Header

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Dessa fem spår har spelats på repeat i mina hörlurar sedan de släpptes. Det ÄR ju bara något speciellt med Oskar Linnros?? Jag kan inte förklara det bättre än att jag får världens feels när jag lyssnar. Och det är ju så det ska vara.

Likes

Comments

Inga löften, förväntningar eller ursäkter. Men. Tillbaka är jag i alla fall, efter mycket saknad och lite övervägande.

Likes

Comments

Behöver en oversize jeansjacka. Gärna med så mycket krimskrams och slitningar som möjligt; more is more i detta fall! Dessa är ett gäng favoriter från pinterest, där jag spenderar cirka 99 % av min vakna tid. Om man ändå kunde göra något vettigare än att fantisera om kläder man inte har råd med!?

Likes

Comments

*me pretending 2 sleep while takin' pic*

Det är SOL. Och det är varmt. Relativt. Har suttit med altandörrarna helt öppna och låtit mitt lilla bleka ansikte få lite sol. Förhoppningvis kan några försiktiga fräknar kika fram.

Jag fortsätter att förneka historiaprovet som närmar sig lite för snabbt, och tänkte istället spendera några timmar med att skriva (fick världens pirr i fingrarna), kanske rita lite och dricka te. Sedan får jag se om jag orkar vara duktig senare ikväll.

Likes

Comments

Let's play a game called the classical ortenpose. Sträcken på byxorna finns ju där också, som hittat. Dock! Gillar dessa byxor, hittade de undanstoppade i mammas garderob. Synd att Asics-märket sitter mycket olägligt placerat på låret. Men den kanske går att dölja med en lång tröja! Vill matcha med sneakers, håret i slarvig tofs och bomberjacka.

Hur som helst! Frånvaron har berott på x antal faktorer, tyvärr mest lathet. Och plugg (som ändå inte lönade sig, jag förstår inte varför mina betyg dippat så mycket den senaste tiden). Håll tummarna för mer regelbunden uppdatering!

Likes

Comments

Vi är lika viktiga idag som igår.

Vi är lika viktiga nu som för alltid.

Vi har blivit nedtrampade, förminskade och stämplade som oviktiga så länge att vissa ser det som normalt.

Vi har haft tejp över våra munnar så länge att vi nu river av den och skriker. Vi skriker för att höras men framförallt så skriker vi för att ni ska lyssna.

Vi står upp för varandra; för våra syskon och för våra systrar. Vi står hand i hand och när ni kastar eld och vi väjer inte undan. Vi backar inte.

Vi strider.


Likes

Comments