View tracker
  • Facebook
  • Twitter
  • Snapchat
  • Instagram
  • Blogkeen
  • Nouw

Eftersom att min fantastiska vän Sofia studerar vid Nyckelviksskolan så var jag idag ut till Lidingö för deras vårutställning, detta är bara få av de fanatiska saker som fanns att se. 

För mer info och namn på konstnärer så får ni gärna kontakta mig. 

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

/ Jag var med och hjälpte till inför och under årets studentbal för min gamla gymnasieskola.


/ En supermysig kväll i stugan med uppföljdes av en morgon på Högbo bruk.


Det är fantastiskt att få komma hem till familj och vänner då och då, om det så bara är över ett dygn. Jag och David tog tåget uppåt i lördags för att jag skulle hjälpa till inför årets studentbal på Bessemergymnasiet. Alla studenterna var superfina och vilket väder de fick!

Innan det blev det en snabbis för att möta upp Miriam och Carro och kramas lite, jag hann även hem till Emma för att snacka lite skit med henne och Frida. Det gäller att passa på medan man väl är hemma.

På kvällen blev det något av en rehab-kväll ute i stugan med middag och lite vin, betydligt med välbehövligt en vilken slå klackarna i taket-lördag som helst. Vi avslutade hemvistelsen med en repa på Högbo bruk och shoppade lite smått och gott på Björk & Berries.

Likes

Comments

View tracker

Mat. Mat mat mat. Allt jag tänker på är mat. Eller ja, typ... Ibland tänker jag ju på min familj och pojkvän och sådant... Men mest mat. Nästintill alltid mat.
Här är kvällens definition av snabbmat. Det är mat och den gick både snabbt att göra och att äta. Snabbmat.

Likes

Comments

Höj huvudet du unga pojke. Höj huvudet du unga pojke på lokalbussen, det är du som är stark. Det är du som med stolthet kan bära huvudet högt över axlarna. Höj huvudet du unga pojke som står med ryggen hitåt och tårar i ögonvrån, de jämnåriga på sätena längre bort som pekar och fnissar åt dig kommer snart att växa upp. Höj huvudet du unga pojke, för det är du som är den starka.

Jag åkte buss här om dagen, jag stod upp av det självklara skälet att bussen var full. En bit ifrån mig sitter två flickor och en pojke i tidig högstadieålder. Jag ler när jag tittar på de och skrattar inombords åt deras världsliga problem som de så ivrigt diskuterar. Jag ler och tänker tillbaka på hur lätt livet varit och jag känner igen mig i deras diskussioner. De är nutidens jag. Jag njuter av en tillbakablick.

Plötsligt stannar bussen till för att släppa på ytterligare några jämnåriga ungdomar. Plötligt ser jag hur en av tjejerna viskar ''Åh nej, kolla det är(Vi kan kalla honom Kalle)Kalle... göm er!!''. Göm er sa hon, gömde sig gjorde de. Jag ser snart tydligt vem den unga tjejen pratar om, Kalle kliver på bussen och drar snabbt huvan långt ner över ansiktet, han vänder sig om och huvudet sjunker snabbt. Han vill inte vara där, han mår inte bra där. Ungdomarna på sätena en bit bort börjar snabbt viska och fnissa, en tydlig reaktion. De är mobbare. De gör vad mobbare gör. Jag vet.

Jag vill att du ska veta Kalle, jag vill att du ska veta att det är de som kommer att ångra sig. Jag vill att du ska veta hur många år det kommer att ta för dina mobbare att försöka förlåta sig själva. Jag vill att du ska veta hur många år de kommer gå igenom med tanken på hur du mår, vad du gör och hur de någonsin kan få din förlåtelse. Hur de någonsin skulle kunna be dig om ett inre lugn när de tagit ifrån dig ditt under så många år.

Bussen stannar vid min hållplats och jag är tvungen att kliva av. Jag får aldrig möjligheten att skaka om de ungdomar som sitter på sätena längre bort eller ge denna unga kille på lokalbusen en chans att höja sitt huvud. Jag är inte kvar där längre, min högstadietid är över och så också min bussresa. Jag kliver av bussen och får en klump i magen. Jag får en klump magen för att jag vet varför jag kunde känna ett samband till de unga på sätena längre bort i bussen.

Hur förklarar man för någon som är mitt i det att det kommer att bli bättre, hur uttrycker man sig angående något som är omöjligt att lyssna på. Hur får man någon att ta en titt in i sin egen framtid och sluta innan det är för sent? Det är omöjligt. Vi lär oss av våra misstag och av våra val, vi formas och vi bryts ner. Hur förklarar jag för någon som har huvudet nere vid bröstkorgen och tårar i ögonvrån på lokalbussen att det är de på sätena längre bort som är trasiga. Hur förklarar jag att det är just de som fnissar som kommer att tigga om din förlåtelse? Hur förklarar jag att jag vet för att jag var en av de, jag var hon som fnissade och gömde mig för Kalle. Jag var din mobbare.

