Arvid

I lördags, den 17.6 döptes Arvid. Det blev en fantastiskt fin dag, både upplevelsemässigt och vädermässigt. Datumet var inget som vi hade önskat på något vis, det bara blev så, men det visade sig att det var flera sammanträffanden just det datumet. Min morfar fyllde år, Fredriks mormor skulle ha fyllt år och som pricken över i:et så fick vi för bara ett par veckor sedan reda på att Fredrik döptes den 17.6 för 33 år sedan!

Dopklänningen som Arvid har på sig hade även Fredrik när han döptes, precis som hans bror och kusiner på hans mammas sida.

Det finaste på dopceremonin var då min fina vän och Arvids gudmor sjöng Lilla barn, då hade jag svårt att gråta vackert.

Här är jag, Fredrik och Arvid tillsammans med Arvids fina gudföräldrar Henrik och Lotta, så glad att de ville ställa upp!

Och så avslutar vi med lite bilder på serveringen. Vi bjöd på tårta, cupcakes, kakor samt kaffe, te och saft.

Tårtorna måste jag faktiskt få lyfta fram lite extra. Jag har aldrig gjort en våningstårta innan testtårtan som jag gjorde ett par veckor sedan. Så jag är sjukt stolt över de här, de inte bara ser fina ut, de smakade gott också!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Arvid , Min graviditet

Så fick vi veta:

I går, för ett år sedan, var jag och Fredrik ute och joggade i Umeå. På väg tillbaka från motionsspåret berättade jag för Fredrik att jag hade ömma och svullna bröst och att de gjort ont hela joggingturen. Fredrik sa att kanske du är gravid? Men det trodde inte jag, jag svarade att man kan få så vid ägglossning eller mens, inte för att jag brukar det men ändå. Jag hade liksom gett upp lite efter 9 månaders försök till att bli gravid.

Senare på dagen åkte vi till Åre och jag kunde inte släppa det som Fredrik sagt. Jag bestämde för mig själv att om bröstsituationen var oförändrad när jag vaknade nästa morgon så skulle jag göra ett graviditetstest. Så var fallet och jag gjorde ett test, ett par pirriga minuter senare hade jag två streck på stickan! Det blev en speciell dag i den lilla röda stugan i Åre.

I dag blev också en mycket fin och minnesvärd dag då Arvid döptes. Men mer om det i ett annat inlägg. Nu ska vi slappa på soffan, vi är alla helt slut efter denna fina dag!

Likes

Comments

Arvid

Hipp hipp hurra för vår lilla Arvid ida! 4 månader har han hunnit bli våran prins. Förra veckan var vi på barnrådgivningen och där vägde han in sig på prick 6000 gram och mätte 61,5 cm. Han har alltså mer än dubblat sin födelsevikt och växt 14,5 cm på längden ❤️ På det här besöket fick Arvid också 3 olika vacciner. Ett drickvaccin och sen 2 sprutor. Sprutorna var inge kul men med lite tröstamning direkt efteråt så gick det ändå bra.

Det här tycker Arvid om just nu:

- Att göra pruttljud med munnen, gärna så att allt och alla som är nära blir blöta.

- När man läser för honom.

- Att bli pussad på. Helst pussattacker på halsen. Och att kramas!

- Att ligga på skötbordet och sparka mig i magen, och han sparkar hårt!

- Att vända sig från rygg till mage.

- Att se sig själv i spegeln.

- Att bli upphissad ovanför huvudet på den som bär, och att flyga flygplan runt i lägenheten.

- Att tugga/suga på saker.

- Att sitta och stå, med stöd såklart.

- Att bada, både i badkaret och på babysimmet.

Det här tycker Arvid inte om just nu:

- Att bli satt i babyskyddet (bilstolen).

- Att ligga ner när man bär honom i famnen.

- Att ligga på golvet, i moseskorgen eller sitta i babysittern när vi äter, han vill vara med uppe vid bordet. Kanske dags att köpa en stol till han snart, men när han inte kan sitta själv än så får det nog vänta lite.

