Arvid , Min graviditet

Som gravid finns det en dag som är betydligt mycket viktigare än alla andra dagar. Det är dagen för beräknad födelse av det lilla miraklet man bär på. Man längtar efter den dagen och räknar ner för varje dag som går, en dag närmare målet.

Den dagen är i dag. Men redan för 12 dagar sedan valde vår lilla prins att göra entré. Förlossningen var det häftigaste jag varit med om i hela mitt liv och jag är så glad att Fredrik var med. Han var det bästa stödet man kan tänka sig och vi utgjorde det perfekta teamet vid födandet av vår son.

När Arvid föddes vägde han 2920 gram och var 47 cm lång. I går på barnrådgivningen visade vågen 3230 gram och måttbandet 50 cm. En nöjd kille som bjuder på små spontana leenden ibland.

Sista bilden på magen blev den här under. Den är tagen kl. 03.02 den 2 februari, alltså ett par timmar efter att vattnet gått och värkarna satt igång. Min fina mage <3 ibland kan jag sakna den och rörelserna där i.

Det är häftigt ändå vad kroppen klarar av. Tänk bara att det av endast två celler har skapats ett liv, en människa, i min livmoder. Och allt medan det där livet växer och blir större så trycks alla organ i magen undan, och ändå kan man fungera. Och sen en förlossning, var kommer den styrkan ifrån? Själv hade jag varit förkyld i nästan 2 veckor och kände mig inte stark nog, men det gick ju toppen!

Men det tar inte slut där inte. När bebisen fötts ska alla organ i min mage tillbaka till sin rätta plats och sakta men säkert försvinner magen. Första tiden kändes den väldigt slapp och konstig, men det ska väl ordna upp sig. I dag ställde jag mig faktiskt på vågen för att se vad som hänt. Innan jag blev gravid vägde jag 63,5 kg och som mest vägde jag 75,5 kg under graviditeten, en viktökning på 12 kg. I dag, 12 dagar efter förlossningen väger jag 66,5 kg så jag har tappat 9 kg och magen ser ut som på bilden här under. Som sagt, häftigt vad kroppen klarar av!

Likes

Comments

Arvid

Efter nio månaders väntan är det fantastiskt att kunna säga att vi numera är en familj på tre <3 Det är så magiskt, mäktigt och underbart och just i dag har vi fått vara det i en hel vecka! Nu ska ni få höra en förkortad version av hur det gick till, vill ni ha den långa så får ni komma på besök :)

Onsdagen den 1.2 gick vi och la oss i tron om att Fredrik skulle åka på jobb följande morgon. Det kändes extremt nervöst att han skulle vara borta en vecka men vi trodde ändå att bebis skulle stanna i magen till efter BF den 14.2. Några minuter efter att vi släckt, kl. 00.45, kände jag en mystisk knäppning i bäckenet. Lite som de knäppning jag haft av foglossningen, men det konstiga var att jag låg helt still, då brukar det inte knäppa. Sen var det som på film, vattnet forsade ut.

Fredrik meddelade jobbet att han inte kommer och jag ringde BB som sa att vi kunde stanna hemma så länge det kändes bra, försöka sova lite och om värkarna inte kommit igång vid 9 på morgon skulle vi komma in. Jag tog en dusch, sen åt vi lite och tittade på en dvd med avslappningsövningar inför förlossningen, lite i senaste laget kanske :) Värkarna startade sen runt 02.30, ganska regelbundna och starka direkt. Så pass starka att jag satt i duschen ca 2,5 timmar innan jag kände att jag inte orkade vara hemma mer.

Vid 6 var vi på BB och då gjordes först en ctg-kurva (mäter bebisens hjärtljud och rörelser samt mina sammandragningar). Allt såg bra ut och barnmorskan kunde se att jag hade ganska ordentliga sammandragningar. Jag undersöktes 06.30 och jag var 4 cm öppen. Jag började med lustgas (jo man blir fnittrig av den!) och hade tänkt klara mig med det, men ganska snabbt kände jag att jag ville ha mer och bad om epidural. Mitt absolut bästa val. Resten av förlossningen kändes bra och jag kunde fokusera på det jag skulle fokusera på.

