Header

Sista dagen i september! Jag vet inte riktigt när den officiella gränsen för sommaren tar slut men för mig är det i alla fall verkligen höst när oktober träder in. Nu väntar kyliga, vackra höst dagar, mys i soffan under en filt med levande ljus och en kopp te samt regn och rusk mot fönstret. På något sätt så sörjer jag ändå inte att sommaren är över. Jag kan ibland komma på mig själv att uppskatta när dagarna blir lite kallare och mörkret smyger på. Det blir så mysigt! 

Idag är det även exakt en vecka kvar till terminstentan. Hela veckan har jag ägnat åt att göra mitt terminskompendie bättre och även lägga till sånt som jag inte hunnit med under scenarioarbetet. Börjar äntligen se ett slut på all fakta som ska skrivas in i det där kompendiet. Mitt mål är att vara klar tills på måndag så att jag på måndag morgon kan ta cykeln till universitet, gå ner till medicinska biblioteket och skriva ut kompendiet till pappersform. Dock innebär det troligtvis att jag måste plugga lite även nu i helgen (försöker annars undvika det för min egen hälsas skull, ni vet det där med stress). Ska försöka röja bort så mycket som möjligt idag så jag slipper sitta på lördag och söndag! 

Hur som helst. Förutom plugg har jag lite roligt inplanerat till helgen. Idag ska vi till Ikano och handla lite till katterna. "Roligt?" kanske ni tänker nu haha.. Men jag älskar att glo runt i djuraffärer. Hittar alltid något roligt nytt till kissarna förutom typ det vi kom dit för (mat, kattsand...). Klockan 20:15 ikväll har vi bokat bord på Pinchos nere på stan. Funderar redan nu på vad jag ska beställa ikväll. Sötpotatis, kycklingspett, vitlöksbröd.. alltså maten där är så god! Imorgon ska jag iväg på fest. I universitetslivet är hela den här helgen en stor festhelg - Le Mans. Det är en tredagars fest med trampbilstävling, kravall och eftersläpp. Jag gick inte i torsdags och igår men ska i alla fall gå imorgon - kommer bli roligt! 


hittade en gammal bild på en yngre, osminkad mig. Är nog max 18 år här. Snart 5 år sedan - galet! 

snapshot-749

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Idag startar tenta-p och det är 10 dagar kvar tills vi sitter i tentasalen och skriver vår allra sista terminstenta! Förstår ni hur otroligt overkligt det låter? Den sista terminstentan. SISTA. Sen kommer vi såklart ha examinationer i form av skriftliga tentor i termin 6 också men inte terminstenta i den anda som vi hittills haft varje termin (förutom termin 1 då). Vi räknar ner, vi är lyckliga, vi är stressade och vi är miserabla. Många blandade känslor. Snart har vi genomgått den här otroligt intensiva 6 veckors perioden där vi har lärt in all denna termins teori. Äldre kursare hade rätt – det är sjukt stressigt och man kan inte släppa tanken på plugget, men det kommer vara så värt när tentan väl är skriven.

Men, jag har försökt att koppla bort plugget ibland. Bland annat i helgen och igår. Helgen var nästan helt pluggfri. Behövde unna mig lite lugn och ro och att bara vara hemma och mysa. Tackade nej till allt vad fest och stök hette för att istället mysa framför en film och krypa ner i sängen tidigt. Hur skönt som helst! I söndags blev det dock lite sent. Jag och Fredric mötte upp två vänner nere på en bar i stan för att äta lite mat tillsammans. Jag drack visserligen alkoholfritt hela kvällen men ändå slutade det med att vi kom hem sent och sömnen inpå måndag blev lite dålig. Men roligt hade vi och det var ändå skönt att umgås med lite vänner

Igår var det lite allt-i-allodag. Först träffade jag studiesocialt ansvarig i kåren för att tillsammans med honom revidera lite utvärderingar och planera inför mitt allra sista att göra som mottagningssamordnare. Den här veckan eller nästa kommer det att börja eftersökas en efterträdare till mig! Efter mötet med honom träffade jag Otto, min exjobbpartner. Vi kommer ha ett idéseminarium måndagen efter tentan och inför det ska vi ha finlirat på syfte och metod på vårt examensarbete samt börjat med lite databassökning. Så det gjorde vi! På eftermiddagen kom lite tjejer hem till mig för tidernas kafferep. Vi bakade äppelpaj, drack te och kaffe och bara pratade hela kvällen. Fantastiskt paus i stressen och så välbehövligt för många av oss!


