Header

Den här sommaren har jag gjort en resa som för alltid kommer ligga mig varmt om hjärtat. Tillsammans med tre helt fantastiska vänner har jag tagit mig 450 mil genom vänstra Europa, med tåg. Att ge mig ut i världen via tåg, med endast en ryggsäck och ett interrailkort, är något jag drömt om sedan jag var barn. Att äntligen ha möjlighet att göra den här resan kändes nästan overkligt. Nu i efterhand är det nästan som att det hela var en dröm, men icke. I nästan tre veckor var vi ute och reste och upplevde en del av världen tillsammans!

För den väldigt nyfikna så finns nedan en rätt så utförlig text av vad vi hade för oss i de olika länderna och städerna. För den lite mindre nyfikne kanske det räcker att kolla på bilderna. Enjoy!

Nederländerna
Det första landet vi inte bara åkte igenom utan också stannade kvar och sov. Totalt tog det oss 15,5 timmar att ta oss från Linköping till Amersfoort, Nederländerna. Vi bytte tåg i Malmö, Köpenhamn, Hamburg, Münster och Rheine. När sista tåget äntligen rullade in i Amersfoort var vi så lyckliga över att ha lyckats ta oss första, jobbigaste etappen, trots att vi fick byta rutt och ta ett annat tåg rätt plötsligt på grund av förseningar. Väl i Amersfoort väntade Hotel de tabaksplant på oss.

På morgonen begav vi oss direkt mot tågstationen för att resa vidare till Amsterdam som låg cirka 30 minuter med tåg bort. Våra förväntningar på Amsterdam blev helt krossade. Vi tänkte oss en rätt stökig, smutsig stad (oklart varför vi trodde så hehe). Istället möttes vi av en otroligt vacker stad som vi alla kom att älska. Vi gick runt i staden, gick på Body Worlds, åkte båt på kanalen och kollade upp vårt hostel. Vi bodde på hostel Orfeo som låg cirka 20 minuter med gång från centralstationen. Ett litet limegrönt rum med våningssängar. I rummet hade vi ett handfat och en spegel, men toalett och dusch delades med andra på hostlet. Kanske inte det fräschaste boendet men på något sätt tycket vi om det.

Vi passade på att gå på att verklige se staden när vi var där. Vi gick på flower market, Rembrandts square, I am amsterdam-bokstäverna, åt en glass i solen i Vondelpark och sen köpte vitlökssalami på en street market. På kvällen ville vi upptäcka Amsterdams uteliv. Vi började kvällen med en middag och livets godaste mojito. Lite varma i blodet tog vi oss till en coffeeshop och hängde en stund. Kring 23-tiden kände vi oss redo att besöka Red light district. Det var en konstig känsla att gå där, med nästan nakna kvinnor i "skyltfönster", som vinkade in folk till sig. Vi kände oss rätt snart klara med Red light och ville fortsätta kvällen med lite fest varpå vi tog oss till Rembrandts square och en bar. Vi drack billigt bubbel och hade trevligt. Till sist hamnade vi på en stor nattklubb och fick verkligen se Amsterdams nattliv!


Belgien
Efter Amsterdam tog vi oss vidare mot Bryssel, Belgien. Vi kom dit strax efter lunch och vår första känsla av Bryssel var otäck. Vi möttes av väldigt mycket poliser och beväpnade soldater. Inte direkt vad vi är vana vid hemifrån, så det var en lustig känsla. Vägen vi sedan tog mot vårt hostel kändes inte heller så trygg. Tänk er lite "slummen"-intryck av området. Vi alla tittade på varandra lite nervöst hehe. Men, det visade sig senare att vi hade tagit en rätt konstig väg och när vi väl kom fram så låg inte hostlet alls i ett skumt område utan väldigt centralt och själva området och hostlet (det hette BRXX5) var fräscht! Det här med att vara i en ny stad och inte hitta bra vägar haha. Hur som helst hade vi bara en natt planerade i Bryssel så vi ville göra det mesta av dagen. Prio ett blev att äta, då klockan började bli eftermiddag och vi hade bara ätit frukost. På en hörnrestaurang satte vi oss knäpptysta tills maten kom. När maten serverades blev vårt humör genast bättre och vi började prata med varandra igen haha.

Efter maten strosade vi runt på gatorna. Bryssel hade väldigt många mysiga gränder med chokladbutiker, som vi såklart gick in i. Carro och Linn köpte en hel del choklad, medan jag och Lisa nöjde oss med att mest kolla på den. Förutom chokladbutiker så tittade vi Grand place vilket var mäktigt och gick i souvenirbutiker. Återkommande i butikerna var en staty av en liten naken kille som kissade. Vi tog reda på att han kallades Manneken pis och verkade vara en känd staty i Bryssel. Såklart ville vi hitta den här lilla killen. Det tog oss cirka 1,5 timme dock. Vi ville prompt finna honom utan hjälp av google maps men alla vägbeskrivningar vi fick verkade inte leda rätt. Till slut, med hjälp av google, kom vi rätt. Statyn var komiskt liten i relation till vår möda att hitta den haha! Vi avslutade vår kväll i Bryssle med ett par öl på pub Poechenellekelder och som kvällsmat åt vi varsin våffla med diverse (allddles för mycket) goda saker på.

