma på golvet inne i mitt rum i Sälen och skrev mitt andra blogg inlägg. Där skrev jag om att jag precis kommit hem från semester och att det bara var 10 dagar kvar tills jag skulle starta mitt hittills livs största äventyr. Och nu 110 dagar senare sitter jag här, på mitt rum jag gjort mig ordentligt hemmastad i. I mitt rum jag nu kallar hem, där den säng jag nu kallar min och där det skrivbord med dom flesta av mina tillhörigheter står. I dom två garderober där alla mina kläder finns och på dom fyra väggar jag fyllt med bilder, vägmålningar, teckningar och brev där jag samlar massa minnen som påminner mig och mitt hem i Sverige men även om mitt nya liv här i Kenya, i Najjan (😉). Mitt nya hem helt enkelt. Ja, det känns bara så sjukt overkligt, fast samtidigt inte det minsta konstigt. Jag har väll lite undermedvetet tagit till mig, Ja jag bor i Kenya. Ja mitt rum, mitt hem ligger längst bort i pool huset i korridor 20 rummet längst in i hörnet till höger. Rum 20C. Där finns mitt hem.

Så dag 100, hur har vi firat det då? Inget jätte speciellt faktiskt. Gått i skolan, som vanligt. Slutade 12:20 vid lunch. Sedan kom solen fram för första gången på typ 2 veckor. Den första korta regnperioden har precis börjat. Så lyckan när Agnes och jag båda inser att vi har slutat och solen lyser, den är san! Vi firade med andra ord vår 100 dagars med att ligga och sola.

Så jag tänkte göra några listor som sammanfattar min vistelse här lite gran.

Top 3 bästa sakerna med att bo i Kenya

  1. Möjligheten att kunna åka på alla safaris och få se all otrolig natur och djur jag bara drömt om att få se.
  2. Den nya kulturen som skiljer sig mycket från den Svenska. Den ger en ögonöppnare och en förståelse för hur bra vi egentligen har det i Sverige
  3. Värmen!! Jag saknar inte kylan i Sverige i huvudtaget! När jag pratar med folk hemmatch dom berättar att det legat på ungefär runt -20 är jag så otroligt glad över att vara här.


Top 3 sämsta sakerna med att bo i Kenya

  1. Alla myg. Helt ärligt! Dom är så mycket värre än vad dom är i Sverige. Dom är dessutom fler och finns här hela året! I lördags morse tillexempel när jag vaknar har jag haft benet utanför myggnätet. Jag hade 27 myggbet, och det var på knät bara. Jag har bild på detta men det är för vidrigt för att ens lägga upp här. Ser ut som att jag fått böldpest ungefär.
  2. Att allt går så otroligt långsamt. När man står i kassan tillexempel och ska betala, det kan ta upp till 10 minuter om man betalar med kort. Eller att Kenya i allmänhet är ett tidsoptimistisk land. Allt tar längre tid än vad det utsägs göra. Som att vänta på taxi tex. Alltid dessa taxis... Det som ska ta 10 min tar alltid minst 20. Men men, Hakuna matata! Inga problem, ingen stress.
  3. Att det inte riktigt är ett fullt fungerande samhälle med fungerande polis och sjukvård osv. Det är mycket av det vi har i det Svenska samhället som vi ser som en självklarhet som inte alls fungerar här eller ens existerar. Tillexempel polisen, något man förväntar sig ska funka och finnas där för en vart man än i världen är. Det är fel, så funkar det inte här. (Kommer ett inlägg om det snart)


Top 3 bästa sakerna med att bo på Internat.

  1. Man är aldrig ensam, det finns alltid någon att prata med, någon som bryr sig, någon att plugga med eller bara någon att hänga med.
  2. Man skapar en sån nära kontakt och fint band med folk som jag inte tror att man kan skapa med en vän om man inte bor så nära med den hela tiden.
  3. Allt galet som händer när man sätter 90 ungdomar i ett nytt land, tillsammans under ett tak. Det är så otroligt roligt för det mesta.


Top 3 sämsta sakerna med att bo på internat.

  1. Man är aldrig ensam. Alltså aldrig. Ensam tid för sig själv och bara sitta och tänka finns inte. Bara en sådan sak som att gå upp på morgonen och inte behöva prata med någon. (Jag har turen att ha Agnes som varje morgon kommer in och väcker mig oavsett mitt morgonhumör och att jag är otroligt seg på att gå upp. Tack Cosi för att du står ut med mig och Cosi jag pratar gärna med dig alla timmar på dygnet! älskar dig!! Puss ❤)
  2. Alla regler om hur länge vi får vara ute, hur många vi måste vara, villat transporter vi får ta, vart i Nairobi vi får befinna oss osv. Det är glasklart att det är för vår säkerhet, men ibland ställer dom reglerna till med problem, och ibland känner man sig lite instängd här innanför murarna. Men det är inte speciellt ofta, och vi är ändå ute och gör mycket så det funkar ändå.
  3. Det fantastiskt dåliga wifiet. Haha. Nej det är ju inget riktigt problem, men ibland är det jobbigt om man bara vill ligga på sitt rum och se på film och det inte finns något wifi alls. Riktigt I-Lands problem som man mer och mer lär sig leva utan tycker jag.


Top 3 roligaste händelserna här (än så länge😉)
  1. Det roligaste vi gjort än så länge måste nog ändå vara Diani resan! Den var helt sjuk och vi hade så otroligt roligt.
  2. Masai mara resen. Det var det häftigaste jag någonsin gjort tror jag. Vi såg 4 av 5 från The big Five på så brutalt nära håll. Det var så mäktigt! (Men detta var även den värsta resan, har aldrig mått så ila, men nu i efterhand är det rätt kul att prata om det och tänka tillbaka och det finns ganska mycket dumt att skratta åt)
  3. Savage Wilderness. Jag har inte berättat om den resan än för den gjorde vi precis innan vi åkte till Diani och det blev otroligt stressigt precis innan vi åkte, sen så glömdes det inlägget bort helt enkelt. Men det kommer en uppdatering om den också! För den resan var helt sjuk men massa otroligt sjuka äventyr intryckta på bara en kort helg.


Så okej, det var en kort sammanfattning av mina intryck av livet här nere. Nu ska jag fortsätta fira min 100:de dag här i mitt "nya" hemland. Puss och kram till er i kalla, snöiga Sverige.

Kwaheri Rafiki!


Likes

Comments