En trött, 15 veckor gammal Bilbo. Han verkar trivs så bra här hemma med oss och Zia. Zia och han har dessutom blivit riktigt bra vänner som sover, gosar och leker tillsammans hela tiden. De går till och med på toan tillsammans haha.

Likes

Comments

Hej på er!
Igår spenderade jag hela eftermiddagen på Clinicum med halva klassen. Vi hade färdighetsträning om sår. Vi började med en teoridel. Där gick vi igenom vilka olika sår det finns och hur de uppkommer. Därefter pratade vår lärare om olika förband och gick igenom när och hur man använder de olika förbanden. Under tiden skickades de olika prylarna runt och vi fick klämma, känna och testa. När vi gått igenom teorin delades vi in i små grupper på 5 studenter och fick ett patientfall. En Vera med Parkinsons sjukdom, insulinbehandlad diabetes, ångest, depression, rökare och minskad matlust. Hon hade haft ett bensår i över ett går som nu de senaste två månaderna blivit mycket förvärrat samt fått ett nytt uppkommit sår under ena foten. Vår uppgift var att göra en vårdplan för Vera. Vi behövde alltså ta en datainsamling, göra en bedömning av båda såren, lägga upp en plan på hur det ska omläggas om tas om hand, hur vi ska förebygga att såren blir större eller att hon får fler sår. När man pratar om sår är inte bara själva såret viktigt utan helheten av patienten. Att hon är rökare försämrar hennes kärl och därmed förutsättningarna för sårläkningen. Att hon är deprimerad försämras också sårläkningsprocessen. Dessutom måste vi gå i botten med hennes minskade matlust. Varför? (depression? på grund av att såret luktar? osv). Näring, och då några särskilda näringsämnen, är viktiga för sårläkningen. När vi bestämt oss för en vårdplan, innehållandes en plan för hela Vera, i våra grupper hade vi en stordiskussion och jämförde och pratade om hur vi alla olika grupper hade velat göra. Vi var relativt eniga!

Det var lite kort vad vi gjorde igår. Nu när man går i T5 förväntas man kunna göra sånt här. I termin 1 och 2 kändes det så långt bort. Bara "herregud? ska jag klara av att lägga upp en vårdplan för en patient?! Hur ska jag veta vad patienten är i behov av?!". Igår kändes det inte alls lustigt, utan mer naturligt. Tiden går av bara farten och man märker inte alltid hur långt man kommit och hur mycket man faktiskt utvecklats. Det är först när man tänker tillbaka till början och jämför med nu som man blir lite förvånad. Shit, jag är snart färdig sjuksköterska!


Vi övade även på att lyssna på olika artärer med en doppler igår. Jag agerar försöksperson då jag gjorde det här dagligen i somras på kärlkirurgen. Hade tydligen 98 mm Hg (systoliskt) i handlederna och mellan 110-120 mm Hg i fötternas artärer (systoliskt).

Likes

Comments

Idag är den bra dag! Egentligen utan någon större anledning. Bara känner mig så himla.. nöjd? Kan kanske ha att göra med att livet i lägenheten inte längre består av ständiga att kattmorrningar, fräsningar och slagsmål? Är inte ens orolig längre. Förut kunde man ha lite klump i magen när de började gå nära varandra - kommer de att slåss? kommer det räcka med lite fräs? Kommer de att ignorera varandra? Man visste helt enkelt inte. Nu är jag inte ett dugg orolig över att de ska bli ordentligt osams (även om det fortfarande ibland blir lite irritation mellan dom). De har börjat leka tillsammans och både sover i sängen samtidigt utan problem. De ligger till och med nära varandra då och då utan att Zia blir arg (det är främst Bilbo som kryper närmre och närmre Zia när hon lagt sig).

Skolan då? Ren och skär stress. Vi är nu inne på slutet av vår tredje vecka på terminen vilket betyder att den där terminstentan börjar komma riktigt nära. 7 oktober är det dags. När jag kollar över allt vi ska hinna lära oss tills dess så förstår jag inte riktigt hur vi ska hinna? Äldrekursare har varnat oss för att den här teoridelen av terminen är sjukt stressig och intensiv och man kan milt säga att de har haft rätt hittills. Men bara att bita ihop. Efter terminstentan är det dags för VFU och examensarbete - något positivt väntar runt hörnet!

Idag ska jag äga mig åt att läsa om sårläkningsprocessen, fylla på med lite patofysiologi på demenssjukdomarna (fick lite litteraturtips igår på basgruppsmötet!) och påbörja nästa scenario som handlar om osteoporos (benskörhet). I eftermiddag har jag färdighetsträning med just sår!

