Idag är det torsdag, och min eftermiddagsvecka på jobbet börjar.
Grabbarna ska på förskola, vilket också innebär några timmar egentid för mig innan jobbet.
Den här veckan har jag längtat! Varit på tok för förkyld för att göra något skoj med barnen så att komma ut och leka med massa barn kommer göra dom gott, och jag får äntligen chansen att städa upp lite här hemma.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Mammaprat

Kaoset som bryter ut här hemma när jag är förkyld och inte kan gå till öppna förskolan med barnen.
Ett omöjligt att hinna städa upp efter allt som revs fram i helgen. Och försöker man städa när barnen är vakna så får man skylla sig själv att kaoset blir större.
Visst Luke kan hjälpa till, men när Rasmus är vaken så är det som att jag har två ettåringar som tävlar om vem som kan riva mest, vem som lyckas kasta ner mest mat på golvet och vem som kan skrika högst.

Längtar nå enormt på att den här förkylningen ska lägga sig så att jag kan hitta på något roligt med dom. För även om jag har svårt att tro på det just idag så kan dom här små liven vara riktiga änglar.

Likes

Comments

Träning

Gårdagens träning kändes sådär. Kul träning, men jag var liksom inte riktigt med. Huvud och kropp ville inte alls samarbeta. Vissa stunder gick det bra, andra kändes det som jag bara lallade runt.

Försöker acceptera att det är så det är, ibland fungerar man bara inte som man önskar. Ibland fungerar man bättre än man trott innan.

Förr hade jag mått dåligt efter ett träningspass som igår. Att inte alltid prestera så bra som jag kanske borde kunnat.
Träningen i sig var kul, roliga övningar, mycket svett, ett pass jag helt klart vill köra om och om igen, men förhoppningsvis med ett samarbete mellan knopp och kropp.

Likes

Comments

Familj

I lördags hade vi besök av mina systrar, och alla deras barn. Sex barn i samma rum innebär total kaos och massor av kärlek.
På eftermiddagen blev det en middag på The church för att fira att Håkan snart blir 60.
En väldigt bra dag, med väldigt god mat.

Likes

Comments

Jag

Skippat att fira både lösviktsgodisets dag och kanelbullensdag. Två dagar jag annars kanske har ansett "viktiga". Att jag skulle vara utan lösviktsgodis i år var helt ärligt ingenting jag själv trodde jag skulle klara. Är man en junkie så är man, men det har gått bra. Suget har krupit på lite nu när hösten kommit och vädret varit sådär. Men tjurskallen i mig finns där och stoppar mig.

Vågen har chockat mig senaste veckan, jag identifierar mig vid en vikt. Det kan tyckas dumt, men det är vid den vikten har jag spenderat merparten av mitt vuxna liv, och det har som blivit min vikt. Vilket är att ligga någonstans 69-72 kilo. Den här veckan har kvällsvikten legat på 67 medan morgonvikten ligger på 66,5. Jag börjar känna mig lätt. Och jag kan helt klart tänka mig att gå ner ett kilo till samtidigt gråter jag inte om jag går upp tre kilo men då ska det vara tre kilo muskler.

Likes

Comments

Familj

Det absolut bästa som finns när man har jobbat eftermiddagsvecka är att ha hela måndagen tillsammans med barnen.
Idag ska vi åka iväg till öppna förskolan en sväng så dom får busa av sig lite.
Sen ska vi ha lite bus på baksidan innan det är dags för mig att åka ner till träningen.

Likes

Comments

Familj

Jag gör ständigt samma misstag, dagar jag har lite ork. Istället för att hitta på någonting inbillar jag mig att det bästa är en hemmadag. Med en trotsig treåring och en mammig och pappig ett åring är en hemmadag allt annat än avkopplande.

Då får man ta till dom knep man kommer på för att det inte ska vara en ständig kaos hemma. Bråk och skrik som avlöser varandra.

Så det fick bli en leklera.
Så enkelt att göra och så avkopplande sen.
4 dl mjöl, 2 dl salt, 3 msk citronsyra, 4 dl kokande vatten. Blanda ihop, blanda ner en msk olja och lite karamellfärg.

Luke satt i flera timmar och lekte, paus för mat sen blev det ännu mera dega.

Likes

Comments

Gårdagen var med blandade känslor.
Dagen kändes extremt lång och höjdpunkten var helt klart att åka ner och träna.
Ett svettigt pass och jag kände mig rejält slut efteråt, kändes som att det gick helt okej.
Och med en nöjd och slut kropp åkte jag direkt vidare till kyrkogården och satt där med min bästa vän i nästan en timme i regnet.

Helt ofattbart. 3 år har gått, det har tagit mig fram tills alldeles nyligen att känna att jag fortfarande är okej i mitt liv. Igår var dock en dag jag var okej med en nedstämd känsla och ett krossat inre. Det kommer aldrig någonsin vara okej, men jag har börjat lära mig att leva igen. Jag har börjat kunna vara glad igen. Vara mig själv. Men alltid med en saknad. Just dom här dagarna extra mycket. Jag får vara glad att just jag fick möjligheten att ha henne i mitt liv under tiden hon fortfarande var här. Nu sitter jag och pratar med en sten, dumt. Men jag måste få prata med henne, jag måste få berätta saker. Hon var den som
Delade mina djupaste, ytligaste, roligaste och tråkigaste minnen, hon var den jag kunde lita på mer än mig själv. Jag önskade att jag kunde ge tillbaka allt tusen gånger om. Men hon fortsätter få mig att våga, hon som fortfarande får mig att tro på det bästa. Älskade älskade Kajsa.

Likes

Comments

Träning, Shopping och tips

Idag har jag hämtat ut mina handskar. Gjorda för lite mindre händer.
Dom sitter perfekt. Är van att händerna glider omkring i handskarna jag har haft. Så nu förväntar jag mig att jag ska ha lite lättare att försöka lära mig att slåss. Eller jag hoppas. Jag vill !

Efter att ha tittat på massa Mma matcher i helgen är jag mer taggad än någonsin.

Likes

Comments