Frankrike
Vårt första stopp i Frankrike blev Paris. Egentligen hade vi inte tänkt att åka dit, utan istället åka mot Schweiz, men vi ändrade rutt där någonstans på vägen i Belgien. Det allra första vi gjorde när vi kom till Paris, efter att ha checkat in på vårt hostel St: Christopher Inn, var att sätta oss på en uteservering. Hittills hade det blivit väldigt mycket öldrickande, vilket inte är så dumt, men nu var vi sugna på att dricka vin och tanken på att dricka vin på en gata i Paris lockade något otroligt. Första sippen var också helt otrolig! Vår första kväll i Paris var från början helt oplanerad. Någon av oss, minns inte vem, hade sett en skylt "två mojito för priset av en" i baren på vårt hostel så vi tänkte "Varför inte", och gick dit. Två eller tre drinkar senare sätter baren upp ett beer pong bord och bartendern bjuder oss på öl för en omgång. När vi spelar möter vi en kille som heter Igor som var från Ukraina som också bor på hostlet. Han visste hur man kunde ta sig till Eiffeltornet via tunnelbanan och i vårt inte längre så nyktra tillstånd kände vi att det var en fantastisk idé att åka dit - och det var det också! Vi kom tyvärr för sent för att få gå upp i tornet men det gick ingen nöd på oss. Vid midnatt låg vi på gräset under Eiffeltornet och snackade strunt med ett par amerikanare som också var ute och tågluffade. Det var en magisk känsla att ligga där och se tornet blinka i mörkret. Så magiskt att vi höll på att missa sista tunnelbanan hem!

Dagen efter gick vi upp tidigt för att bege oss till Disney Land! Vi, fram för allt jag och Carro, var som barn på nytt. Nästan så vi studsade på plats när vi stod still haha. Lyckan var total när vi väl kom innanför grindarna och såg slottet framför oss! Vi spenderade så gott som hela dagen i parken och vi åkte alla berg- och dalbanor som fanns såklart. Tyvärr tyckte vi utbudet av åkattraktioner var lite för litet, men parken i sig för 5/5 tack vare all energi som är nerlagt på att skapa olika teman i parken, där miljöutsmyckningen var väldigt imponerande. Himla roligt besök i alla fall! På eftermiddagen/kvällen ville vi tillbaka till Eiffeltornet och denna gång kunna gå upp också, så vi tog tunnelbanan direkt från Disney Land till den hållplats som var närmast tornet. Utsikten är så vacker, särskilt när mörkret börjar falla. Vi var där så pass sent så det hann bli midnatt när vi stod i tornet och därmed började det att blinka medan vi var där uppe. Sjukt fint!

Nästa dag var det dags att bege sig från Paris, MEN vi skulle ta ett nattåg så vi behövde fylla ut dagen med aktiviteter. Vi kom överens om att ta en hop on hopp off bus och se sevärdigheterna i Paris. Staden är ju gigantisk så att gå var inte ett alternativ haha. Vi åt crepes, kollade på operahuset, Louvren, Notre dame och Triumfbågen (vi gick även upp i Triumfbågen och tittade på utsikten). Det tog hela dagen att ta sig runt överallt, trots att vi åkte buss. När klockan närmade sig 21 hade vi ätit middag och var redo att spendera en natt på ett tåg mellan Paris och Nice.

På morgonen vaknade vi upp med hav och palmer utanför tågfönstret. Nu var vi på franska rivieran! Vårt hostel i Nice hette Belle Menieure och det var ett litet gulligt hus som verkade ägas av en trevlig, lite äldre kvinna. Första dagen i Nice slängde vi in ryggsäckarna i vårt rum (det första utan våningssängar!!) och gick raka vägen mot havet. Och det var verkligen raka vägen. 10 minuters gång, rätt ner på en gata, från vårt hostel låg stranden. Vilken syn det var! Strålande sol, inte ett moln på himlen och klarblått vatten precis nedanför oss. Så bra vi mådde just då hade vi nog inte mått på länge. Lyckan lyste verkligen i allas ögon!

Dagarna i Nice var underbara. Planen var att Nice skulle vara som en paus i luffandet och turistandet, ett ställe att ladda batterierna lite och få lite sol på våra väldigt vita kroppar. Och så blev det. Vi unnade oss väldigt god mat, plockmiddagar på stranden och många timmars slumrande på stranden i solen. Fanns inget mer att begära i livet där och då! En av dagarna bestämde vi oss för att hyra cyklar. Vi hade hört att det fanns en mysig by straxt utanför Nice som hette Villefranche sur mer och som hade en rätt trevlig cykelväg till sig. Dit tog vi oss. Man cyklade upp i bergen rätt högt, vilket var rätt svettigt i värmen, men verkligen värt när vi väl var framme. På plats åt vi middag vid havet och badade.

