Header

Madrid 16/17 - uni year 1

​Tjenamittbena! Imorgon klockan 13 ska jag vara på plats i handelsfakulteten på Universidad Complutense de Madrid för välkomstakten. På fredag är tydligen en hel välkomstdag - så vi får se vad det innebär. Imorgon är det alltså min första dag på universitetet. Jag är så jäkla taggad! Idag tog jag en lång, välbehövlig sovmorgon följt av ett äckligt jäkla självplågeri Body Pump-pass och egenträning. Förstår inte ens hälften av vad instruktören säger för 1. hon skriker i en mikrofon trots hög musik och 2. jag håller ju halvt på att dö?

Hursomhaver. Fram på eftermiddagen åkte jag in till centrum för att ÄNTLIGEN fixa spanskt nummer. Hade ju kontantkort innan, men vill ha abbonemang nu då jag behöver mycket internet och samtalstid. Mer ekonomiskt på lång sikt än att springa och ladda på 20 euro ständigt, för 2 stackars GB. Affären där jag bor är stängd på söndagar, så fick åka in till Orange i Sol istället. Väl där visar det sig att jag måste ha ett NIE-nummer (dvs resident i Spanien, nummer för oss utlänningar som på något sätt ska motsvara spanjorernas NIF). Jaha, kul. Det räckte alltså inte med att jag har spanskt bankkonto, utan man behövde både det och NIE.

Men icke sa nicke, för på hemsidan där jag kollat upp vilket contrato jag vill ha räcker det att fylla i passnr, så länge man har spanskt bankkonto. Så nu har jag precis beställt alltihop på internet, och det har inte varit några som helst problem. Ska hämta ut SIM-kortet om cirkus två dagar i Orange här där jag bor.

Efter turen till affären åkte jag iallafall till mitt universitet, för att hitta min fakultet. Gick fel x antal gånger. Men älskar redan området och har aldrig varit där innan, så det ska bli riktigt spännande. Det var mycket ungdomar i området så det märks att det är universitetsdelen av staden. Tagga!

Och vad mer? Jag har kastat mig in i vuxenlivet och köpt alla dessa rengörningsmedel och tvättmedel man behöver för att leva fräscht. Tvättat. Spillt ut mat på mitt nya vita överkast. Tvättat igen. Nu hade jag tänkt ge golvet en omgång med dammsugaren, så det är fräscht inför veckan som kommer. Lär ju inte ha städning som prio 1 min första universitetsvecka. Imorgon kommer de och ska byta den sista AC-maskinen, så jag måste snart gå och ta in min tvätt som hänger sjukt ivägen. 

Imorgon är det alltså första dagen på universitetet och volleybollträning som gäller. Kan inte fatta att det imorgon gått en vecka sedan jag kom. Jeez!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Madrid 16/17 - uni year 1

Tjena mittbena! Idag har jag handlat upp halva IKEA tror jag. Överkast, kuddar, skedar, skålar, handduk, ljus, slev... Det slank ner en hel del nödvändigheter. Jag och Fred möttes upp igår för lite drinkar, men vi stannade dock hemma. Hur trevligt som helst - tills karamellvodkan kom fram. Men det är en annan historia. Efter lite köttbullar var vi redo för att ta oss an vuxenlivet och handla till våra lägenheter. Är verkligen hur nöjd som helst, för nu känns allt så otroligt mycket personligare. Jag gillar det klassiska; vitt, grått, svart. För att matcha min själ. Så det var ju faktiskt en lättnad att bli av med det där lila-orange-röda-täcket. 

Ikväll skulle de svenska tjejerna mötas upp ute men - hör och häpna - jag valde att stanna inne. Det har varit en lång dag och jag har en hel del praktiska grejer att fixa imorgon. Dock är det planerat att gå till Kapital nästa lördag - och jag spricker av förväntan! Ni minns antagligen klubben med 7 dansgolv jag alltid tjatade om. Och nu visar det sig att min svenska kompis Karin också tycker bäst om reggaeton-golvet. ​Score!

