View tracker

Tackade ja till lägenheten! Så jag flyttar om tre veckor.

Men jag har sån jävla ångest. Inte över att flytta, för det är ju precis det jag vill. Men jag har ångest över ekonomin. Hur faaan ska jag ha råd?! Försöker vrida och vända på kronorna men vet verkligen inte hur det ska gå ihop.

Och nu ska vi samtidigt försöka sälja huset. Det är mycket kostnader när man ska sälja hus. Går vi med förlust sen kommer jag ärligt talat att hoppa från balkongen. Har gjort allt jag kan. Har sökt extrajobb, har lagt mej tillgänglig för extrapass, försöker sälja saker. Men det känns som att jag aldrig kan göra nog. Hur ska barnen kunna växa upp bra. Hur ska jag ha råd att låta dom vara med i aktiviteter?

Jag är så fruktansvärt rädd just nu. 


Och jag har förresten varken soffa, köksbord eller säng till lillan. Skäms ihjäl över den här situationen...


Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Lillans förskolelärare pratade med mej när jag hämtade barnen igår. Hon berättade att hon hörde vad som hänt och frågade hur Jag mådde. Det är det aldrig någon som frågat. Hur Jag faktiskt mår. Jag är så ledsen över att behöva byta förskola, men det blir inte förrän till hösten och det känns skönt att få avsluta terminen i alla fall. Hon sa även att om det är nånting dom kan göra så ska vi bara säja till. Hur gulligt! 

Jag mår ju inte bra. Självklart inte. Men på något sätt lyckas man sätta upp en fasad. Känner mej iskall och stängd. Men jag vet att det är så jag måste vara just nu för att orka. Man får inte känna för mycket när man har barnen.

Likes

Comments

View tracker

​Lägenheten jag kollade på sist var fin, vardagsrummet var helt magiskt med gigantiska fönster. Men köket var liten (dock ryms mitt stora köksbord i det stora vardagsrummet). Undrar även om det inte blir bastu där på sommaren med så stora fönster? 

Ska kolla på en till lägenhet idag kl 10 som är ledig från 1/4. Blir jävligt tight ekonomiskt att flytta så snart men huvudsaken är att jag har råd att betala räkningar och köpa mat. Resten är faktiskt mindre viktigt! Och det skulle vara UNDERBART att flytta om tre veckor!! 


Och huset som vi ska sälja, blir utgångspris högre än sist så jag hoppas innerligt att vi får det sålt och det snabbt. Går vi med vinst är det ett plus men huvudsaken är att vi inte går med förlust!

Likes

Comments

​Ska kolla på en lägenhet ikväll, en jobbarkompis som ska flytta. Den är ledig från 1/5 vilket vore perfekt inflyttningsdatum så jag ber till högre makter att den är fin och att jag får ta den. Hyresvärdarna här i stan är väldigt tjuriga och man måste i princip tjata till sej lägenheterna. 


HÅLL TUMMARNA!!

Likes

Comments

​Idag var mäklaren här, snyggMarie som vi kallar henne. Vi valde att kontakta henne för att hon är otroligt duktig och dessutom var det hon som sålde huset till oss för ett halvår sedan, så var ett ganska självklart val. 

Hon ska göra allt hon kan för att vi inte ska gå med förlust. Allra bäst hade ju varit om det blev en liten vinst också men det är ju bara stora förhoppningar! 

Så imorgon får vi besked om utgångspriset och sedan blir det fotografering innan huset läggs ut på nätet. Spännande, minst sagt!

Likes

Comments

M skypar med sin mor (barnens farmor). Jag gömmer mej i ett annat rum under tiden.

Hör hur lillan börjar gråta hysteriskt, M skriker något åt henne och jag hör hur han lägger henne i hennes säng för att sova middag och smäller igen dörren. Lillan fortsätter gråta hysteriskt så jag kommer såklart ut.

Jag: Vad händer?
M: VAR TYST!
Jag: Men vad händer? Varför gråter hon?
M: VAR TYST!

Går in till lillan som sitter i sängen och gråter, utan tröja. Tar upp henne och kramar om henne!

Jag: Vad är det gumman?
Lillan: Fryyyyyser!!

Hämtar en tröja åt henne och lägger ner henne i sängen igen efter lite kramar. Hon somnar direkt. Jag känner HAT mot min man. Han är konstant arg på barnen och jag orkar inte mer! Vet inte vad jag ska ta mej till. Måste härifrån, måste bort!


Tydligen hade lillan lekt lite med maten och M blev förbannad! Alltså hallå! Hon är 2 år! Fattar inte hur han kan bli så förbannad på en sån sak. 2-åringar leker med maten och det kommer alltid mat på kläderna så man måste byta. Hur kan han efter 4 år med barn inte förstå det. Killen har problem alltså!




Likes

Comments

​Om inte jag får en lägenhet snart så vet jag inte vad jag ska ta mej till. 

Känner mej ensammast i världen just nu. M åker ju ingenstans så när han är hemma i huset har jag ingenstans att ta vägen. Just nu har mamma det jobbigt också, är en lång historia men jag kan inte åka till henne heller. 

Vad ska jag göra? Blir galen snart! 

Likes

Comments

Ligger i sängen än, sovmorgon för första gången på läänge. Kliver alltid upp med barnen vid 5-6 och nu krävde jag att få sova ut.

Lyssnar och hör hur dom stökar på där ute, tror M försöker baka med barnen men han är mest bara arg, som vanligt.

Hatar lediga dagar tillsammans, fixar det bara inte!

Likes

Comments

 Är SÅ IRRITERAD idag. 
Sen vi bestämde oss för att separera har exet i princip slutat hjälpa till här hemma. Jag kämpar på och jobbar extra samtidigt som jag ska dra heeela lasset här hemma.

Det enda han gör är att sitta i soffan och surfa på mobilen. 24/7. Förutom om han inte lagar mat till barnen, typ korv och makaroner (eller något annat som går jättesnabbt) och sedan sitter han vid bordet och surfar medans dom äter. Han är aldrig ute med barnen heller, åker aldrig iväg och gör något eller nåt. 

Känner bara att jag snart kommer explodera. Vill verkligen inte bråka inför barnen men jag är så jävla less honom och jag längtar tills jag får bo ensam. Längtar så jag spricker! 

Likes

Comments

Okej, vi separerar. Eller är det jag själv som gör det. Hittills har jag gjort allt! Har ansökt om skilsmässan, har betalat kostnaden, det är jag som aktivt söker lägenheter, jag har bokat tid med mäklaren och jag har pratat med förskolan. Exet då? Not so much, han ligger mest i soffan och surfar på mobilen. Som vanligt.

Det var som mamma sa - att jag måste hitta en kille som är aktiv och sportig. Absolut inte lat. Funkar inte för en rastlös själ som mej. 

Det är hittills ingen som reagerat negativt (förutom pappa som fortfarande inte pratar med mej) på att vi ska separera. Tror alla förstod låååångt innan oss att det inte skulle funka. Men vi har kämpat! 

Känner mej fortfarande inte ledsen utan mest lättad. Däremot gnager ju oron. Kommer jag hitta någon lägenhet? Kommer vi få sålt huset? Kommer jag få fortsätta jobba (är bara vikarie)? Kommer jag ha RÅD? 

Superjobbigt... ovissheten...

Likes

Comments