Det är inte helt lätt att veta hur man ska inleda an ny blogg. Har bloggat massor förr, men det var ett tag sedan senast så en börjar känna sig lite ringrostig. Men hoppas på att komma in i det fort igen. Har på senaste tiden börjat känna hur mycket jag saknar bloggandet.

Idag är det 31 December, årets sista dag. Och imorgon börjar 2018 med alla förhoppningar och förväntningar inför det nya året. Man läser om nyårslöften hit och nyårslöften dit. Själv har jag inte ägnat en enda take åt nyårslöften och tänker heller inte göra det. Lika dumt varje år folk lovar en massa saker och sedan när året börjar närma sig sitt slut så sitter de där med sin ångest över alla löften som bröts. Nej, jag kör nyårslöftes-fritt!

Hur ska man då summera 2017?
Det har varit ett av dom värsta och ett av dom bästa åren i mitt liv, måste jag ändå säga. Och ett väldigt händelserikt år på alla de vis. Men allt jobbigt, ledde också till något bra, till något fantastiskt. Så med facit i hand över 2017 så är jag faktiskt ändå tacksam, även över det jobbiga. För allt kämpande har lett till något fantastiskt, något underbart.

Den största händelsen 2017 är ändå att i Juli månad föddes min dotter, Sigrid. Mina 3 fantastiska söner fick sig en liten lillasyster. Och den lyckan är obeskrivlig <3 Som hon var efterlängtad, lilla prinsessan. Och fastän hon var alldeles ny här i världen, alldeles ny i familjen, så var det som om att hon alltid funnits här med oss. Mina barn är det finaste jag har <3 Är så otroligt tacksam över att just jag får vara deras mamma.

Näst största händelsen efter det är när jag mötte mannen i mitt liv. Vägen dit var allt annat än rak. Men för kärleken kan man övervinna de mest omöjliga saker. Alla kanske inte stöttar mig, alla kanske inte förstår, men det är okej. Så länge jag själv förstår. Jag måste följa mitt hjärta. Och mitt hjärta är helt tokig i den här mannen. Det är Once in a lifetime. Ibland känns det som en saga. Så får jag nypa mig lite i armen för att se att det faktiskt är sant. Att allt är på riktigt. Ingen kan få mig att känna mig som han kan. Det är större än vad orden räcker till. För första gången i mitt liv känns det som jag har hittat hem. I hans famn och närhet känner jag mig hemma. Allt känns så självklart. Ska skriva mer om detta vid ett senare tillfälle.


2017 har varit ett kämpigt år. Men jag är tacksam för varenda dag av 2017.

Vill önska er alla ett Gott nytt år!

Likes

Comments