lite viktiga begrepp att kunna:

patriarka*t: ett samhällssystem där män har mest eller all makt

jag vill börja detta inlägget med att säga två korta saker. 1 jag vill inte få dig som läser att bli feminist, utan inse varför du borde vara det. 2 jag fattar att det bara är mina kompisar, johanna, fia och ev. fia som kommer läsa detta och inte dem som verkligen behöver läsa. det var det, nu börjar det på riktigt.

när man googlar ordet feminism så är en av de första länkarna som kommer upp wikipedia, och deras förklaring till ordet är "Feminism är en samling rörelser och ideologier vars målsättning är att kvinnor ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män och där feminismen verkar för kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter." när feminismen kom till så var det en kvinnokamp om rättigheter, där av ordet femi och det ikoniska venustecknet som symboliserar feminism. jag kan förstå varför inte många i min närhet, främst killar, inte vågar säga ordet högt då det länge har varit typiskt kvinnligt att vara feminist. feminister var kvinnor som gick emot normerna för hur en kvinna ska vara. det har levt kvar lite till 2000-talet. först och främst för att en "typisk feminist" redan bryter normerna genom att säga ifrån. andra saker som är steriotypiskt för en feminist är att inte raka sig, vilket också bryter normen. hon ät ofta lesbisk och har kort hår, ja the list goes on and on. men jag är feminist. jag rakar mig (i alla fall när jag orkar), jag är inte lesbisk (men pan/bi) och jag har inte kort hår (men inte långt häller). jag stämmer in till hälften av "kriterierna" men jag är ändå feminist, eller? enligt mig är en feminist en person som ser en skillnad mellan könen (inte bara man och kvinna utan alla kön) och vill göra skillnad. inte att alla män borde dödas eller att vi kvinor borde ta över världen. jag har ibland kallat mig för manshatare och har då blivit ifrågasatt. jag kan ju inte vara för allas lika värde och samtidigt hata män? jag ser mer manshat som ett hat mot patriarkatet* och att vilja få bort det. men om män nu uttrycker sig så vidrigt om kvinnor så har väll vi kvinnor rätt att uttrycka oss lika dåligt om männen, sandlådsprincipen eller? NEJ. absolut inte. om vi gör det så skunker vi bara till deras låga nivå och det kommer inte göra saken bättre. ofta brukar man säga att manshatet är ett svar på kvinnohatet som har pågått ända sedan jorden skapades. en man blir inte anklagad frö kvinnohar när han ex. trakaserar, våldtar eller mördar en kvninna, men vi kvinnor blir naklagade för att vara manshatare så fort vi ens har en åsikt om att det ska vara jämnställt. Jag kan säga att jag är manshatare, men det betyder inte att jag hatar alla män. Jag hatar inte de män som är feminister. Inte häller de som bryr sig och försöker sätta sig in i våldtäkt och förstår att det ALDRIG är tjejens fel. Jag hatar de män som våldtar, tafsa, visslar efter tjejer på stan, säger till sina kompisar ”jävlar killar kolla den tjejens pattar, de kan inte vara äkta”, tutar på tjejer när de går förbi deras bil, ger poäng till tjejer som går förbi dem, som ni märker så kan listan bli oändlig. Jag har många gånger hört att jag är dubbelmoral och att jag säger emot mig själv när jag är både feminist och manshatare. Snälla ni, fört kallar ni mig manshatare och när jag väl säger att jag är manshatare så säger ni att det inte går ihop.