Likes

Comments

Hej hallå!

Vi hämtade äntligen vår lille kille Bilbo (Enmarken's Bilbo) i fredags. Som vi väntat och längtat! Både för vår egen skull men även för Zias. Nu skulle hon äntligen få en kamrat att gosa och leka med när vi inte här hemma!

Resan dit och hem tar cirka 8 timmar totalt. Bilbo skötte sig fint i transportburen större delen av färden. Det var väl egentligen bara de första minutarna som han tyckte var värst. Då satt han och skrikjamade i buren stackarn. Men tillslut tystnade han och sen sov han nästan hela vägen hem. Väl hemma började väl egentligen det jobbiga. Jag har ingen tidigare erfarenhet av att sätta ihop två katter i ett hem men som vi har pluggat på, läst och pratat med erfarna kattägare och uppfödare. Allt för att sammanfösningen skulle bli så bra som möjligt. Tror faktiskt vi lyckades göra det relativt smärtfritt - även om de inte är kompisar än såklart.

Det har varit mycket fräsningar, lite boxningar med tassarna och väldigt mycket missnöjt prat. Allt från Zias håll så klart. Bilbo har någon enstaka gång fräst tillbaka men han är inte den som "börjar", utan det är Zia. Inte så konstigt, helt plötsligt har det som tidigare varit hennes plötsligt blivit hans också. Skitkonstigt ju haha. Tidigare hörde man typ aldrig Zia säga nått men nu går hon omkring och pratar hela tiden hehe.

Men! Vi märker så stor skillnad från i fredags och idag! I fredags fick inte Bilbo vara någonstans utan att Zia fräste och jagade bort honom men nu har de kommit så pass långt att de kan ligga och sova nära varandra i soffan och sängen. Helt fantastiskt! Sen blir det lite missnöjt prat och en och annan fräsning ibland i sängen (typ när Bilbo rör sig och Zia inte riktigt var beredd på det). Sakta men säkert går det framåt! Jag tror definitivt att de kommer att bli polare, bara de får lite tid på sig!

Bilbo då, hur är han? Helt underbar! Supergosig och tillgiven. Busar lite mer intensivt och hårdhänt än Zia, pratar väldigt mycket (men det kan ju vara tillfälligt då han säkert också är lite missnöjd med Zia haha) och så himla söt! Känns som att han kommer växa upp och bli en fluffig, stor och gosig kille. Vi är så lyckliga över att han flyttat hit! (Zia kommer nog bli nöjd hon med snart).


Likes

Comments

Dagen har knallat på fort. En föreläsningsförmiddag om Parkinsons sjukdom och därefter ett åkande i Tornby. Vi shoppade matskålar, vattenskålar, lite "bra-att-ha" och massor av leksaker inför fredag. På fredag hämtar vi äntligen hem vår lille lurvige kille Bilbo!

Kvällen har spenderats med tacos, mys och alldeles för lite plugg. Så satte mig framför datorn och böckerna för en liten stund sen - måste ju göra något, scenariot ska vara klart på torsdag! Till plugget har jag Johnny Cash och Zia (som äter på datorn) som sällskap!

Här är förresten en rolig sak att berätta. Förra sommaren fick jag äran att möta en äldre herre som kom på kanalen i en roddbåt. "Har du rott hela vägen hit?" undrade jag såklart. Mycket riktigt - han hade rott från Vaxholm och fortsatte ner till Vättern. Nu i efterhand har han skrivit en bok, tillägnad sitt barnbarn, om sin resa med båten. I ett kapitel nämns vårt möte. Förra veckan fick jag ett paket i brevlådan från "rodd-mannen" innehållandes just boken - så roligt!

Likes

Comments

FREDAG! TJOHO! Eller? Har inte riktigt den känslan om jag ska vara ärlig. Missförstå mig inte nu, jag äääälskar Nolle-p, men i och med att det är aktiviteter ikväll och imorgon vid lunch (samt alla andra vardagar haha) så försvinner lite av den där lediga känslan denna eftermiddag. Nu behöver jag ju såklart inte medverka på precis allt och det kommer jag heller inte göra (räcker med att ha varit Nollan själv två gånger redan - man blir så jäkla trött efter nollningen), men ikväll och imorgon har jag i alla fall bestämt mig för att vara med Nollan. Ikväll ska jag hänga med sjuksköterskenollan och imorgon är det tävling mellan alla medfaks program.!

