Allmänt

Nu kommer ett ganska långt inlägg om ekologiska hudvårdsprodukter, så om det inte intresserar dig, läs inte. Då kan du bara skrolla längst ner och titta på en söt bild på Arvid :)

För snart ett år sedan bestämde jag mig för att börja använda lite mer ekologiska hudvårdsprodukter. När jag någon månad senare fick veta att jag var gravid med Arvid så kändes det ännu mera rätt. Nu har jag inte övergått till ekologiskt helt och hållet så vi kan säga att jag valt en ekologisk stig och inte en ekologisk väg :)

De produkter som jag hittills kör ekologiskt är deodorant, de dagliga ansiktsprodukterna samt schampo, balsam och tvål. Att övergå från icke ekologiskt till ekologiskt kan ställa till lite problem i början då kroppen för det första ska göra sig av med alla gifter som finns i de oekologiska produkterna (plaster, metaller m.m) och för det andra vänja sig vid de nya produkterna. För att slippa de problemen (t.ex. svettlukt och flottigt hår) på jobbet så valde jag att göra övergången på sommarlovet. Schampot, balsamet och tvålen ser ni här under och de är jag mycket nöjd med. Jag upplevde inte att jag hade så smutsigt hår när jag bytte så det var trevligt :) Märket Faith har många olika dofter så man hittar något man gillar!

Min dagliga ansiktsvård består av ansiktstvätt, ansiktsvatten, ögonkräm och ansiktskräm. Ögonkrämen som jag har är inte med på bilden, men den är också ekologisk (av märket Dermosil). De här produkterna är jag också nöjd med. Min hy har hållit sig fin under graviditeten och är fortfarande bra. Sen om det beror på produkterna eller graviditets- och amningshormoner går ju inte att säga :)

Deodoranten började jag med en som jag köpte i en butik som säljer ekologiska produkter. Jag minns inte märket på deon men den var dyr, 24 € eller något sånt. Lite väl saftigt tycker jag (men jag tror det var bra att börja med den för jag slapp faktiskt svettlukt vilket jag var orolig för att jag skulle drabbas av vid övergången) så jag blev riktigt glad när jag snubblade över ett superenkelt recept på hemmagjord deo. Den har jag använt sen oktober och den funkar bra på mig! Blev lite mörk under armarna första månaderna men det har gått över nu. Vill du göra din egen deo så kommer receptet här:

Ta lika delar bikarbonat och kokosolja och blanda. Jag brukar ta en eller två teskedar, men det beror ju precis på hur stor burk du har. Jag sätter först kokosolja i en kaffekopp som jag ställer i hett vatten så att oljan blir flytande. Sen häller jag i bikarbonatet och rör om. När det är en slät smet häller jag det i en burk, skruvar på locket och skakar. Sen ställer jag det snabbt i kylen så att det ska stelna. Det förvaras sen i rumstemperatur. Ibland delar den sig så att bikarbonatet lägger sig i botten och då får man ställa burken varmt och röra om och kyla ner på nytt. Vill man så kan man ju sätta i några droppar av en aromatisk olja om man vill ha doft på deon.

Det behövs inte mycket av den här blandningen, jag skrapar lite med nageln i det bara, men man får väl prova sig fram! Ett tips är dock att inte sätta på det direkt efter att du rakat dig då bikarbonatet kan riva lite.

Jag använder fortfarande vissa oekologiska produkter så det finns mer att göra om jag vill, för att inte tala om all mat. Många gånger väljer jag ekologiskt där också men inte alltid. Men med Arvid i huset blir man också lite mer medveten om sådant. På honom vill jag också använda så snälla produkter som möjligt. T.ex. har jag ekologisk olivolja i badvattnet istället för babyolja. Än så länge använder vi knappt några produkter alls på Arvid men ju äldre han blir desto mer utsatt kommer han ju också att bli för krämer, tvålar och annat. Och se nu på bilden här under, vem skulle inte vilja vara snällast i världen mot den lilla sötisen och hans hud?