Egentligen kommer jag inte på något som han inte tycker om. Förutom såna saker som gäller för i stort sett alla människor; att vara hungrig eller trött, att hålla på med samma sak för länge eller att vara själv för länge.

På gång:

- Han håller på att upptäcka sina tår.

- Han har börjat upptäcka våra ansikten så de där små fingrarna (med vassa naglar) är överallt, i ögonen, i näsan, i munnen.

- I går åt han för första gången pumpad bröstmjölk ur flaska. Bara 30 ml och sen ammade vi tills han blev mätt. Jag har inga som helst planer på att sluta amma än men någon gång kunde det vara kul om kanske Fredrik kunde ge ett mål mat så kanske jag kan göra något själv, det var ett tag sen :)

- Den 17 juni ska vi ha dop för Arvid, det ska bli kul!

För det mesta tycker jag att Arvid är en glad kille, i alla fall när han är mätt och pigg :) Något av det bästa jag vet är att vakna på morgonen och höra honom ligga i sin säng och prata. Att sen mötas av världens leende när man kikar över spjälsängskanten får mammahjärtat att svämma över!

Nu lär han vara på väg in i en utvecklingsfas som enligt böckerna ska vara lite längre och lite jobbigare. Den kan pågå i ca 5 veckor och det varnas för utmattade föräldrar när fasen är över. Jag förbereder mig för det värsta så brukar det inte kännas så farligt sen ändå. Sådant som de varnar för är att bebis kan sova och äta sämre, ha kraftigare humörsvängningar och vara mammigare/blyg för andra än den som är hemma mest. Men sådant som vi kanske kan få uppleva och se fram emot snart är att se Arvid undersöka leksaker (alltså inte bara greppa och föra till munnen som nu utan också vända och vrida på dem), de första ljuden som låter som mamma och pappa och de första krypförsöken. Spännande!

Likes

Comments

Träning

Som jag skrivit tidigare (bland annat här) sätter en graviditet sina spår i mage och bäckenbotten, och en vaginal förlossning utgör en stor påfrestning på bäckenbotten. Allting blir uttöjt och slappt. För att slippa problem senare i livet är det bra att träna upp sig igen efter förlossningen. Vissa kör igång med rätt hård träning ganska snabbt medan andra tar det lite lugnare. Själv har jag tagit det lite lugnare. Jag längtar efter att få ta ut mig rejält på ett riktigt svettigt träningspass men det får vänta lite till. Jag känner min kropp och det som just jag behöver är att bygga upp min bålstabilitet. Jag har alltid haft bra hållning men just nu är jag som en säck potatis...

För att råda bot på det tränar jag tre saker, det första är bålstabilitet, det andra är bäckenbotten och det tredje är hjärnan. Det spelar ingen roll om jag får den starkaste bålmuskulaturen som finns om inte min hjärna fattar att använda den. Så varje dag (nästan i alla fall) tränar jag med hjälp av apparna som ni ser på bild här under samt att jag får påminna mig själv om att sträcka på mig när jag sitter, står och går.


Appen Mammamage är uppbyggd med 7 olika nivåer och varje nivå består av 4 övningar. Du måste göra övningarna 10 gånger för att sedan utföra ett test och på så vis låsa upp nästa nivå. Det här passar mig alldeles utmärkt då det ju blir som ett litet tävlingsmoment som sporrar till att fortsätta. Själva övningarna är oftast skittråkiga eller tråkiga, precis som alla sorters rehabiliteringsövningar är, men de ger resultat. Jag började med denna app ca 1 månad efter förlossningen men jag hade nog kunnat börja tidigare, övningarna är skonsamma.

Varje övning presenteras med bild/video och förklaringar på hur den ska göras. Det finns också ett tidtagarur som visar när du ska träna och när du ska vila. Appen kostar några kronor men det tycker jag att det var värt. Jag vet dock att vissa haft problem med att de inte kommer vidare på nivåerna och det är ju trist, men då får man väl kontakta supporten så hjälper dom en säkert. Själv har jag inte haft några som helst problem.

