View tracker

I dag har jag varit gravid i 27 fulla veckor. Det betyder att jag nu ger mig in i vecka 28. Beroende på var man läser så ses det som antingen sista veckan i andra trimestern eller som första veckan i tredje trimestern (man delar in graviditeten i tre delar som kallas för trimester 1, 2 och 3). Får jag välja så håller jag mig kvar i andra trimestern en vecka till då den tredje trimestern oftast är jobbigare :)

Häromdagen läste jag att "...i slutet av graviditeten, i vecka 28-40...". I SLUTET??? Är jag redan där? Hur gick det till? Jag som knappt vant mig vid att vara halvvägs genom graviditeten! Hjälp...

Hittills har graviditeten löpt på bra. Jag har haft lite ont från och till men mestadels har det bara varit bra. Självklart oroar jag mig för minsta förändring (alltså typ varje dag) men det är väl sånt som hör till :) Sen var det ju det där med diabetesen. Jag har snart gjort mina 2 veckor av dygnskurvor som jag skrev om i förra inlägget och vartenda värde har varit under gränsvärdena. Så yey för mig! Nu ska jag fortsätta ta dygnskurvor lite nu och då för att hålla koll.

De senaste förändringarna är ont i ryggen, lite svårt att sova och lite smärtor som kan tyda på bäckenbottenuppluckring som det så fint heter, mer känt som foglossning. Vi får väl se vad det blir av det. Den tredje trimestern sägs komma med en del besvärande symptom så det är väl bara att gilla läget.

Nu ska jag lägga mig i soffan och mysa med Knodden som sparkar på för fullt och gör kullerbyttor om och om igen. I alla fall känns det så med den här livliga lilla krabaten i magen! Undrar vad det är för en vild buse som bor där?

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Min graviditet

Att vara gravid är något jag drömt om länge, jag drömde om det långt innan jag ens ville vara gravid. Jag har alltid tyckt att en gravid kvinnas kropp är vacker, och nu när jag själv är gravid kan jag inte annat än älska min kropp och min kula på magen som bara växer och växer. Det är precis som jag tänkt mig fast lite bättre!

Att få gå runt dagarna i ända och känna hur vårt lilla barn växer och rör sig i magen är en fantastisk känsla. Ibland kan det till och med vara lite väl livligt där inne, men då påminner jag mig bara om hur orolig jag blir när rörelserna minskar och då kan jag inte göra annat än att le och njuta. Jag känner mig otroligt lycklig och full av kärlek för så mycket runt omkring mig och den lilla som jag ännu inte träffat. Det är som en dans på rosor.

Men i rosor finns ju också taggar och några sådana har jag tyvärr trampat på. Jag har haft en del sammandragningar som troligtvis berodde på stress på jobbet, något som blivit mycket bättre sen jag fått lite avlastning tack vare underbara kollegor och chef.

Jag har också periodvis haft ont en del då magen växt mycket, det är mycket som ska töjas ut och tydligen kan det kännas värre om man haft vältränade magmuskler (varför var det ingen som berättade det innan). Men "växtvärk" i ligamenten är nog något som hör alla graviditeter till.

Något som inte hör alla graviditeter till är graviditetsdiabetes som jag tyvärr åkt på. Jag gjorde en sockerbelastning för drygt en vecka sedan och den visade lite för höga sockervärden på ett av testerna. En sockerbelastning går till så att du kommer till labbet på morgonen efter 12 timmars fasta. De tar ett blodprov på dig och sedan får du dricka en sockerlösning. Sen väntar man en timme, tar ett till blodprov och väntar en timme till innan man tar ett sista blodprov. Det är olika gränsvärden för de olika proverna och om något är för högt så har man graviditetsdiabetes. Helt ovanligt är det ändå inte då 1 av 10 gravida får det. Det finns flera riskfaktorer för att få det men jag uppfyllde bara ett av dem; jag är över 25 år. Så troligtvis hade jag bara otur. Trist men det är vad det är.