Kl. 10.00 undersöktes jag igen och var 7 cm öppen och kl. 11.30 var jag fullt öppen (10 cm)! Då avtog mina värkar och jag fick värkstimulerande dropp. Vid kl. 13.15 kom jag igång ordentligt och efter ca en timmes krystade kom vår fina, underbara Arvid ut kl. 14.10 torsdagen den 2.2.2017 med de perfekta måtten 2920 gram och 47 cm.

Vi stannade på BB till måndagen. Superskönt att få vara där i några dagar med maten serverad och all hjälp man kan tänka sig. Barnmorskorna var fantastiska. Vi kunde ringa efter dem när som helst på dygnet och fråga om precis vad som helst! På bilden här under håller vi på och klär på Arvid inför hemfärden. Ser ut som att han tänker "Hej då BB nu lämnar jag det här och åker hem!" eller "Nej jag vill inte åka än!"

Hur som helst så for vi hem och han verkar nöjd. Det känns bra att vara hemma och jag njuter av varje dag. Ibland är det lite svårt att få något gjort då jag bara vill sitta och titta på honom. Helt opartiskt så är han nog världens sötaste bebis :)

Likes

Comments

Min graviditet

I dag är det exakt 2 veckor kvar till BF den 14.2. Hjälp! Lillknodden skulle kunna bestämma sig för att komma precis när som helst och det skulle vara helt okej, h*n är nu färdigbakad! I söndags började jag få rätt mycket sammandragningar och det har hållit i sig. De gör dock inte ont så det är nog bara kroppen som tränar sig. Jag önskar att det stannar så till torsdag nästa vecka då Fredrik kommer hem igen efter en veckas jobb och jag vill att han ska vara med när allt sätter igång. Nervöst kan jag säga att det är...!

Här under ser ni en bild på ungefär hur stor Knoddens hand är just nu (det rosa) och hur stor den kommer vara vid BF (det gråa). Galet. Jag minns när det rosa var en liten prick på ett par millimeter.

Häromdagen kände både jag och Fredrik en riktigt tydlig fot som tryckte ut. En häl, hålfoten och tår <3 Det börjar bli verkligt, fast ändå är det så overkligt ännu. Svårt att förstå vad som riktigt är på gång.

Förra veckan ådrog jag mig en förkylning, ont i halsen måndag-fredag och sen blev jag snuvig. Som tur var har jag inte varit helt sängliggande utan orkat pyssla på lite. Har bland annat gjort klart mobilen till Knodden. Ringen och armen är köpta, resten har jag gjort själv och jag måste säga att jag är mycket nöjd! Hoppas Knodden gillar den lika mycket :) En elefant och en stjärna finns det till men de ska fästas på ett vagnhänge och det är inte tillverkat än.

Likes

Comments

Min graviditet

Är nu i vecka 37 (36+3) i graviditeten och det närmar sig BF (14.2) med stormsteg. På tisdag (37+0) räknas graviditeten som fullgången och bebis bör klara sig bra på utsidan. Dock hoppas jag att bebisen väljer att stanna ett par veckor till ändå, så att den bakas riktigt klar!

Jag mår fortfarande bra. Kämpar på med foglossningen, den varierar i styrka från dag till dag men är uthärdlig. Går på vattengympa och yoga samt tränar lite hemma vilket underlättar. Sen har jag börjat må lite illa igen, något som ju är vanligt i början av graviditeten men tydligen också mot slutet. Sover gör jag helt okej, vissa nätter bättre än andra, men det är väl precis vad man kan vänta sig.

Knodden mår också bra. Vi var på rådgivningsbesök i morse och både mina och Knoddens värden var bra. Hjärtljuden låg på 135-150, alltid lika härligt att lyssna på! Huvudet är fortfarande neråt och verkar till och med ha sjunkit lite, men inte fixerat än. Jag är nöjd så länge det är neråt!

I lördags var jag och gjorde en gravidfotografering hos Jessica Lund. Hon var jätteduktig och fick mig att slappna av, jättekul var det! Har fått se en del av bilderna och jag är supernöjd! Nu är Jessica dock på resa så jag får vänta på resterande bilder, spännande! Sen när jag fått se alla bilder och valt vilka jag vill ha så ska ni också få se några, men få se vem som kommer först, bilderna eller Knodden :)

Likes

Comments

Min graviditet

Jag tror att många andra gravida håller med mig om att kuddar i mängder är ens bästa vän stora delar av dygnet. I sängen har jag förutom huvudkudden 3-4 kuddar till, och i soffan ser det ut som ovan. 1 kudde mellan knäna, 1 under magen, 1 bakom ryggen och 6 som gör att jag kommer upp i halvsittande. Kanske lika bra att Fredrik är på jobb, för var skulle han få plats??

