Igår va det begravning för min älskade farfar!

Kan börja med att tacka alla som kom! det blev en väldigt fin stund i kyrkan även om sorgen hänger tungt över oss alla.

Det har nu gått lite mer än 2 v sen Farfar hastigt försvann.
Även om han har kämtat under hela hösten och vintern med lite olika krämpor så hoppades vi alla på förbättring och inte att det skulle ta slut så snabbt.
Men i efterhand så känner jag såklart stor sorg men för farfars skull så va det kanske bäst såhär.

Han har lixom aldrig varit den som suttit still, men under den sista tiden så va det ett projekt att bara gå på toa.

Så den 31 Januari så orkade han inte längre.
Jag minns att Farmor har berättat att han sa till henne när de satte sig i bilen för att lämna sjukhuset. -"Jag är trött, nu orkar jag inte mer" Och sen fick han ett hjärtstillestånd.

Så tack farfar för allt du har lärt mig och för att du alltid har stöttat mig i mina val här i livet.
Du har bevisat att om man jobbar tillräckligt mycket så kommer man dit man vill!
En dag ska jag berätta för Hugo vilken fantastisk människa du var!

Vila i Frid Lars Wahlström❤️

Likes

Comments

Idag den 30 januari blir vår lilla Hugo 10månader!
Helt sjukt vad tiden går!!

Det har även gått ett år sen vi va hos Tova och gjorde en gravidfotografering. Då låg snön på marken och kallt va det.
Idag är det förvisso också kallt men någon snö.. det har vi knappt haft. vilket iaf jag är glad för.. hugo är ju förliten för att uppskatta snön så iår kan det kvitta.

som ni kanske ser så har jag bytt header.. det va minsann dags. 😆
Har sett denna bild framför mig sen den förra togs, så idag dammade jag av kameran och knäppte lite bilder, bla den.

Nu ska jag sova, Det känns väldigt tomt här hemma.. hundarna sover och Andreas jobbar...

bjuder på några bilder från idag!
Sista bilden är den som Tova tog förra året.

Likes

Comments

Idag så har vi hämtat lilla Sky, Eller ja hans "riktiga" namn är ju Hilda hummelbos ole tornado.

Kan med handen på hjärtat säga att jag har inte riktigt varit så taggad på ny valp efter Ice.
men vi bestämde oss att kompromissa. Andreas mår bäst av att skaffa ny (jag lägger min tid i stallet och han lägger tid på hundarna om ni förstår hur jag menar)
Jag mår kanske bäst av att vänta... så kände jag iaf när vi åkte och tittade på Sky.

Men nu när han har varit vår i några timmar och speciellt nu när han somnat i min famn... då känner jag att det är rätt.

Han och Ice är hittills ganska olika, men jag tror att det kommer ändras.
Ice kom hit som en virvelvind och sprang emot alla människor som ville hälsa på honom.
Sky är lite mer försiktig, men ändå väldigt trygg i sig själv.

Det ska bli kul att följa denna lilla hund.
Om vädret tillåter så åker kameran fram imorgon.. det kan jag lova!

tillsdess blir det halvkassa mobilbilder 😉

Likes

Comments

När man börjar lyssna och vågar inse hur man faktiskt mår... det är först då man kan börja jobba med sina problem.

Jag har alltid varit den som biter ihop och bara tuggar i mig allt, Det kan vara allt från mobbning och påhopp i skolan till att acceptera att kroppen inte längre fungerar som den borde.
Men för några månader sen så började "bägaren rinna över"

I samma veva som att jag blev mer och mer hämmad pga smärta så började humöret och framförallt orken att försvinna. Jag tog mig till jobbet, Gjorde det jag skulle, försökte vara "mig själv" för att undvika frågor.
Det har tyvärr lett till att Andreas har fått ta det tunga lastet här hemma... han har gjort precis allt.
Han har tagit Hugo, han har mockat mitt stall, släppt in hästarna och tagit hand om hundarna.
De dagar som han har jobbat så har jag såklart tagit hugo och rastat hundarna, Men stallet.. det fick vänta tills Andreas kom hem.

Det har gått så långt att jag har funderat på att sälja hästarna och sluta... "För jag kommer ju ändå inte att kunna rida igen"
Ångesten har kommit när jag inte orkat eller velat ta hand om hästarna utan låtit Andreas göra det.

Jag har ifrågasatt min roll som mamma när jag inte tagit Hugo lika mycket.

Jag har haft ständig oro över hur länge Andreas ska orka, för jag har varken varit glad eller trevlig mot honom den sista tiden.