När jag pratar om feminism med olika killar så säger de flesta att feminism har gått för långt och de skyller oftast på Zara Larsson. En av dessa killar sa att hon drar alla män över en kam genom att säga att män våldtar. Och ja, hon drar alla män över en kam, men det är de männen som våldtar, tafsar, tutar efter tjejer osv som hon drar över en kam. Det är de männen som borde ta åt sig och inte ni killar som inte har gjort något. Ni ska inte ta åt er. Det är väl klart att man hatar män som våldtar, vem gör inte de. De männen borde ta åt sig, men tyvärr så är det resten av männen, den delen av män som jag inte hatar, som blir kränkta. För att dra en synonym till detta så är det som om en man skulle säga att han hatar aborter. De kvinnor som inte har utfört aborter borde inte ta åt sig, och det gör vi inte häller.

första anledningen till varför jag tycker att alla borde vara feminister är att feminism inte längre ska förknippas som manshat utan som en kamp för jämnställdighet mellan alla kön, och inte bara man och kvninna.

jag fattar att ingen kommer orka läsa en 50 sidor lång text om feminism så jag kommer dela upp den så det kommer lite när jag orkar skriva :)

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

jag är så trött på att alla i min omgivning smutskastar feminism hela tiden. för några dagar sedan blev det en hestigskrikfest mellan antifeministerna och en av mina kompisar. jag satt helt tyst, vilket de verkade bli fett sura över. anledningen till varför jag inte gav mig in i "diskussionen" var för att jag vet att det inte skulle göra någon skillnad. killarna har sina åsikter och de kommer inte direkt fatta att de har fett fel och gå över till feminismens sida. i min klass finns det en uppfattning om att alla feminister är radikalfeminister. de som påstår detta har alltså fått sin statistik och argument från flashback och ngn youtuber som tycker att Zara Larsson är dum i huvudet. jag vet att inget jag någonsin säger kommer få dem att ändra sig för de är för stålta för att ge upp och inse faktum

det var lite jag har varit arg på denna veckan, tack för mig.


Likes

Comments

​jag har absolut ingen aning om vad jag vill gå på gymnasiet. i onsdags var jag på gymnasiemässan på elmia. innan det så var jag ganska säker på att jag ville gå humanistiska på PB men nu vet jag verkligen inte. jag fick reda på att det inte är stor efterfrågan av den linjen så det finns en liten risk att det inte blir av. om det skulle bli så så har jag en backup plan, samhäll beteende på PB (tänker inte gå på ED eller Sanda). jag vill nog jobba med människor i framtiden och typ forska om varför människor beter sig som dem gör. jag vill också gå estet dans, men jag får se på den fronten. 

det var en liten uppdate :)

Likes

Comments

idag var jag och mamma på en av de bästa föreläsningarna jag någonsin varit på. det var Birgitta Ohlsson som var på stadsbiblioteket i Jönköping och föreläste. hon pratade om hennes bok som hon nyss släppte, "duktiga flickors revansch", feminism och att killars avundsjuka många gånger har krossat unga tjejers drömmar. hon fick mig att tänka i nya banor och hon fick mig att öppna ögonen för nya tankar. det var många saker hon sa som verkligen berörde mig på djupet.

Likes

Comments

något av det bästa jag vet är att läsa, men jag hittar inte göra det så ofta som jag vill. jag har en typ av böcker som jag älskar och det är john greens typ av böcker, eller liksom på det sättet han skriver. det får mig verkligen att vilja läsa vidare och att boken aldrig ska ta slut.

jag hatar när någon spoilar en bok i förväg så jag vill aldrig läsa baksidan av dem. av samma anledning kommer jag bara visa böckerna på bild så att jag inte berättar något om nu någon av er skulle vilja läsa någon av böckerna.


Likes

Comments

(detta inlägget kommer upp för sent, men vad gör det)

detta var faktiskt en mysig vecka ch jag mådde bra hela veckan.

på tisadgen hade vi skogsdag med alla andra i 9an. det var extremt mysigt fakiskt. en av de bättre sakerna var att de jag gick med var extremt fotovänliga och vädrat var väldigt bra.

på torsdagen och söndagen hade vi dans. jag dansar på kfum och det är det bästa jag har varit med om, jag verkligen älskar det.