Den här bilden tog jag i måndags efter att jag kommit hem från min sista arbetsdag på länge. Jag är så redo att vara mammaledig på heltid nu. Och de första dagarna på min mammaledighet har jag spenderat med att vila, rehabilitera foglossningen, träffat en god vän och startat en systuga. På bilden här under ser ni mallar till det som förhoppningsvis ska bli en mobil att hänga ovanför spjälsängen eller skötbordet. Återkommer med uppdatering på hur det blir!

Första dagen på mammaledigheten var jag också på rådgivningsbesök. Både jag och Knodden mår bra och det mest glädjande beskedet var att lilla bebis har vänt sig med huvudet ner! Jag har varit lite orolig för det då jag helst vill undvika både vändning och kejsarsnitt. Nu är inte huvudet fixerat så Knodden kan fortfarande göra hur många kullerbyttor som helst ännu, men jag håller tummarna för att h*n fortsätter stå på huvudet.

Likes

Comments

Min graviditet

Det är nu 39 dagar kvar tills det är beräknat att vår lilla plutt ska få se världens ljus för första gången. SOM JAG LÄNGTAR!

En graviditet innebär förstås mycket väntan och längtan. När bilden här under togs, i slutet på augusti, kunde jag för första gången se en liten bula på min mage, en bula som vittnade om att någon växer där inne. Sen dess har det gått drygt 4 månader och numera är magen som på den nedersta bilden som jag tog på nyårsafton. Fortfarande ingen jättestor mage, vilket jag är ganska nöjd med, det är lagom svårt och tungt att röra sig ändå, hehe.

Men förutom den uppenbara längtan efter bebis så finns det även andra saker som jag längtar efter då bebis kikat ut. Här kommer en lista på det:

  • sushi
  • vin
  • ostar så som brie, mögelost och Chevré
  • charktallrik
  • att bli riktigt svettig och slutkörd på ett träningspass
  • att kunna röra mig hur jag vill
  • att kunna sova hur jag vill
  • att kunna gå utan att det gör ont
  • att kunna gå så fort jag vill

En del av de här sakerna kommer ju att få vänta lite längre än andra såklart, men hur mycket jag än njutit och njuter av att vara gravid så ska det bli riktigt skönt att bli lite smidigare igen och att kunna äta vad jag vill.

För ett par veckor sedan hittade jag en grupp på Facebook för gravida med BF i februari och efter att ha följt inläggen där så kan jag konstatera att jag har det väldigt bra i min graviditet. Jag mår bra, sover rätt så bra och har det helt enkelt rätt så bra! Det jobbigaste för mig är foglossningen som gör att nästan varenda steg jag tar gör ont (om jag inte går sjuuuuuuuukt sakta) och att det gör ont att vända på sig i sängen. Graviditetsdiabetesen har inte gett mig några problem alls!

På måndag jobbar jag sista dagen innan jag går på mammaledigt. Sen kan jag fokusera till 100 % på mig själv och Knodden. Mer om det senare.

Likes

Comments

Att välja sin första vagn är inte ett lätt val ska jag säga er. Det finns hur många märken som helst, hur många modeller som helst och en hel del färger att välja mellan. Och ska man ha luftdäck eller punkteringsfria däck? Terrängdäck eller stadskörningsdäck? Vad är bäst? Man kan ju fråga sina vänner som har vagn, men alla kommer att säga olika :)

Efter många om och men och vågar vi? så föll valet till slut på en ljusblå Emmaljunga edge duo combi med luftdäck. Det enda vi tyckte var relativt lätt att välja var just vilka däck och vilket chassi vi ville ha. Luftdäck är lite mer stötdämpande än punkteringsfria däck och det känns mer praktiskt och bekvämt för babyn.

Många har reagerat med höjda ögonbryn då jag sagt att vi valde en ljusblå vagn. Frågorna som de inte vågat ställa har lyst i ögonen på dem; hur tänkte ni där? Men sittdelen är väl ändå mörk? Har ni verkligen tänkt igenom det här?