​Imorgon ska jag iallafall gymma, åka förbi skolan för att se var den ligger, gå till min mobiloperatör, tvätta etc. Sjukt att universitetet börjar i övermorgon - men jag är så taggad!

Likes

Comments

Madrid 16/17 - uni year 1

Var. Tar. Tiden. Vägen?

Dagarna går något så ofantligt fort här nere. De är galet långa, sover som en sten, men de bara försvinner. Ord kan inte beskriva hur mycket jag älskar att vara här. Ni vet känslan av att det inte finns absolut någonstans man hellre vill vara? Så är det verkligen här.

Igår vaknar jag av att det ringer på dörren - och det är 2 installatörer som ska byta ut alla 4 AC-maskinerna då de är uråldriga. Min värdpappa som äger lägenheten var visserligen här en stund, men ville att min roomie och jag skulle stanna kvar ifall det skulle dyka upp några problem. Jag tog en tur till gymmet på förmiddagen och fick sedan glatt spendera dagen hemma. Men efter allt detta eviga promenerande och långa dagar så kändes det faktiskt helt ok. Vi har en liten park på utsidan, dit jag gick ut och satte mig. 27-gradig värme är helt ok för min del. På kvällen så mötte jag upp med min kompis och hans kollega för middag. Vi åkte till Chueca, vilket är hur bra som helst när det kommer till mat och dryck. Bort från turismen ska man om man vill ha det bästa. Sedan gick vi till samma bar vi var på min sista kväll, och det var sjukt att sitta där igen. Vi tog en drink, snackade och drog sedan hemåt runt midnatt.

Idag var det betydligt friskare ute på förmiddagen, 19 grader, och det var hur skönt som helst. Jag gick på ett spinningpass, dog lite, och drog sedan in till centrum för att möta upp med två svenska tjejer för lunch. Gottigott! Jag hade varken liten handväska eller plånbok när jag kom till Madrid då dessa gick sönder (heja mig!!) så jag tog en tur på Gran Vía för att återställa detta problem. Det råkade sedan slinka ner en tunn kappa och två klänningar - men det är väl sådant som händer, right?

Något som förundrar mig är att jag har hört sååå mycket svenska denna veckan. Jag såg typ 5 svenska turister under mina 8 månader i Madrid, och nu har jag hört och sett dubbelt så många på bara en vecka. Så himla roligt att man väljer Madrid istället för (de praktiskt taget svenska kolonierna?) solkusten. Även om kusterna är alldeles underbara och en helt annan sak, kommer jag alltid tycka om Madrid bäst. Att åka ner till Málaga/Marbella är som en annan värld när man behöver en paus, men man vill i slutändan alltid återvända.

Var denna fredagen slutar - det återstår ännu att se.



​Och till sist en random bild på min lobby?

Likes

Comments

Madrid 16/17 - uni year 1

Tjenixen! Även igår blev en lång dag full med intryck. Är blåslagen och har träningsvärk från måndagens volleyboll också, men idag är det tillbaka till gymmet som gäller.

Hursomhaver - i måndags kom jag alltså till lägenheten runt 16:30. Tre timmar senare var det då dags för min första volleybollträning. Har saknat just bollsport sedan jag slutade med fotboll vid 12-års ålder då jag fick häst - så jag tänkte; varför inte prova på något nytt? Jag bestämde mig för att gå dit (ca 10 minuter med metro men 45 min promenad) för jag ville verkligen ut i den varma madrilenska sensommarsolen och bara ta in alla intryck. Det kändes så rätt men overkligt samtidigt. Jag gick självklart vilse 50 gånger, hittade inte ingången och höll på att hamna i fel grupp när jag virrade in i hallen. Mötte dock två andra spanska tjejer som var där för att pröva. Sen i laget spelade även två tyska tjejer, och en som jag tror var brittisk. Det var verkligen utmanande fysiskt och jobbigt, men hur roligt som helst. 2 timmar är länge men jag har verkligen saknat det där att bara gå in i en hall, träna med ett lag och bara fokusera på det. Riktigt lyckat. Verkar som jag har uppbokade måndagskvällar fram tills slutet av juni 2017.