Under tiden vi var i Nice var det även midsommarafton, vilket vi självklart skulle fira! Dagen till ära tog vi tåget till Monte Carlo, Monaco, och dukade upp en midsommarlunch på en stenmur en bit upp på en klippa/höjd så vi fick utsikt över staden och hamnen. Som vanligt så var vädret betydligt sämre just på midsommarafton haha.. Tydligen ingen skillnad vart man i världen befinner sig hehe. Men temperaturen var varm så det var inga problem att spendera dygnet utomhus. Vi åt vår lunch, drack bubbel och tog oss sen ner mot en betongtrappa som agerade badplats. Där fortsatte vi dricka vin, lyssna på musik och titta på havet. En fransman kom fram till oss och hade känt igen vår svenska. Tydligen hade han en svensk vän som bodde i monaco och som han tidigare under dagen firat midsommar med. Han ringde sin svenska vän, som efter typ 20 minuter dök upp med ännu en svensk. Det bästa av allt var att dom hade tagit med sig snaps till oss så att vi skulle få fira midsommar på svenskt vis med nubbe och små grodorna - så roligt! Midsommarkvällen spenderade vi sen i Nice med middag på stranden i solnedgången och dans på en salsaklubb. Ett annat sätt att fira midsommar på än vad jag gjort tidigare hemma hehe!

Italien
Vårt sista land att besöka blev Italien och där gjorde vi en del stopp. Den första staden vi besökte var Genua, en stad vi egentligen inte kände att vi från början verkligen ville se men det blev lite tvunget att åka dit för att "mellanlanda" för att ta sig vidare till nästa stopp. Vi var ändå rätt taggade sen på att åka dit, för vi hade läst att det var en hamnstad och på bilder såg det väldigt vackert ut. När vi kom dit blev vi dock lite besvikna. Det såg inte alls ut som vi hade tänkt haha.. Det kändes lite smutsigt och många byggnader var trasiga och igenbommade. Inte alls den där vackra staden vi hade googlat fram heh. Men men, vi knallade till vårt hostel som låg kanske 15-20 minuter bort från tågstationen. Inte så långt kan man tycka, men det låg högst upp av en väääldigt lång uppförsbacke som kändes som en evighet att gå upp för med ryggsäckarna. Lagom varma kom vi fram till hostlet (Castle Hostel). Det var dock värt mödan. Väldigt mysigt hostel som faktiskt påminde om ett slott. Stenmurar runt och lite torn. Väldigt fräscht också! Vi bodde i ett 6 personersrum tillsammans med en amerikan och en spanjor. Amerikanen var himla trevlig medan spanjoren var mest jobbig. Höll på och tände lamporna när vi försökte sova och visade ingen respekt för oss andra som bodde i samma rum.

Hur som helst. I Genua gjorde vi egentligen inte så mycket. Det var ju trots allt midsommardagen. Vi gick runt i hamnen, kollade lite vid den afrikanske marknaden som var just då, satt på en uteservering och drack läsk, låg på en parkbänk och vilade ögonen lite och letade efter matställen. Vi åt bland annat vår första italienska pizza vilket var gudomligt gott.

Dagen efter åkte vi till Venedig. Det tog ganska lång tid att ta sig dit, så även om vi åkte från Genua på morgonen kom vi inte fram till Venedig förrän lunchtid/straxt efter lunch. Väl där möttes vi av både åska och regn tyvärr. Medan vi väntade ut regnet gick vi in i en "butik" där man kunde designa sin egen magnumglass. Det blev väl mer eller mindre vår lunch för dagen haha.. Väldigt gott! Regnet slutade rätt snart och vi gick runt på gatorna och i Venedigs gränder. Det fanns såklart mängder av souvenirbutiker som vi kunde döda lite tid i medan vi väntade på att vädret skulle lätta. Jag såg en vinkork i ett skyltfönster som jag bara var tvungen att ha med mig hem, oavsett hur mycket den kostade, så jag gick in och köpte den. Hur mycket den kostade vill jag knappast dela med mig hehe.

Det dröjde inte länge till vädret sprack upp och vi fick lite sol på oss. Lagom tills dess började vi bli ölsugna och även hungriga. Först satte vi oss på ett mysigt ställe och tog en öl, för att sedan leta reda på en restaurang. Vi gick över en liten bro och in i en liten liten gränd, och där fanns ett växtbeklätt valv som jag av en slump tittade in i. Tvärstannade och bara "HÄR SKA VI ÄTA". Där inne låg en mysig uteservering med massa växter kring borden. Sagt och gjort satte vi oss och mättade magarna. Senare på kvällen skulle vi ta ett nattåg från Venedig till Rom, och i väntan på att klockan skulle slå 00:08 (när tåget skulle avgå) köpte vi lite frukt och lite öl, satte oss på en trappa ner mot en av kanalerna och satte igång lite musik. En bättre kväll i Italien helt enkelt!

