Eller nu är det ju faktiskt förmiddag. Vi har haft en härlig sovmorgon alla tre med en långfrukost så här innan dagen startar för oss på riktigt. Stefan ska jobba helg med start imorgon fredag och det blir tredje jobbhelgen i rad för honom så idag ska vi ha en extra mysig dag där vi bara är tillsammans och njuter av tillvaron med lunch och fika på stan.

Lovisa väckte oss egentligen redan halv fem imorse och ville ha ny blöja och mat men efter det kunde vi alla somna om och sova lite längre än vanligt. Det var skönt då jag tror att vi alla har förkylningar på gång. Lovisa älskar när vi äter frukost, hon har blivit så mycket för att äta ägg och smörgåsar med mig, hon älskar när jag brer smörgåsar och tycker att det inte går tillräckligt snabbt. Hon kräver att hon ska få smaka och det är så roligt att hon vill ha för hon har verkligen blivit en allätare. Hon äter duktigt av sin barnmat men hon är inte heller främmande för att smaka av vår mat och tycker att det är jättegott!!! Så kul att ha fått ett matintresserat barn!! Hoppas verkligen att det håller i sig.

Vilka planer har ni idag? Idag ska jag klippa mig så det ser jag verkligen fram emot för jag vet att jag alltid får mitt hår lockat då och jag får känna mig så fiiin!! Mitt hår brukar vara extremt svårlockat och jag brukar aldrig få till det själv så att det håller så särskilt länge, typ max fem, men hos frissan funkar det och det håller nästan i två dagar...

Nu blir det en till kopp kaffe innan jag ska göra mig ordning för stan. Lovisa sitter i sin hoppstol och där är det fullt ös!!


Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Contains affiliate links


Häromdagen hämtade jag min nya dator, en MacBook, Apple och jag tror faktiskt att jag är lite kär i den. Jag tycker att den funkar bra och som jag skrev i ett tidigare inlägg, den matchar himla bra med min mobil för båda är ju i roséguld 👌🏼😂 Jag kan villigt erkänna att jag har snöat inne på roséguld och vill typ ha allt i den färgen... så till den grad att jag nog måste avprogrammera 🙈

Jag har aldrig haft en MacBook tidigare så det tar ju ett tag att lära sig hur den funkar jämfört med Windowsbaserade produkter men kan ju erkänna direkt även här att jag inte är någon datanörd, vet knappt vad jag pratar om när det gäller datorer men huvudsaken är att jag kan skriva texter i en dator och redigera mina bilder. Då är jag nöjd!! För jag älskar att skriva och jag älskar att fota och att lägga ut mina texter och foton. Något mer behöver jag liksom inte....

Idag har vi varit på babysång, veckans höjdpunkt brukar jag kalla det MEN förra veckan så sjöng vi en sång som satte sig i min hjärna så kolosalt att jag var helt fast!!!! Alltså det gick inte att få bort den och det blev ett handikapp😝, speciellt om man vaknar av att man liksom har sången i huvudet. Jag tycker att sånt är såååå jobbigt om det inte är en bra sång. Den här sången är ju trallvänlig men desto mer jobbigt att ha den huvudet. Och inte bara jag blir lidande, även min familj ju ha ha ha. Min man höll på att bli tokig på mig för att jag gick och trallade hela tiden för sången är liksom så enkelspårig och han fick den i sitt huvud... och jag kunde liksom inte göra nåt åt det!!! Till slut lyckades jag bli kvitt sången genom att ta bilen ner på stan där jag hade ett möte, i bilen var radion inställd på rockklassiker och jag minns faktiskt inte vilka låtar jag hörde men borta var iaf min sång i huvudet. Enda tills när vi åkte hem från babysången idag och min man säger så vänligt, vi sjöng iaf inte den där sången idag... Var på jag fick tillbaka den i mitt huvud 😏 Alltså jag döööör!!! Nu blir det Spotify och massa Rolling Stoneslåtar igen ha ha för jag vägrar att vakna imorgon bitti av att jag ligger och nästan trallar 😂



Båda bilderna är från tidigare gånger vi varit på babysång 😍 En aktivitet hela vår lilla familj uppskattar!!


