Header

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Anledningen till min frånvaro är för att jag nyligen börjat på ett nytt jobb! Jobbar nu på två jobb vilket resulterar i att jag imorgon har min första lediga dag på 11 dagar, men mig gör de faktiskt inget. Förutom att jag kanske har lite ont i fötterna, haha. Idag har jag kört 10 h pass på mitt nya jobb, Granngården! Har varit där i snart två veckor och har jobbat en hel del. Alla dagar som jag varit ledig från McDonalds har jag jobbat på Granngården. Jättetrevlig arbetsplats och kollegor. Och ja jag går och dreglar väldigt mycket över alla grymma hästsaker som kommit in!! Det har ni väl inte missat?? Underbart att ha vettiga häst grejer i stan, slippa åka längre sträckor när man "behöver" något. Men varför jobbar jag på två ställen då? Pengar, har nog aldrig varit så pengarkåt som jag är just nu. Jag kommer från och med om två veckor sluta gå på schema på McDonalds och börja på schema på Granngården. På McDonalds kommer jag vara kvar och plocka pass samt hoppa in när de behövs, sjukanmälningar eller extra. Tycker de känns jättebra! Kommer jobba hela sommaren, ingen semester. Kanske blir en vecka utomlands i juli/augusti om jag får ledigt då vill säga. Inget bestämt ännu. Utöver dessa två jobben så har jag såklart Pam + extra hästar som tillkommer mer då och då. Får troligen hem en häst i juni någongång så då blir de fullt upp för Felicias del, tre jobb kan man säga. Så där har ni förklaringen till varför jag varit inaktiv!

Likes

Comments

​När hästen hoppar sådär förbaskat jäkla bra!! Oj, vilka språng hon bjöd på idag. Höjde upp ett hinder och avslutade med och hon gjorde det så snyggt. Kom lite nära, i ett sånt läge hon lika gärna kunde lagt ner allt. Men hon tog det ändå och hoppade snyggt och spänstiga över oxern på 130 cm. Inga problem. Var ett tag sedan vi tog språng på dessa hinder, kändes så skönt att allt bara satt och hon tyckte det var så jäkla kul. Finaste Pumba! Rackarns så bra teknik hon har. Kommer mer bilder och text! 

Likes

Comments

Jobbar jobbar och jobbar! Slutat nu och ska snabbt ut till stallet. Ikväll ska jag och Pam agera lite modeller. En kille som är fotograf i Stockholm, ursprungligen från Motala hörde av sig och frågade ifall han fick fota oss. Självklart tackar vi ja. Kommer bli att trimma på banan samt hoppa några språng. Hoppas på ett par grymma bilder som jag kan använda mig utav sen! Behöver verkligen nya bilder på min fina häst. Utav ett proffs också, känns ju bra! Igår blev det inte till att trimma hästarna, jobbade över samt att de var så sjukt varmt så drog med mig en kompis som fick rida med på Pam i skogen, trimmade istället igenom Pajas där.

Likes

Comments

Hemma! Båda hästarna hoppade strålande idag. Pamela var ännu en gång klockren. Inga ner och inga tveksamheter, bra red jag också. Vi är verkligen tillbaka nu vilket känns underbart. Galet taggad på tävling! En träning till innan nästa start vilket känns bra. Lille ponnyn Dino var superdupermegapigg idag! Himla härlig ponny med superinställning till allt. Han skötte sig riktigt bra och de har hänt så mycket sedan jag red honom sist. Nu kan man höja upp hindrena och han tar framåtlägena super. Så en bra dag med fina hästar! Framhoppningen var en 5 1/2 travhoppning vilket var super för båda hästarna. För Pamela del blir det jäkla trångt i en sådan övning då hon har stor galopp men attans så snabb i fötterna hon är, inga problem fast hindret ligger upp mot 120 cm. Hon hoppar verkligen galet bra, speciellt när de blir lite höjd på hindren. Banan hoppade vi kanske på 100 med några på 110. Hade gärna velat hoppa lite högre men tar de nästa gång. Sa därför till mamma att hon inte behövde filma. Ångrar såklart lite i efterhand när de kändes så bra. En bana med lite svängar så passade på att svänga ganska snävt på vissa hinder. Dino skötte övningen superbra också. Han har haft lite problem med kombinationer/hinder på rad. Men han lär sig så fort och har som sagt helt rätt inställning.

