Header


Köpte världens fetaste mango igår, den största jag någonsin sett. Gått och drömt om den där satans mangon hela kvällen/natten och morgonen. Jag har inte tyckt om mango tidigare eftersom jag alltid tyckt att det smakat tallbarr, men när de är riktigt mogna och fina smakar det helt annorlunda. Min feta mango var perfekt.

Jag skar upp den och omg vad mycket fint, sött fruktkött på insidan av skalet. Tryckte ner allt gottigt i mixern, hällde på en skvätt mandelmjölk och körde på full effekt tills smoothin var helt slät. Fy fan vad gott. Perfekt idag när jag vaknade med kraftig huvudvärk, ledvärk och en känsla av att jag håller på att bli sjuk. Blir såhär titt som tätt, så det är inget konstigt med det.

Okej, nu ska jag sluta tjöta om min underbara, söta, gula mango 😍 Tack för mig! ✌

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments


Hej på er!

Vart sjutton har jag varit under jul, nyår och i början på det nya året? Jag har varit hemma och myst av att ha gjort allt och ingenting. Jag tar en dag i sänder och försöker skapa rutiner för att underlätta min vardag, med allt vad det innebär.

Min jul har varit fin. På julafton var jag hos mormor och morfar tillsammans med mamma, mina bröder och mormors bror. Det var god mat, sprit och trevligt sällskap, haha. Alla är ju liksom vuxna nu, det är min lillebror som är yngst med sina 22 år. Det är skönt på sätt och vis, men på samma gång längtar jag tills vi får egna barn och det blir ett stort rabalder igen med julklappar, barn och jultomten <3

Dagarna efter julafton var fullspäckad. Min mamma fyller år den 25 december, så vi var hos henne en släng. Den 26.e var det tänkt att vi skulle fira jul hos min andra mormor och morfar, men då jag och Anton blev kassa kvällen innan blev det att vara hemma för vår del. Den 27.e piggade jag på mig och åkte till pappa och plastmorsan för att fira lite där med. Så det är minst sagt full fart, men det är också mysigt såklart.

Över nyår kom bästa vännen från Göteborg. Vi hade det så trevligt jag, Anton och Kattis. Rozzi med såklart! Hon är alltid med, den fina fina vovven. Dock fick hon panik av raketerna vid tolvslaget det här året, vilket förvånade oss eftersom hon varit coollugn året innan.

Så vaaad händer just precis nu i livet? Jag ska iväg till stallet klockan 17:00 för att mocka, fodra och rida. Idag kommer även en spekulant på Docka, en tjej som eventuellt kan tänka sig att bli halvfodervärd. Hon ska få presentera sig och provrida. Det vore så skönt att få en halvfodervärd till hästen, delvis för att jag behöver en till i teamet som vill hjälpa mig både praktiskt och ekonomiskt. Vi får se hur det blir med det! Spännande ska det iallafall bli!

Vad sjutton är det på bilden här ovanför egentligen? Haha, det är min frukost. Eller ja, det var min frukost. Inför 2018 har jag tänkt ta tag i kost och träning för att må bättre, men eftersom jag inte vill pusha någon form av "hets" på någon annan så lämnar jag det där. Till frukost åt jag havregrynsgröt med kanel, strödadlar, müsli, rawfoodmix, valnötter, clementin och kokos. Naturligt sött och gott, och håller kroppen mätt länge.

Jag återkommer med en 2018 planering av något slag med punkter på hur jag ska försöka göra året till mitt år! Jag är taggad, det känns bra och jag vill tro att jag är redo för förändring. Peace out!


Likes

Comments


Jag och min lillebrorsa Andreas har alltid fungerat rätt bra ihop även om vi kan reta gallfeber på varandra. Det skiljer bara två år mellan oss, så vi har alltid kunnat umgås relativt jämlikt. Det blir ju dessutom bara bättre ju äldre en blir!