Likes

Comments


Återigen har jag och Lovisa varit hos Lovisas mormor och morfar över helgen men den här gången sov vi över endast en natt. Lovisas pappa hade tagit på sig ett extrapass och jag och min bror hade planerat in att luncha på Finess konditori tillsammans med Lovisas mormor under lördagen samt kika lite "på stan". Så det gjorde vi och för en gång skull fick vi även med Lovisas morfar. Han är inte mycket för att fika/äta ute eller gå i affärer så det var himla roligt att han följde med 😊 Jag kikade lite i Ljusdals trevligaste inredningsaffär, nämligen Kardemumma 👏🏻 Hittade mycket som jag vill ha men köpte inget hör och häpna 😆 Jag åkte hem och beställde en MacBook istället i roséguld som ska matcha min mobil 😂 Och så att jag kan blogga smidigare för jag hatar att blogga via mobilen!!! 😤 Min man tycker att det är ett jätteonödigt köp ha ha eftersom man ju gör allt med mobilen och den är som en dator men jag håller inte med!!! Jag förlorar känslan att skriva när jag inte skriver på ett riktigt tangentbord och jag får ett bättre flyt när jag skriver på ett tangentbord till en dator. Ja det är nog min fetisch för jag verkligen älskar att höra ljudet av när det smattrar i tangentbordet när jag skriver 😁🙈 Nu längtar jag bara tills datorn kommer 😄

När jag var hemma hos mina föräldrar passade jag på att åka till kyrkogården där Kalle Wille har sin grav. Hans sommarblommor har varit så fina så vi har liksom inte gjort höst hos honom mer än att ha satt dit olika höstbuketter som fått lysa upp. Men med flera frostnätter i Färila så var blommorna ingen vacker syn längre. Jag fick hjälp av Kalle Willes och Lovisas morbror att fixa till graven. Vi satte dit lyktan innan tjälen kommer så att vi kan tända ljus, särskilt till den stundande allhelgonahelgen. I år får Kalle Wille ha den vita lyktan 🌟 som jag och min bror brukar ha på vår farmors grav men den vita lyktan matchade så bra till den fina vita ängeln Kalle Wille haft hos sig hela sommaren så farmor får ha Kalle Willes svarta lykta denna höst/vinter 😉 Ängeln hos Kalle Wille ska få stå kvar även under hösten och vintern då det går att tända ett ljus och ställa bakom ängeln så att ängeln lyser upp. Jag tror det kommer lysa upp jättefint i mörkret. Vi tog bort leksaksbilen han fick av mig och Stefan när han skulle ha fyllt fyra och plockade bort lite annat som vi dekorerat graven med under sommaren. Jag och min bror planterade två traditionella ljung och två lite större silverekar som också lyser upp på graven så himla fint. Jag blev jättenöjd och tycker att Kalle Wille fick det sååå fint ❤️ Vi gjorde även fint på pappas och farmors grav ❤️ Så check ✔️ på det också 👌🏼😊


Likes

Comments


Igår hamnade jag i en sån där situation igen som händer nån gång ibland... och det har inte blivit lättare sen jag fick Lovisa, snarare att jag får frågan oftare. Nämligen om Lovisa är första barnet... Och det är väl inte så konstigt att jag får frågan eftersom jag rör mig mer i kretsar med föräldrar och barn nu när jag är föräldraledig. Igår var frågan omvänd, mamman som frågade mig antog att jag har barn sen innan och med det större erfarenhet när vi diskuterade våra smås mat-och sömnvanor. Jag skyndade mig att säga nej det är första. Och på sätt och vis är ju Lovisa det första barnet... som jag tar hand om! Men jag orkade inte där och då förklara att Lovisa är mitt andra barn men ändå mitt första liksom ❤️ För jag var rädd för tystnaden som kan komma efteråt och chocken över svaret som den som ställde frågan får och inte räknat med. Men det känns alltid som att jag förnekar Kalle Wille när jag svarar att jag bara har ett barn och jag får alltid dåligt samvete när jag svarat så 😔 Speciellt om det finns andra som sitter med och hör mitt svar och vet att jag egentligen är mamma till två. Känslan som kommer är ju att jag sitter och ljuger. Jag brukar be en stilla bön inombords att jag hoppas att Kalle Wille förlåter mig för att jag just då, i denna situation inte räknade med honom... för att det inte passade just då att säga nåt om att jag även är mamma till ett änglabarn ❤️



