View tracker

Helgens bravader har inneburit konstant supande från fredagen till söndagen. Jag har nämligen spenderat helgen i Halmstad på hjärtslaget. För er som inte vet vad det är så är det en festresa. Och för er som inte vet vad en festresa är så är det när studentföreningar från hela Sverige träffas och super ihop. Sjukt kul med andra ord. Jag ska därför berätta för er sagan om när P6 besökte hjärtslaget.

Efter en lång bussresa ner och en Aurora flaska senare var de äntligen dags att besöka Halmstads kårklubb. En mycket trevlig klubb med bra dansgolv. Men kvällen slutade inte där, när kårklubben stängt fortsatte festandet i sovsalen. Det blev en hel del caps och dônk drickande. Jag fick till och med åka kundvagn. Men någon gång måste kvällen ta slut och vid fem tiden somnade även jag in på min luftmadrass.

Något som är specifikt för en festresa förutom det ständiga intaget av alkoholhaltiga drycker är att du inte får många timmars sömn. Vid tio tiden var det därför återigen dags att börja dricka. Det hölls en rad olika lekar på lördagen. Bland annat att smälla ballonger i olika sexställningar och att slås med laxar. Det hölls även ett punschbingo. Den som kom på att man skulle köra bingo med punsch var banne mig helt genialisk. Dock var det inte alla som höll pressen och vissa blev burna ut ur lokalen för att de var så fulla att de inte kunde stå. Vi tillhörde dock inte den kategorin, trots att vi faktisk tog två brickor med punsch istället för en. I efterhand kan jag dock undra över att vi inte också blev burna ut ur lokalen, 18 tvåor punsch är inte att leka med. Lyckliga och glada över den gyllende drycken som värmde i våra magar var vi väldigt redo inför den kommande sittningen på kvällen. Minnena från sittningen är en aning luddiga, men av det jag kommer ihåg hade jag sjukt kul. Vet att jag var uppe på scen två gånger och både gycklade och sjöng. Kvällen fortsatte sen med dans på kårklubben och festande i sovsalen. När småtimmarna började komma somnade snart de flesta in. Men eftersom jag inte tillhör de flesta stannade jag uppe och helt plötsligt var det morgon och ingen ide att gå och lägga sig. Visste ni förövrigt att det inte går att beställa korv på ica maxi kl sju på morgonen? Detta var jag väldigt upprörd över och enligt ryktena försökte jag på en väldigt vacker fyllevis förklara för kassören hur dåligt detta var. Hon förklarade dock i sin tur för mig att det är väldigt få som vill ha korv kl sju på morgonen och att det därför inte finns något behov av att sälja det. Hur det än är med den saken tyckte jag att man borde sälja korv kl sju på morgonen också. Vem vet det finns kanske fler fulla personer som vill äta korv en söndagsmorgon?

Mitt korväventyr var dock inte det ända jag lyckades hinna med under småtimmarna. Jag hade även djupa terapisamtal med Max. Jag vet dock inte hur mycket Max ifråga uppskattade dessa samtal, men enligt mig har jag gjort en stor insats. Det är faktiskt inte okej att slå Lisa även om hon råkade ta din bil och hon råkade slå dig först.

Men det som främst sammanfattar helgen är alla underbara människor. Tack alla som var inblandade för en sjukt kul kväll.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

I skrivande stund sitter jag just nu och tampas med en tenta som ska vara inlämnad om några timmar. Som om inte stressen över den icke färdiga tenta skulle vara tillräcklig så har jag som toppen på isberget en väldigt jobbig baksmälla som inte vill gå över. Efter att jag slitit mig blodig igår med tentan tyckte jag att jag hade gjort mig förtjänt av en öl på kvällen. Problemet var att en öl snabbt förvandlades till flera öl och helt plötsligt stannade jag till stängningsdags och sprang vinglandes till Vasaplatsen för att hinna med sista bussen hem. Med andra ord tog gårdagens kväll en helt annan vändning än vad jag tänkt.

Jag vet inte riktigt när allt började spåra ut, men jag misstänker att det var någon gång när kondomerna kom fram. Jag vill bara poängtera innan jag fortsätter att det inte är så snuskigt som de låter. Det var nämligen kärlekspub igår på kårkällaren (studentpub). Och vad är en kärlekspub utan massa hjärtan och kondomer? Hur som helst så delades det ut gratis kondomer. Men som vanligt när ett gäng ungdomar får fri tillgång till kondomer så används det till allt förutom just det ursprungliga används området. För att göra en lång historia kort så användes kondomerna till både kondomhäv, övningsobjekt, hårsnoddar och annat dylikt. Jag är dock nog mest fascinerad av den självlysande kondomen. Vem har inte velat se en självlysande penis?