Det har gått så långt att jag har pratat med vårdcentralen och jag har det där nummret till kuratorn... men hans nummer ligger fortfarande orört....
Jag har inte velat acceptera att jag inte mår bra.
Att kroppen inte fungerar... det vet jag för en kiroprakter har jag inga problem att gå till.

Nu är första gången på över 6mån som jag känner en förbättring rent fysiskt, vilket betyder att jag kan nästan vara mig själv igen.
Jag kan jobba mina 8timmar/dag utan att vara liggandes på kvällarna.
Jag kan både mocka boxarna & rida ett lättare pass på Madenta under samma dag.
Jag kan sätta mig på golvet och leka med min son utan att behöva fundera på om jag kommer upp eller om jag kommer kunna gå efter.
Jag kan bära min son utan att behöva vara orolig för att benen skall vika sig.
Jag kan följa med Andreas ut på en promenad med Lucy utan att behöva vila resten av dagen.

Jag är inte helt återställd, men iaf en bra bit på vägen...

för varje sak som jag nu känner att jag kan, så kommer jag ett steg närmre ett friskare jag.. både fysiskt och psykiskt.

Så förhoppningsvis så behöver jag inte använda det där numret, utan det har kanske börjat vända nu!

Likes

Comments

Januari och Februari bestod mest av väntan, ja Mars också för den delen.
Ganska tidigt i Januari la jag ridhjälmen på hyllan. Tidigare gick det att rida ibland men inte längre, foglossningen och ischiasen blev förmycket. Ida fick helt enkelt ta över Madenta på heltid!
Vi åkte till Andreas kompis Tova, hon fixade en gravidfotografering!

Mars kom och när månaden nästan va över så bestämde sig Hugo för att komma!
Minns det som igår. Fort gick det iaf, 1 1/2 timme va vi inne på förlossningen 👍🏻

Sen den dagen har livet inte varit sig likt.
våren kom som ett brev på posten och därefter smög sig sommaren fram!
Jag valde att gå tillbaka till jobbet 2 dagar i veckan redan efter 2 månader!
Det valet har jag aldrig ångrat.

Allting har rullat på i en jävla fart!
Sommaren bjöd på studentfirande, födelsedagskalas för Farmor & Farfar och ett superfint bröllop för våra vänner Björn & Hilda hann vi också gå på.
i slutet på Juli så döpte vi lille Hugo, efter kyrkan så fyllde vi trädgården med släktingar, åt smörgåstårta och hade allmänt trevligt.

Höstmånaderna inleddes med babysim, Hugo älskade det från första stund! Det har blivit lite av vår höjdpunkt i veckan.

Oktober kom och vi tog beslutet att låta Alice somna, pga olika anledningar ett tungt beslut men det va för hennes bästa.
Både jag och Andreas kände snabbt att vi inte vill leva utan en stor hund, Lilla Lucy vill ju knappt ut och gå och absolut inte leka haha! hon är en riktig soffpotatis.
Jag hittade en liten amstaffvalp på blocket. Precis en sånn som jag drömt om. En blå(grå) hane med det där lilla extra.
Vi åkte till Elin i värnamo och tingade den lille vännen. Ca 1 vecka senare hämtade jag hem Ice.
Allt va som en dröm,, han va lika busig som alla valpar, tuggade på sånt han inte fick och ville alltid leka. folk sa väldigt fina ord när de såg honom!

precis innan Ice kom så åkte vi (Andreas,Björn, Emilie, Mamma och Ida) ner till Malmö för att se Volbeat! En riktigt lyckad kväll!!!
Oktober avslutades med en lyckad afterwork med mina fina kollegor!

November kom och så även snön.. en stund iaf. man hann svära över den iaf, men mer än så blev det inte.
Avslutade november med den årliga julunchen med jobbet. Riktigt bra dag/kväll!

December kom och jag åkte till Gärds med Madenta. Startade LB:1 & LA:1, första tävlingen på 1 1/2år och vi slår till med 67% i båda klasserna och rosetter på det!
Eftersom det hade blivit december så kom julmarknaderna och vi passade på att miljöträna Ice.