Första dagen i Rom var varm. Det var 35 grader i skuggan och inte ett moln någonstans. Såklart härligt med bra väder, men att gå runt på gatorna i en storstad i stekande hetta är inte att rekommendera. Men vi gjorde det, för vi ville ju inte missa staden bara för det! Vi tog oss till Vittoriano, Colosseum, St Peterskyrkan och änglarnas bro innan vi var nöjda med dagen. Vi hade ju trots allt GÅTT mellan alla sevärdheter så både fötter och huvud värkte. När vi var i St Peterskyrkan gick vi upp till toppen av kyrktornet och kollade ut över Rom på höjd. Så fint! Andra dagen i Rom tog vi oss ut "på landet", till en stad som heter Frascati. Det tog cirka 20 minuter att ta sig dit med tåg, och planen var en rundtur i stan och sen ut på en vingård där. Under rundturen berättade vingårdsägaren lite om staden och dess historia, vi fick smaka på lokalt bröd och prochetti (hur gott som helst). Vi fick sedan skjuts ut till vingården som hon drev tillsammans med sin familj. Där fick vi lära oss om druvorna som används, om hur de tillverkar vinet, om deras lagring nere i jordkällaren och såklart även smaka på deras viner. Väldigt trevlig aktivitet ute på ett så himla fint ställe. Vi alla kände att vi gärna hade stannat kvar där på den där gården, istället för att bo i Rom med sina typ 3 miljoner invånare. Vinet vi fick smaka var deras egna och det vita var så gott att jag var tvungen att köpa med mig en flaska hem. Som avslut på vår utflykt till Frascati blev vi bjudna på lunch "i stan". Väl tillbaka i Rom ägnade vi eftermiddagen och kvällen till att äta lite avslutningsmiddag på en lite finare restaurang. Det var Linns sista dag på resan då hon åkte hem lite tidigare än oss andra, så vi lyxade till det lite. Efter middagen gick vi till Fontana di Trevi och tillsammans kastade vi i varsitt mynt och la en önskan.

Morgonen därpå följde vi Linn till flygplatsen i Rom och kramade henne hejdå. Stämningen när hon försvann i gaten var lite ledsam. Det kändes verkligen att det var en person som fattades på resan. Men vi ryckte upp oss, tog oss till resans sista stopp - Neapel. Även här bodde i tillsammans med andra i ett 6personersrum och det var ett fräscht hostel vi hittade. När vi kom till Neapel var vi vääldigt hungriga så vi frågade en av dom som jobbade på hostlet om han kunde rekommendera ett bra ställe nära. Vi fick ett namn och en vägbeskrivning på en karta. Men, hur vi än gick och försökte hitta dit så kom vi inte rätt. Tog en evighet, men när vi väl kom rätt så var det knökfullt och dom pratade ingen engelska alls haha.. Såå det var inte alls lätt att äta där, varpå vi bestämde oss, trots hungrande magar, leta vidare. Vi hittade en pizzeria i en gränd och det fick bli vår lunch! Beställningen där blev rätt komisk. Kvinnan som tog emot oss pratade knagglig engelska så ett tag undrade jag om jag skulle få något annat än torr pizzabotten och champinjoner på min pizza haha. Men hon satte beställningen felfritt, tack och lov!

Vi stannade i Neapel i två nätter. Vi gjorde egentligen inte jättemycket sightseeing i staden, utan vi mös mest och ville komma åt de sista soldagarna på resan. En av dagarna tog vi en buss ut lite utanför stadskärnan för att hitta till en strand vi fått tips av. Vi bad busschauffören att säga till vid en viss hållplats för att vi skulle hamna rätt. Tyvärr sa han nog inte till riktigt där vi ville, utan för tidigt. Vi tror det blev en miss i kommunikationen om vilken strand vi skulle till. Istället för en lång, mysig strand så hamnade vi på en minimal strand där det knappt fanns plats att ligga och med glassplitter i strandkanten. Lite besvikna tog vi rätt snart bussen tillbaka in mot stan, för att istället lägga oss nere i en liten hamn som låg centralt. Man fick visserligen ligga på stenplattor och bada från en trappa, men betydligt bättre än att få glas i fötterna hehe. Solen värmde ju lika bra där så vi var ändå rätt nöjda! Samma kväll åt vi middag på en uteservering nere vid vattnet och jag fick mitt livs starkaste grogg. Tror det luktade alkohol två bord bort från mitt glas haha!