Likes

Comments

View tracker

När jag började blogga för ungefär ett och ett halvt år sedan var jag inne i en period där många saker hände och jag behövde blogga om det för att på något vis förstå vad som hände. Som ni säkert märkt har min blogg legat nere under ett halv år. Detta har främst berott på att jag har bytt fas i livet. På detta halvåret har jag både börjat läsa på universitetet, flyttat hemifrån och gott med i en festförening vid namn P6. Min höst har med andra ord varit kaotisk och jag har helt glömt bort bloggen. Jag har inte känt någon motivation till att skriva. Men när jag nu ikväll satt och kollade igenom min blogg och såg alla dessa fantastiska och miserabla bilder som finns här. Kände jag att jag vill börja dokumentera min galna äventyr igen. Och eftersom en hel höst har gott kan jag garantera er att jag har många roliga historier att berätta som kan varvas med de nya upptågen jag ständigt utför.

Likes

Comments

Visste ni att den grupp av studenter som super mest är lärarstudenterna? Efter en månad av nollning på lärarlinjen förstår jag att det ligger en hel del sanning i detta påståendet. Jag har haft en oförglömlig första månad på mina studier och jag hoppas att jag får uppleva fler sådana underbara månader. Men allt det fantastiska har självklart en början, låt mig därför nu berätta historien om p6 nollning ht 14.


Allt började den 1 september på pedagogen i k salen. Vid ingången hade vi tilldelats olika nummer, detta skulle sedan bli vår nollningsgrupp. På min lapp stod det en 6.

Jag skulle vilja beskriva min nollningsresa lite som när fågeln Fenix reser sig ur askan. Jag började som den blyga tjejen, men kom ut som en fullfjädrad alkolist i hederlig lärarlinje anda. När alla andra gick in på systemet fick jag snopet vänta utanför. Jag kände mig så lite gentemot alla andra och visste inte riktigt hur jag skulle bete mig. Alla satt i en ring på gräset med varsin öl i handen. I min hand fanns det ingen öl. Jag var nära på att ge upp hoppet om en bra nollning och funderade på att åka hem. Men av någon anledningen bestämde jag mig för att stanna kvar. Ett beslut som jag är evigt tacksam för att jag gjorde. Min nollningsgrupp förflyttades till en bar och äntligen kunde även jag avnjuta den gyllene drycken. Helt plötsligt kändes allt bättre. Nu vill inte jag uppmuntra alkohol drickande. Jag vet att man kan ha kul utan, men faktum är att med alkohol har du lite roligare.

Dagarna och veckorna gick samtidigt som mer av den gyllende drycken rann ner i våra magar. Ju mer alkohol som vi fylldes med ju närmare kom vi varandra. Det finns så många historier jag skulle kunna berätta för er, men jag kommer inte kunna skriva om alla. Jag kan endast ger er en lite inblick av vad jag har haft för mig.

Under resans gång har jag både hunnit med att powernapa på donken. Ätit knäckemacka med ketschup och druckit mintu och kaffe klockan sex på morgonen. Lovat mig själv att aldrig mer gå på efterfest, men ändå alltid hamnat där några dagar senare. Tappat bort mina nollningskompisar och hamnat på efterfest med en helt annan nation. Haft sjuka fyllor på sjuka drycker. Det finns en anledning till att uttrycket "fuck Sebbe och hans vodka" har yttrats. Någon gång i mitten av nollingen fyllde jag år och drack öl vid Haga kyrkan. Hur vi nu hamnade där? Men allt ordnade sig när jag fick en sexa fireball av mina faddrar. Konsekvenserna blev endast en lite vingligare spårvagnsfärd hem. Under en av sittningarna lärde jag mig att jag besitter kunskapen att få in hela min hand i munnen. Ett partytrick som väckt en hel del blandade reaktioner. Jag har lärt mig att tricket funkar bäst när publiken har en vis halt av promille i blodet. Tyvärr blev det inget hångel med en Chalmerister, men det hans med mycket annat skoj ändå. För övrigt var vi väldigt dåliga på att genomföra nollningsuppdragen och en chalmerist hit och dit hade nog inte spelat så stor roll. Jag har även lyckats bli adoptera under nollningen. Sådant händer endast när man uppvisar äkta kärlek till den kära berusningsdrycken. Många av er läsare tror nog säkert att mitt nollningsnamn blev något i still med "alkolisten", men så blev icke fallet. Smeknamnen byggde mer på min låga ålder gentemot de andra och min klumpighet. Smeknamn som lillen, 95:an och klumpedunsen var vanliga.