Det blev den 14 December och lilla jag fyllde 24år! Helt klart en favorit!
Men sen vände allt! Ice blev dålig och på morgonen den 15 så åkte jag med honom till Anicura i Hässleholm för att sedan behöva åka till Din veterinär i Helsingborg, Där förklarade hjärtspecialisten Torkel falk att vår lilla Ice hade ett medfött hjärtfel.. den högra klaffen stände inte alls.
Lite snabbt sådär fick vi säga adjö till vår fina vän! Tårarna trycker på fortfarande när jag tänker på det!
Den där gråa lilla amstaffvalpen men så mycket energi i... han blev bara 15veckor! 😭

Sen har jag bara fokuserat på jul och nu nyår!
Julen blev toppen, Började hos Farmor & Farfar (även om farfar tyvärr fick spendera lite av sin julafton på csk)
Sen blev det vittsjö med mamma och nästan hela Andreas familj, bara simone och linus som saknades.
Juldagen åkte vi till skurup och firade med mormor, kjell, Magnus och lotta.
Annandagen besökte vi farmor och farfar igen... farfar fick ju komma hem när vi hade åkt till Vittsjö.
Innan vi åkte till dem så hade vi varit och kollat på en liten Boxer valp.... Den lille prinsen flyttar in i mitten på januari! 😀

Så nu... nu väntar jag bara på 2017.
Jag tänker fira in det med några vänner och såklart min alldeles egna lilla familj!
Gott nytt år på er fina människor!

Likes

Comments

Även om tårarna ligger och trycker typ hela tiden så blev helgen bra tillslut!

Redan på Torsdagskvällen så blev den bra.
Ida och Patrik ställde upp och passade Hugo lite till medans vi åkte in till Hässleholm och åt.
Vi skulle ju äta på wokhouse med några kollegor, först ställde vi in pga att vi skulle till helsingborg med Ice.
Men eftersom allt gick så snabbt så bestämde vi att åka in ändå, vi behövde ju annat att tänka på!
All kärlek till er! ❤️

Fredagen bjöd på Tacos och film med Johan å Madde!!Alltid lika trevligt 😍

Igår åkte Andreas till Gislaved för att fira sin syster och systerson, Jag hade planerat och "fira" mig själv med några tjejkompisar.
Sagt och gjort, det blev en trevligkväll i stan!! 😘

Just nu väntar vi på att Andreas ska komma hem, Han har varit och skrivit på för sitt nya jobb! (bring har ju sagt upp en jävla massa människor.. iprincip alla här i stan iaf)
Tror att det nya blir bra, Till att börja med så kan vi fortsätta att dela föräldra dagarna! men jag får byta dagar dock..
Nät han kommer hem så åker vi till Vittsjö och begraver lilla Ice 💔 Fick besked från Agria igår att de inte behövde göra en obduktion.
I vittsjö blir det god mat och såklart trevligt sällskap!

Imorgon är det Måndag och dags att ta nya tag!

Likes

Comments

Idag fick vi lite hastigt och oplanerat säga farväl till vår älskade Ice.

Ice den där lilla grå valpen som fick de flesta att smälta! Har fått höra så många fina ord om denna lilla kille, Jag hade väldigt stora planer och drömmar för honom!
Men igår började allt förändras.
Ice hade minskad aptit men va ändå pigg och glad, han lekte med Lositee precis som vanligt osv. Så vi trodde att det bara va en sånn dag helt enkelt, han åt ju men inte med samma aptit.
ca Kl 02 väckte han mig och jag tänkte -"va vill han ut redan?! han brukar ju sova hela nätterna!"
Men nej han skulle inte ut, han va bara ängslig och allmänt orolig, jag märkte även att andningen va förändrad. Han andades lixom hastigt men flåsade inte med öppen mun osv.
Jag ringde Andreas som jobbade och bad honom kolla till honom när han kom hem strax efter 3.
Sagt och gjort, han va fortfarande likadan... men han fick komma upp och sova i sängen!

På morgonen så ringde jag Lillö men de hade ingen veterinär på plats förän tidigast kl 10.
Det blev djursjukhuset AniCura i Hässleholm.

Jag och Ice slängde oss i bilen och vid 9 va vi i Hässleholm.
De kollade och konstaterade ett litet blåsljud på hjärtat och hög puls, Sen blev det blodprov och röntgen, där såg man ett förstorat hjärta.
Veterinären började bli riktigt orolig...
De ville ultraljuda hjärtat men tyvärr va det några före oss så eftersom de ändå ville ha honom på observation så valde jag att åka hem sålänge.
Innan jag åkte kollade vi blodtryck och hur han syresatte sig. Ett lågt blodtryck och dåliga syrevärden gjorde att han fick ligga med syrgas fram till ultraljudet.