Dagen därpå tog vi en taxi till flygplatsen i Neapel och flög sedan hem till Skavsta, Svergie. Därifrån hade vi bokat en buss som tog oss raka vägen till Linköping. Första natten i min egen säng går inte att beskriva!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

De sista poängen trillar in och det sista firandet närmar sig. Hittills har vi skålat och skramlat för den sista tentan, för det sista på schemat och för den sista sittningen. Kvar består en sista, stolt hyllning till oss själva. Examensceremonin på lördag. Ett tillfälle då vi kan, för första gången, kalla oss för sjuksköterskor. Ett tillfälle som vi ska sträcka ordentligt på våra ryggar och äntligen ta emot sjuksköterskebroschen!

Den här terminen har gått så otroligt fort. Jag minns i januari att jag sa till mig själv att göra den här terminen minnesvärd. Jag sa till mig själv att verkligen njuta av de sista månaderna som student och ta vara på den här tiden tillsammans med mina klasskompisar - för som ni känner igen så kommer aldrig tiden som student åter. Det har jag också gjort. Så mycket roligt som vi har gjort tillsammans och så många minnen som skapats. Tack vare sjuksköterskeprogrammet har jag träffat vänner för livet. Vänner som jag tillsammans med kommer rädda liv. Vilken häftig känsla!

En annan häftig känsla är att jag om 4 dagar sitter på ett tåg bort från Sverige tillsammans med Carro, Linn och Lisa. Mina tjejer som finns där både när vi är glada, ledsna eller helt enkelt förbannade på varandra. Tillsammans ska vi göra en resa som jag har drömt om sedan jag var liten och en släkting till mig berättade om att han gjorde när han var ung. Han berättade att han tågluffade genom Europa på ett Interrailkort. Redan i den stunden (kan jag ha varit 10 år?) visste jag att jag också ville göra det. Så, på måndag klockan 06:69 avgår ett tåg från Linköping resecentrum och vidare ut från Sveriges gräns. Det känns fortfarande så overkligt att jag, på måndag, inte bara startar en resa som jag drömt om i cirka 14 år utan jag är också klar sjuksköterska. Så, de här sista dagarna består av att fixa det allra sista. Både inför examen och inför resan. Även lite mental förberedelse. Vi alla fyra som åker på luffen är väldigt planerande människor egentligen men under den här resan övar vi på att "ta det som det kommer". Vi har bokat in ett enda boende hittills och det är för första natten. Det känns lite ängsligt men ändå spännande!


Och just ja - nu för tiden har jag två ettåringar här hemma. Jag pratar såklart inte om några ungar (såna vill jag inte ha riktigt än), jag pratar såklart om kissarna. I tisdags fyllde Bilbo ett år så nu börjar han också bli en stor kisse!

Likes

Comments

Känner ni igen känslan av att ni är lite osäkra på en sak? Att ni kanske tror det är rätt, men magkänslan säger er något annat? Trots att magen säger åt er att gå åt ett annat håll så envisas ni med att fortsätta i samma riktning? Och känner ni då igen känslan när ni faktiskt låter den där gnagande känslan börja styra, och plötsligt så bara vet ni att det var rätt att avvika från er väg - för att ta en helt annan?

Livet i dess härlighet rullar på. Sjukligt fort. Jag vet knappt vad jag har haft för mig i april förutom att äta, sova, befinna mig på praktik eller syssla med skolsaker. Tror inte en månad någonsin gått SÅ fort. Jag har, sedan länge, haft en lång to-do lista för aprilmånad och ett tag kändes det som lite av en omöjlighet att orka med alla dessa måsten under en väldigt kort, intensiv period. Men - det gick. Riktigt bra också. Under 8 dagar hade jag både praktiska och teoretiska NKSE-examinationen, jag skulle försvara mitt och Ottos examensarbete och så skulle vi opponera på en annan grupps examensarbete. Förutom detta hade jag även praktik 7 av dagarna. Med andra ord blev det tidiga mornar och sena kvällar, utan ledighet.

När allting var avklarat väntade fem dagar i Uppsala på mig, vilka jag spenderade med mina favorittjejer. Få personer ger mer energi än vad dom tar och dessa är några av dom. Våra fem dagar bestod av en blandning av mys, fest och häng. Vi har turistat (bockat av bland annat domkyrkan och slottet), vi har ätit hur mycket mat som helst, vi har legat nyvakna i sängen och skrattat tills vi fått ont i magen, vi har druckit en hel del vin och öl, vi har strosat runt i Uppsala stad tills våra fötter värkt, ätit lite för mycket chips och ostbågar, vi har dansat på nation och vi har upplevt ett Valborgsfirande utan dess like a la Uppsala-style. I vanlig ordning när jag träffar dessa tjejer så känner jag mig uppladdad. Plötsligt är det som att någon bytt batteri på mig och jag vill göra så mycket och blir så lycklig. Vilken lyx att ha vänner som får en att känna sig såhär!