det var det bästa ur min vecka (glöm inte bort att "rösta"). hejdåååååå

Likes

Comments

jag har börjat göra bullet journaling (?). det är typ att man gör sin egna kalender och designar den själv genom att måla allt osv. jag använder en dagbok från lagerhouse, vilket göt det enkelt att både använda den som en kalender, anteckningsbok och dagbok. jag vågar dock inte ta med en till skolan utan där har jag en ganska ful kalender från rusta typ. det jag tycker är roligast med detta är att jag har verkligen möjlighet att uttrycka mig kreativt, utan några riktiga gränser. jag tycker att det är väldigt roligt att skriva, det är liksom därför jag bloggar. det har varit lita skralt med inlägg på senaste, men nu har jag fått en hel del idéer så det enda som behövs nu är tid att skriva ner dem.

Likes

Comments

(TW)

detta är ett inlägg som jag har funderat ett bra tag över om jag ska publicera eller inte och anledningarna är att jag inte vill att folk ska tro att jag vill ha uppmärksamhet osv.

jag vill inte gå in för mycket på detaljer, men det hela började i början av 2017. jag vet inte riktigt varför det började och jag vill inte häller gå in på för mycket detaljer då personer som har ätstörningar kan bli triggade. kort sagt så började jag äta mindre mat. jag började i skolan för att jag inte ville att mina föräldrar skulle märka något. jag gjorde massa saker för att gå ner i vikt och det gjorde jag. jag vet inte om det var något personerna i min omgivning märkte, men jag gjorde det. jag kände mig stolt när jag gick en hel dag och inte hade ätit något annat än frukost, lunch och middag. jag fick ångest när jag åt något med "för mycket" kalorier. det ända jag brydde mig om var att jag hade bränt mer kalorier än vad jag hade fått i mig den dagen. jag skrev upp all jag åt och när jag tränade i en app som räknade ut kalorierna. jag kollade mitt bmi flera gånger i veckan och när jag hade nått 21 blev jag glad. jag blev glad när vågen visade under ett visst tal och kände ångest när det var över. jag höll på såhär i flera månader. fram och tillbaka. jag har alltid haft lätt för att somna och jag hade alltid mycket energi. men när detta kom in i mitt liv så försvann all den energin och livsglädjen ur mig. jag orkade aldrig göra något och jag hade självmordstankar mins en gång i månaden. jag sa aldrig något till någon om det och den ända som visste om det var Linn. jag ville inte att någon skulle stoppa mig. jag anklagar ingen av mina kompisar för att de inte grep in och försökte hjälpa mig, för ärligt talat så tror jag inte att någon av dem visste. varje dag i skolan försökte jag sätta på min glada min och låtsades att allt var bra. jag vet att tjejerna i min klass sa något om det ett par gånger, typ om varför jag tog så lite mat osv. jag viftade alltid bort det de sa genom att säga att jag inte var hungrig eller att jag redan hade ätit.

jag har alltid varit en tjej med bra betyg och när mina betyg gick från B till D så fick jag supermycket ångest. det kom som en våg över mig. det var som ett wakeup call. jag försökte börja äta mer, raderade alla appar, tog bort alla pinboards, avföljde alla på insta. men om jag ska vara ärlig så var det för ett helvete. jag mådde så jävla dåligt genom hela maj. sen kom juni och sommaren och jag såg fram till språkresan. och det är mycket tack vare de fantastiska människorna som jag träffade där som gör att jag vågade vara ärlig med hur dåligt jag hade mått. jag kände verkligen att jag vågade säga som det var och jag kände verkligen en lättnad. jag kunade för förstagången på ett halvår vara helt ärlig. så kärlek till er, Elvira, Felicia, Anna, Vilma, Emelie, Tilda, Sofia och inte minst Fideli (vet att jag glömde Sam, Engla och Claudia och det var helt enkelt för att jag aldrig pratade mer er om detta men jag saknar er något enormt). jag vill verkligen att ni ska förstå att jag älskar er något enormt. tack för att jag fick lära känna er.