Ja vi har tänkt igenom det, många gånger, och nej, sittdelen är i samma färg som liggdelen. Vi tänkte som så att den ljusblå var snyggast, och allt går att tvätta om man vill (ja jag är fullt medveten om att jag inte kommer att tvätta den ofta), liggdelen blir troligen inte så smutsig och so what om sittdelen blir lite smutsig. Jag kommer ändå få tillbringa mååååånga år med att tvätta skitiga kläder och en skitig vagn är väl inte hela världen, den är ju ett bruksföremål. Så vi är jättenöjda att vi vågade gå utanför normen som är att välja en vagn med mörk klädsel!

Hur som helst så skulle jag inte ha något emot att själv mysa ner mig i den här vagnen om jag var lite (mycket) mindre. Här har jag lagt i en fårskinnsfäll som vi fick av mamma och pappa.

Och här har jag också lagt i åkpåsen från moderskapslådan.

Skulle inte du vilja sova här? Nerbäddad i varma kläder och filtar medan någon annan kör runt på dig? :)

Likes

Comments

Allmänt, Min graviditet, Halvklassikern, Resor och äventyr

Så här i slutet på året hör det till att ta en liten tillbakablick på det gångna året. Jag hade inte tänkt göra det först för jag tänkte att det inte fanns så mycket att se tillbaka på, men när jag tänkte efter lite så ångrade jag mig. Det har varit ett händelserikt år. Så här kommer en tillbakablick på mitt 2016.

I februari var jag och Fredrik i Ylläs i norra Finland och skidade en vecka. Vi skidade både utför och längd i fantastiskt vacker natur.

Från Ylläs åkte vi direkt ner till Mora för att göra första etappen i en svensk halvklassiker, nämligen halvvasan (45 km på längdskidor). Vi hade inte tänkt skida tillsammans utan köra våra egna lopp, men så blev det inte riktigt. Första halvan körde Fredrik på och jag bestämde mig för att haka på så länge jag orkade. Sen blev Fredrik trött och rollerna blev ombytta. Det slutade med att vi gick i mål tillsammans, med exakt samma tid!

Efter halvvasan var det dags för halvvättern (150 km på cykel). Under ett av mina första träningspass för det så cyklade jag omkull och fick åka in till akuten för att bli omplåstrad. Jag hade ändå tur och klarade mig undan med ett limmat ögonbryn, en lätt hjärnskakning och lite blåmärken här och där.

I början på juni var det så dags för halvvättern och den cyklade jag och Fredrik tillsammans, också den på exakt samma tid!

Juni fortsatte med studentfirande i Umeå och sen en roadtrip i Norge och Sverige. I Åre, i stugan här nedan, kom vårt liv att ta en ny vändning. Vi fick veta att vi ska bli föräldrar.

En liten bebis växer i min mage och resten av sommaren samt hösten och vintern har så klart kretsat mycket kring det. En underbar tid som inte ännu är slut, och jag njuter som bara den.

Några dagar efter att vi fått veta att jag var gravid besteg vi Norges, och Nordens, högsta berg Galdhöpiggen (2469 m.ö.h). Hela vägen upp var vi beredda på att vända så fort det inte kändes bra, men det hände aldrig så till toppen kom vi! Det var på vägen ner som jag började må illa. Ingen kul upplevelse, men ner kom vi.

Vi vandrade också till Trolltunga, en häftig upplevelse, även den präglad av lite illamående från och till :)

Norge är ett häftigt land med häftig natur, absolut värt fler besök.

I juli var det så dags för ännu en etapp i halvklassikern, nämligen Vansbro halvsim (1,5 km simning i öppen älv). Själv var jag inte så nöjd med min insats men Fredrik var desto nöjdare!

I september deltog jag och Fredrik i en friluftsfestival, Utefesten, vid Höga Kusten i Sverige. Vi klättrade i berg, paddlade kajak, gick på föreläsningar och njöt av naturen.

I september gjorde vi också sista delen i halvklassikern, Lidingö halvlopp (15 km terränglöpning). Jag som inte är särskilt förtjust i terränglöpning och dessutom var 20 veckor in i min graviditet hade bara som mål att komma i mål, och om det inte kändes bra i magen skulle jag kliva av. Men jag tog mig i mål, med ett lindat knä. Sjukt stolt trots att jag fick gå ca halva sträckan.

I och med det hade jag och Fredrik klarat av en svensk halvklassiker, diplomen och medaljerna kom på posten för någon vecka sen!