Imorgon ska jag rocka min allra sista dag på min allra sista praktikplacering - efter imorgon kan jag slänga skylten med "Sjuksköterskestudent" käpp rätt åt h* och snart ersätta den med "Legitimerad sjuksköterska".

Likes

Comments

Idag fyller Zia år. Hon har bott med mig sedan hon var 14 veckor gammal och idag fyller hon redan ett år?! (och att Bilbo strax fyller 10 månader!) I mina ögon är hon fortfarande lilla snuttan som var sååå otroligt liten, men sanningen är ju att hon börjar bli en vuxen kisse nu. Att jag hade turen att just få Zia i mitt liv. Hon, och även Bilbo såklart, har dödat alla mina fördomar jag någonsin haft om katter (jag är ju ingen kattmänniska alls egentligen hehe) och jag har aldrig varit med om så tillgivna katter någonsin tidigare. Båda två ska alltid vara där jag är. Antingen ligga mellan mig och datorn, sitta i mitt knä eller ligga precis bredvid mig. När jag går och lägger mig ligger dom vid min sida och när jag vaknar är deras två nosar det första jag ser. Två genomsnälla själar som jag hoppas få ha med mig i livet i många, många år <3

-> Ziatheragdoll @ instagram <- 

Bilden togs för cirka 5 minuter sen när hon, i vanlig ordning, ska vara med mig framför datorn. Hon ser en aning tjurig ut men jag kan lova att det endast var kärlek och spinn i henne.

Likes

Comments

För någon timme sen fick jag för mig att jag skulle skriva lite mer på bakgrundsfaktan inför omvårdnadsseminariet. Nu, en timme senare, sitter jag med en skål popcorn och har skrivit ett ord sedan jag öppnade dokumentet. "Skallskador". Boken ligger bredvid mig, igenslagen. Anar att det inte kommer bli så mycket plugg ikväll trots allt. Men jag har åtminstone förberett mig för morgondagens två skolmoment, lägenheten är nystädad, tvättkorgen är tom och kissarna har fått både klor och päls ordentligt omskötta - så lite produktiv har jag väl ändå varit idag.

Idag har jag för övrigt haft ett skönt lugn över mig. Jag vet inte om det beror på att kua:n är färdig och godkänd eller om det bara är en sån dag. Oavsett orsak så är det en väldigt välkommen känsla. En annan väldigt välkommen känsla som infinnit sig idag är att livet har så mycket att ge. Det har snart på datumet gått ett halvår sedan jag gjorde kanske en av de största förändringarna i mitt vuxna liv och hittills har det lett till en resa som varit otroligt intressant - på många olika sätt. Det har lett till att vissa dörrar, kanske för alltid, har stängts. Men det har även lett till att andra, nya dörrar har öppnats. Jag har hittat tillbaka till gamla sidor av mig själv. Sidor jag gillar och gärna välkomnar tillbaka, och sidor som jag allra helst hade slängt in i en kista och låst in. Jag har även gett mig an saker jag tidigare tänkt inte hört hemma i mitt liv - men varför inte egentligen? Om det är nått jag lärt mig än så länge under det här året är att även om det är skitläskigt så är det värt att testa - att misslyckas är inte så jävla farligt.


Med det säger jag godnatt och bjussar på en bild från detta nyår - med detta gäng kring mig mår jag så himla bra

Likes

Comments

Ibland behöver man stanna upp, blunda och ta tillvara på de där härliga tillfällena i livet. De där tillfällena som alltid finns runt hörnet men som ändå på något sätt allt för ofta inte uppmärksammas. Idag har jag ett sånt tillfälle. Jag var ute på en promenad runt Stångån. Det fanns inte ett moln på himmelen och det var så varmt att jag var tvungen att ta av mig jackan. Längst med promenadspåret finns en brygga och när jag precis skulle passera den fick jag så stor lust att bara sätta mig där en stund. Tanke blev till akt, och plötsligt hade jag en av helgens kanske härligaste minuter - stängda ögon, musik i hörlurarna och en värmande vårsol mot ansiktet. I några minuter försvann allt vad examensstress heter. För en stund glömde jag till och med bort att jag befann mig mitt i centrala Linköping. Kunde mycket väl ha suttit ute vid en sjö långt utanför stadslivet. I några minuter var det bara jag, solen och musiken och det var helt fantastiskt.

Hela den här helgen har handlat om att "ladda upp batterierna" som man brukar säga. Hela veckan har jag sett fram emot en lugn helg för mig själv. I flera veckors tid har det varit fullt upp nästan varje fredag och lördag, vilket har varit fantastiskt roligt, men nu var det dags för lite egentid. Jag avslutade veckans vardagar med att i fredags äta godis under täcket i sängen tittandes på Grey's anatomy och jag startade lördagen med en lång sovmorgon. I lördags träffade jag även mamma för en mysig stund på stan med lunch och fönstertittande tillsammans (och en och annan pryl köptes). Lördagseftermiddag spenderas dock ensam hemma med kissarna. Satt och målade i säkert 2-3 timmar, drack stora mängder te och framåt kvällen tappade jag upp ett bad, tände ljus, hade igång lite mysig musik och läste en bok. Ni kan nog föreställa er hur gott jag sov den natten!