Efter volleybollen mötte jag upp med min belgiska kompis som jag känner sedan innan, då han pluggade på samma språkskola och även han blivit kvar i Madrid. Som tur var bor han i närheten av där jag tränade så jag inte behövde ge mig ut på jakt med google maps (joking, fick självklart använda mig av det ändå). Att vara ifrån någon man känner så bra så himla länge och sen plötsligt se dem är verkligen det sjukaste. Helt plöstligt är det som om det inte ens passerat en endaste sekund.

Jag var iallafall hemma framåt 01-tiden. Är det något jag älskar med Madrid är det tryggheten (peppar peppar ta i trä). Det är liksom inte några som helst problem att gå på gatorna nattetid eller ta metron hem sent - för det är så många andra som göra precis samma sak. Och att gå där under stjärnorna, luften fortfarande varm och bara känna doften av Madrid - det är något utav det bästa som finns.

Igår åkte jag in till Gran Via, hämtade ut min router som jag hyr för 10 dagar (när jag får identitetskort från skolan kommer jag skaffa abbonemang med unlimited wifi hos en riktig operatör och inte nåt sånt här tillfälligt huxflux). Det var så himla sjukt att vara tillbaka inne i centrum. Där jag gått så många gånger. Och se allt på nytt, så pass lång tid senare. Men alldeles, alldeles underbart. Därefter åkte jag hem, aktiverade mitt bankkort, fixade i mitt rum för att få det lite personligare etc. Det kommer bli en lååång tur till IKEA/Zara Home till helgen - det är ett som är säkert. Mötte upp med Belgien nu på eftermiddagen för sushi-lunch och därefter lite inköp av tråkiga saker som badlakan (JA, jag åkte till Madrid utan badlakan, med bara en liten handduk- prioriteringar people!). Lite doftljus slank ner också. Men har jag tändstickor? Såklart inte. För det är sånt mamma och pappa skulle fixat om jag bott hemma. REALITY CHECKS, don't we just love them...

Update: min roomie har en tändare.


Likes

Comments

Madrid 16/17 - uni year 1

Kan vi bara ta en minut och andas - och bara inse hur fantastisk gårdagen faktiskt var. Den sjukaste och längsta dagen på länge, men kanske även den lyckligaste.

Klockan ringde 06.00 och det var bara att skutta upp ur sängen. Ingen tid att förlora. Mamsen hade förberett frukost så vi åt en sista gång tillsammans. Innan vi styrde kosan mot flygplatsen åkte vi såklart förbi stallet för att säga hejdå till min älskade häst. Det känns otroligt konstigt att vi ska vara separerade nu när jag varit med honom ständigt i 4 månader. Förutom det var det egentligen inga större problem att säga hejdå - vi har ju gjort det förut. Men van, det blir man aldrig.

Landvetter var ju ett kaos i sig. Folk ö.v.e.r.a.l.l.t. Tack gode gud för att jag inte stod i kön till Málagas bag drop. Jag lyckades till och med knipa en egen rad på flyget, visade det sig sedan. Hursomhelst blev det ytterligare en kaffe med familjen innan det var dags att säga hejdå.

Hela proceduren var väldigt smidig. Jag hittade min gate, var med om min minst turbulenta flygning någonsin och landade lugnt och fint i Madrid på utsatt tid. Mina medresenärer ifrågasatte förmodligen min mentala status - för jag kunde inte sluta le. Att bara känna planet gå i marken var en bedrift. Att jag lyckats ta mig tillbaka till mitt andra hem. Hindren som verkade vara flera tusen blev liksom övervunna ett efter ett.