Sååå, jag sitter och pluggar fram tills det är dags för nolle-p aktivitet. Och jag måste plugga imorgonbitti innan nästa nolle-p aktivitet för att hinna med scenariot tills nästa vecka. Så jag är väl egentligen frivilligt upptagen på min ledighet kan man säga. Det är ju dock bara nolle-p en gång per termin och dessutom mitt allra sista nolle-p som jag är engagerad i så man vill ju passa på!


Annars då? Vi köpte en drös nya leksaker till Zia (och Bilbo som inte riktigt flyttat hit än) igår. Bland annat en tunnel som hon ÄLSKAR. Världens bästa grej tydligen. Hon flyger in och ut i den där tunneln hela tiden och har skitkul!

Likes

Comments

Andra dagen på termin 5 har passerat. Hittills har vi haft 4 föreläsningar vilka har handlat om den naturliga åldringen (vad händer egentligen i kroppen?), hur läkemedelseffekter förändras med åldern och varför, mycket annat kring just läkemedel och den äldre patienten, en kort inblick i psykisk ohälsa och lite om patientsäkerhet. En salig blandning av aspekter med vara en patient från den äldre generationen!

Förutom plugg är det ju nolle-p just nu! Jag sitter ju med som mottagningssamordnare i kåren vilket gör att jag är med nu under nolle-p (min post har ju till och med ordet mottagning i sig hehe). I måndags träffade jag MedBi-nollan (medicinsk biologi), igår träffade jag LOG-nollan (logopeder) och idag ska jag få träffa LÄK-nollan (läkare). Även om jag tyvärr inte hinner lära känna någon nollan när jag träffar dom såhär (så många på så kort tid) så är det ändå superroligt att hälsa dom alla välkomna till vårt fantastiska universitet och den medicinska fakulteten!

Annat idag då, förutom att träffa LÄK-nollan? Amela och Otto följde med mig hem en sväng efter sista föreläsningen. De ville hälsa på lille Zia här hemma. Blev lite lek och gos. När dom hade gått hem satte jag mig vid datorn och upp i knät skulle kissen. Där låg hon och slappade ett bra tag med en typisk ragdollstil - hängande som en trasdocka i famnen. Älskade lille kisse <3

(tyvärr är bildkvalitén sämst då de är tagna med inbyggda kameran i datorn)

Likes

Comments

Kalla oss otåliga men vi har tingat en till liten kisse! Denna gången en hane, 100 % säkert hehe, och hans namn är och kommer förbli Bilbo. Han är en brun colourpoint och väger redan vid 11 veckor mer än vad Zia gjorde när hon var 14 veckor gammal. Han är en urgullig kille med ett härligt temperament. Vi tror att han och Zia kommer att uppskatta varandras sällskap, minst lika mycket som vi kommer att uppskatta att ha ännu en lurvboll hemma. Om 11 dagar hämtar vi hem honom!

på bilderna är han 11-12 veckor gammal <3
(bilderna är tagna av mig eller hans uppfödare Maud Enmarks)

Likes

Comments

Imorgon är det dags för upprop. Upprop till mitt sista år på sjuksköterskeprogrammet. Helt sjukt! Denna termin väntar ett fokus på den äldre människan och psykisk ohälsa, 5 veckors praktik och ett uppstartande av examensarbetet. Bara det att vi börjar på C-uppsatsen känns ju helt bananas. Redan? Kan jag verkligen så mycket nu? Är ni säkra på att ni inte misstagit er? 2/3 sjuksköterska ska bli 3/3!

De här senaste dagarna har varit härliga på olika sätt och vis. Starskottet för detta års studentliv blev en gigantisk ölfest i form av München hoben. En riktigt rolig kväll tillsammans med fina klasskamrater! Har även varit iväg en sväng ute på landet hos mina morföräldrar. Jag och mormor plockade blåbär i skogen med Jango, jag blev bjuden på mat och så avslutade vi dagen i soffan tittandes på gamla barnbarnsfilmer som morfar spelade in under 90-talet och framåt. Hur mysigt som helst! I lördags blev det lite mer festtillställning. Linköpings stadsfest avslutades i helgen så jag och Fredric cyklade ner till centrum. Vi såg på lite livemusik och drack några öl med ett par vänner!

Idag drog Nolle-p igång! Själv har jag inte träffat några SSK-nollan ännu utan bara MedBi-Nollan men i veckan kommer jag att få möjlighet att säga hej till nollan från alla programmen!


lite blandade bilder från München hoben och hos mormor & morfar

Likes

Comments