Eftersom jag bara hade ett värde lite för högt så är det tack och lov inte så allvarligt. Just nu håller jag på och testar mina sockervärden före och efter frukost, lunch och middag samt innan jag går och sova. Det ska jag göra 3-4 gånger i veckan i 2 veckors tid. Om 2 eller fler värden är för höga så kommer jag att få en remiss till en diabetessköterska för att se över mina kostvanor och eventuellt få insulin. Hittills har alla värden varit bra och det är jag glad för. Jag vill inte ta insulin, det är helt ofarligt för barnet men jag orkar inte hålla på med det :) Att hålla koll på vad jag äter hoppas jag att räcker.

Risken med graviditetsdiabetes (om man inte klarar av att hålla ner sitt blodsocker) är att barnet växer för mycket och blir för stort och det kan försvåra förlossningen. Sen finns det några andra bieffekter också men inget som är livshotande. Och jag är fast besluten att hålla mina värden så bra som möjligt, då kommer allt att vara som en "vanlig" graviditet, fast kanske lite nyttigare och det är ju inte fy skam. Jag hoppas bara att jag inte kommer att få cravings på choklad, munkar eller något annat sött och gott :)

En annan (liten) rostagg är att jag började få känningar av kramp i vaderna på nätterna, något som tyvärr kan höra graviditeten till. Jag gick då och köpte de här snygga stödstrumporna som jag numera bor i under den vakna delen av dygnet. Rätt sköna ändå, haha!

Man kan ju också äta magnesiumtabletter mot kramp, men min barnmorska sa att om stödstrumporna hjälper så behövs inte tabletter. Och sen jag började använda strumporna så har jag inte känt av någon kramp en enda gång så jag låter nog bli tabletterna än så länge.

Likes

Comments

View tracker

Allmänt, Min graviditet

Den här helgen var precis vad jag behövde. Fredrik kom hem i fredags och sen dess har jag känt mig så lugn och stressfri. Något som jag verkligen behövde då de på mödrarådgivningen hotar med att sjukskriva mig om jag inte stressar ner. Jag har nämligen haft en del sammandragningar och andra stressymptom som inte är bra. Nu är det visserligen inte på fritiden som jag varit stressad men lugn och ro då skadar ju inte det heller.

I helgen har vi gått och lagt oss tidigt, sovit tills vi vaknat av oss själva, gjort ärenden på stan, varit på kalas, sett film, spelat playstation, städat, tittat på försäkring till Knodden och varit ut och gått till Ingbyberget. Det låter som mycket men inte en enda gång har vi känt oss stressade och mellan allt det där har vi också hunnit med soffhäng. Dessutom har jag fått stiga upp till ett dukat frukostbord både lördag och söndag. En alldeles perfekt helg med andra ord!

Uppe på Ingbyberget finns en stenstrand.

Fika med härlig utsikt.

Trolliknande skog nästan hela vägen upp!

Likes

Comments

Allmänt

Egentligen har jag under de senaste veckorna "samlat på mig" material för en massa inlägg, men jag orkar inte skriva om allt utan tänker nu bara berätta om det största som hänt under dessa veckor.

För att göra det måste jag backa till den 29 september, kvällen då mitt liv fick en helt ny mening. Jag och Fredrik var på dejtkväll som inleddes med supergod middag på Indigo.

Efter middagen gick vi på konsert på Alandica. Det var Gävle symfoniorkester som höll en ca 90 min lång konsert. Jag har varit på en symfonikonsert tidigare och blev då positivt överraskad av den upplevelsen så jag ville ta med Fredrik på det. Mitt betyg (kom ihåg att jag inte är någon symfoniexpert utan bara nyfiken, så mitt betyg skiljer sig säkerligen från t.ex. musikläraren från min arbetsplats som också var där) är att vissa musikstycken var lite långa att lyssna på, men de kortare var bra! Jag älskade det inte men jag kan tänka mig att gå igen på någon annan orkesters konsert.

Efter konserten ville Fredrik gå ut på bryggan nedanför Alandica en stund. En liten romantisk promenad på bryggan i stormvindarna sa jag inte nej till så dit gick vi och där tog jag den här fina bilden på stadens ljus.