Idag sammanstrålade vi i Trollhättan för att gå på stan tillsammans. Båda hade julklappar kvar att köpa. Jag brukar alltid bestämma mig för att vara ute i god tid, men det slutar alltid med att det är en eftersläntrare kvar i sista stund. Vi fick hittat det vi skulle. Väl hemma hos Andreas, som bor i studentlägenhet i Trollhättan, drack vi kaffe och tjötade under tiden han slog in sina fynd. Han studerar samma program som jag gjorde tidigare. Jag valde att hoppa av Digitala Medier på grund av min psykiska ohälsa, men Andreas sköter sig och kirrar betygen. Han är inne på den tredje terminen och själva utbildningen är på tre år.

Det ska bli kul att börja plugga igen. Läsa ett nytt och spännande ämne, och förhoppningsvis lära känna lite nya människor. Jag har ju mer eller mindre isolerat mig hemma i min lägenhet under de senaste månaderna, så det ska bli najs att få rutin på vardagen igen. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte är nervös, för det är jag minst sagt. Jag vill så gärna att det ska gå den här gången, att jag ska hålla mentalt och fysiskt.

Likes

Comments


Idag mår jag bättre än jag gjorde igår, tack och lov. I morse var jag en sväng hos min psykoterapeut och samtalade med henne. Jag tycker om att gå dit och ventilera. Det är dyrt som satan, men eftersom jag inte får någon hjälp någon annanstans ifrån så fick jag leta mig till henne. Det är jag glad för även om plånboken gråter blod.

Under eftermiddagen har jag sysselsatt mig med att redigera mitt bokmanus. Jag har elva kapitel att pyssla med, så jag har att göra. I skrivande stund arbetar jag med kapitel fyra. Fastän redigeringsarbetet är den svåraste delen i att skriva en bok så är det väldigt roligt att gå tillbaka och återuppleva berättelsen. Jag vill få till manuset så bra jag bara kan innan jag skickar det till förlaget. Jag är ju ändå aspirerande debutant och då gäller det att ge ett bra första intryck, även om det inte är helt kört om manuset av den ena eller andra anledningen inte skulle bli antaget. Jag vill så gärna bli en av Rabén&Sjögren - mitt drömförlag. Hur når jag min dröm? Jo, skriver ett jävligt bra manus och hoppas på att de gillar min berättelse. För jag tror på den. Jävlar vad jag vill tro!

Vore ni intresserade av att höra vad jag egentligen skriver om?

Till min hjälp har jag världens bästa Katarina von Bredow. Hon är min klippa, mitt berg att luta mig mot när jag tvivlar. Hon tror på mig när jag själv inte gör det. Fy fasen vilket jobb hon gör med mitt manus och jag är henne evigt tacksam. Den dagen jag blir antagen till förlag ska jag skicka henne ett stort blomsterbud eller något riktigt fint! Hon är BÄST!


Likes

Comments


Idag har det inte varit en dans på rosor. Jag har varit extremt fysiskt utmattad på ett sätt som jag blir till och från. Största delen av dagen tillbringade sovande. Rozzi var tacksam idag, hon sov hon med och var nöjd med promenaderna jag klarade ❤ Jag och mamma åkte till stallet på kvällen för att mocka och fodra. Jag kräktes sex gånger under loppet av tre timmar och jag kunde liksom inte hejda det, utan det bara kom. Som tur var kom det under tiden jag var ute eller i boxen hos hästen. Fy satan alltså.

Nu är jag hemma igen och ska försöka pallra mig ut med hunden, sen behöver jag en varm dusch och lite pampering. Anton är på teambuilding med jobbet idag, så det är bara jag och Toss hemma. Kikade lite på Victoria's Secret Fashion Show 2017 som går på 3.an, men jag kan inte riktigt fokusera. Det blir nog att kura i sängen och spela The Sims under resten av kvällen.

Vad har ni för er? :)

Likes

Comments


Asså, jag ska bekänna en grej.