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Arvid

Förra helgen var Fredriks föräldrar på besök. Både jag och Fredrik passade då på att få saker gjorda som vi helt enkelt inte hinner eller orkar med då det är bara vi. Arvid är mycket famnsjuk just nu och vill inte alls ligga själv. Även om jag tycker att det är galet mysigt att sitta med honom (skulle kunna sitta och titta på honom hela dagen om jag fick) så blir man väldigt begränsad och får inte mycket gjort. Som tur är har han ingen skillnad på vems famn han är i (om han inte ska ha mat förstås) så farmor och farfar turades om att sitta med Arvid och jag och Fredrik pysslade på med annat. Win win alla nöjda!!

Mitt pyssel bestod av att sy två filtar till Arvid. Meningen var att jag skulle sytt dem den veckan som Fredrik var på jobb när jag ännu var gravid, men så blev det ju inte riktigt.

Jag måste faktiskt säga att jag är riktigt nöjd med bådatvå. De är mjuka och sköna och Arvid har accepterat dem! Det vita tyget är flanell och det mönstrade är trikå.

I går for Fredrik på jobb i en vecka. Första gången han är borta efter att Arvid föddes. Känns lite konstigt men det ska nog gå bra. I går hade vi besök av min kompis Lotta och hennes sambo och i helgen kommer min moster och hennes man. Så då får jag lite hjälp!

I dag tog vi lång sovmorgon då jag var lite trött och behövde få sova ut lite. Blir nog en tupplur på eftermiddagen också hoppas jag, om lilleman tillåter!

Likes

Comments

Arvid , Min graviditet

Som gravid finns det en dag som är betydligt mycket viktigare än alla andra dagar. Det är dagen för beräknad födelse av det lilla miraklet man bär på. Man längtar efter den dagen och räknar ner för varje dag som går, en dag närmare målet.

Den dagen är i dag. Men redan för 12 dagar sedan valde vår lilla prins att göra entré. Förlossningen var det häftigaste jag varit med om i hela mitt liv och jag är så glad att Fredrik var med. Han var det bästa stödet man kan tänka sig och vi utgjorde det perfekta teamet vid födandet av vår son.

När Arvid föddes vägde han 2920 gram och var 47 cm lång. I går på barnrådgivningen visade vågen 3230 gram och måttbandet 50 cm. En nöjd kille som bjuder på små spontana leenden ibland.

Sista bilden på magen blev den här under. Den är tagen kl. 03.02 den 2 februari, alltså ett par timmar efter att vattnet gått och värkarna satt igång. Min fina mage <3 ibland kan jag sakna den och rörelserna där i.

Det är häftigt ändå vad kroppen klarar av. Tänk bara att det av endast två celler har skapats ett liv, en människa, i min livmoder. Och allt medan det där livet växer och blir större så trycks alla organ i magen undan, och ändå kan man fungera. Och sen en förlossning, var kommer den styrkan ifrån? Själv hade jag varit förkyld i nästan 2 veckor och kände mig inte stark nog, men det gick ju toppen!

Men det tar inte slut där inte. När bebisen fötts ska alla organ i min mage tillbaka till sin rätta plats och sakta men säkert försvinner magen. Första tiden kändes den väldigt slapp och konstig, men det ska väl ordna upp sig. I dag ställde jag mig faktiskt på vågen för att se vad som hänt. Innan jag blev gravid vägde jag 63,5 kg och som mest vägde jag 75,5 kg under graviditeten, en viktökning på 12 kg. I dag, 12 dagar efter förlossningen väger jag 66,5 kg så jag har tappat 9 kg och magen ser ut som på bilden här under. Som sagt, häftigt vad kroppen klarar av!