Tidigare kunde jag lugnt konstatera att jag bara förnekat Kalle Wille en eller två gånger men tyvärr har jag svarat så fler gånger än så nu för tiden. Och det gör ont. Jag är iaf glad och stolt över att vi skrev att Lovisa har ett syskon, änglabarnet Karl, i födelseannonsen när Lovisa föddes. Men jag har faktiskt fått en kommentar om att jag ju inte hade behövt skriva så!! Och den kommentaren gjorde mig väldigt ledsen. Men där går gränsen att ta med eller inte. Det var en självklarhet för mig att han skulle stå med ❤️ Jag har ju faktiskt fött honom också, om än stilla ❤️


Likes

Comments

Vi hann precis hämta bilderna på Lovisa igår innan fotografen stängde 😅 Jag fattar inte varför jag alltid är i sista minuten jämt nu för tiden... Men jag skyller på Lovisa den här gången 😆 för hon ville inte byta blöja, inte klä på sig ytterkläder och inte åka iväg när vi skulle till att åka vilket hon visade med att demonstrativt vägra vara medgörlig i bilbarnstolen 😅 Men hon var också ganska trött efter att ha varit hos mormor en hel vecka och skrattat och busat 😂

Lovisa är verkligen bestämd och har ju varit det sen hon föddes... och vi får ju lirka och verkligen vara lösningsfokuserad för att få till det ibland. Hon är inne i en period (typ från det att hon var sex månader 😅) med mycket nä nä nä nä och försöker åla sig ur alla situationer men jag älskar det för hon är också glad, nöjd, busig och har nära till skratt och vi kan i de flesta nej-situationer skoja till det, lirka, byta fokus eller också vara bestämd helt enkelt och det funkar även om det inte är lätt alla gånger med en liten fröken som har en vilja av stål 😅

Den sista bilden på Lovisa var jag bara tvungen att ha med i albumet och även visa upp här, den kännetecknar hennes kaxighet men samtidigt det busiga/pillemariska i henne och jag älskar både bilden och alla hennes egenskaper 😍 Älskade unge 😘

Alla foton som följer är tagna av fotograf Helena Bohman Bärs foto i Hudiksvall. Dessa är bara ett axplock ur albumet men jag är såååå nöjd med alla bilder hon tagit 😍 Jag har fotograferat av bilderna från albumet, därför är ljuset och beskärningen inte lika originalet 🙈 Men vill ju visa er de fina bilderna som jag lovat 💖



Jag är sååå nöjd med hennes bilder på Lovisa!! Det är tredje gången vi anlitat denna fotograf och jag och Stefan kan varmt rekommendera henne!!


Likes

Comments

Igår kväll kom jag, Lovisa och Stefan hem efter att ha varit hos Lovisas mormor och morfar under helgen. Eller rättare sagt jag och Lovisa har varit där under tiden Stefan haft en jobbhelg. Och Lovisa har ju varit hos mormor en hel vecka och nästan jag också minus konserttiden då Stefan jobbat mycket. Jag och Lovisa har bara varit, njutit av det fina vädret och hälsat på en och en annan.

Eftersom Stefan skulle kliva på sitt arbetspass kl 7 på morgonen 😳 direkt efter konserten som slutade runt 23 😆, skjutsade jag honom direkt till jobbet natten mot fredagen så han kunde sova något längre innan det var dags för jobb. Vi kom från Stockholm till Delsbo ca 3.30 så några timmars sömn fick han ju 😂 Men det hela var nog inte helt igenomtänkt när vi bokade biljetterna i somras 😆 Eller så hade vi tänkt att han kunde vara ledig dagen efter men tänkte ju inte så mycket på konserten sen...

Lovisa blev jätteglad när jag dök upp så där kl 4 på morgonen och kunde krypa ner bredvid henne för att sova nån timme 😍 Hon hade nog saknat mig en hel del (men inte så mycket om man frågar hennes mormor 😆) och vaknade till när hon hörde min röst. Det hade ändå gått bra att vara själv hos mormor och morfar 👍🏼

Både jag och Stefan tyckte ju att det var jobbigt att vara ifrån Lovisa så därför kom Stefan till mormor efter avslutat helgpass på söndagen och så sov vi över till måndagen och stressade inte hem utan åt både lunch och middag, njöt av höstsolen och långpromenader med hundar i det fina vädret... Hur underbart kunde det bli liksom??