Nu ska jag duscha och fixa lite mat i väntan på mitt trevliga sällskap. Ska även hänga upp sista tvätten samt vika lite innan det är dags att sova (vilket jag garanterat inte kommer göra utan kommer hamna i soffan). Imorgon är det jobb 10-16 och sedan till stallet för att trimma två. Livet är allt bra ibland.

Älskar VERKLIGEN DENNA bild! Hur perfekt är den inte och hur snyggt hoppar hon inte? 110 cm är ju nemasproblemas för henne, det handlar bara om att jag ska rida henne rätt. Förhoppningsvis är vi stadiga på 12å cm snart. Träning är aldrig problem, utan vi måste få självförtroendet på tävling på den höjden med. Nöta nöta nöta.

Likes

Comments

Så skönt att jag börjar få ordning på livet igen efter allt som hänt. Känner mig stark och säker på min sak. Känns otroligt skönt att börjat jobba igen faktiskt och få lite rutiner på vardagen igen. Många månader som känts otroligt oklara men nu börjar jag få klarhet. Om inte annat så är jag tillfreds med livet igen. Klara jag mig igenom detta klarar jag nog det mesta känner jag. Jag har mina fina vänner, familj, kolleger och andra människor runt mig att tacka. Nu är jag nyfiken på vad framtiden har att erbjuda. Hästar, jobb och aktiviteter med familj och vänner. Tävlingar inplanerade, roliga saker med vänner och projekthästar på ingång. Känns så gött!

Denna dag bjuder på hoppträningar med två. Pamela ska hoppas först sedan ska jag hoppa en ponny som jag hjälpt till med lite tidigare. Ett tag sedan jag red den lilla fläcken så ska bli kul att känna på honom idag. En ponny med superhärlig inställning till allt. Dock tråkigt att det är sådant skitväder. Gäller att klä på sig mycket idag för att inte bli sjuk, nu när min förkylning äntligen lugnat sig. Min kära mor hjälper mig med hästbyte då jag hoppar de lektionerna efter varandra. Imorgon blir det nog att trimma igenom Pam lite på banan samt trimma igenom min favvo ponny Pajas.

Om regnet lägger sig hoppas jag på att mamma kan filma lite så har jag något att visa er senare.


Likes

Comments

Känner mig så effektiv! Jobbat mellan 08:44-19:15. Dagen har sprungit förbi. Direkt efter åkte jag ut till mitt hjärta. Fixade med lite sysslor innan jag trimmade henne på stora utebanan. Jobbade massa, massa, massa övergångar. Pamela har en tendens att starta som ett ånglok, fram först. Men man vill ju att påskjutet kom bakifrån liksom så det jobbar vi mycket med. Hon är ju även den lite mer lågställda typen, så jobbar så mycket jag kan med att sätta henne på bakbenen och få henne att resa sig mer fram. Tycker hon jobbade på riktigt bra idag. Hon är väldigt klok och gör alltid sitt bästa. Så positiv att jobba med. Fick igenom de jag ville så var nöjd.

Texten ovanför skrev jag igår men kom aldrig så långt att jag publicerade. Varför vet jag inte? Haha! Idag har jag tagit det väldigt lugnt, tvättat en massa tvättar och varit på möte på jobbet. Umgåtts med en speciell person, som varje dag sedan i lördags natt då denna person kom hem från Magaluf efter en månad. Saknad ja! Så har lagt min tid på det de senaste dagarna. Nu har jag precis varit ute i stallet och ridit Pam en sväng i skogen. Nu ska jag äta kvällsmat med mor och far samt spendera lite tid med dom. Förbi jobbet en sväng för att skriva ut lite papper så jag kan skicka iväg några paket!! Imorgon blir det jobb 08-15 sedan hoppning utav två. Torsdag ungefär samma visa, 0845-14 och ridning utav två. Jobb fram tills söndag. Är astaggad på att bara jobba en massor! Aldrig känt såhär tidigare, håller nog på att bli vuxen! Bättre sent än aldrig.