Likes

Comments

Arvid

Efter nio månaders väntan är det fantastiskt att kunna säga att vi numera är en familj på tre <3 Det är så magiskt, mäktigt och underbart och just i dag har vi fått vara det i en hel vecka! Nu ska ni få höra en förkortad version av hur det gick till, vill ni ha den långa så får ni komma på besök :)

Onsdagen den 1.2 gick vi och la oss i tron om att Fredrik skulle åka på jobb följande morgon. Det kändes extremt nervöst att han skulle vara borta en vecka men vi trodde ändå att bebis skulle stanna i magen till efter BF den 14.2. Några minuter efter att vi släckt, kl. 00.45, kände jag en mystisk knäppning i bäckenet. Lite som de knäppning jag haft av foglossningen, men det konstiga var att jag låg helt still, då brukar det inte knäppa. Sen var det som på film, vattnet forsade ut.

Fredrik meddelade jobbet att han inte kommer och jag ringde BB som sa att vi kunde stanna hemma så länge det kändes bra, försöka sova lite och om värkarna inte kommit igång vid 9 på morgon skulle vi komma in. Jag tog en dusch, sen åt vi lite och tittade på en dvd med avslappningsövningar inför förlossningen, lite i senaste laget kanske :) Värkarna startade sen runt 02.30, ganska regelbundna och starka direkt. Så pass starka att jag satt i duschen ca 2,5 timmar innan jag kände att jag inte orkade vara hemma mer.

Vid 6 var vi på BB och då gjordes först en ctg-kurva (mäter bebisens hjärtljud och rörelser samt mina sammandragningar). Allt såg bra ut och barnmorskan kunde se att jag hade ganska ordentliga sammandragningar. Jag undersöktes 06.30 och jag var 4 cm öppen. Jag började med lustgas (jo man blir fnittrig av den!) och hade tänkt klara mig med det, men ganska snabbt kände jag att jag ville ha mer och bad om epidural. Mitt absolut bästa val. Resten av förlossningen kändes bra och jag kunde fokusera på det jag skulle fokusera på.

Kl. 10.00 undersöktes jag igen och var 7 cm öppen och kl. 11.30 var jag fullt öppen (10 cm)! Då avtog mina värkar och jag fick värkstimulerande dropp. Vid kl. 13.15 kom jag igång ordentligt och efter ca en timmes krystade kom vår fina, underbara Arvid ut kl. 14.10 torsdagen den 2.2.2017 med de perfekta måtten 2920 gram och 47 cm.

Vi stannade på BB till måndagen. Superskönt att få vara där i några dagar med maten serverad och all hjälp man kan tänka sig. Barnmorskorna var fantastiska. Vi kunde ringa efter dem när som helst på dygnet och fråga om precis vad som helst! På bilden här under håller vi på och klär på Arvid inför hemfärden. Ser ut som att han tänker "Hej då BB nu lämnar jag det här och åker hem!" eller "Nej jag vill inte åka än!"

Hur som helst så for vi hem och han verkar nöjd. Det känns bra att vara hemma och jag njuter av varje dag. Ibland är det lite svårt att få något gjort då jag bara vill sitta och titta på honom. Helt opartiskt så är han nog världens sötaste bebis :)

Likes

Comments

Min graviditet

I dag är det exakt 2 veckor kvar till BF den 14.2. Hjälp! Lillknodden skulle kunna bestämma sig för att komma precis när som helst och det skulle vara helt okej, h*n är nu färdigbakad! I söndags började jag få rätt mycket sammandragningar och det har hållit i sig. De gör dock inte ont så det är nog bara kroppen som tränar sig. Jag önskar att det stannar så till torsdag nästa vecka då Fredrik kommer hem igen efter en veckas jobb och jag vill att han ska vara med när allt sätter igång. Nervöst kan jag säga att det är...!

Här under ser ni en bild på ungefär hur stor Knoddens hand är just nu (det rosa) och hur stor den kommer vara vid BF (det gråa). Galet. Jag minns när det rosa var en liten prick på ett par millimeter.

