Firat Mollys syssling Elsa idag som blivit 2 hela år. Det får en att återigen tänka på hur fort tiden går och att det faktiskt går fortare ju äldre man blir. Nu ligger alla och sover och man kan njuta lite av tystnaden. Det gäller att passa på ;).

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

So.. whats up?
Är det inte fantastiskt hur lätt det är att bli en pillerknaprare, jag spyr rakt ut när dom där tabletterna ska ner. Måste liksom räkna ner från 10 innan dom ens åker in i munnen.
Jo för det är äckligt ! Har aldrig brytt mig förut men nu har det blivit lite mycket.
Tänk hur lätt läkare skriver ut mediciner till höger och vänster, beroendeframkallande varianter likaså. Fast man påpekat att man är en beroendemänniska. Har nyss avslutat min antibiotika kur på 10 dagar, dom här 10 dagarna har bestått av frukost 1 alvedon, 1 ipren, 1 morfin, 1 kovepenin samt 2 droppar med antibiotika/kortison i örat. Innan kuren ens va klar så va det dags för avstämningsmöte med Fk samt min läkare och som min läkare är väl medveten om så klarar jag inte av antidepressiva mediciner. Har provat 5 olika och stött på samma problem varje gång, fruktansvärt illamående som INTE är övergående. Summan av kardemumman så innehåller dom alla någon substans som jag tydligen inte klarar av. Men hon propsar på att jag ska ta dom senaste jag fick utskrivet och ordinerar även tabletter mot illamående samt ångestdämpande (beroendeframkallande).
Huh?? tabletter mot tabletter?, ja annars har hon inget val än att remittera mig till psyk. Haha. Hon har försökt en gång men psyk avböjde remissen. Hon vet precis som jag vart problemet ligger och det är våran familjesituation och så länge det ser ut s det gör så är det svårt att komma någon vart. Jag vill helst vara pillerfri men med press från olika håll så tekniskt sett tvingas man till pillrens fantastiska värld. Strålande tider.
Annars så fick jag mig ett break på en timme med två fantastiska individer idag, en snabb fika och tankade lite positiv energi.
Svårt att hinna/orka med sånt som faktiskt är nyttigt för själen. Så man får greppa dom där små chanserna man faktiskt får.

Peace out /pillerknapraren ;)

Likes

Comments

Akut öroninflammation ända in i hörselgången var domen. Trumhinnan sprack i morse och sedan dess har det knastrat och knakat och runnit konstant. Lyckats vila lite när de smärtstillande man har hemma lyckats kicka igång. Än så länge 2 timmar på 36 timmar, åter igen bättre än inget. Vart penicillin + kortison/penicillin droppar utskrivet. När dom smärtstillande släpper så vill man nästan inte vara med längre, fruktansvärd smärta. Inte erbjöd han att skriva ut något heller så jag ska nog ringa tillbaka i morgon, när man väl va där så ville man ju bara hem. Tur att man har morfin kvar efter op så man kan få lite lindring iaf.
Nej nu soffa och högläge.

Likes

Comments

Helvete !!! smärttålig som man är sitter man ändå och tjurar som ett litet barn, smärtan är nästintill olidlig ! Hörseln är nu helt borta på vänster öra och och det smärtar ner till käken så gapa går icke. Morfin+alvedon+Ipren och ingen smärtlindring alls.. Jag avskyr verkligen akut/sjukhus och allt vad det innebär men nu är man inte kaxig längre men svalde envisheten och ringde 1177 men det är bara att vänta hemma tills i morgon när vårdcentralen öppnar. Då återstår ju fortfarande dessa telefontider, du kan ju inte nå en människa hur mycket du än försöker ! Och har inte telefontid förens kl 11, jag får helt enkelt åka ner och dryga mig i receptionen!
Men det är mååååånga timmar kvar !
2 timmars sömn igår natt och 30 min denna natt, tack som fan. Så less !!

Likes

Comments

Varför ? Har jag varit en kackerlacka i mitt förra liv? Eller.. Den negativa veckan fortsätter med en likadan vecka och denna gång sitter man här med vakuum i örat, ingen hörsel what so ever på vänster öra och ett tryck utan dess like bakom näsa/huvud. Välkommen öroninflammation, vi har inte setts på över 20 år men nu känns det som igår. Hej bihåleinflammation, vi träffades för några månader sedan och jag har ej saknat dig ! Sömnlöst och smärtsamt så får man kämpa sig igenom även denna vecka. Fruktansvärt frustrerande, telefontid med läkaren i morgon är redan fixat, gäller att ligga steget före. Nej jag checkar ut nu och checkar in när allt är all good igen.

Likes

Comments

En otroligt händelserik vecka som går mot sitt slut och tacksam för det. Denna vecka har mest bestått av negativitet i stor bemärkelse och jag hoppas att det bara går åt rätt håll nu. Har varit så arg och slösat så bort så mycket värdefull energi. En liten ljusglimt var att mitt lilla troll fyllde 5 år igår, kan ju dock också ses som negativt då man som förälder inte riktigt vill hänga med i samma tempo som barnen växer. Så lite tårtmys igår och badhuset idag med Tessan och lilla Adrian ♡.
Nu kommer strax en överladdad Tessan hit som är barnfri över natten för första gången så det blir nog nått glas vin och bara slappa.
Hoppas ni får en fin kväll ♡