Likes

Comments

​Så klockren bild, så himla sant! Alla dagar i veckan.

Likes

Comments

Felicia Orrstenius, en tjej på snart 22 år från en liten håla i Östergötland. Det är jag det. Men det säger inte så mycket va? Om jag skulle beskriva mig själv skulle jag nog välja orden sprallig, utåtriktad, social, temperament och hård (ADHD på hög nivå). Tror det stämmer ganska bra. Oftast väldigt mycket fart på mig och mitt skratt hörs oftast till Kina. En relativt vanlig tjej som tyvärr har fått gå igenom lite orättvisa saker i livet, mer kan ni läsa här . Men what doesen't kill you makes you stronger, och det har jag verkligen fått smaka på. Men tar varje dag som den kommer och har bestämt mig för att leva mitt liv fullt ut precis så som jag vill leva det och det borde alla göra enligt mig. En hästtjej sedan födseln självklart och det är hästarna jag brinner för, det som ger mig glädje här i livet.

Har en egen häst som jag ägt i snart 7 fantastiska år. Köpte henne som nyinriden 4-åring. Vi har tillsammans utbildat varandra kan man säga, jag hade inte gjort mycket innan jag fick henne. Har haft egna ponnyer men aldrig tävlat speciellt framgångsrikt. Men med Pam, Pumba, Pumpa, Pumbala, Pumbini - ja kärt barn har många namn, tävlar jag både hoppning och dressyr. Varför välja en gren när man lika gärna kan ta båda? Vi har startat upp till och med 120 cm felfritt och LA:1 dressyr med ca 63 %. Vi har självklart högre mål inom båda grenarna, men vi tar allt i vår takt, vi har ingen brådska alls. Pamela är allt för mig, hon är min skatt. Jag har aldrig träffat en häst som henne tidigare och jag tror många kan hålla med mig om att hon är väldigt lätt att fatta tycke för. Hon är väldigt omtyckt utav de flesta, hon vet hur man charmar sig in hos folk. En häst som älskar uppmärksamhet och banan. En väldigt ridbar häst vilket är fantastisk då jag har möjligheten att kombinera dressyr och hoppning med varandra, vilket jag tycker är optimalt. Älskar att variera träningen och tävlandet. Pam tycker också om det då hon lätt kan tycka saker och ting blir för tjatigt om man trälar på med någonting för ofta. Som jag kan max rida i ridhuset två dagar i streck sedan tröttnar hon, jag kan inte rida med samma bett eller träns två dagar i rad för då tröttnar hon och blir stum. Hon behöver mycket variation hela tiden, lika så jag, vi är nog ganska lika vi två.

Jag personligen skulle nog aldrig kunna välja dressyr eller hoppning, faktiskt. Jag tycker om båda disciplinerna oerhört mycket. Det är otroligt lärorikt och nyttigt. Ibland har jag stunder då jag brinner mer eller mindre för den ena grenen, men det är ju det som är de positiva med det hela. Kör det ihop sig i en gren har jag alltid den andra att fokusera på. Tävlar lite i perioder, ett tag blir det mer hopp och ett tag mer dressyr. Känner av lite vart vi är just vid tillfället och vart vi kan prestera som bäst. Hoppningen älskar jag just för det är adrenalin, det är spänning och fart. Man vet aldrig hur det kommer gå och relativt svårt att förutse innan. Dressyren är mer precision, där ska allt vara perfekt, noggrant och snyggt. Där kan man lättare ha en plan på hur man ska genomför momenten, självklart kan saker gå snett men det är lättare att rädda upp. Gör du ett misstag i hoppningen så är det kört, gör du ett misstag i dressyren kan du rädda upp situationen genom att genomföra nästa moment ännu bättre. Det är så helt skilda grejer vilket gör att jag älskar det ännu mer!