Jag kan inte berätta om min nollningsresa utan att nämna kårkällaren. Det är där vi hängt varje onsdag och ibland även fredagarna. Kårkällaren har varit som ett andra hem för oss. Ett ställe där du kan äta och dricka billigt är alltid en guldgruva för en fattig student. När vi inte har hängt på kårkällaren har vi spenderat mycket tid på Viktoria.

Ibland kan jag sörja att vår grupp inte vann något pris, men då tänker jag bara på allt kul vi gjort och bitterheten försvinner. För var är en kungakrona gentemot massa minnen.

 

























































































Likes

Comments

Förlåt för den extremt dåliga uppdateringen, men jag är mitt uppe i nya studier och nollning. Vissa kanske inte tror att öldrickning och lite tenta plugg tar tid, men det gör det. Jag lovar att jag ska bli bättre på att uppdatera. Jag lovar även att ge er en uppdatering om helgen för tre veckor sedan. Det ligger nämligen ett inlägg och väntar. Tills dess får ni ha det bra och njuta av livet.


Likes

Comments

Måndag är lika med jobb, men helgen har varit desto roligare. I fredags samlades jag och mina vänner hemma hos Jessica för att ta oss några glas innan vi omfamnade Göteborgs nattliv. När vi satte oss på bussen visste vi inte vart vi skulle åka, men allt klarnade ganska snart när vi hittade ett skönt gäng på bussen. De var lika fulla, unga och dumma som oss så vi bestämde oss för att hänga med dem. Senare visade det sig dock att en av dessa killarna var lillebror till Fridas och Karros kompis pojkvän. Jag vet, en långsökt koppling men Frida och Karro hade väldigt roligt åt detta. Hur som helst helt plötsligt befann vi oss på en reggaekväll på en klubb jag har glömt namnet på. I början kände vi oss en aning malplacerade inne på klubben, men efter ett tag kände vi oss hemma och fick in några riktigt bra reggaemoves. Jessica fastande ganska snabbt med en av killarna från bussen. Det dröjde inte länge förens hennes telefonnummer var skrivet på hans arm och salivkontakt hade utbytts.

Vid halv två tiden lämnade vi reggaen för att bege oss till en efterfest. Minnena från festen är en aningen suddiga. Men jag mins att vi drack vin från en kran och att det med jämna mellanrum skreks "shott" och då radades alla upp vid baren för att shotta. Senare under kvällen försvann dock glasen och alkoholen hälldes direkt från flaskan ner i allas strupar. Har aldrig känt mig så dränkt i alkohol som jag gjorde då. När vi under kvällen kom tillbaka från ett toalettbesök hade alla på dansgolvet helt plötsligt tagit av sig sina tröjor. Det var bara att följa seden och skippa tröjan. Så där var vi halvnakna, dränkta i alkohol och hur lyckliga som helst. Vi dansade oss igenom natten och vid sex tiden vinglade vi hem i soluppgången.

Likes

Comments

Även om sommaren har börjat dra sig tillbaka och hösten kommer allt närmare, så är det inte försent att njuta av de sista sommarkvällarna. Även om vi alla var inlindade i filtar och drack alkohol för att behålla värmen så kämpade vi tappert med att grilla våra korvar. Det gick faktiskt rätt bra tills regnet kom. Jag kan stå ut med mycket, men gränsen går när du äter korv i regnet. Då ger till och med jag upp. I panik flydde vi alla in i Cassies lägenhet.

Likes

Comments

Halv åtta på torsdagsmorgonen tog fem vänner plats i en bil för att ge sig ut på äventyr. Målet var Danmark, men allt däremellan var en aning luddigt. Förväntansfulla lyssnade de på Håkan Hellströms låt "en vän med en bil" samtidigt som Kikki gasade ut på motorvägen. På vägen ner till Danmark gjorde vi ett stopp vid Kullabergs naturreservat för att studera Lars Vilks ökända och mytomspunna "konstverk" Nimis. Jag hade stundtals klaustrofobiska känslor när jag klättrade i gångarna, men vissa verkade inte drabbas av samma känslor utan trivdes rätt bra i Lars Vilks värld. Linnéa tittade till och med lite närmare på vad som krävdes för att bli adlad i Nimis. När vi kände att vi hade fått nog av Lars Vilks hämnd på havet och hans uppror mot myndigheter började vi traska upp till bilen. Att gå ner hade varit jobbigt, men upp var en klass för sig. Svetten rann och andetagen liknade mer flås. Tillslut fick jag och Cassie nog, det fanns inget annat att göra än att slänga av sig tröjan och gå i bara bh. Det gick an att gå så ett tag, men när vi började möta barnfamiljer kände vi att det kanske var dags att sätta på sig tröjorna igen. När vi äntligen hade kämpat oss upp, belönade vi oss själva med picknick i gräset. Mätta och belåtna rullade vi vidare mot Helsingborg. När vi åkte på färjan mot Helsingör såg vi den vackraste skylten som vi någonsin skådat, jag ville bara slicka på skylten. Finns det en finare skylt än en skylt där det står att det är 50% på alkohol. Som barn i en godisaffär tittade vi på alla härligheter.

