Header

Jag har haft den skönaste helgen på länge!
I fredags avslutade jag två kurser och det känns helt fantastiskt. Det händer aldrig att vi får ha ledigt mellan kurserna, det här är första gången sen jag började skolan som jag har en helg ledig utan att behöva tänka på någonting som har med skola att göra. Dessutom har jag suttit nu i 2veckors tid och mailat och ringt till alla hyresvärdar i Örebro för att få tag i en lägenhet till mig och Pierre då jag börjar arbeta i januari/februari. Nu är det också klart vilket gör att allt känns ännu bättre.
Nu är jag alltså 2kurser närmre examen och jag har ett jobb och en lägenhet! Woho säger jag bara!

Idag har jag också varit och hälsat på syrran & killens nya familjemedlem: Ludde. En riktig liten snöboll och jag är så glad att jag får vara moster & gudmor😊
Nu är jag inte bara crazy dog mommy, utan även crazy dog auntie! Wiie. Här kommer en bildbomb på Ludde...

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

So I just had my birthday this week and I actually was looking forward to it this year either… But my husband made it such a sweet and cozy one !

He got up super early, lit a fire and candles in our bedroom while I was sleeping. He woke me up with a happy birthday song, flowers, gifts and a ”smörgås tårta” from my favorite place, then hurried off to work.

I spent the day working in my music studio and when my hubby came home from work he’d gone grocery shopping, surprised me with dinner at home, just the two of us – tapas style

We turned our bedroom in to the coziest little love nest…. Loads of pillows on the floor, candles and open fire. We just ate, talked and watched movie… it was soooo nice. Calm and sweet.

Yesterday the fam came over to celebrate with me.

I’ve just finally finished our dining room table, which was perfect since Svante, my husband invited the family over for a little 3course birthday dinner! He cooked up the storm…. It was soooooo good!Thank goodness there’s still some of that insainely tasty gorgonzola sauce left… Mabey he can make me some pasta tonight ;)

I made the dessert, a chocolate cake and I also bought a classic Swedish ”Princess tårta…there’s not a lot left, haha.

Huge thank you each and everyone who’s called, messaged, etc, etc to wish me a happy birthday! It truly warmed this heart of mine and I dearly appreciate the gesture <3

Our cozy birthday bedroom, above <3

Likes

Comments

I mean... you often see posts like "It's nice to be important but it's more important to be nice" , "Kindness- sprinkle that shit everywhere" , "Kindness.. it does'nt cost a thing"... the list goes on... But how much of that do we actually practice and apply to our daily life, to not just the closest people we have around us...

A couple of days ago i shared a post on my social media about this. About a like a week ago due to some circumstances, I found myself stumbling down the streets of Sthlm bawling my eyes out. I was in the city for a couple of different reasons and some less fun than others... some stuff iI had to deal with... you know... we all have stuff we gotta deal with even though we most probably don't want to at all... I know i did'nt!

But i just had to put on my big girl pants, some gangsta rap in my ears and just handle my shit... But it took a lot & and for many reasons it took a lot out of me.... The angst had been building throughout the day, and as I felt my heart breaking all over again, every little strenght i had in my bod just escaped meas exhaustion crept in & with a promise of full fledged panic attack trying to claw it's self out... I could'nt hold it back... It was hard to breathe and the tears burned my eyes making it hard to see.... I made to the subway...

Of course it was rush hour & I just couldn't stop crying... I tried & I tried to choke the tears, & the shame of my estate just washed over me like a tsunami as I felt how uncomfortable I made everyone around me in the subway feel, them trying to ignore and pretend that I was'nt there uncomfortably shifting in their seats, people trying to stand "away" from me.

Though it was rush hour it was one of those new carts which mean it was pretty silent, except for my very loud sobs, why couldn't it have been one of those old loud ass trains!!!... It just made it all even worse, all my feelings magnifying, legs feeling like yelly, heart racing fast, the drumming in my ear the lost of feeling of my head, the pressure in my chest as sweat was running down my back.... I remember thinking I'm not gonna make it home.....

Then, the woman sitting across me, without looking at me reached inside her purse, pulled out a napkin, placed it in my hand looked me in my eyes, smiled and squeezed...This little act of kindness was huge to me! It was enough for me to keep angst monster in its cage,enough to get me all the way home...

I did'nt stop crying, but her kindness calmed my storm and I could get myself home!
What I really wanna say is... you never know people's story or what they are dealing with so be kind. Get in the habit of practicing little acts of kindness everyday because you never know how much someone else is in nee
d of them and I really do believe the energy of your acts will have a ripple effect
You can start small by just offering a stranger a smile, hold up a door, help someone with their heavy bag up the stairs ... offer that compliment u we're thinking and let your acts of kindness grow from there

To the lady from the train... I don't know who you are, but thank you, truly...You made all the difference in the world!

Likes

Comments

Soon the world will know what we already know, that our dear friend David De fataki is Swedens best dressed! He just entered this Best dressed competition, of course we've already voted so we just wanna take time out to support our friend in his fashion journey and ask you to do the same.