ni som läser kanske undrar varför jag nu skriver detta om jag inte vill ha uppmärksamhet. jag skriver detta för att ni inte ska tro att bara för att en människa mår bra så gör den det. alla har något som de kämpar mot och vi måste respektera det. anta aldrig något. du vet inte hur personen mår eller vad den bär på inom sig. jag tror inte att många skulle kunna gissa att jag har en ätstörning, för det syns inte. det var mitt psykiska självskadebeteende och även om ärren inte syns utanpå kommer dem alltid finnas kvar i mitt huvud. visa för de ni verkligen älskar att ni finns där för dem om de behöver prata för du mår inte bra av att hålla allt detta inom sig. ingen gör det.

hoppas att du som läst detta fick lite förståelse för vad jag har gått igenom.

tack åter igen till mina fantastiska kompisar. ni vet att jag älskar er.


Likes

Comments

idag så var jag på jönköping pride. det var superkul och de personerna som jag var där med gjorde verkligen att jag kände mig bekväm med att vara mig själv. det är så många som jag behöver se varje dag, som jag vet är homofob. en av dessa personer, tänker inte säga vem för han förtjänar inte den uppmärksamhet, sa att bisexuell inte är någon riktig läggning. han sa att det var en fas man gick igenom och att man bara kan gilla ett kön. får väl hoppas att att han var avis över att jag har mer personer att välja mellan än vad han har. samma person sa att hen inte är en könstillhörighet. jag tycker så synd om personer som han, som aldrig har fått lära sig om vilka saker som man säger och inte säger. han skulle säkert dra till med "yttrandefrihetsförordningen". detta har jag som svar till han:

"I Sverige har du rätt att tycka och säga nästan vad du vill. Du har rätt att uttrycka dig i radio, i tv och på webben. I yttrandefrihetsgrundlagen står det om dessa rättigheter. Där står också vad du inte får göra, till exempel förtala eller kränka en annan person." https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/yttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469 (om ni nu inte skulle tro mig).

för att sluta detta ganska arga inlägget kommer lite fantastiska bilder från pride.

Likes

Comments

En av de värsta männen jag vet är Calle Schulman. Kort sagt så har han kommit på ett sätt att tjäna pengar på kvinnovåldet, eller inte riktigt. Han skulle starta en självförsvarskurs för kvinnor. Du gick fem gånger i "fräscha lokaler med utbildade tränare". En kan ju tänka sig att detta skulle kosta max och då menar jag MAX 500 spenn, men nej. Vet ni vad det skulle kosta? 1250 spenn. 1250 spenn, för fem tillfällen. För att "vi tjejer ska kunna känna oss säkra när vi går hem från bussen, krogen eller whatever när vi har på oss klackar och korta klänningar med mycket urringning. Tror han på riktigt att man orkar dra till med en karatespark klockan två på natten när man är lagom berusad. Till och med jag som varken dricker eller går hem så sent kan tala om för er att det är nog inte många som skulle palla det. Hört om Freeze and Fright? Om inte, googla. Kan vi som är i min ålder snälla komma överäns om att uppfostra våra killar till att inte våldta istället för att uppfostra våra tjejer om att inte bli våldtagna. Bra.

Tillbaka till Calle.

När en kvinna, som för övrigt är extremt utbildad och vet väldigt mcyet som feminism och allt vad det innebär, tog upp hans ide och sa att det var ett nytt sätt för Calle att bli ännu rikare så blev han fett med arg och la ut följande (ungefär) på sin instastory:

"detta är samma sak som att säga att de som säljer paraplyer inte får ta betalt för det, för då känar de pengar på att lösa problem som inte går att lösa på så många andra sätt". Nej verkligen inte. Det är om att jämföra mjölk med cola.

Det värsta är att jag vet jättemånga som är precis om Calle i min omgivning och jag vill bara springa där ifrån snabbare än kvickt så fort de öppnar käften. På riktigt.

Likes

Comments