Häromdagen kände både jag och Fredrik en riktigt tydlig fot som tryckte ut. En häl, hålfoten och tår <3 Det börjar bli verkligt, fast ändå är det så overkligt ännu. Svårt att förstå vad som riktigt är på gång.

Förra veckan ådrog jag mig en förkylning, ont i halsen måndag-fredag och sen blev jag snuvig. Som tur var har jag inte varit helt sängliggande utan orkat pyssla på lite. Har bland annat gjort klart mobilen till Knodden. Ringen och armen är köpta, resten har jag gjort själv och jag måste säga att jag är mycket nöjd! Hoppas Knodden gillar den lika mycket :) En elefant och en stjärna finns det till men de ska fästas på ett vagnhänge och det är inte tillverkat än.

Likes

Comments

Min graviditet

Är nu i vecka 37 (36+3) i graviditeten och det närmar sig BF (14.2) med stormsteg. På tisdag (37+0) räknas graviditeten som fullgången och bebis bör klara sig bra på utsidan. Dock hoppas jag att bebisen väljer att stanna ett par veckor till ändå, så att den bakas riktigt klar!

Jag mår fortfarande bra. Kämpar på med foglossningen, den varierar i styrka från dag till dag men är uthärdlig. Går på vattengympa och yoga samt tränar lite hemma vilket underlättar. Sen har jag börjat må lite illa igen, något som ju är vanligt i början av graviditeten men tydligen också mot slutet. Sover gör jag helt okej, vissa nätter bättre än andra, men det är väl precis vad man kan vänta sig.

Knodden mår också bra. Vi var på rådgivningsbesök i morse och både mina och Knoddens värden var bra. Hjärtljuden låg på 135-150, alltid lika härligt att lyssna på! Huvudet är fortfarande neråt och verkar till och med ha sjunkit lite, men inte fixerat än. Jag är nöjd så länge det är neråt!

I lördags var jag och gjorde en gravidfotografering hos Jessica Lund. Hon var jätteduktig och fick mig att slappna av, jättekul var det! Har fått se en del av bilderna och jag är supernöjd! Nu är Jessica dock på resa så jag får vänta på resterande bilder, spännande! Sen när jag fått se alla bilder och valt vilka jag vill ha så ska ni också få se några, men få se vem som kommer först, bilderna eller Knodden :)

Likes

Comments

Min graviditet

Jag tror att många andra gravida håller med mig om att kuddar i mängder är ens bästa vän stora delar av dygnet. I sängen har jag förutom huvudkudden 3-4 kuddar till, och i soffan ser det ut som ovan. 1 kudde mellan knäna, 1 under magen, 1 bakom ryggen och 6 som gör att jag kommer upp i halvsittande. Kanske lika bra att Fredrik är på jobb, för var skulle han få plats??

Den här bilden tog jag i måndags efter att jag kommit hem från min sista arbetsdag på länge. Jag är så redo att vara mammaledig på heltid nu. Och de första dagarna på min mammaledighet har jag spenderat med att vila, rehabilitera foglossningen, träffat en god vän och startat en systuga. På bilden här under ser ni mallar till det som förhoppningsvis ska bli en mobil att hänga ovanför spjälsängen eller skötbordet. Återkommer med uppdatering på hur det blir!

Första dagen på mammaledigheten var jag också på rådgivningsbesök. Både jag och Knodden mår bra och det mest glädjande beskedet var att lilla bebis har vänt sig med huvudet ner! Jag har varit lite orolig för det då jag helst vill undvika både vändning och kejsarsnitt. Nu är inte huvudet fixerat så Knodden kan fortfarande göra hur många kullerbyttor som helst ännu, men jag håller tummarna för att h*n fortsätter stå på huvudet.

Likes

Comments

Min graviditet

Det är nu 39 dagar kvar tills det är beräknat att vår lilla plutt ska få se världens ljus för första gången. SOM JAG LÄNGTAR!