Vi passade även på att ta fina höstbilder på Lovisa bland lövhögar i mormor och morfars trädgård. Jag blev jättenöjd med bilderna som både jag och Stefan tog och ska förstora nåt av dem. Kom gärna med förslag på vilken av bilderna!! 👇🏼



Nu ska vi skynda oss att hämta foton på Lovisa tagna av ett riktigt proffs. Det är bebisbilder på Lovisa när hon var lite drygt 8 månader. De bilderna blev jag också nöjd med... 👏🏻👏🏻 Visar dessa bilder imorgon 😘


Likes

Comments


Nu har det gått några dagar sen konserten men jag går fortfarande omkring så där supernöjd och glad som man kan bli efter en superbra konsert 😍 Jag är så nöjd att vi verkligen köpte biljetter till Rolling Stones och kom iväg!!! DEN var ju så himla bra som jag hade föreställt mig att den skulle vara!! DE var sååå himla bra!!! Även om de inte spelade min favvislåt Angie... Men Paint it black spelade de 🙌🏼🙌🏼 Brown sugar och Under my thumb blev helt plötsligt också favoriter och även om jag inte är jätteförtjust i (I can't get no) Satisfaction så blev den så himla bra just där och då som extranummer och inför en utsåld arena 👏🏻👏🏻👏🏻 Och andra bra låtar blev ju också snäppet bättre live.

Alla var sååå himla upprymda och glada 👏🏻 Stefans stolsgranne, en tant, fick verkligen feeling lite då och då och ställde sig upp och dansade/gungade med kroppen lite fram och tillbaka och med armarna/händerna som följde efter gunget lite sakta så där, som bara tanter kan göra 🙈 men det var så jäkla häftigt att se 😆



Mick Jagger 👆🏼 var helt galen på scenen och slängde omkring med sin kropp som värsta 20-åringen. 😆👍🏼



Men!! 😳 Både jag och Stefan trodde att nuuu dööör Keith Richard 👆🏼där uppe på scenen 🙈, han liksom tappade rösten i sitt soloframträdande och tog sig för bröstet 😬 Och jag tänkte nej nu händer det 😧 Men sen så körde han på som om inget hänt och när han nästa gång kom upp på storbildsskärmen satt det en cigarett i mungipan 😂 och han var ett med sin gitarr... Och vi sa till varandra att det är ju bara han som kommer undan med nåt sånt där 😂



Jag är så imponerad att de där gamla gubbarna fortfarande är i så god form och så himla cooola!! 👏🏻👏🏻👏🏻 De är ju dock över 70 liksom 😳 Men vi får verkligen hoppas att de fortsätter ett tag till för jag vill gärna se dem igen!!!



Nu går låtarna på repeat hemma och Angie spelas lite extra för att kompensera att den inte spelades på konserten 😂 Jag hörde faktiskt den på radion dagen efter konserten när de pratade om Rolling Stones och att de spelat i Sverige, då blev jag så där fånigt glad och upprymd ha ha 😍 Dels att jag hörde min favvislåt (hur bra kan en låt vara egentligen 😁) Dels för att vi faktiskt var där på konserten!!! 🎶💃🏻✌🏼


Likes

Comments


I ett trist och regnigt väder åker jag och min man ner mot Stockholm och Solna men vad gör väl det liksom när vi ska vara inomhus och gå på konsert!! 🎸🎶💃🏻 Och inte vilken konsert som helst utan Rolling Stones 💋 på Friends Arena!!!

Lovisa är hos mormor under tiden och får skratta och busa ❤️ Men det var svårt att lämna Lovisa igår kväll när vi åkte hem 😢 Jag grät faktiskt i bilen för att saknaden blev så stor men jag vet ju att Lovisa har det bra hos mormor ❤️ Det är bara det att hon har blivit så mammig och att JAG kommer sakna hennes kramar och hennes önskan att få vara i min famn men jag vet ju att när vi är hos mormor så har Lovisa också ögon för mormor och vill vara med henne jättemycket ❤️ Så för Lovisas del funkar det bra att vara där utan mamma och pappa, iaf än så länge...