Jag är inne på att beställa hem ett par bågar med fönsterglas, alltså utan styrka. Jag har inget synfel what so ever, men det är ju så förbaskat jävla snyggt med glasögon! Ju större och ballare desto bättre. En del himlar säkert med ögonen och tycker att det är skittöntigt att bära glasögon när en egentligen inte behöver det. Jag bryr mig inte, för jag vill ha ett par. Jag får vara hur töntig jag vill, så det så. Dessutom märker ingen om det är styrka eller inte när en har dem på sig. Jag hade ett par tidigare, men de var ett par snorbilliga i plast. Det var ingen jättehit kan jag säga direkt. Om jag ska ha ett par nu vill jag att det ska vara äkta vara. Ordentliga bågar med riktigt glas, bara utan styrka, hehe.

Bär ni glasögon för att det är snyggt? Till en specifik outfit eller sådär? Eller du kanske hör till den äkta varan, den som inte behöver känna sig lite töntig eftersom glasögonen fyller en funktion mer än att vara snygga på näsan.

På bilden ovan kan ni se vilka det lutar mot att beställa. Jag väljer mellan två par - den här ovan är mer könsneutralt, vilket jag gillar, och dem nedan är lite mer feminina. Guld är ju dessutom så jävla snyggt, men... Mja, det lutar åt de ovan. (Bilder lånade från Lensway.se)


Likes

Comments


Det var faktiskt ett tag sedan jag lyssnade på Frida Skybäcks Norrsken, den första delen i en serie historiska kärleksromaner som handlar om systrarna Stiernfors på herrgården i Lund under 1800-talets mitt. Jag hade aldrig hört om Frida Skybäcks böcker innan jag började lyssna på Författarpodden, där hon tillsammans med Agnes Hellström pratar om allt som rör skrivande och författarskap.

Jag är svag för historiska romaner som exempelvis Stolthet och fördom av Jane Austen och tv-serien Downton Abbey. Därför var jag väldigt peppad inför att lyssna på Norrsken, inläst av Mirja Turestedt, som först och främst har den perfekta rösten för den här typen av berättelse.

Norrsken handlar om Cecilia, äldst av de tre systrarna Stiernfors, som kommer hem till herrgården Rosenlund efter en lång tids frånvaro. Vart hon rest och gjort är en hemlighet, men Cecilia är inte längre densamma. Hon är djupt olycklig och känner sig utstött ur familjen. Den enda glädjen finner hon i lillebror Benjamin. Försynta Elisabeth och provokativa Amelie pratar bakom ryggen på storasystern Cecilia. Föräldrarna har bråttom med att gifta bort sin äldsta dotter och tvingar in Cecilia i ett äktenskap hon inte vill ingå, medan tankarna på kärleken Ludwig inte vill låta sig glömmas bort.

Det är en historisk roman som skildrar 1800-talets Sverige. Jäklar vad det är frustrerande att läsa/lyssna om vilka hemska öden kvinnorna var tvungna att genomlida. Underordnade männen som styrde och ställde utan att bli ifrågasatta. Det är inte utan en klaustrofobisk känsla jag lyssnar till berättelsen och jag skattar mig lycklig som inte föddes som kvinna under de omständigheterna. Frida Skybäck gör ett bra jobb med att fånga den där särskilda stämningen som historiska romaner och kostymdraman alltid har. Miljöbeskrivningarna är många och detaljerade, språket är rent och lite högtravande - vilket ger den rätta känslan för tidsepoken!

Däremot kunde jag tycka att berättelsen gick väldigt trögt fram. Mycket handlade om stackars Cecilia som med nöd och näppe försökte genomlida sina trögflytande dagar på herrgården, utfryst och ignorerad av familjen. Hon drömmer om att bli författare och skriver för att fördriva tiden, lite som Elizabeth i Stolthet och fördom. Självklart finns det saker och ting som driver berättelsen framåt, men det i långsam takt. Jag vill inte vara snabb och fördöma. Boken illustrerar ändå en ung kvinna i mitten på 1800-talet, deras liv var nog väldigt långrandiga. Iallafall är det bilden vi får som läsare.