En annan app som jag kör med är "Tät". Den är gratis och en app för knipövningar. Också supertråkig träning men ack så viktig. Ingen vill ju läcka urin, och då är kanske det ett av de mildare problemen man kan ha efter en graviditet och (framförallt) vaginal förlossning.

Även den här appen har ett färdigt träningsprogram som det bara är att följa. Det finns fyra olika sorters knip och de illustreras med en stapel som visar hur hårt du ska knipa. Grönt för lätt och rött för max. Den räknar också sekunder så det enda man behöver göra är att titta och knipa. Perfekt när man inte behöver räkna sekunder själv, jag kommer alltid av mig och så får jag börja om :) I början tyckte jag att det var svårt att knipa på rätt sätt men sen läste jag någonstans att man ska tänka att man suger in spagetti :) Det hjälper mig i alla fall, haha!

Det svåraste är nästan att komma ihåg att träna. Jag försöker göra Mammamage minst en gång om dagen och Tät tre gånger per dag. Men det blir inte alltid så. Det viktigaste är väl att all träning är bra så länge den blir av.

Förutom träningen som dessa två appar ger har jag också lagt in träning med gummiband för min axel. Jag har fått ont i den och behöver stärka den också. Axlarna tar mycket stryk när man går runt och bär på en bebis så det är viktigt att hålla dem i skick. Jag vet inte vad jag skulle ta mig till hela dagarna om jag inte kunde lyfta Arvid. Sen vill jag också börja göra knäböj och andra övningar för att bygga upp min rumpa igen. Jag vet inte vart den gått och gömt sig, men borta är den.

Det här låter kanske som mycket men faktum är att det går ganska fort att göra den här sortens träning. Tät gör jag när jag ammar, Mammamage tar kanske 10 minuter och resten klämmer jag in någon minut här och där. Det positiva med den här tråkiga och "lätta" (man blir inte svettig, men det behöver inte vara lätt för det...) träningen är att man inte behöver duscha efteråt. Jag har redan svårt att se framför mig när jag ska få möjlighet att duscha när jag väl börjar med hårdare träning igen. Att duscha är lyx nu för tiden :)

Likes

Comments

Skönhet och hälsa

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om att jag börjat använda mer ekologiska hudvårdsprodukter, du kan läsa det inlägget här om du vill - - > Den ekologiska stigen. Det visade sig vara en liten liten stig... Sen dess har jag nämligen lärt mig att bara för att en produkt marknadsförs som ekologisk så betyder det inte att den är ekologisk helt igenom. Vi kan ta mina ansiktsprodukter till exempel.


Längst ner på burkarna ser ni en oval där det står Ecocert. Då tänker man ju att det här är bra ekologiska produkter. Men se där blir man faktiskt lurad.

För en vecka sedan var jag på ett ekoevent som ordnades på EcoSTHLM. Där kunde man få sina hudvårdsprodukter granskade och jag hade med mig min ansiktskräm.

Innehållsförteckningen på min ansiktskräm, bara det att den är så här lång borde väcka det kritiska ögat.

Början av granskningen...

Och sen följde en lång utläggning om alla ämnen, är du intresserad av att ta del av det så hör av dig till mig så kan jag skicka resten.

Men hur som helst så var inte min ekologiska ansiktskräm särskilt ekologisk :( Det här gör ju att man känner sig lurad, man tror att man köpt produkter som är bra både för miljön och en själv men så är det inte så.

Men hur ska man då göra för att vara säker på att det man köper verkligen är ekologiskt? Nå man måste ju granska produkterna och innehållet, något som jag är alldeles för lat för (och har för lite kunskap om än så länge). Då är det tur att det finns andra som gjort det åt en.

Här ser ni några konton som jag följer på Instagram. De säljer garanterat granskade och giftfria ekologiska varor. Här är en kort presentation av dem:

@EcoSTHLM är en barnbutik på Götgatan 78 i Stockholm. De säljer giftfria leksaker och ekologiska, miljövänliga och rättvist handlade produkter.

@ekendahls är ett litet familjeföretag i Sverige som tillverkar och säljer ekologiska hudvårdsprodukter. Jag träffade dem på ekoeventet och kommer troligtvis att börja köpa mina ansiktsprodukter härifrån.