Är grymt laddad nu för konserten men det var jag faktiskt inte för några dagar sedan... Då hade jag lika gärna kunnat ge bort min biljett och hade inte Stefan påmint mig för ett tag sedan att vi skulle gå på konsert nu i veckan så hade jag nästan missat det 🙈 Vi köpte ju för sjuttsingen biljetterna i somras och jag har haft så mycket i mitt huvud just nu med tider och möten olika dagar så konserten har liksom fallit i glömska 😬 Men nu så laddar vi upp för en galet rolig kväll ✌🏼 med hur bra musik som helst!! Mina favvislåtar är Paint it black och Angie så jag hoppas verkligen på att få höra båda 🙌🏼


Likes

Comments


Jag kommer alltid reflektera och känna lite extra varje månad vi kommer till den 19:e... Och den 19:e var det igår! Det spelar ingen roll hur många år som passerar för den 19:e är ett speciellt datum eftersom min älskade son föddes den 19:e maj 2013. Och för fyra år sen den 19:e augusti när Kalle Wille skulle ha varit tre månader började jag att arbeta igen efter att ha varit först föräldraledig en månad pga avlidet barn, haft en månads sjukskrivning efter föräldraledigheten och sen en månads semester. Så här i efterhand kan jag tycka att jag kanske gick tillbaka till jobbet alldeles för tidigt. Jag reflekterade när Lovisa var tre månader att den tiden hade gått jättesnabbt och jämförde den med den perioden jag var hemma i sorg. Men jag kommer ihåg att jag ville ha tillbaka mina rutiner, min vardag och att få känna mig glad igen... försöka hitta glädjen i stort och i smått efter att ha varit med om det värsta tänkbara, att ha förlorat ett barn! Det kändes rätt då. Grejen var ju att jag trodde att jag skulle bli glad bara jag gjorde än det ena än det andra, nåt jag alltid gjort eller nåt nytt att testa på och hoppade på hur många saker som helst bara för att inte tänka, inte känna och framförallt inte fastna i sorg, bara få bli glad igen... Att min man gick tillbaka till sitt arbete någon vecka före mig hjälpte till i beslutet att jag också skulle börja jobba efter bara tre månaders vila och sorgebearbetning. Så här i efterhand kan jag tycka att jag var ganska naiv. Jag vet förstås inte om jag skulle ha läkt ihop mer om jag varit hemma längre, det jag vet och hört är ju att det bara kan bli svårare att komma tillbaka i arbete ju längre man är hemma. Men jag önskar faktiskt att någon skulle ha sagt till mig att fundera över mitt beslut en vända till!! Det var ju liksom inte att jag skulle läka efter ett missfall eller läka ihop fysiskt. Nu vill jag inte förringa det heller men jag hade ju för sjutton förlorat ett barn!! Ett barn som var färdigutvecklat i magen och som jag gått en vecka över tiden med... Ett barn som jag känt sparka i magen samma kväll jag somnat och sen vaknat några timmar efter det... i värkar, redo för att föda barn... Typiskt mig att liksom försöka återgå till det vanliga, låtsas att allt är som vanligt för att tro att allt ska bli som vanligt igen för att få bort smärtan och sorgen och inte känna fast jag känner och sörjer djupt därinne. Att jobbet liksom skulle läka mig på nåt sätt OCH som alltid, vara den duktiga flickan som fixar jobbet ändå 😖 Jag vet inte hur många gånger jag föll i gråt på jobbet, på mitt kontor och tänkte i förtvivlan "va fan gör jag här 😢 jag skulle ju vara hemma nu, föräldraledig med Kalle Wille och nu skulle han varit si och så gammal... "

Jag kommer ihåg den där dagen för fyra år sedan jag gick tillbaka till jobbet. Glasklart. Alla var samlade för att ta emot mig och hälsa mig välkommen tillbaka och det var väl en gullig tanke/gest ❤️ Men jag kände mig som en stor elefant på cirkus som alla skulle titta på... och jag minns att jag sa "det känns kul att vara tillbaka" 🙄 Öh... kul? Alltså det var ju verkligen en groda som hoppade hur munnen på mig!! Kul?! Ja jag älskar mitt jobb men då var det verkligen inte KUL att vara tillbaka!! Jag skulle ju egentligen inte ha varit där på typ ett år! 😭 Det som också smärtade var att en del inte ens frågade om det jag varit med om, hur jag mådde eller kände efter ett förlorat barn.. de liksom låtsades som om inget hänt OCH det är det värsta man kan göra mot någon som är i sorg och har förlorat ett barn. Som att barnet liksom inte ens existerat och det man känner är helt fel liksom!! Desto värre blir det också ju längre tiden går, när andra glömt vad som hänt medan den som förlorat ett barn aldrig kommer glömma sin smärta... även om den med tiden kommer att bli hanterbar. Men att inte fråga vet jag ju är en strategi för att skydda sig själv från den reaktion som kan komma när man frågar men det är iaf jäkligt fel!!