Väl på flygplatsen försökte jag inse att jag faktiskt är tillbaka. Gjorde ett impulsbeslut att ta metron med dator + handbagage + 2 resväskor x20 kg var då den går direkt till mitt stopp. Det var inga större problem. Min svenska rumskompis mötte mig och hjälpte mig med väskorna - som tur var!

Det var varmt, solen sken och jag totalälskar området och lägenheten. Lobbyn är så himla ljus och fin - för att inte tala om lägenheten! På bilderna tyckte jag den såg ganska sliten ut för att vara ärlig. Men herre min skapare vad fin den är i verkligheten. Och min roomie får bli roomie of the year för hon hade städat hela alltet - vilket man såg ganska tydligt.

Allt är annorlunda från förra året. Jag har mitt egna place, svensk roomie, ska plugga på uni och bär plötsligt allt ansvar själv. Och jag fullkomligt älskar det. Jag har stora fönster, mörkläggningsgardiner, tillräckligt med garderober och ett eget badrum som jag inte ens behöver lämna mitt rum för att gå till. OM jag är nöjd.

Känner att vi får ta resterande del av dagen i ett annat inlägg - men jag kan iallafall säga att dagen var så sjukt, jäkla underbar. Full med känslor, nervositet, panik, glädje. Men det var inte för mycket. Det var precis perfekt. Bättre start kunde det inte ha blivit!

Likes

Comments

Innan Spanien 2016

​imorgon är dagen med stort D! Kan inte förstå det själv. Överhuvudtaget. Är så lycklig, nervös och nästan gråtfärdig på samma gång.

De senaste dagarna har varit hur bra som helst. Har sagt många hejdå, men det är en naturlig del i processen. Igår gick vi ut och åt vilket var hur gott som helst. Idag hade jag min sista ridlektion och det gick alldeles strålande. Pappa lånade en annan häst så vi red samtidigt, vilket var riktigt roligt. Sedan blev det tårta - som pappa stod och bakade igår natt efter att vi kom hem från middagen. Därefter åkte vi iallafall upp till Sportshopen vilket är en gigantisk sportaffär (kinda obvious?) och jag bytte ut heeela min träningsgarderob. Det blev sedan raka vägen till ett spinningpass och nu känner jag mig ganska utslagen. Hur superduperglad som helst - men dödsnervös samtidigt. Vi får se hur detta går?!

Imorgon är planen alltså att jag landar vid 15-tiden och sen har min första volleybollträning vid 19:30 - så det kommer bli en minst sagt fullspäckad dag. Men jag är så himla taggad. Denna gången kommer allt bli så himla annorlunda - men på ett bra sätt.

Inför något sådant här stort upplever man verkligen tusen olika känslor. Jag får ha två väskor på 20 kilo och jag har ca 50 kg övervikt på båda två. Jag hoppas jag slipper förseningar - för det har vi inte tid med, haha. Nu ska jag gå och packa färdigt, och sen bara försöka slappna av. Snart bär det av!!

Likes

Comments

Innan Spanien 2016

Och den där nervositeten/paniken/excitement/förvirrade-känslan som jag väl känner igen is freakin back. Jag glömmer saker, drömmer sjuka grejer och är allmänt virrig. Förra året förstod jag ju att det var resefeber, vilket gav mig lite panik, men nu vill jag snarare skratta åt det. Jag är ju överallt och ingenstans, samtidigt. Jag kan få vadfanhållerjagpåmed-stunder när hjärtat klappar fort och jag inte vet vad jag håller på med. Sedan får jag kantidenintebaragåförihelvete-stunder när jag bara vill åka. #livetsomutlandssvensk.