@RekoKollen är den som granskar varor. Det finns en app också (nylanserad så fortfarande under utveckling) där man kan kolla om ens ekologiska produkt finns med och då är okej.

@darling_eco är den sidan jag började följa. Hon har en webshop där hon säljer granskade produkter för vuxna, barn, bebisar och gravida.

Likes

Comments

Allmänt, Arvid

Det här måste vara den bästa helgen på länge! Överraskad med babyshower och morsdag! Jag ska ta det från början.

I tisdags kom min kusin Lina hit från Umeå. Hon skulle vara här tills i dag, söndag. Det var planerat sedan ett par veckor. Något som också var planerat var att även min syster skulle komma hit den här helgen. Hon skulle på kökskurs med jobbet på lördagen. I tisdags ringde Lotta, en av mina bästa vänner som bor i Helsingfors, att hon skulle till Stockholm den här helgen för att hälsa på sin syster men att hon inte kunde sova hos henne fredag-lördag så då skulle hon också sova hos oss. Jag tyckte bara att det var kul att träffa alla så inte tänkte jag att det var något lurt med det.

Men så igår, min syster hade åkt iväg på sin kökskurs, Lotta hade åkt till sin syster och jag, Fredrik, Arvid och Lina skulle på fika till Fran och Oscar. Och där står dom sen ett helt gäng fina vänner och har överraskat mig med en babyshower!!! Så lurad. Så glad. Tack alla fina för överraskningen, maten, presenterna och den roliga lördagen ❤️

Den fina helgen tog dock inte slut där. I dag är det nämligen morsdag i Finland. Jag visste inte om Fredrik hade tänkt att vi skulle fira morsdag enligt den finska eller den svenska dagen. Det blev den finska! I morse väcktes jag med paket och champagnefrukost, hur bra är inte det??

Efter frukosten for vi på babysim. Arvid tyckte det var ännu roligare i dag än förra gången! Nu sover han sött på balkongen, alla gäster har åkt hem och Fredrik är och klättrar. Själv har jag städat och tvättat lite, och nu passar jag på att slappa lite i soffan. Och lacka naglarna. Det är en lyx nu för tiden.

Likes

Comments

Allmänt

I dag var jag och tittade på Dunderdans stora vårshow Dansriket tillsammans med Hanna. Vi dansade bådatvå förra året men i år var vi inte med så då passade vi på att gå och titta. Och oj så vi önskade att vi också fått stå där på scenen! Vi kom så väl ihåg alla känslor som flödar när det är dags för show; förväntan innan, det magiska ögonblicket på scen då det känns som att man äger hela världen (i alla fall om det går bra :)) och stoltheten efteråt. Men också lite tomhet. Man har övat och övat i flera månader, och sen mitt i allt så är det över på 1,5 timmar...

Varje år har showen ett tema och i år var det dansriket. Sen har varje dansnummer något med det att göra. I det här kungadömet fanns det schackpjäser, prinsessor, kortspel, älvor och en massa annat härligt.

Jag har varit med på tre shower tidigare. Den första hette Cirkus Dunder, den andra Dansfabriken och den tredje Dansvaruhuset. Min favorit var nog Dansfabriken. Det var också det året jag åkte på magsjuka och bara kunde vara med på ena showen. Jag var så ledsen att jag missade den första föreställningen :( Men jag var så lycklig att jag kunde vara med på den andra, minns att jag nästan började gråta på scen flera gånger av glädje. Här är några bilder från den showen för två år sen.

Och för tre år sen.

Och förra året!