Men det fanns även de som verkligen frågade hur det var med mig, vad som hänt vid förlossningen etc och det är jag så himla tacksam för ❤️ Och det har hjälpt mig att få prata, berätta, beskriva och göra det jag varit med om verkligt och att Kalle Wille faktiskt finns om än inte med oss utan på sin sommaräng...

När Lovisa föddes fick jag ett sånt fint mess av en gullig kollega där det stod Eva!! Du är liksom tvåbarnsmorsa nu!!!!! Och den bekräftelsen är fan den finaste jag fått ❤️ Tack kära du ❤️


Likes

Comments


Tänk vad stugan kan få mig på bra humör!! Egentligen hade vi tänkt att det skulle bli en stranddag igår och att vi bara skulle lata oss men vädret var inte sååå pålitligt och vi valde att göra en tripp till stugan istället. Eller rättare sagt, jag föreslog att vi kunde åka till stugan en sväng och så kunde ju Stefan passa på att tömma släpvagnen på jord och grästuvor 😁 Stefan har ju typ använt hela sin semester till att gräva på vår baksida för en ny och större altan. Vi får väl se när det där blir klart?! 😂 Stefan var först inte så med på min idé om stugan ha ha eftersom den innebar att han skulle få jobba då också 😆 Men med lite lockande att även en fikakorg skulle tas med och att vi skulle sitta och spana in vår nygjorda strand, åkte vi iväg med både kaffe och släpvagn 😂 Så på så vis blev det ju en stranddag ändå men inte riktigt på det sättet vi tänkt först 😁 Och dagen blev jättebra med både sol och en känsla av att allt är så himla härligt!!



Stefan passade på att känna på vattnet och han tyckte inte det var så behaglig badtemperatur i havet än 😆 Men det var desto mysigare att sitta och titta ut över vattnet!! 👇🏼 Jag fattar inte att jag inte har badat än, jag brukar ju bada tidigt om somrarna och är alltid den som är först i men sen jag fick Lovisa har jag liksom inte tänkt så mycket på det där med sol och bad...



Det var skruttans tredje tur till stugan. Den första som gjordes var i våras och här kommer några bilder från då... 👇🏼 (Som jag hade gjort ett inlägg om men aldrig publicerade 🙈) Minns att vi grillade korv och att Lovisa sov sig igenom stugvistelsen som när som på lite vaken tid för att äta. Vi hade det lika underbart då som igår ❤️ Och jag hade skrivit inlägget om att stugvistelsen var på Stefans initiativ för att få mig att må bra för jag gick omkring och var arg hela tiden 🙈😆😘 ... och hur underbar han var som tog tag i situationen och hittade på nåt som fick tankar och känslor att vända ❤️❤️❤️ Jag skulle tro att det var mina gravidhormoner som spökade fortfarande och att nyligen ha blivit mamma till en bebis som egentligen är mitt andra barn men ändå är mitt första levande... 😢



På väg till stugan. Lovisa var knappt tre månader då och sååå liten 😘



Vår ☝🏻

Sommar 👇🏼 Det ser ju faktiskt ut att vara soligare på bilden från i våras än den från igår 😂 Men jag njuter ändå av vår sommar trots att det inte varit supervarmt...



Stranden är ju inte riktigt klar än. Just nu har vi bara fått dit en massa sand som lagts ut över en liten remsa på vår udde. Vi planerar för ett trädäck vid sidan om och en liten bastu skulle ju också bli hur bra som helst så småningom!!



Skruttan och jag chillade lite under tiden pappan lastade av släpvagnen. Jag längtar till vi ska flytta ut till stugan i sommar och vara där ett par veckor för att fixa lite!! Vi har inte kommit ut dit mer än bara över dagen på grund av altanbyggandet 😂 ... och lite annat också... Men det ska bli sååå mysigt att vara i stugan med Lovisa en längre tid. Hoppas verkligen att hon trivs där ute i skärgården lika mycket som jag och Stefan!! ❤️


Likes

Comments