Idag har det också varit en fin dag. Förutom min promenad så är hela lägenheten nystädad, jag har lagat matlådor till veckan, har röjt undan en del plugg och lite andra måsten och har dessutom tvättat precis allt i tvättkorgen. Nu i eftermiddag har jag även umgåtts med Cornelia och Niklas. Druckit te, fikat och myst i deras soffa. Vilket avslut på en himla bra vecka!

Stångån idag

Likes

Comments

En måndagkväll som denna sitter jag bänkad med ett par böcker vid skrivbordets ena sida. På andra sidan av skrivbordet står en powerking. Dricka energidryck kl 19 en vanlig måndag? Det hör inte till vanligheterna! Men idag har jag varit så fruktansvärt trött att jag inte alls skulle orka plugga utan koffein i mig. Då jag inte dricker kaffe och heller inte kan dricka sisådär 5 koppar te på raken fick det bli denna variant av energi i flytande form. Tänkte vara en ambitiös person som redan nu påbörjar ett arbete som ska vara inlämnat 15 maj. Känner mig lite knäpp som börjar med det nästan två månader innan deadline men ju mer jag betar av nu desto skönare senare i terminen. Så, kämpa Fanny!

För övrigt hade jag introduktionsdag på KUA (Klinisk Undervisningsavdelning) idag. Fick träffa läkar-, biomedicinsk analytiker-, arbetsterapeut- och fysioterapeutstudenterna jag och mina klasskompisar ska arbeta tillsammans med i två veckor. Fick ett superbra intryck av både teamet och av avdelningen i stort. Så det här kommer nog bli två roliga veckor, även om jag redan nu saknar akuten (är tillbaka där vecka 14).

Jag hade förresten en väldigt bra helg. I fredags var mina gymnasietjejer, vilka annars är utspridda i olika städer här i Sverige, samlade i Linköping och vi hade en himla trevlig kväll på Pinchos och därefter på Harrys. I lördags hade jag också väldigt trevligt. Gick på hockey med pappa och några fler. LHC-Brynäs spelade i Saab Arena och otippat nog blev LHC totalt utklassade. Sjukt kul att se den matchen live!

Anyway. Jag ville nog mest bara berätta att jag lever. Nu ska jag återgå till mitt plugg och försöka få Bilbo att inte trampa på alla tangenter på datorn! (bilden är tagen vid Stångån igår morse vid 8-tiden - så härligt!)

Likes

Comments

God förmiddag! Efter denna legendariska helg hade jag noll söndagsångest. På fredagen lämnade jag in ledarskapsrapporten vilket var en bragd i sig. Själva uppgiften var väl egentligen inte svår men så otroligt långtråkig och de väldigt otydliga anvisningarna för vad som förväntades gjorde att rapporten tog betydligt mer energi än den borde ha gjort. Så att klicka på "skicka in" var en härlig känsla. På kvällen fick jag även reda på att mitt arbetsteam på akuten här om dagen fick en Dagens ros utav en patient. Den känslan var ännu härligare! Ännu senare på kvällen mötte jag upp Lisa för att dricka en öl eller två på Harrys. Klockan tickade på och vi blev kvar på Harrys till natten och tillbringade lite tid på schlagerdansgolvet - vilken dag!

På lördagen var det strålande sol och jag mötte upp Nathalie för en sväng på stan, lite lunch och även en fika. Väl hemma från stan kom Linn, som annars bor och pluggar i Kalmar, på besök hemma hos mig. Hon stannade till kvällen och stack sedan iväg på andra äventyr. Jag åkte också iväg på lite äventyr tillsammans med lite vänner. Vi förfestade i en korridor i Ryd och kring 00-tiden cyklade vi mot Kårallen för att dansa till Mange Schmidt. Kan typ bara två av hans låtar så kände inte direkt igen musiken men så fort "Glassigt" och "Giftig" spelades kunde vi åtminstone sjunga med i refrängerna! En kul kväll!