Just click on the link and it'll take you were you need to go ;)

https://www.bows-n-ties.com/mens-fashion-tips/category/who-wore-it-best/

Likes

Comments

Hörni!! Som vi nämnt tidigare i bloggen litegrann så håller Cherie & Jessica på att starta en "business". Det råkar vara så att Cherie & Jessica delar ett väldigt stort intresse och en himla massa Idéer har nu resulterat i att vi lite smått har börjat på något som kan bli stort. Framförallt sjukt roligt! Båda är väldigt målmedvetna och drivna samt ställer höga krav på när det kommer till resultat. Alltså kan detta bli riktigt bra, det är iallafall våra förhoppningar! Exakt vad det gäller kan vi avslöja inom en snar framtid.. Tills dess.. En bild åt fantasin!

Likes

Comments

Hello!
Mitt i allt kaos med skola och annat så har jag nu hunnit med en snabb-visit till Pierre i Leicester, England.
Det har varit helt magiskt att få tillbringa ett par dagar ihop och det ger så mycket energi, som en ny människa igen! :)
Resan i sig har inte varit så händelserik, utan vi har bara softat, myst, gjort de som ni flesta andra par får göra/tar för givet varje dag. Som sagt, bland det bästa med ett distansförhållande - att man verkligen lär sig att uppskatta tid tillsammans oavsett aktivitet. Synd bara att tiden alltid går så snabbt när man har kul, haha.

Visst är han snygg??! Woop. *Har världens hetaste pojkvän*. Lite bilder från matchen mellan Leicester Riders - Bristol Flyers, Riders vann såklart!! Och Pierre hade en supermatch! Min stjärna. Är så stolt!
Bilderna är av mobilkvalité jag vet.. Men hade en familj som satt framför mig som var all over the place, så jag fick försöka anpassa mig efter dom hela tiden.. Väldigt frustrerande haha!
Men det är alltid så kul att gå på dessa basketmatcher, i England, men framförallt i Leicester. Ni tänker säkert England och fotboll, men basketen är faktiskt också stor i England, större än i Svergie. Fansen är mycket mer involverade, speciellt i Leicester, vilket gör att det blir mer drag på matcherna och stämningen är fantastisk!

Lite vänner i Leicester... Emile är en av Pierres bästa vänner, skulle säga att dom e brothers from another mother, sjukt lika haha! De träffades i Plymouth (England) för 2-3år sen, där de spelade i samma lag. Linnea är också en av Pierres bästa vänner som nu är tillsammans med Emile och de bor ihop i Leicester. Det är också en helt sjuk kärlekshistoria!! Så glad för deras skull och så glad att jag fått träffa dom, två helt magiska människor!! Har alltid så kul med dom!
Mikey & Hannah är också två kompisar till Pierre via Emile, som också är supertrevliga!

Just det!! Linnea överaskade mig med att gå på Hanna's dansklass... Ville ju typ kissa på mig/bajsa på mig/kräkas/svimma på samma gång, haha! Jag hatar att vara dålig på saker så jag undviker hellre det och är det något jag verkligen suger på så är det ju att dansa - HIP HOP dessutom. Jag har NOLL swag!! Är glad över att jag har en bra hållning, men i dessa fall är den för bra för jag har inte den där förmågan att sjunka ihop till en säck på de viset att det ser bra ut haha. Jag hanterade denna stress på bästa sett och svepte ett glas rom&cola innan passet.
I början av passet kunde jag skratta åt mig själv och se det som en rolig grej att bjuda på mig själv. Men jag har nog aldrig känt mig så osexig i hela mitt liv, det sög livet ur hela självförtroendet så i slutet av passet ville jag bara krypa ihop till en boll o gråta typ haha. Hade varit kul om Pierre fick följa med på passet så att han kunde filmat detta, men han fick en egen show när jag kom hem igen, tror ni han fick skratta mycket? haha.

För att sammanfatta det hela - Jag har som sagt haft helt magiska dagar och jag blir bara kärare och kärare för varje gång jag får vara ihop med Pierre. Han är för bra för att vara sant. Nu har jag något att se fram emot igen när jag kommer tillbaka till skolbänken! :)

Men måste bara berätta om min resa hem.. Den var inte alls något bra slut på allt roligt. Kan ju börja med att berätta att tågbiljetterna i England är inte alls billiga... Så det är tur att flygbiljetterna är så billiga! Mitt tåg som jag skulle ta till Stansted's flygplats var ett byteståg och jag åkte från Leicester samma tid som jag alltid brukar göra vilket betyder att jag har tajmat in så att jag är ute i god tid på flygplatsen. Men denna gång blev det bara katastrof.