Jag ser så himla mycket fram emot helgen. Allt är så gott som färdigt. Imorgon blir det en förmiddag i gymmets och hästens tecken, och därefter ska jag och mor min åka in till stan för ett välbehövligt frisörbesök. Alltid mysigt att hitta på något tillsammans. Med en flaska Sangría i bagaget drar jag sedan ut till Fiskebäckskil för en sista sleepover med mina två vapendragare. Ser fram emot det så himla mycket - bara slappa och ha det allmänt mysigt.

Ikväll ska jag säga hejdå till min äldsta barndomsvän tillika granne Emelie, och så får det bli en lugn ridtur då vi åkte upp i förrgår och vaccinerade min pålle hos veterinären. Nu ska mitt virriga jag checka ut härifrån, njuta av mina sista dagar och försöka att inte få panik. Sjukt hur man kan vara så lycklig men panikslagen samtidigt? Oklart, mina vänner. Oklart.


Likes

Comments

Innan Spanien 2016

4 dagar och vi är i bilen på väg till flygplatsen. Längtar något enormt! Igår sa jag hejdå till Vicki över en thailunch, köpte x antal grejer inför Spanien; datafodral, happy plugs, fotoalbum för att sätta in alla bilder från förra året etc. Hade en riktigt rolig eftermiddag. Sen blev det spinning, nu kör vi sista jobbdagen och sen kommer helgen bara försvinna i träning, ridning och alla hejdån som måste sägas.

Likes

Comments

HUR är det ens möjligt?! ETT år sedan? Jag tyckte tiden stod stilla precis där innan jag åkte. Jag var så otroligt nervös och glad på samma gång. Bröt nästan ihop på en toalett i München (thank god jag slipper mellanlandning på måndag) och satt med hjärtat i halsen hela bilturen från flygplatsen till värdfamiljen. Men de var så välkomnande. Min rumskompis var underbar. Vädret var underbart. Skolan och skolkamraterna hur bra som helst. Jag lugnade ner mig och allt bara fall på plats omkring mig. Inte anade jag då att jag ett år senare skulle vara påväg igen.

Det känns så sjukt att tänka tillbaka på. Det känns som jag står på utsidan och följer en helt annan person än jag själv. Och på ett sätt stämmer det. För en sådan upplevelse förändrar en något enormt. Plötsligt är världen inte så stor längre, och nästan inget känns omöjligt. Jag ångrar mig inte en sekund. Att åka till Madrid var det bästa beslutet jag tagit i mitt liv. Jag säger det igen: ingen kan känna det du känt, se vad du sett. Allt man kan göra är att förklara med ett leende att "jo, jag har haft det så bra". Men ingen kommer någonsin förstå hur du känner, hur allt påverkat dig.


Likes

Comments

Innan Spanien 2016

Är det något jag tycker är roligt att göra i dessa tider är det att gå tillbaka till september 2015 och se vad jag gjorde då, dag för dag. Just idag var en fredag, 2 dagar innan avfärd, och jag och Vicki träffades för en himmelsk lunch - och för att säga hejdå.

Då var jag en nybliven student, visste inget annat än den eviga skola-rida-sova-skola-rida-sova-cirkeln. Och inte var jag heller olycklig i den. Toy och jag började kamma hem placeringar i klass efter klass, helt plötsligt var det bal och student... Vilka roliga tider att se tillbaka på!

Men jag visste ju bättre än att jag någonsin skulle nöja mig med det bekväma och välkända. Hur bra jag än trivs med någonting försvinner aldrig den där instinkten och viljan att prova något nytt. Speciellt utanför comfortzonen. Jag är dock inte naiv. Jag kommer förmodligen spy av nervositet min första dag på Universidad Complutense de Madrid. Men då får jag väl göra det?

Jag har sagt det förut och säger det igen: att man vågar leva ut sin dröm betyder inte att man kommer leva i en dröm. Det hör liksom till när man gör en dröm verklig. Det blir ens verklighet. Ens operfekta, ibland skruvade verklighet. Men i grunden är man lycklig, för man gör det man älskar. Det man alltid velat.



Likes

Comments