En graviditet innebär förstås mycket väntan och längtan. När bilden här under togs, i slutet på augusti, kunde jag för första gången se en liten bula på min mage, en bula som vittnade om att någon växer där inne. Sen dess har det gått drygt 4 månader och numera är magen som på den nedersta bilden som jag tog på nyårsafton. Fortfarande ingen jättestor mage, vilket jag är ganska nöjd med, det är lagom svårt och tungt att röra sig ändå, hehe.

Men förutom den uppenbara längtan efter bebis så finns det även andra saker som jag längtar efter då bebis kikat ut. Här kommer en lista på det:

  • sushi
  • vin
  • ostar så som brie, mögelost och Chevré
  • charktallrik
  • att bli riktigt svettig och slutkörd på ett träningspass
  • att kunna röra mig hur jag vill
  • att kunna sova hur jag vill
  • att kunna gå utan att det gör ont
  • att kunna gå så fort jag vill

En del av de här sakerna kommer ju att få vänta lite längre än andra såklart, men hur mycket jag än njutit och njuter av att vara gravid så ska det bli riktigt skönt att bli lite smidigare igen och att kunna äta vad jag vill.

För ett par veckor sedan hittade jag en grupp på Facebook för gravida med BF i februari och efter att ha följt inläggen där så kan jag konstatera att jag har det väldigt bra i min graviditet. Jag mår bra, sover rätt så bra och har det helt enkelt rätt så bra! Det jobbigaste för mig är foglossningen som gör att nästan varenda steg jag tar gör ont (om jag inte går sjuuuuuuuukt sakta) och att det gör ont att vända på sig i sängen. Graviditetsdiabetesen har inte gett mig några problem alls!

På måndag jobbar jag sista dagen innan jag går på mammaledigt. Sen kan jag fokusera till 100 % på mig själv och Knodden. Mer om det senare.

Likes

Comments

Att välja sin första vagn är inte ett lätt val ska jag säga er. Det finns hur många märken som helst, hur många modeller som helst och en hel del färger att välja mellan. Och ska man ha luftdäck eller punkteringsfria däck? Terrängdäck eller stadskörningsdäck? Vad är bäst? Man kan ju fråga sina vänner som har vagn, men alla kommer att säga olika :)

Efter många om och men och vågar vi? så föll valet till slut på en ljusblå Emmaljunga edge duo combi med luftdäck. Det enda vi tyckte var relativt lätt att välja var just vilka däck och vilket chassi vi ville ha. Luftdäck är lite mer stötdämpande än punkteringsfria däck och det känns mer praktiskt och bekvämt för babyn.

Många har reagerat med höjda ögonbryn då jag sagt att vi valde en ljusblå vagn. Frågorna som de inte vågat ställa har lyst i ögonen på dem; hur tänkte ni där? Men sittdelen är väl ändå mörk? Har ni verkligen tänkt igenom det här?

Ja vi har tänkt igenom det, många gånger, och nej, sittdelen är i samma färg som liggdelen. Vi tänkte som så att den ljusblå var snyggast, och allt går att tvätta om man vill (ja jag är fullt medveten om att jag inte kommer att tvätta den ofta), liggdelen blir troligen inte så smutsig och so what om sittdelen blir lite smutsig. Jag kommer ändå få tillbringa mååååånga år med att tvätta skitiga kläder och en skitig vagn är väl inte hela världen, den är ju ett bruksföremål. Så vi är jättenöjda att vi vågade gå utanför normen som är att välja en vagn med mörk klädsel!

Hur som helst så skulle jag inte ha något emot att själv mysa ner mig i den här vagnen om jag var lite (mycket) mindre. Här har jag lagt i en fårskinnsfäll som vi fick av mamma och pappa.

Och här har jag också lagt i åkpåsen från moderskapslådan.