Berättelsen tar liksom aldrig riktigt fart. En lyssnar/läser och hoppas på att få en kick, en plötsligt dos av kärlek eller ond, bråd död, men.. ingenting händer. Det lufsar på, en sak leder till en annan. Jag var nära på att ge upp, men jag ville ju så förbaskat gärna ha läst den. Sen är jag en sådan som inte kan påbörja en bok utan att få veta hur den slutar. Så jag lyssnade klart och det är jag glad över. Det var en sömnig berättelse.

Jag påbörjade bok två häromdagen och blev överraskad. Varför börja läsa uppföljaren om första boken inte var något att ha? Jo, såhär är det. Jag ser Norrsken som en språngbräda. Möjligtvis en med dålig spänst, men den förklarade, visade. Jag återkommer när jag har läst klart Polarnatt. Den erbjuder mer än den tidigare och jag är hoppfull. Jag rekommenderar er att läsa Norrsken om ni vill ha en lugn och trevlig lässtund, en bok att dricka en kopp varm te till en sävlig onsdagseftermiddag.


Likes

Comments


Hej.

Jag vill göra en liten notis om ett asbra band jag upptäckt. Jag är sjukt svag för Södra Station, en popgrupp med trion Sara Hjellström, Nirob Islam och Fredrik Danielson. De debuterade med sin första singel 5000 volt våren 2016 och har sedan dess skrivit och producerat fantastiska låtar! Jag älskar hur svenska låter i kombination med musik och Södra Station går parallellt med artister som Veronica Maggio, Linnea Henriksson och Jakob Karlberg.

Vackra poetiska texter, framförda med en stor portion passion. Fy fan vad det här är bra. Jag har haft låten 16 på repeat jag vet inte hur många gånger nu - både originalversionen och den akustiska versionen. De får mig att vilja skriva egen musik och sjunga, något som jag inte gjort på väldigt länge.


Likes

Comments


Söndag.

Idag har det varit trögt. Jag är ju så förbaskat trött och utmattad hela tiden, idag var inget undantag. Lång sovmorgon, tog mig något att äta, tittade på Youtube och gjorde sedan ett försök till att vara någorlunda produktiv. Kroppen sa ifrån direkt. Vissa dagar hanterar jag inte intryck särskilt bra. Det kan räcka med att jag sitter och tittar på tv:n, jag känner direkt när det blir för mycket att hantera. Då behöver jag genast stänga av och dra ner på intryck, lägga mig ner och sluta ögonen en stund. Det slutar allt som oftast att jag somnar. Några timmar senare mår jag bättre och kan göra vad jag vill inom ramen av vad min kropp och hjärna klarar för dagen.

Idag innebar det att jag diskade och vek tvätt. Jag hade tänkt dammsuga och torka golven, men det tog plötsligt stopp. Jag måste lära mig att lyssna på min kropp, nöja mig med att klara lite mindre vissa dagar. Att skriva här på bloggen hjälper mig att samla tankarna, sortera intryck och bli självmedveten. Jag försöker göra det till en rutin eftersom jag märker att det fungerar för mig.

Min sjukskrivning lider mot sitt slut. Jag har blivit antagen att läsa kurserna Psykologi (30hp) och Socialt arbete med personer med psykisk ohälsa (15hp) nu i vår på Högskolan Väst i Trollhättan. För mig innebär det att jag måste klara av att fysiskt ta mig till grannkommunen, vara uppmärksam på föreläsningar etc och orka göra vad jag ska för att bli godkänd. Det är 45 högskolepoäng närmre mitt mål att ta en filosofie kandidatexamen inom huvudområdet informatik, med litteraturvetenskap och psykologi inräknat i min examen. Jag vill så mycket, men är rädd för att inte orka och räcka till. Därför behöver jag snarast lära mig hantera min problematik för att helt enkelt kunna sköta skola, jobb osv. Det är en massiv utmaning och jag hoppas verkligen att jag klarar det den här gången. I januari ska jag på basutredning och oavsett vad för diagnos de sätter på mig hoppas jag på att få hjälp.


Likes

Comments