Förlåtelsen, nystarten och ångesten. Att bli vän med den man är och låta den man varit falla bort. Att känna lättnaden i att få en chans att visa för de jag själv förstört att det var jag som var trasig. Jag kan aldrig någonsin förklara hur tacksam jag är. Hur tacksam jag är för att ansikte mot ansikte fått be om ursäkt, fått visa vem jag utvecklats till och vad min självinsikt givit mig. Jag har fått chansen att plåstra om sår som fortfarande efter många år blödde. Jag har kastat tallrikar i golvet och efter många år fått chansen att limma ihop de igen. Det kommer alltid att finnas sprickor i tallrikarna om du tittar noga, mitt lim döljer inte vad som varit men det ger mig en chans att se tallriken användas igen. Att se en förbättring. Jag har fått chansen att be om ursäkt.

Ni tre ungdomar på sätena längre bort i bussen, jag vill att ni ska veta detta: Ni är starkare än ni tror, sluta pressa andra nedåt, det tar er inte uppåt, jag lovar, jag vet. Stå upp mot det svaga som gör att ni sårar andra, laga relationer och band till de ni puttat ner. Sträck ut en hand och hjälp de upp, om ni har tur så får ni privilegiet att hjälpa någon upp igen. Chansen att limma era egna tallrikarna. Sluta aldrig försöka, ni kan förändra er. Jag lovar, jag vet.

Du unga pojke på bussen, tack. Tack för att du troligtvis kommer att förlåta någon en dag och för att du en dag kommer att inse hur fantastisk du är och att du då höjer huvudet. Tack, för att du en dag kommer att se en av dina mobbare själv stå med huvudet nere vid bröstkorgen på lokalbussen och ta deras hand och låta de förlåta sig själv för vilka de varit men aldrig vad de gjort. Tack, för att du är stark och för att du kommer att låta dig själv veta det.

Jag har varit en av de som tryckt ner andra, jag har sparkat på de som redan ligger. Jag har tryckt ner människor för att jag trott att det varit vägen uppåt. Tack till er som tagit mig i handen och visat mig den riktiga vägen, tack för att ni förlåtit mig för att jag ska kunna påbörja vägen mot att förlåta mig själv.

Likes

Comments

/ VILKEN FANTASTISK VALBORG, VILKA VÄNNER, VILKEN STAD.

Nu har det varit tyst här ett tag och bilderna jag äntligen bjuder på är inte mycket att hurra för, det beror på en vecka i Uppsala som varit fullspäckad. Valborg är över för i år och det kunde inte ha blivit bättre. Eftersom att jag är ämbetsmän på en av Uppsalas nationer så har jag fått chansen att vara med och både jobba och uppleva några av de största satsningarna i år.

Jag har pyntat och fixat inför Stocken Garden, hängt med kollegor och laddat upp. Jag har hängt på minifestival, grillat i ekonomikumparken och hängt med en massa sköna människor. Jag har stått längst fram på konserter, jag har ätit god mat och druckit drinkar. Jag har varit på korridorsfester, rave i skogen och jag har pratat sönder nätter med vänner. Jag har till och med stått i timmar och sprutat champagne omkring mig till hög musik och själv blivit dränkt i det. Jag har maxat Valborg 2016.

Tusen tack studentlivet, Uppsala och alla mina vänner för den här veckan. Nu har jag börjat mitt nya jobb och en ny tid i livet drar igång.

Likes

Comments

/Dagens lunch bestod av en chevresallad från Karla Café efter en mysig och lyckad arbetsintervju.

Ännu en måndag är här och nu är veckan fullspäckad. Imorgon har jag ännu en arbetsintervju hos Nespresso och sen är det Uppsala som gäller för hela slanten, äntligen VALBORG! Som jag längtat efter att få fira den i Uppsala som faktisk student, inget mer kikandes in på festerna utifrån, nu ska jag vara mitt i!

Nu ska jag göra storkok av spenatsoppa och sätta mig ner och njuta av att livet går åt rätt håll, ha det bäst! 

Likes

Comments

Foodora, hur simpelt? Ikväll åt vi en varsin burgare från Phil's Burger hemma i TV-soffan för att vi kunde helt enkelt. Eller ja, för att David har opererat sig och jag är slut efter kryssningsjobb, men det är irrelevant. Foodora ska lyftas till skyarna oavsett, simpelt och med snabb leverans.

Likes

Comments

God kväll/natt fina,

Nu har det varit tomt här ett tag igen, mycket har hänt: Jag har fått paket, jobbat, fått nytt jobb och ätit god mat.

Snart drar jag igång här igen, på riktigt!
Nu ska jag njuta av att vara hemma med min sambo och fylla på mitt glas med rödvin, bara för att jag kan.

Likes

Comments