Likes

Comments

Vet ni vad ? Idag är en sån där riktig jävla skit dag. Ni vet när saker börjar gå lite åt rätt håll och så helt plötsligt så fäller någon krokben och man ligger platt igen? En sån jävla dag. Sen en till sak, jag finns oftast där för alla på ett eller annat sätt, hur jävla skit allting än är för en själv. Och det gör ont i mig, riktigt jävla ont i mig när man får känslan av att man inte räcker till. Jag säger det nu, jag kan inte finnas 100 % när mitt liv ser ut som det gör. Annars går jag in helhjärtat för att hjälpa och stötta dom som verkligen betyder nått, men jag känner att jag kan faktiskt inte det. Inte nu, inte längre. Jag ser mig besegrad för stunden. Sen känner jag även att karma är ett makalöst fult påhitt eller så har jag gjort nått så fruktansvärt hemskt som jag verkligen inte kan minnas för den delen heller.
Jag ber aldrig om stöd för det är inte den jag är, jag vill inte störa andra när dom själva har det tufft, men jag vill heller inte bli överkörd och få pikar att jag inte bryr mig. Jag har aldrig medvetet sårat någon och planerar heller inte att göra det för då har jag tappat den jag är och då finns det inget kvar förutom ett tomt skal. Jag vet att jag ger all min energi och går in med hela huvudet när jag känner att någon blir orättvist behandlad, men ta det inte för givet.

Så nog om det ♡

Likes

Comments

Jag bävade inför denna helg, på alla plan som tänkas kunde. Trött, irriterad och halvt som halvt handikappad så trodde jag att denna helg skulle sluta i katastrof mest för att jag inte kommer att kunna vara 100% aktiv som mamma pga just denna dryga operation jag precis genomgått och att den faktiskt skulle resultera i nästan 4 totalt sömnlösa dygn + lite svält och med den situationen vi har i våran familj så behövs all energi framförallt på helger. Men vet ni ? Trots div plågor så har jag känt en sån enorm glädje denna helg. Molly har mått så fantastiskt och hon har varit så duktig. Det är knappt så jag tror att det är sant, första helgen på 2 år som jag känt att det varit skönt med helg. Vi har märkt att ca 1 timme efter att hon nu får medicinen så går hon äntligen ner i varv, hon tog tom ett eget initiativ till vila igår på förmiddagen. Idag gick hon in självmant och städa sitt stökiga rum och kom sedan stolt ut och berättade att hon hade något att visa oss!? För vissa kanske detta inte låter speciellt märkvärdigt men för oss är det en obeskrivlig känsla av glädje. Ni som känner oss vet och kan nog tänka er lite hur chockade vi var. Visst har hon fortfarande lite av sitt humör kvar och sen är hon tillbaka från start när medicinen lämnar kroppen men dom där timmarna på dagen, åh ♡ Äntligen märker vi en enorm skillnad och det gör hon också och hon mår så mycket bättre, vi alla gör! Inte massa bråk och ledsna miner. Jag kommer leva på den här helgen ett bra tag framöver om det skulle bli ett bakslag (vilket vi hoppas att det inte blir).
Så nu är det den sista natten med dessa tamponger i näsan, i morgon ska dom ut. Nu känns det bra, riktigt bra!

Massa kärlek till er och ta hand om varandra

Likes

Comments

Vilken dag. Operationen blev framskjuten på plats idag, operationen innan mig gick ej som planerat. Opererat septum, sned näskiljevägg samt tagit bort lite skelett flisor som täppt till. Otålig och nervös var jag nästan redo att strunta i det hela och gå hem. Men en fantastisk narkosläkare kom med något helt fantastiskt för att lugna nerverna, blev lugn som en filbunke på 3 sek. Fantastiska grejer det finns.
Just nu känner jag att jag skulle ha struntat i op men det går nog över. Jag får lätt panik av att ha två tamponger uppkörda i näsan som leder till både obehag och tvärstopp i snoken och när man bara kan andas med munnen så blir halsen otroligt torr och irriterad. Blir nog inte mycket sömn dom närmsta dagarna men jag hoppas det är värt i slutändan. Fick recept på morfin, men håller mig nog till Alvedon en då min kropp inte tar upp morfinet av någon anledning så känns onödigt att proppa kroppen full med morfin. Så en dag i taget nu, bara hoppas att kunna andas ordentligt inom sinom tid !

Likes

Comments

-Hur kan du hålla humöret uppe? Du är stark som kämpar, Usch va tufft ni har det... and so on. Responsen från dom som finns i våra liv eller läser om vårat liv. Varför jag startade den här bloggen va dels för min egna skull eftersom att jag först endast tänkt att börja skriva privat dagbok men tänkte varför inte visa hur familjer med NPF barn faktiskt kan ha det och att det krävs mer förståelse och kunskap i ämnet. Kanske nå ut till andra som har det likadant och visa att ni är faktiskt inte ensamma. Jag vet att jag ofta går in helhjärtat i saker och det är inte alltid det bästa för en själv, men när jag känner hur dålig kunskapen kring npf är hos myndigheter, kommuner osv då krävs det förändring. Och kan jag påverka detta på minsta möjliga sätt för våran familj och kommande familjer så försöker jag.
Just nu sitter jag med datorn i knät och skriver en överklagan till försäkringskassan ang vårdbidrag, vi fick beviljat 1/4 vårdbidrag men både vi som familj och även bup i detta fall höll med om att detta inte va tillräckligt. Jag hatar att göra sånt här, man är redan uttömd på energi men det måste göras. Resten av familjen är på födelsedagsmiddag och själv sitter man med toarullen i högsta beredskap då förkylningen vägrar släppa. Så trött så jag kan inte beskriva med ord.
Vi hoppas att morgondagen är en bättre dag ♡

Likes

Comments