Skulle inte du vilja sova här? Nerbäddad i varma kläder och filtar medan någon annan kör runt på dig? :)

Likes

Comments

Allmänt, Min graviditet, Halvklassikern, Resor och äventyr

Så här i slutet på året hör det till att ta en liten tillbakablick på det gångna året. Jag hade inte tänkt göra det först för jag tänkte att det inte fanns så mycket att se tillbaka på, men när jag tänkte efter lite så ångrade jag mig. Det har varit ett händelserikt år. Så här kommer en tillbakablick på mitt 2016.

I februari var jag och Fredrik i Ylläs i norra Finland och skidade en vecka. Vi skidade både utför och längd i fantastiskt vacker natur.

Från Ylläs åkte vi direkt ner till Mora för att göra första etappen i en svensk halvklassiker, nämligen halvvasan (45 km på längdskidor). Vi hade inte tänkt skida tillsammans utan köra våra egna lopp, men så blev det inte riktigt. Första halvan körde Fredrik på och jag bestämde mig för att haka på så länge jag orkade. Sen blev Fredrik trött och rollerna blev ombytta. Det slutade med att vi gick i mål tillsammans, med exakt samma tid!

Efter halvvasan var det dags för halvvättern (150 km på cykel). Under ett av mina första träningspass för det så cyklade jag omkull och fick åka in till akuten för att bli omplåstrad. Jag hade ändå tur och klarade mig undan med ett limmat ögonbryn, en lätt hjärnskakning och lite blåmärken här och där.

I början på juni var det så dags för halvvättern och den cyklade jag och Fredrik tillsammans, också den på exakt samma tid!

Juni fortsatte med studentfirande i Umeå och sen en roadtrip i Norge och Sverige. I Åre, i stugan här nedan, kom vårt liv att ta en ny vändning. Vi fick veta att vi ska bli föräldrar.

En liten bebis växer i min mage och resten av sommaren samt hösten och vintern har så klart kretsat mycket kring det. En underbar tid som inte ännu är slut, och jag njuter som bara den.

Några dagar efter att vi fått veta att jag var gravid besteg vi Norges, och Nordens, högsta berg Galdhöpiggen (2469 m.ö.h). Hela vägen upp var vi beredda på att vända så fort det inte kändes bra, men det hände aldrig så till toppen kom vi! Det var på vägen ner som jag började må illa. Ingen kul upplevelse, men ner kom vi.

Vi vandrade också till Trolltunga, en häftig upplevelse, även den präglad av lite illamående från och till :)

Norge är ett häftigt land med häftig natur, absolut värt fler besök.

I juli var det så dags för ännu en etapp i halvklassikern, nämligen Vansbro halvsim (1,5 km simning i öppen älv). Själv var jag inte så nöjd med min insats men Fredrik var desto nöjdare!

I september deltog jag och Fredrik i en friluftsfestival, Utefesten, vid Höga Kusten i Sverige. Vi klättrade i berg, paddlade kajak, gick på föreläsningar och njöt av naturen.

I september gjorde vi också sista delen i halvklassikern, Lidingö halvlopp (15 km terränglöpning). Jag som inte är särskilt förtjust i terränglöpning och dessutom var 20 veckor in i min graviditet hade bara som mål att komma i mål, och om det inte kändes bra i magen skulle jag kliva av. Men jag tog mig i mål, med ett lindat knä. Sjukt stolt trots att jag fick gå ca halva sträckan.

I och med det hade jag och Fredrik klarat av en svensk halvklassiker, diplomen och medaljerna kom på posten för någon vecka sen!

Några dagar senare, den 29.9 ställde Fredrik den magiska frågan som jag drömt om så länge. Vi förlovade oss på en stormig brygga på Åland, helt perfekt.

Sista bilden på oss som oförlovade :)

Resten av hösten har präglats av jobb, vila (försök till det i alla fall) och förberedelser för den lillas ankomst.

Jul firade vi i Stockholm med Fredriks släkt och nu är vi på väg tillbaka till Stockholm efter ett par dagar i Björnrike. Nyår ska firas på Åland med min släkt.

Många spännande saker väntar år 2017, ett år som jag ser fram emot med glädje och förväntan!

Likes

Comments