Och där, på bryggan med vinden vinande runt oss, där ställer Han frågan som jag väntat på så länge!

Vill du gifta dig med mig?

Han fick ett starkt, åländskt JO till svar. Jag kunde inte sluta le på resten av kvällen! (Glädjetårarna kom följande dag). Nu får jag äntligen lägga till fästman och fästmö på vårt CV!

Och ringen då? Ja den hade han valt ut alldeles själv och den passade perfekt. En finare ring kan jag inte föreställa mig ♡

Och en finare man att gifta mig med kan jag inte heller tänka mig. ♡

Likes

Comments

Min graviditet, Resor och äventyr, Tävlingar

I dag är en speciell dag, i dag är jag nämligen halvvägs genom min graviditet. 20 veckor har gått, 20 veckor ska ännu gå innan vi får träffa vår lilla älskling. I det här inlägget tänkte jag att jag skulle berätta lite om de första 20 veckorna. Bilden här ovan tog jag i dag. Magen har äntligen börjat visa sig ❤

Bilden här under är tagen några minuter efter att jag cyklat i mål på Halvvättern (150 km). Här visste jag inte ännu att jag var gravid, kanske lika bra för då hade jag varit livrädd för att cykla :) Cyklingen, som var den andra delen i en svensk halvklassiker, var starten på min och Fredriks roadtrip genom Sverige och Norge.

Den här lilla stugan finns på Åre camping. Här bodde vi då stickan visade + och livet tog en ny vändning. Åre har fått en helt ny mening.

En del av vår roadtrip i Norge var en vandring i Jotunheimen som skulle starta med en bestigning av Nordens högsta berg, Galdhöpiggen. Efter att vi fått veta att jag var gravid googlade vi runt mycket om det var säkert att bestiga ett berg. Efter det, och ett samtal till mödrarådgivningen, kom vi fram till att den höjden som vi skulle gå till (2469 möh) gick bra. Vi var dock båda överens om att vi skulle vända direkt om jag inte kände mig bra.

Vägen upp gick bra. Det var jobbigt såklart, vi var ju på väg att bestiga Nordens högsta berg! Men vi kom till toppen och kände oss både nöjda och trötta. Det var på vägen ner som problemen började. Vi åt lunch på ca 2400 m höjd och sen började jag må illa. Så illa att vi tvingades stanna flera gånger. Det var ingen lätt väg ner kan jag säga. Väl nere vilade vi en stund innan vi lagade middag. En middag som jag åt en tugga av. Sen fick jag springa till buskarna och dela med mig av dagens mat till fåren som gick och betade runt alla tält. Då var jag gravid i vecka 6.

Efter den upplevelsen bestämde vi oss för att inte göra den 6 dagar långa vandring i Jotunheimen som vi hade tänkt. Ett tråkigt men klokt beslut. Det visade sig att jag hade 1-2 månaders illamående framför mig. Inte den värsta sorten tack och lov, men lite svårigheter med att äta gjorde att jag gick ner lite i vikt i början.

Illamåendet blev av någon anledning värre då vi lagade mat på stormköket och åt ute. Så när vi gjorde en dagstur till Trolltunga i Norge så blev det inte så mycket varm mat för min del. Men vi var förberedda på det och hade med mycket snacks som jag kunde äta i stället, för det gick bra! Müslibars, nötter, godis och morötter blev min räddning. Den här bilden är på väg till Trolltunga. Otrolig natur hela vägen!

Vår roadtrip började med den andra delen i halvklassikern och avslutades med den tredje delen; Vansbro halvsim (1,5 km). Loppet gick riktigt dåligt för mig, men en medalj rikare så kan jag inte låta bli att le på bild ändå! Gravid i vecka 8, fortfarande illamående från och till, och mycket trött.