1. Det första tåget jag sitter på är försenat till Cambridge, där jag ska byta tåg.
2. 10 minuter innan vi hinner fram till Cambridge berättar dem att vi är (30minuter!!) försenade och att utbyteståget är inställt så de går bussar istället. Klockan är nu 16.20 och bussarna går 16.30, alltså samma tid som vi anländer till stationen.
3. Bussarna som skulle stå utanför stationen, står inte alls där.. De står ett kvarter bort så jag fick ju springa för livet med två resväskor.
4. Bussen har redan gått.. De hade inte alls väntat som de på tåget berättat.. Då knackar en kvinna på min rygg och säger att hennes flyg avgår samma tid som mitt och att vi kommer att missa det om vi väntar på nästa buss.
5. Vi bestämmer oss då för att dela på en Taxi till Stansted (som är 45minuter bort). Jag har nu 1 timme på mig att checka in mitt bagage och ytterligare 30 minuter på mig tills flyget avgår. Jag har nu en panikångestattack.
6. På väg till flygplatsen stöter vi på världens bilkö... Men efter en rallykörning av taxichauffören hinner jag precis på minuten att checka in mitt bagage.
7. Flygplatsen är smockad och att ta sig igenom säkerhetskontrollen tar en evighet
. Det slutar iallafall med att jag springandes genom flygplatsen till slut hinner med boardingen på sekunden är sist in på planet innan det några minuter senare avgår.

STRESS. En sak har jag lärt mig efter min hemresa och jag kommer hädanefter att vara flera timmar på plats för att aldrig mer behöva uppleva det här igen.

PUSS

Likes

Comments

Here's some pics from Acoustic Diaries shoots and bts pic, below with pianist Adam Dahlström and Alex Araya who's help us film :)...

To me the journey is just as important as the destination, meaning to me the finished product is the only thing that matters, but having fun on the way there :)

The art world is a struggle and as long as you're an unsigned artist, you and only you gotta role up your sleeves and do the work yourself, especially if you like me don't come from money and don't have a lot of extra beyond bills to spend. It means hours, months and years of do it yourself, and if you're lucky you find people along the way, no matter if there's a budgett or not who's passion burns as bright as yours and who want to create together, to help , to build.... These people and beautiful souls are everything.

you can find more about my music and acoustic diaries under the tabs- Cherie Cherokee- Music- Acoustic diaries- Cherie ;)

Photography / edit by: Luna Collective

visit my website below;

http://www.cheriecherokee.com/

Likes

Comments

I often create together with a friend of mine, Adam Dahlström who’s an absolutley amazing and talented pianist as well as composer. We’ve started working on some projects from scratch but most often we do remakes / covers of big songs and that is how we started.

When we first started though, the remakes we created sounded more like the originals in the melodies etc, but as time’s gone by we’ve become more experimental bending and changing more and more into our own take of things,vibe, sound and feelings, sometimes meshing more than one song and into almost unreckognizeble proportions. Those have yet to be released in the world though. ;)

Also our ”old stuff” we always only used the audio recordings from the camera, recording really close to me so i would’nt be so overpowered by the the piano since it’s unplugged and it’s a one take only…

Our more recent and unreleased work with covers and my own material, changing it from electro to acoustic, we’ve recorded in a studio for better sound quality and overall better experience!

But this here (below) is the first ever song we did and that we posted on youtube :)

Brother- by the wonderful Matt Corby.


After being talked into it we used the near to my face photage that was ment to only be used for the audio clip to build the video on…

We all have things we don't like with ourselves and our bodies… my nose is one of these things i’m overly contcious about. I’ve been teased about it every since I was a kid and when I was younger, modeling they tried to make me have plastic surgery. I’m not bashing plastic surgery at all, but I was only 16 and if I’m to do something like that, change parts of me, it would’nt be for some lady or man telling me I’m not pretty enough the way i am (even though the world/media basically tells us this everyday), making me fell less… But I knew then if I would’ve agreed, it would’ve never stopped there, it would've only created an even bigger hole inside…. Guess I was pretty smart for 16, right ;)

Anyway, I was horrified when we looked at the acoustic photage…but I think perhaps releasing this into the world also released some of my anxiety about trying to always be perfect… this was so raw and unfiltered, it was'nt about me trying to look pretty, fit in when i was singing… i was just feeling it u know… And the strenght of that hurled me into deliverance and a very dieffrent journey than I ever thought I'd be taking… So thank you Alex for pushing me, into for me what I now know and feel was the right direction <3 I will always be thankful for that!

And yes, of course someone said something about my nose on social media… but i think that says more about them than me… and in the big of all, of art and the pleasure of music, of growth and giving something someone else feels that is positive while listning to me and the music I and we as artists create… we’ll let’s just say, they can never ever taint that… and anyway, a wolf does'nt really concern itself about sheep anyway ;)

PHOTOGRAHY/ edit (up top) -Luna Collective

Hair-Victoria Persson

Kimono- Luna Collective


VIDEO

Original Music- Matt Corby "Brother"

Cover- singer; Cherie Cherokee / Pianist; Adam Dahlström

Video photographer- Alex Araya

Hair- Victoria Persson

http://www.cheriecherokee.com/

Likes

Comments