Är det något jag har lärt mig efter denna resan så är det att danskar är väldigt bra på att gömma undan de bra parkeringarna. Jag har också lärt mig att de av någon konstig anledning tror att vi förstår danska för att vi är svenskar. Jag vill bara en gång för alla säga till er danskar därute att vi inte gör det. Allt ni säger låter som en grötig röra av massa ord. Hur som helst så irrade vi runt jätte länge i Helsingör för att hitta en panering som hette Svingelport. Vi försökte fråga, men utan framgång. Efter mycket irrande och en gnutta irritation hittade vi till slut Svingelport. I sista minuten lyckades vi sen få tågbiljetter till Köpenhamn. Väl på tåget stötte vi dock på en ny motgång. Allt verkade så bra tills en mycket speciell doft spred sig i kupén. Vi trodde först att det var någon som var lite dålig i magen, men när doften inte gav med sig började paniken sprida sig. Cassie försökte stoppa en spya och jag vågade knappt andas in. Det visade sig sen att det var någons kålsoppa som luktade. För att kunna stå ut med doften sprejade vi lite parfym så att vi skulle klara resan till Köpenhamn.

Väl i Köpenhamn plankade vi in oss på en toalett, tittade på dansk arkitektur och försökte undvika alla cyklade danskar. Vi tog även en sväng förbi Christiania för att studera växter och alternativa levnadsstilar. Men efter att ha gått runt i Christiania ett tag kände jag ganska snabbt att det inte var en fristad som tilltalade mig, även om jag måste erkänna att samhället fascinerade mig. Det är en plats byggt av folket där inga lagar råder, eller åtminstone inga märkbar. Det finns ingen struktur och husen är byggda på måfå. Jag kunde inte bestämma mig för om jag tyckte det var vackert eller inte. På något sätt är Christiania så surrealistiskt att du inte vet vad du ska tycka. Tyvärr tror jag att Christiania har tappat lite av dess ursprungliga tankar och mer har börjat inrikta sig på en sak, vilket jag tycker är tråkigt. För det som fascinerar mig är det bohemiska och konstnärliga . Det andra tycker jag bara är ett bihang som tyvärr har tagit för mycket fokus.























































































Likes

Comments

I torsdags kväll gjorde jag, Madde, Glenn, Kevin och JOHN en båt tur i Göteborgs norra skärgård. Om någon undrar varför John benämns med stora bokstäver beror det på att han klagade på att han inte specifikt hade nämnts i inlägget om Lysekil. Så för att han inte ska känna sig bortglömd har jag nu klart och tydligt benämnt honom i detta inlägget.

När jag är med på äventyr händer det alltid något och denna båtturen är inget undantag även om problemen vi stötte på faktiskt inte var något som jag hade orsakat. När vi glada i hågen styrde ut vår båt för att leta reda på någon liten kobbe att grilla på upptäckte vi att vi hade glömt tändstickor. I panik styrde vi vår båt mot närmaste ö för att få tag på några. Vi hittade en snäll gubbe som lånade ut sin tändare till oss. Vi trodde nu att alla problem var lösta, men helt plötsligt så ville inte båten starta. Stämningen ombord blev en aning spänd, men tillslut startade båten och vi kunde fortsätta vår jakt på den perfekta kobben.
Efter en tid hittade vi en bra plats att stiga i land på. Stämningen på ön var som tagen ur en öl reklam. Glada människor på en båt, dricker öl och grillar. Tyvärr förstördes vår idylliska ölreklam av ett åskväder som drog över oss. Helt plötsligt hade solen ersatts med blixtar och dunder. Vi lättade snabbt ankar för att styra båten hem igen. Väl hemma blev det filmtittande. Men utmattade av en lång dag vaggades vi till sömn av filmen. Precis innan alla skulle gå fick John den briljanta idén att vi alla skulle ta en nattfösare. Alla var inte lika entusiastiska över denna idén som John så vi bestämde oss för att singla slant om vi skulle ta en shott eller inte. Självklart blev det en shott. Att ta en nattfösande när man är lite halvsovande och inte alls på humör för fest är inte den bästa idén. Men har man singlat slant så har man. Det var bara att svälja.
