För några veckor sedan åkte jag och Fredrik till Höga Kusten i Sverige för att vara med på en utefestival. Där klättrade vi i berg, paddlade kajak och lärde oss nya saker om friluftsliv. Jag lärde mig än en gång, den hårda vägen, att jag av någon anledning inte kan äta stormköksmat. Lite lunch och middag fick jag alltid i mig, men jag kände snabbt när det var den sista tuggan och gav resten till Fredrik :) Det blev mycket mackor, frukt och mandlar för min del. Men en alldeles fantastisk helg! Gravid i vecka 17.

I helgen genomförde vi den sista delen i Halvklassikern, Lidingö halvlopp (15 km löpning). Hur det gick kan ni läsa om i mitt förra inlägg. Då var jag gravid i vecka 19 och mår inte längre illa. Jag är dock ganska trött, kanske det mest jobbiga just nu. Ca 9 timmar skulle jag behöva sova varje natt, inte det lättaste.

Det har varit ett händelserikt år, och det är inte ens slut än! Och tänk vad lilla Knodden redan har fått vara med om! Och det bästa av allt? Allt detta har jag fått uppleva tillsammans med den underbara, galna, äventyrliga och mest underbara killen som jag har fått äran att bo och leva tillsammans med ❤

Likes

Comments

Allmänt, Halvklassikern, Tävlingar

​Vilken helg det varit! I fredags åkte jag, syrran och vår kusin till Stockholm. På lördagen var det dags för mig att göra sista delen i En svensk halvklassiker (Halvvasan, Halvvättern, Vansbro halvsim och Lidingöhalvan), nämligen Lidingö halvlopp, 15 km i kuperad terräng. Den som känner mig vet att löpning inte är min starka sida men också att jag inte ger upp såna här utmaningar i första taget.

Och vilken utmaning det blev sen. För 3 veckor sedan drog jag på mig en rejäl förkylning och var sängliggande i nästan 6 dagar. Sen dess har jag inte sprungit en enda gång. Första 3-4 km kändes ändå bra och jag startade loppet med en positiv känsla av att det här fixar jag! Vid ca 5 km började jag känna av mitt vänstra knä. Jag sprang och gick om vartannat i ca 5 km till men med 5 km kvar kunde jag knappt springa ett steg mer för att det gjorde så ont, så jag gick. När det var knappt 2 km kvar stannade jag till hos Röda Korset och frågade om de kunde hjälpa mig. Jag fick knät lindat och tack vare det kunde jag börja småle igen, nu var det inte långt till mål, jag skulle klara det. Upploppet på ca 200 m bet jag ihop och joggade i mål, inte kan man ju gå i mål heller...

Jag fick min medalj och kunde inte vara mer stolt över mig själv. Gravid i vecka 19 och genomfört Lidingö halvlopp. När man gjort något sånt här är det okej att skryta lite :)

Vad tyckte bebis, Knodden, om det då? Lite stramade det i magen under lördagen men annars märkte jag inget. Jag var ändå noga med att lugna ner tempot när det kändes konstigt.

Resten av lördagen spenderades med Systeryster och Kusin. Vi shoppade lite, åt en sen lunch och på kvällen gick vi Stockholm Ghost Walk i Gamla Stan. Jag rekommenderar varmt att ni gör det någon gång, det var super! Jag rekommenderar dock inte att ni gör det samma dag som ni genomfört 15 km i terräng, speciellt inte med en skadat knä :) Promenaden var snabb, och på kullersten är det viktigt att placera fötterna rätt... Så tänk också på vad ni har på fötterna.

Efter spökvandringen gick vi till Koh Phangan på Östermalm och drack drinkar och åt god middag. Mums!

I dag var vi alla tre rätt så trötta, fötterna värkte och promenaden på stan gick ganska långsamt. Mitt knä har varit bättre i dag, men jag har ändå haft lite svårt att gå, speciellt i trappor. Det har inte heller blivit lättare av att mina höfter inte gillar terränglöpning och därför ömmat ganska mycket i dag. Nu ligger jag i soffan hemma i min egen lägenhet, och det går inte att beskriva hur skönt det är. Det har varit en toppenhelg, men som alla vet: ​borta bra men hemma bäst.​ Njuter nu av att låta kroppen vila och av lösgodiset som inhandlades i Stockholm för att fira att det är lösgodisets dag i dag. Från och med nu blir det lite lugnare aktiviteter för min del, gravidyoga och vattengympa, alldeles lagom för mig!