Min dröm, mitt mål, min plan här i livet är att kunna leva på det jag älskar och det är just ridningen. Att kunna syssla med det jag brinner för. Jag vill inte bli hopp eller dressyrryttare på elitnivå, jag vill syssla med inridning, tillridning och försäljning. Jag vill förvalta hästar på bästa möjliga sätt åt ägare. Mitt intresse har alltid legat hos unghästarna och utvecklingen med dem. Jag har alltid haft en väldigt god hand med unga och orutinerade hästar. Jag tror även det är därför jag är så allsidig med dressyren och hoppning. För att göra det jag vill syssla med krävs det att man är otroligt duktig inom de båda disciplinerna för att kunna göra ett bra jobb vid inridning till exempel. Jag har under en viss tid tagit emot unghästar eller tillridningshästar samt ridit många olika hästar där och där, hjälpt ägare med hoppning eller markarbete. Det jag vill hålla på med fast i en mindre skara. Men det är en början. Man måste börja någonstans och jag är redo att kämpa för min dröm. Drömmer självklart om eget stall för att kunna syssla med detta utan några begränsningar. Man ska våga drömma stort, om man är redo att lägga tid och energi på något man verkligen vill så kommer man lyckas!

Lite allmänt om mig, vem jag är och min häst samt mina planer här i livet. Skriver om allt och lite till på min egna blogg. Bloggat har jag gjort i många år, till och från. Har nu för cirka två månader startat upp min blogg och har fått in ett riktigt bra flow och en massa inspiration till att blogga. Jag bloggar främst om min utveckling som ryttare, tillsammans med min häst och andra hästar som korsar min väg, hästar jag får in och hästar som jag hjälper till med vid olika tillfällen. Min tanke med min blogg är att inspirera folk, främst inom ridningen men jag skriver även en hel del personliga och djupa saker som jag även hoppas folk kan ta hjälp med. Min blogg är min öppna dagbok och jag är brutalt ärlig. Jag vill visa att det är okej att känna, allt är inte lätt men man måste våga tro och våga försöka. Våga kämpa för det man vill, vad det än är. Jag vill att när folk klickar in på min blogg så ska man inspireras och motiverad. Om det nu gäller utrustning, träningstips eller bara allmänt babbel om känslor och kärlek. Det är vad jag vill få fram med min blogg.

Och som ni märker är jag ganska bra på att babbla på, blir ofta lite luddigt men det är så jag är!


Likes

Comments

Efter en väldigt tuff tid i mitt liv, där jag har gått igenom obeskrivliga saker, så känner jag nu att livet har vänt. Jag har mått så fruktansvärt dåligt, så dåligt att jag har velat sluta existera. Så dåligt att jag velat vara självisk nog att avslut mitt liv. Men jag kämpade för alla runt om kring mig skull. Nu i efterhand är jag så glad att jag gjorde det. Livet är inte alltid så dumt. Just nu tycker jag om livet väldigt mycket. Jag mår bra, väldigt bra just nu. Jag har alltid hästarna, de som alltid får mig på gått humör. Mina fantastiska vänner som jag inte kan ha annat än roligt med. Min underbara familj som gör allt och lite till för mig. Och en speciell person som kan ha råkat placera lite fjärilar i min mage, men det har jag ingenting emot.

Mitt enda bekymmer för tillfället är pengafronten. Jag har varit sjukskriven i månader, men inte fått en ända krona urav försäkringskassan... De känns inte som de tar sitt jobb på allvar ibland. Är man sjuk fysiskt eller psykiskt och inte kan jobba, nej då ska man hamna i skulder istället för man inte klarar av att försörja sig själv. Jag har ju såklart haft min familjs hjälp igenom allt detta men för mig känns det otroligt jobbigt att behöva låna så mycket utav dom. När jag väl betalat tillbaka allt, vilket jag sak, då kommer jag om inte annat må ännu bättre! Men det gör inte att jag tycker saker känns kämpigt, det får mig typ att vilja jobba och slita ännu hårdare!

Likes

Comments