Likes

Comments

Förra helgen fick ni en hint om att jag och mina vänner var i Lysekil. Jag har dock inte hunnit berätta för er vad som hände så tänkte jag skulle ge er en liten uppdatering.

Som ni kanske förstod av mitt inlägg "Det som förut hade varit något spännande var helt plötsligt inte det" så har jag en väldigt nära relation till Lysekil. Jag har många fina och roliga minnen därifrån. Mina förväntningar inför helgen i Lysekil var därför sky höga. Jag och några av mina vänner åkte upp i förväg på torsdagen för att förbereda inför helgens festligheter.

På torsdags kvällen hade jag sorgset sätt den berömda fyllestigen med nyktra ögon och jag hade blivit djupt besviken. Detta kom dock att ändras dagen efter då jag åter fick se vägen i dess rätta skepnad. Men kvällen började inte med fyllestigen. Det hela började några timmar tidigare på fredagsmorgonen. Utvilade och spända inför kvällen vaknade vi upp i Kristinas sommarstuga. Eftersom resten av gästerna inte skulle komma föres senare på fredagen, lekte vi andra lite med båten under dagen. Kristina har en gummibräda som man kan åka på efter båten. När jag och Karro åkte sjöng vi Håkan låtar och bad för våra liv att vi inte skulle ramla av i kurvorna. Vi klarade oss hyfsat bra och kunde sen lyckliga över vår prestation vandra tillbaka till stugan för att dricka vår första drink. Jag vet inte om det var värmen, bristen på mat, Henrics starka drinkar eller en kombination av alla tre, men helt plötsligt hade jag och Karro djupa diskussioner om livet och Sovjetunionen. Det hela hottades dock upp en aning när resten av festeliten kom. Rödvinsfyllan förvandlades sakta men säkert till en midsommarfylla. Eftersom årets midsommar inte firades i Lysekil var fredags festen inofficiellt midsommarfesten som aldrig blev av. I hederlig midsommar anda grillade vi, shottade och badade nakna i natten. För att hedra andra minnesvärda fester åt vi också en och annan spritfylld gummibjörn under fredagen.

Helgen till ära hade två av våra danska vänner från Malta kommit till Lysekil för att delta i festligheterna. Jag försökte få en av dem att smaka på lite currykärlek, men tyvärr ville inte curryn vara med på det. Jag är besviken på dig Jessica, du hade fått ett väldigt bra immunförsvar om du hade utbytt lite salivkontakt med den söta danska pojken. Mot småtimmarna vaggades vi alla till sömn av alkoholen som ännu inte lämnat våra kroppar. Vissa sov dock mindre än andra. Ryktet säger att vissa sportade ikapp i stugan och visa bet sig själva i tungan för att inte ge utlopp för puman. Men det är ju förstås bara rykten och inget jag kan bevisa. I mitt rum var det värsta som hände att någon fick en armbåge i huvudet under mycket mer oskyldiga aktivitet. Även om personen ifråga väcktes ur sin sömn, tror jag ändå han föredrog att få en armbåge i huvudet än att ligga i något av de andra rummen. På morgonen vaknade vi alla väldigt trötta, för att få kroppen i någorlunda balans igen gick vi ner till vattnet för att ta ett traditionellt bakisdopp. Det är nämligen den bästa och mest effektiva metoden mot baksmälla.

På lördagen var det Jessicas födelsedag. Under hela morgonen hade vi därför låtsas som ingenting för att sen överraska henne. När Jessica var inne i duschen gjorde vi i ordning en champagnefrukost åt henne. Efter lite svårigheter fick Jessica upp Champagneflaskan, men i sin iver att äntligen få njuta av sin champagne drack hon för fort och allt sprutade ut ur hennes näsa. Efter några återställare, mer bad och vilande i solen började vi allt mer bli redo för att återigen gå in i dimman. Förra festen hade tillägnats midsommar, men denna tillägnades Jessica.

Under helgen hade jag och Karro en deal om att vi skulle dricka exakt samma mängd alkohol. Som ni kanske anar fick detta konsekvenser. Men det är inte konsekvenserna vi ska prata om. För att hedra våra upptåg döpte vi varandra till Jerker-Olof och Sven-Olof 50%. Jerker-Olof och Sven-Olof dricker nämligen bara 50%.














Likes

Comments