Likes

Comments

Allmänt, Min graviditet

Nu var det ett bra tag sedan jag skrev. En liten paus var behövlig då veckorna kring skolstarten alltid är ganska kaotiska. Ett helt skolår ska planeras, nya elever ska köras in i nya rutiner, jag ska in i nya rutiner och mitt i allt det här håller hela mitt liv på att förändras totalt då vi i februari ska få en liten bebis <3

Och med det kommer vi till rubriken. I morse när jag gick runt i lägenheten och gjorde mig i ordning för dagens jobb slogs jag av de små men ack så stora förändringar som sker i vårt hem. Ultraljudsbilder hänger på väggen, en bebismössa bredvid, barn- och graviditetsböcker ligger lite här och där, papper och broschyrer om graviditet, förlossning och barn ligger utspridda lite överallt. Och det som inte syns sen då: Var ska jag sätta den där blomman, vasen eller ljusstaken sen när bebis börjar krypa runt och inspektera? Det är länge dit, jag vet, men tiden går fort! Jag har snart varit gravid i 5 månader! Det är mer än halva tiden!

Som ni säkert förstår så kommer den här bloggen att bli lite nischad på graviditeten och allt runt det. Självklart kommer jag att skriva om annat också men helt naturligt så är det ju det som är det viktigaste i mitt liv nu. Om det är något speciellt ni önskar läsa om kring det (eller något helt annat!) så skriv det i en kommentar!

Likes

Comments

Resor och äventyr, Allmänt

Nu var det ett tag sedan uppdatering igen. Tänkte att jag kör en liten sammanfattning av de senaste veckornas händelser med bilder. Sååå, nu kör vi!

När vi kom hem från vår resa var det ingen lugn och ro inte, det skulle byggas låda till sittmöblerna på balkongen!

Vi hade köpt en plastlåda som skyddar mot regn, men den är så mjuk att man inte kan sitta på den.

Så vi byggde en trälåda runt den som man också kan sitta på! Några fina kuddar ovanpå bara så blir det jättebra!

Sen har jag fyllt frysen med både hallon och blåbär!

Jag har varit till Sverige, igen. Den här gången till Umeå och firat en god vän som fyllde 50. Jag fick också 2 dagar fyllda av avkoppling, helt i min smak!

Jag har varit på kalas här hemma också. Först hos två kompisar och sen har vi firat mamma och pappa som varit gifta i 30 år. Det blev en familjemiddag som slutade med att jag var så mätt att jag måsta ligga på soffan i ett par timmar efteråt :)

Eftersom 30 år är pärlbröllop så knåpade jag ihop en glasskål med pärlor runt. Skålen fyllde vi med en massa bilder, rosor skumpa och choklad!

Lite löpning har jag klämt in också. Då har det svalkat bra med en hemgjord isglass med vattenmelon och mynta.

Just nu sitter jag på en stenpir och tar en paus i min löprunda. Får se om jag joggar eller går hem :) I natt åker jag och Fredrik till Helsingfors för att hälsa på lite släkt och vänner.

Likes

Comments

Halvklassikern, Resor och äventyr

I fredags simmade vi Vansbro halvsim, 1500 m i öppet vatten. Jag skrev redan ett kortare inlägg om det på instagram i går men för den som är intresserad kommer här ett lite längre inlägg.

Vi startade från Stockholm redan 9 på morgonen, i god tid för att inte behöva stressa. Men på något sätt fick vi bråttom till starten i alla fall och där tappade jag antagligen en del av mitt fokus. Jag tycker inte om att vara sen för då hinner jag inte förbereda mig ordentligt. Jag glömde t.ex. ta ur örhängena så jag tappade ett och det märkte jag mitt under loppet. Då blev jag ledsen och tänkte på det en stund istället för på simningen. Det var mina favoritörhängen som jag fått av min första klass när de gick ut sexan.

