Precis som alla andra vettiga diskussioner, så startar dem oftast i en grupp på Facebook. Det kan handla om allt från sopor till vad man ska göra om man spillt vin på en dyr vit soffa hemma hos svärföräldrarna som är bortresta några dagar och du i panik inte vet vad du ska ta dig till (baserad på en verklig händelse).

En liten backstory till ämnet; För någon dag sedan fick vi umebor ta del av en gratistidning i våra brevlådor och brevinkast. Gratis tidning! Vilket fröjd kan man tänka. Själv har jag inte varit så intresserad tidningar på senaste tiden, om jag inte sitter i fikarummet på arbetsplatsen och desperat försöker hitta en anledning till att inte prata med kollegor. Men denna gratistidning som vi generöst blev tilldelade var inte vilken tidning som helst, utan SD Kuriren norra norrland. Mitt flöde på sociala medier tog en paus från alla upptagna julbaksbilder och söta kladdiga barn, till att istället bli ett vernissage av kreativa sätt att få användning till en tidning, annat än att läsa den då. Det blev mycket eld och lågor, bokstavligt talat. Men också en och annan uppvisning av diverse djurägares användning för denna tidning, oftast i form av djurens avföringsritualer.

Som 24 årig kvinna med en ifrågasättande sömnvana satt jag uppe och skrollade på Facebook, och fann då en bortskänkessida där en användare ville donera bort denna tidning till någon mer behövande, förslaget var om någon hade en valp hemma som kanske inte riktigt var rumsren än. Sedan följde kommentarer efter kommentarer om förslag på användningsområden. Ja, tänk vad mycket grejer man kan göra med en tidning! Det var fantastisk att se hur alla dessa främlingar kom på uppfinningar med paper maché till skoställ, allt detta med lite politisk propaganda.

Jag följde dessa trådar på olika grupper, och fnissade med till vissa av förslagen. Själv har jag inte ens hämtat denna tidning, men jag blev väldigt inspirerad av olika sorters hundleksaker vissa skapade. Inte för att jag själv skulle vilja utsätta mina bildade hundar för hatisk politik, men för att det såg roligt ut att göra.

Men mitt i en tråd hoppade det såklart in en person som upplevde allt detta som väldigt nedvärderande. "Hoppas ni inte har rösträtt!" yttrade hen sig bland annat om. Men när personen blev avvisad gång på gång föddes en frustration, och hen anklagade samtliga för att vara "vänsterpack" eller "vänsterglin" och väldigt omogna. Ja, det kan man ju tycka, men det jag såg var egentligen kreativitet och skapande. Sen råkade tidningen i sig inte falla i mitt tycke heller, men jag förstår tanken bakom denna arga människas rop på hjälp. För det var exakt det som hände, personen vädjade efter att en gruppadministratör skulle ta bort inlägget för att "släcka ned denna sandlåda av vänsterglin". Jag vet inte hur man släcker en sandlåda, jag visste liksom inte att de någonsin varit tända? Men som vanligt blev jag triggad till att ge mig in i diskussionen, men innan jag hann bidra med någon finurlig kommentar, som egentligen inte skulle vara till någon hjälp till denne högerextremist, så togs inlägget bort. Och där satt jag, med en 20 minuters väl genomtänkt text om hur intressant jag upplevde personens reaktion på alla dessa uppfinningar.

Jag håller dock med om att politik kanske inte hör hemma i en bortskänkessida på Facebook. Men det intressanta var att de få högerextremisterna som vågade yttra sig upplevde de andra som hatiska, odemokratiska och omogna. Ett direkt hot till vår demokrati till och med! Ytterst intressant, tyckte jag. Helst när SD för en politik som faktiskt är hatiskt, odemokratiskt och ett direkt hot mot vår demokrati i sig.

Fast vad vet jag?

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Mitt namn är Jessica, jag är 24 år och bosatt i ett av Norrlands mest växande städer. En mening som ni aldrig trodde ni skulle läsa, men det ploppar upp lite nya byggnader här uppe i Umeå också!

Jag är en ung människa som har många funderingar; t.ex varför Färöarna inte heter Fåröarna, eftersom det är just det de heter på Danska?! Eller varför är det socialt accepterat att ens snoriga bäbis kladdar på alla varor som läggs upp på bandet på livsmedelsaffären, men om kassören nyser/hostar kunden rakt i ansiktet blir det krigsförklaring? Ja, jag tänker på många saker. Och som ni säkert förstått så jobbar jag inom detaljhandel. Men framförallt är jag intresserad av vårt samhälle, och var vi är påväg. Jag är ju trots allt sagda samhälles framtid, tillsammans med många andra! Och vi kan åstadkomma succé... fast vi vet nog alla att saker och ting verkar gå ganska hades just nu.

Så denna blogg kommer kort och gott handla om mina åsikter! Och eventuella diskussioner jag har med folk på sociala medier eller i det verkliga livet. Allt från vardagstrams, samhällspolitik, samboskap, hundträning och allt annat. Jag är den som är den, den som tror sig veta allt och den som alltid avslutar med

- Fast vad vet jag?

Likes

Comments