Några dagar senare, den 29.9 ställde Fredrik den magiska frågan som jag drömt om så länge. Vi förlovade oss på en stormig brygga på Åland, helt perfekt.

Sista bilden på oss som oförlovade :)

Resten av hösten har präglats av jobb, vila (försök till det i alla fall) och förberedelser för den lillas ankomst.

Jul firade vi i Stockholm med Fredriks släkt och nu är vi på väg tillbaka till Stockholm efter ett par dagar i Björnrike. Nyår ska firas på Åland med min släkt.

Många spännande saker väntar år 2017, ett år som jag ser fram emot med glädje och förväntan!

Likes

Comments

Min graviditet

I Finland får alla blivande mammor välja om de vill ha en moderskapslåda eller pengar motsvarande värdet på innehållet i lådan. Lådan innehåller en massa saker som kan vara bra att ha den första tiden med en liten bebis. I det här inlägget tänkte jag visa vad årets låda innehåller. Varje år byter den utseende och lite innehåll. Själva lådan ser ni på bilden ovan. På kanten hänger ett täcke och ett bäddset. I lådan finns en madrass, tanken är alltså att man kan använda lådan som säng i början.

Här har vi lite vinterkläder, en varmfodrad sparkdräkt med söta björnöron och en halare, vantar och tossor samt 2 tunna mössor.

En åkpåse/ett täcke att ha i vagnen.

9 stycken bodys i lite olika storlekar. Här är det enda plagget som jag gillar lite mindre, den randiga bodyn. Annars tycker jag allt i lådan är superfint!

3 bodys utan ärmar (kallas de nåt annat då??)

6 par byxor med eller utan fot i varierande storlekar.

Strumpbyxor, sparkdräkter och sockor samt ett litet kramdjur.

Och sen lite smått och gott till mamma, pappa och bebis; handduk, snuttisar, haklapp, dregglis, tygblöja, bok, febertermometer, badtermometer, tandborste, borste, talk, kräm för dom stackars bröstvårtorna, bindor, sax, amningsinlägg och kondomer.

Som jag skrev ovan så gillar jag allt i lådan och jag tror att vi kommer att använda den som säng i början. Då blir inte sovplatsen så himla stor jämfört med den lilla plats som bebis har haft i magen. Lådan får dessutom plats i spjälsängen så det är praktiskt.

Om du vill läsa mer om lådan kan du göra det här. Lite historia om lådan kan ni läsa om i den här artikeln. Där står dock att lådan inte finns i andra länder men artikeln är några år och sen dess har faktiskt några andra länder tagit efter Finland och infört/ska införa lådan.

Likes

Comments

Allmänt, Min graviditet

Nu är det inte länge kvar till jul, en mysig tid på året om man klarar av att hålla stressen utanför. Som lärare är det ibland lättare sagt än gjort då det ska skrivas betyg och ordnas med julfest. Men i år har jag faktiskt lyckats ganska bra! Hemma har julmyset fått flytta in ganska bra. Den lilla minigranen är pyntad och tomtarna har hittat sina platser.

Till lillajul gjorde vi också en liten julskinka. Det var första gången både för mig och Fredrik och vi blev mäkta nöjda med slutresultatet!

På årets lillajulmarknad på Jan Karlsgården köpte vi ett par fina tossor till Knodden och av mamma och pappa fick vi ett superfint fårskinn som vi ska ha i vagnen.

Och på tal om Knodden, här är en bild som jag tog några veckor sedan på min mage. Den är inte alltid så rund som man tänker sig att den ska vara :) Så här är den oftast på morgonen. Jag förundras varje dag över det här med att vara gravid. Hur kroppen ändras och vad som sker där inne. Tänk att det är en liten människa där inne, som min kropp har skapat... Märkligt.

Förra helgen lyxade jag och Fredrik till det med en liten babymoon på Yasuragi Hasseludden spa. Jag rekommenderar verkligen alla att åka dit om man har möjlighet till det. Det var så avslappnande med badet, prova på aktiviteter och hela miljön. Sen gick alla omkring i likadana yukatas hela tiden, till och med i restaurangen. Det bidrog till att det kändes avslappnat då man inte alls behövde fundera på vad man skulle ha på sig eller om man skulle sminka sig. Underbart ställe, åk dit!

Likes

Comments