Här ser ni starten. Jag är den som har en arm upp ur vattnet, ungefär mitt i bilden.

Under loppet hade jag riktigt taskig teknik, simmade både bröstsim och frisim, hade ingen ork och ingen mental styrka till att pressa mig lite extra. Jag kände snabbt att det här går inge bra. Dessutom satt min mössa tokigt och jag hade fel glasögon. Det var strålande sol så jag borde haft spegelglas (typ solglasögon) men det hade jag inte tänkt på. Så nu såg jag ingenting, solen i ögonen och imma i glasögonen, ingen bra combo. Mitt mål att simma under 30 minuter kände jag rinna iväg.

Här ser ni mig komma in mot mål, längst bort i bilden i mitten. Inte ens här lyckades jag pressa mig särskilt mycket.

Men i mål kom jag, här slår jag handen i väggen där tidtagningen stoppas. 34.21 blev min tid så helt okej får jag väl säga. Men jag hade nog varit mer nöjd om simningen känts bättre.

Här har vi i alla fall två glada simmare i mål med både medaljer och diplom. Fredrik simmade galet bra och kan vara mer än nöjd med sin prestation.

Nu har vi klarat av 3 av 4 etapper i en halvklassiker. "Bara" löpningen kvar. Det värsta till sist.

Likes

Comments

Resor och äventyr

Nu var det ett tag sen jag la upp något här. Jag har inte haft lust att blogga så då lät jag bli :) Men nu så, nu ska ni få veta vad vi gjort efter Oslo. Jag ska försöka hålla mig kort så att det inte blir så långt inlägg. Det är ändå mest bilder och det brukar vara roligt att titta på.

Från Oslo åkte vi till Fjällbacka där vi stannade en natt. Jag ville åka dit för att se den lilla byn där det sker så många mord i Camilla Läckbergs böcker. Det var en mysig stad men än så länge ganska lugn då turistsäsongen inte riktigt kommit igång. Inga mord eller poliser sprang vi på, men lite rädd var jag när vi skulle sova. Utanför stugan hade vi en gren som krafsade mot stugväggen, det slutade med att jag sov med öronproppar :)

I Fjällbacka finns också Helvetesgapet där en del av Ronja Rövardotter har spelats in.

Från Fjällbacka for vi till Göteborg och hälsade på Julia. Där stannade vi några dagar och hann med midsommarmat, Liseberg och ett besök i Botaniska Trädgården.

Från Göteborg tog vi oss till Örebro där vi hälsade på några av Fredriks vänner. Hos ett par blev vi bjudna på hembakta bullar, nyplockade jordgubbar och glass och hos en annan fick vi 3-rätters middag med bl.a. nyplockade kantareller och smultron. Himla bra dag det där!

Från Örebro tog vi en omväg via Linköping på väg till Stockholm. I Linköping finns ett flygvapenmuseum som vi spenderade ett antal timmar på. Absolut värt ett besök om man har vägarna förbi!

Flygvapenmuseéts huvudattraktion är DC3:an, ett svenskt radarspaningsflygplan som blev nerskjutet av ryssarna fredagen den 13 juni 1952. Hela historien kring det kom i skymundan tack vare Catalinaaffären som uppstod då ett spaningsflygplan som letade efter DC3:an också blev nerskjutet av russarna. DC3:an hittades inte förrän 2003. När Fredrik gjorde lumpen var han med och plockade upp en del bitar från det, bl.a. dörren på bilden här under. Därför var det lite extra speciellt att gå runt där och titta.

I Stockholm har vi fått några lugna sköna dagar med bl.a. långa frukostar, en joggingtur, middag hos Jossa och en båtutfärd med svärisarna och deras fina båt.

Nu är vi på väg till Vansbro för att simma Vansbro halvsim som är den 3:e och nästsista delen i Halvklassikern. 1500 m simning är det som gäller!

Likes

Comments