Att inte vara med och dansa det här året var ett svårt beslut att ta. Jag älskar att dansa och om ni inte redan förstått det så är avslutningen med den stora showen något av det roligaste på hela våren. Men, jag har så mycket jag vill göra och jag kände att jag behöver prova något annat det här året. Inte visste ju jag då att jag skulle bli gravid... Det går att dansa fast man är gravid, men med den foglossningen jag fick i slutet så hade jag nog inte kunnat dansa... Sen hur jag hade fått det att funka med flytten till Sverige kan man ju också fundera på. Och på showen hade jag väl fått ha Arvid i omklädningsrummet och ammat mellan dansnumrena :D

Men nog pratat om mig nu. Dagens show. Det var riktigt kul att få sitta på andra sidan och se hela showen på riktigt. Som dansare får du aldrig möjligheten att se alla danser med rätt kläder, smink, ljus och hela köret. På förberedande genrepet får man se allas danser, men då är ingen fixad. Det är också kul att se, men att få sitta i publiken och njuta är något helt annat!

Dansarna var så himla duktiga! De små är så söta med sin dansglädje och de äldres danser blir man så imponerad över med den fina tekniken, alla cheerleadinghopp och att de lyckas få det så synkat.

Imponerad blir man också över Erica Dunder och Ann-Louise Ahman som koreografer och ordnar allt, stor eloge till dem. Jag vet själv hur svårt det kan vara att få en klass elever att göra som man vill, att då få ca 300 dansare att göra som man vill är en utmaning :)

Så tack för en bra show Dunderdans, vi ses nästa år igen!

Likes

Comments

Arvid

I dag har Arvid testat på babysim för första gången. Egentligen ska vi gå på söndagar men då jag är på Åland i morgon så fick vi gå på igenbad i dag istället. Det tråkiga med det är att det inte var några andra barn där i Arvids ålder. Nästa vecka blir det simning med vår egen grupp, det hoppas jag blir kul. När jag varit instruktör på babysim i Vasa och på Åland så har det varit så kul att se när barnen så smått börjar intressera sig för varandra. Men mest längtar jag bara efter att få utforska vattnets värld tillsammans med Arvid!

Men det var riktigt kul att se att Arvid trivdes i vattnet! Han tycker om att bada hemma i badkaret men man vet ju aldrig om det går lika bra i en bassäng. Men han blinkade knappt när vi gick i och såg ut att ha det bra, säkert för att han hade så fräsiga u-båts-simbyxor!

Han hade bara ögon för pappa så jag hade svårt att få någon ögonkontakt när jag simmade med honom :) Är glad att vi kommer att kunna gå en tid som också passar Fredrik, det är så mycket roligare om vi båda kan vara med, för oss alla.

Nu sitter jag och Arvid på Rosella på väg till Åland och Arvid bara sover och sover, helt slut är han min lilla skrutt efter 15 minuters simning.

Likes

Comments

Arvid

I dag fyller vår lilla prins Arvid 3 månader. Helt otroligt! Det känns som det var i går jag fick veta att jag var gravid och minnena från förlossningen är fortfarande så starka att det omöjligen kan vara 3 månader sedan. Men kalendern ljuger inte :)

För varje dag som går lär vi känna den lilla krabaten mer och mer och det är fantastiskt att se utvecklingen. På senaste rådgivningsbesöket vägde han 5170 gram och mätte 58 cm. När han föddes vägde han 2920 gram och var 47 cm lång, så nog har det hänt något på 3 månader! Men det är inte bara längd och vikt som utvecklas, han har också blivit mycket mer medveten om vad som händer runtomkring honom, han följer med och fokuserar på olika saker och tycker om när man pratar med honom.

Det här tycker Arvid om just nu:

- Att läsa/titta i böcker. Gärna med mycket färger och skarpa kontraster.

- När man pratar med honom, gör roliga ljud och ler stort.

- Att ligga på skötbordet.

- Att se sig själv (och mamma) i spegeln.

- Sin pipande elefantleksak och Babblarna-speldosa.

- Att titta och smaka på sina händer.

- Djurljud, t.ex. fågelkvitter och kor som råmar.

- Att bada.

- Att åka vagn och bil.

- Att sova i sjalen.

Han är ganska nyfiken av sig och tittar gärna runt i rummet, ler, skrattar och pratar mycket, både för sig själv och med andra. Han är rätt så stadig i nacken och även läkaren tyckte att han var en stabil pojke :)

Det här tycker han inte om:

- När han inte får mat direkt när han blir hungrig.

- När man ska sätta på mössan.

