View tracker

Nu har jag inte bloggat på jäääätte länge. Jag har bestämt mig för att inte dela av mig av min blogg för tillfället. Jag kommer alltså inte dela min blogg på andra sociala medier eller liknande, men jag kommer inte att "stänga av" bloggen utan kommer det in någon här så får de gärna läsa, kanske komma med bra idéer eller bara inte säga någonting!

Jag skrev ju mitt inlägg om psykisk ohälsa, och när jag ser tillbaka på det inlägget så kan jag ibland skämmas. Jag vet att jag var väldigt självsäker i texten, men det är inte hur jag är som person egentligen. Förstår inte riktigt varför jag skrev det. Men samtidigt så fick jag såååååå mycket positiv respons på just det inlägget, folk tog till och med och letade upp och kontaktade mig på Facebook. Heeelt otroligt?! 

Via just det inlägget är jag också rädd för att jag inte skulle kunna få fast jobb i framtiden, att folk ska se mig som svag. Att folk ska se på mig och tänka att "någon dag rasar det för henne". Och om det rasar för mig att dom tänker "hon är bara till besvär". 


xoxo fannidays

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Du skulle varit här älskade farmor! 😢 Så att jag hade kunnat ge dig en stor varm grattis kram på din 85års-dag! Jag saknar dig så mycket att det gör ont och det känns så tomt utan dig! ❤ Jag hoppas du blir firad där du är och att du har det bra! ❤ Älskar dej!


xoxo fannidays​

Likes

Comments

View tracker

Nu ska jag berätta en pinsam sak.. Haha! Natten till i förgår så vakade jag, det var dyngsurt i sängen?! Bara någon sekund senare så hittar jag vatten glaset i sängen jämte mig, självklart så var det ju helt tomt.. Haha, jag begriper verkligen inte hur jag bad mig ut?! 👌😂

Men på tal om någonting helt annat så har jag nu intagit frukosten och sitter nu och myser med vovven i soffan framför tvn! ❤️






Likes

Comments

Min vardag bestod av att gå runt i ett rum hela dagarna för att förbränna så mycket som möjligt, men vad jag än gjorde så dög det inte. Det blev inläggningar på Växjö lasarett till och från som även bestod av sondmatning och svimningar. Sjukhuset blev nästan mitt hem, då jag låg där ca 3 månader i sträck den sista vändan. Min underbara mamma var alltid vid min sida, hon lämnade mig ALDRIG! Min sjukdom tog hårt för hela min familj och alla människor i min omgivning, allt fokus låg på att jag skulle bli bättre och jag förstod inte varför? Jag förstod inte att min kropp faktiskt höll på att lägga av, att hjärtat höll på att sluta slå? Att man ens kan ha en sån förvrängd bild av sig själv, kan inte förstå hur jag tänkte?!

Jag blev senare skickad från Växjö Lasarett till ABC (AnorexiBulimiCenter) i Kalmar, som är en dagverksamhet där jag var på dagarna för att sedan ligga på ungdomspsyk resten av tiden. Det var en väldigt jobbig tid för mig och min familj, och jag kan inte tänka mig hur min syster kände, hur pappa kände?! Mamma fanns vid min sida hela tiden men inte vid deras, hon lämnade inte mig. Hon fångade upp mig när jag gav upp och hjälpte mig att komma på rätt spår igen. De personerna som verkligen känner mig vet om att jag är en väldigt envis person, och i detta läget var det envisheten som räddade mitt liv! Är så otroligt tacksam för att jag sitter här nu, jag hade lika gärna kunnat vara död.

Är evigt tacksam för alla som stöttade mig under den tiden, men det största tacket går till dig MAMMA! ❤

Det absolut sjukaste är att detta var inte ens mitt "smalaste jag", det slutade inte där..

Likes

Comments

Idag var det sista dagen på jobbschemat.. 😩😭 Hemskt att säga men jag håller tummarna för att mina arbetskollegor är sjuka ofta så att jag kan få hoppa in och jobba! 👌😂 Nu är det plugget, hundarna, pojkvän och vänner som står i fokus! ❤️
Fortsättningen på inlägget : "Jag dog nästan" fortsätter senare idag, så håll utkik!




Kyss på er! 😘

xoxo fannidays

Likes

Comments

Är det fler än mig som nojar över att det står någon bakom duschdraperiet? 😂 Eller är jag ensam om att skrämma upp mig själv? ☺️👌


Likes

Comments

Inred med hjärtat

Vad tycker ni om min inredning? 👏

Likes

Comments

Har fått dille på röda läppar, tycker det är super fint! 👌😍
Vad tycker ni? 😘
Följ mig på instagram @fannidays 🎀






xoxo fannidays

Likes

Comments

Jag är en heeeelt vanlig tjej. Den enda skillnaden om man jämför med andra ungdoms tjejer är mitt förflutna. Jag har inte alltid varit en glad person, jag har tidigare i mitt liv varit en väldigt osäker person med dåligt självförtroende. För några år sedan så hade jag anorexia, hade det i ca 3år så det är en väldigt stor svacka i mitt liv. Och jag är oerhört tacksam över att jag sitter här idag, det var många som inte trodde att jag skulle göra det tyvärr.. Efter det blev jag en väldigt stark person och jag har verkligen lärt känna mig själv. Jag började jämföra mig själv med andra för att passa in, jag ville va den där populära tjejen som var smal och som alla ville vara med, enda utvägen var att försöka passa in..

Jag jämförde mig och andras figurer så mycket att det slog slint i huvudet, jag såg min självbild som helt förvrängd. Det gick till sist så långt att jag fick läggas in på sjukhus, där bland var det svimmattacker och tvångstankar som styrde mitt liv.

Fortsättningen av min historia kommer i ett annat inlägg framöver.

xoxo fannidays​

Likes

Comments

Då jag har haft fullt upp med kalas, jobb och plugg den senaste tiden så har jag inte hunnit skriva på ett antal dagar. Ber så hemskt mycket om ursäkt för det!

Tycker att det är så himla kul att folk fortfarande kommenterar mitt första inlägg om "Psykiskohälsa" och att det är så många som känner igen sig. Är oerhört tacksam för att ni visar er uppskattning!

Det finns en fråga som jag ofta ställer mig själv: "Varför är man så rädd för att berätta hur ens bakgrund egentligen är?"

Jag har aldrig kommit fram till något bra svar på den frågan. Varför tror ni att det är så? Mina aningar kan vara att man helt enkelt skäms och att man kanske försöker dölja sina svagheter.. Jag tycker att man ska vara stolt över sig själv och till och med över sina svagheter, det är svagheterna som visar vilken styrka man har och det är just dom som gör att man kan kolla tillbaka och tänka: "Gud vad långt jag har kommit i mitt liv, jag är rätt så bra ändå!" Det är viktigt att kunna känna sig stolt över vad man gör, även fast att det inte alltid är så lätt..! Jag trodde aldrig att jag skulle klara av att jobba och plugga en massa, men titta på mig, jag kan ju faktiskt! Tror till stor del att det är pga alla härliga människor som stöttar mig och visar sin uppskattning i det jag gör som driver mig!

Med detta sagt så vill jag att ni både till er själva och till andra i er omgivning säger minst en bra sak om just dig/eller den andra personen varje dag. Titta dig i spegeln och säg högt, "Jag är faktiskt bra och jag klarar av att göra det jag vill och ingen eller ingenting kan stoppa mig ifrån det!"



xoxo fannidays​

Likes

Comments