Idag är det vecka 11. Känns nästan lite konstigt att det redan passerat 10 hela veckor av året och att vi redan är inne på halva mars. Jag har ingen "vanlig" kalender utan jag har ett helt tomt block där jag målar upp mina vecko- och månadsöversikter för hand och insåg idag att det var dags att börja göra april. I och med att jag går halvnatt (18-02) ikväll har jag passat på att ha en mysig förmiddag bestående av musik, tedrickande och måla i min kalender. Men ska strax ställa mig och fixa lite lunch, och efter lunchen ska jag ägna lite timmar åt plugg. NKSE (Nationell klinisk slutexamination - där vi tentas av på alla tre åren) närmar sig och jag vill börja plugga i god tid för att slippa känna mig så stressad.

månadsöversikt - april

Likes

Comments

Bland det mysigaste jag vet är att vakna upp på en sovmorgon och det första jag ser är en totalt avslappnad Bilbo och Zia i sängen med mig. Jag vet inte hur bekanta ni är med hur ragdolls brukar sova men ett karaktäristiskt drag är att dom gärna sover på rygg med alla fyra ben utfläkna åt varsitt håll. Zia kör ofta den stilen medan Bilbo brukar ligga helt pladask på sidan. Det är något särskilt rofyllt med att bara ligga stilla och titta på när de små liven andas lugnt. Och så fort jag rör mig det allra minsta brukar dom titta upp, gäspa och krypa ännu närmare mig. Hela kroppen fylls av lycka och kärlek.

Igår gjorde jag sista passet av min första vecka på akuten. Jag har egentligen inte gjort så mycket själv utan snarare svansat min handledare. Vi kom överens om att jag första veckan försöker vänja mig vid tempot och lära mig hur man arbetar på akuten - både i teamet och hur rutinerna ser ut. Det har varit otroligt roligt men också otroligt uttröttande. Visst att jag brukar vara helt slut efter första dagarna på en ny praktikplats men detta är något utöver det vanliga. Men jag känner mig redan så hemmastadd. Från och med att jag tog första steget inne på akutmottagningen kände jag att det är här jag hör hemma! Nästa vecka kommer jag börja ha egna patienter och ska alltså börja stå mer på egna ben. Jag är så sjuuukt taggad!

Annars med livet då? Det rullar på. Om 92 dagar tar jag examen och det känns som att det finns en hel del toppar kvar att klättra över. En ledarskapsrapport och ett seminarium i, en paneldebatt, en praktisk NKSE-examination (blir bedömd när jag har en patient på min praktik) och en teoretisk NKSE-examination (examineras på alla terminer från utbildningen), KUA (Klinisk Undervisningsavdelning), framläggning och opponering i examensarbetet och ett omvårdnadsseminarium. Utöver detta består det 6 veckor kvar på praktiken också. Det är mycket som ska hinnas med på dessa 3 månader. Det känns lite tungt från och till men samtidigt så spännande. Alla lösa trådar börjar knytas ihop och känslan av att jag faktiskt snart presenterar mig som "Fanny, sjuksköterska" istället för "Fanny, sjuksköterskestudent" är väldigt välkommen.


Såhär ser det oftast ut när kissarna har gått och lagt sig i sängen för att sova. På bilden något yngre, men lika söta idag!

Likes

Comments

Jag sitter vid köksbordet i min nya lägenhet, har lite musik i bakgrunden och dricker kopp efter kopp med te. Idag är jag ledig från campus och det har jag verkligen förtjänat. Jag och Otto skickade igår in det första, fullständiga utkastet på vårt examensarbete till vår handledare. Vilken skräck och lättnad på samma gång. Tänk om vårt arbete blir sågat? Tänk om vår handledare inte alls förstår hur vi tänkt gällande kopplingen mellan vårt syfte, vårt resultat och vår diskussion? Så mycket nervositet men samtidigt är jag så lycklig att ha klickat på den där "skicka" knappen. På tisdag får vi tillbaka feedback - tills dess tänker jag leva på känslan att hela världen är till mitt förfogande!

Planen för dagen var att slutföra en inlämning i ledarskap. Har jag öppnat dokumentet? Har jag öppnat böckerna? Har jag skrivit en enda mening? Nej. Har jag prokrastinerat? Väldigt mycket! Idag insåg jag hur länge sen det var jag satt med ett enkelt tomt, vitt papper framför mig med en penna i handen. Kan inte ens minnas när jag senast tecknade? Det är lite lustigt det där. Hur något man älskat att göra plötsligt blivit bortglömt mitt i vardagens hetsiga måsten. Därför bestämde jag mig för att skjuta undan plugget för idag och istället bara teckna utan att egentligen tänka så mycket. Är helt klart nöjd med detta beslut.

Den här helgen kommer att bli en fin helg. Ikväll ska jag och Cornelia dricka lite gott vin, äta jordgubbar doppade i choklad och bara mysa. Imorgon får jag finbesök gånger två. Först mamma som ska hjälpa mig och flyttstäda den gamla lägenheten och sen ska vi strosa runt på stan lite. Senare på eftermiddagen kommer älskade, saknade Nathalie till Linköping för att på kvällen fira att en gemensam vän precis fyllt år!

Just ja, något jag glömt berätta. Vecka 10 kommer jag att gå ut på min sista praktik på sjuksköterskeprogrammet. Fick drömmarnas drömplacering - i 7 veckor kommer jag att ränna runt på akutmottagningen på US Linköping och ha hand om akutpatienter! Kunde inte ha önskat mig en bättre placering och jag är så taggad att jag knappt kan sätta ord på det!


Likes

Comments