- Att bli nerlagd i vagnen eller babyskyddet (bilstolen).

- Att bli satt i sjalen. Han vill inte heller sitta kvar i den då han vaknat.

- Plötsliga rörelser eller om man närmar sig för fort.

Kvällarna har blivit bättre, den så kallade kvällsoron tycker jag att har lugnat ner sig. Visst är han mer gnällig på kvällen än på förmiddagen men det är okej. Även nätterna har blivit bättre. Några nätter i veckan sover han 5-7 timmar i ett sträck och det gillar vi! Sen finns det sämre nätter också men så ska det väl vara. På dagen sover han bäst i famnen eller i vagnen om man är ute och går.

Likes

Comments

Arvid , Min graviditet

I tisdags var det MammaMage-dagen, en dag som ordnades för fjärde året nu av mammamage.se för att uppmärksamma just mammamagar. När man är gravid så är det ju mycket i magen som måste flytta på sig, bland annat magmusklerna. Mer ingående om det kan du läsa HÄR , men kortfattat kan man säga att de djupa magmusklerna töjs ut och blir slappa och de yttre magmusklerna förflyttas ut åt sidorna. Mellan de yttre magmusklerna finns som ett band (linea alba) som också breddas. Separationen kallas rectus diastasis.

Linea alba är oelastisk och om man inte får kontroll på sin mage så kan det resultera i att man får en utbuktning på magen när man gör tyngre övningar som sit-ups, plankan eller knäböj med tunga vikter.

I tisdags ordnades det ett Mammamage-event på gymmet Rosa Skrot på Söder och där kunde man bland annat testa om och hur mycket diastas man har. Det görs genom att känna på magen när man ligger ner på rygg, både avslappnad och med spänning. Min delning var 3-4 fingrar bred.

Men något som jag lärde mig var att bredden egentligen inte har så stor betydelse, i alla fall inte då delningen är så pass liten som min. Det som spelar roll är din kontroll över delningen, alltså diastasens djup. Om man aktiverar de djupa magmusklerna ska man känna att fingrarna möter ett stopp, gör de inte det så har du inte kontroll. På mig kände hon som kollade ett motstånd så det var bra!

En häftig grej som man fick testa på var att få magen undersökt med ultraljud. Det hon då kollade var om magmusklerna hade något samarbete med bäckenbottenmusklerna, alltså de du använder när du kniper. Där kunde vi se att de djupa magmusklerna reagerade då jag spände bäckenbotten, precis som de ska! Min "diagnos" blev att jag har en liten delning av magmusklerna på 3-4 fingrar bred som dock är normalt att ha så här 12 veckor efter förlossningen. Det finns ett motstånd på djupet som berättar att jag har kontroll på min mage, inget som buktar ut. Och till sist att jag har en koppling mellan bäckenbottenmusklerna och de djupa magmusklerna. Jag blev rekommenderad att fortsätta med appen MammaMage och övningarna där till slut och sen borde jag kunna börja träna lite tyngre. Om det känns okej i kroppen förstås, man måste alltid lyssna på kroppen! Och knipa. Alltid komma ihåg de där knipövningarna som är så lätta att glömma bort...

Förutom att testa magen kunde man också gå på olika föreläsningar och prova-på-klasser. Jag deltog i en prova på pilates för mammor och en föreläsning som hette "Du ska inte kissa på dig!". Många lider ju av att det läcker lite i början efter förlossningen, men med hjälp av knipövningar ska man bli av med det. Personligen är jag inte bäst på att komma ihåg att göra knipövningar men gör dem ändå lite nu och då, och jag tycker att det gett ett gott resultat :)

På den här föreläsningen lärde jag mig dock att man under en vaginal förlossning kan ha fått skador som gör att du kan knipa hur mycket som helst och du fortsätter ändå att läcka urin :( Det kan t.ex. bero på en nervskada eller en skada i slidväggen. Det är inte bara guld och gröna skogar det här med att få barn... Som tur är finns det hjälp att få, man måste bara våga söka den och stå på sig om något inte känns bra och den första man går till inte tror på en.

Likes

Comments