Kl 1 ringde äntligen veterinären igen, Tyvärr inte med några bra nyheter.
Ultraljudet visade ett stort hjärta, tunna väggar och att klaffarna inte kunde stänga helt.
En akut remiss till Din veterinär i Helsingborg (strax intill djursjukhuset). kl 15:30 fick vi träffa en specialist.
Han ultraljudade igen och konstaterade att det va en missbildning i klaffarna, som han har haft sen födlsen.. men nu har lixom hjärtat växt sig så stort att klaffarna inte stänger alls.  Detta är ett såkallat doltfel så det är inget vi har kunnat påverka och han gick ju igenom vetbesiktningen innan vi köpte honom. Men dessa blåsljud är nästan omöjliga att höra om man verkligen inte vet exakt vad man ska lyssna efter. 

Vi fick prognosen... Denna valp kommer aldrig få ett värdigt liv. Man kan medicinera.. men jag ger honom 1vecka - 1 månad att leva trots medicinen.

Så strax innan 4 fick vår älskade Ice somna!
Mitt hjärta har gått i tusen bitar...!
Men efter att ha sett paniken i hans ögon så känns det ändå bättre att veta att han slipper lida mer.

Fina lilla Ice! Leta nu upp Alice, ni kommer älska varann!
Alltid älskad, Evigt saknad!


Tusen tack till alla fina meddelande och stöttningar!
Ett extra tack till Ida och Patrik som passade Hugo medans vi åkte till Helsingborg.

Likes

Comments

Dagens mål va att ta sig till tävlingen.. Madenta började ju konstra sist vi skulle iväg.

Kl 11 stod hon i släpet och strax därefter rullade vi mot Gärds RF, allt gick fint med en lugn, harmonisk men ändå överladdad Madenta.

Framridningen kändes bra, hon va extremt pigg!
Klockan slog 12:25 och vi hälsade på domaren i LB:1.
Vi red nog på snabbast tid haha...!
Hon va fin men jag önskar såklart att hon hade varit lite mer med mig istället för att köra sitt egna race.
men kan nog inte begära det efter såhär lång väntan.. hon älskar ju att tävla!
Resultatet chockerade mig... 67,5% och en tredje placering!! 😍

Klockan 13:35 startade vi LA:1. Utan att ljuga kan jag säga att jag funderade på om det verkligen skulle gå, min ischias sa minsann ifrån!
Men jag tänkte... -"passa på för fan, du har en fin häst och ni har kommit hit!"
Tur va nog det för hon va fin förutom att hon va galet på... jag lyckades nästan hålla ihop det.
Men inför sista galoppökningen så brast det, Jag kunde inte "komma åt henne" med mitt högerben, det resulterade i att hon körde upp huvudet, tog bettet och bara sprang... 3p på den rörelsen 😂 vi brukar ligga på 7 där.
Resultatmässigt spelade det ingen roll, vi fick 67,5% även här och denna gång blev vi 2a 😍

Jag är oehört stolt över migsjälv som pallade, och glad över min fina häst!!
Men mest av allt tacksam för mitt fina team som hjälper mig. ❤️

Men nu ska jag hålla kväll, imorgon blir det en lååååång välförtjänt skrittrunda för Madenta!

Likes

Comments

Imorgon är det äntligen December!! Ni som känner mig väl vet hur mycket jag älskar December och allt vad det innebär!!
Jag älskar att mix megapol har börjat spela julmusik!! 😍 japp jag är en av de få som verkligen kan nörda julmusik ända fram till typ februari.

Imorgon börjar även min bedräkning.... Till min födelsedag såklart. även om jag inte brukar fira mig själv så känns det ändå gött att fylla år!!
fast iår blir det lite firande med några tjejer helgen efter min födelsedag.

Jul och nyår är alltid en favorit..!!
I år kommer ju inte Hugo bry sig speciellt.. lite mer nästa år kan jag tro.

Nåja... Jag har redan tjuvstartat med julfirandet.
Jobbet hade ju julfest förra helgen. kan kort säga Tack till alla inblandade!!😀

Denna helgen bjuder på tävling!! helt galet att efter 1 1/2 år så verkar det som att jag faktiskt kan komma iväg 🙏🏼
Hur det kommer gå, det är ett senare dilemma. jag ska ha jäkligt kul iaf!

Idag blir även lille Hugo 8 månader!!! Shit var tar tiden vägen?!

Nej nu ska jag hålla kväll, imorgon ska jag och Hugo på föräldraträff!

Likes

Comments

För 1 1/2 årsen så va det lixom en självklarhet att koppla transporten en Lördagsmorgon och lasta den där vältränade och knoppade hästen, sen kom man till en tävlingsplats och visade upp för pubik och dommare vad man kunde.

Men sen gick detmesta utför. Tolka mig rätt.. allt som har med Hugo att göra var planerat och jag ångrar inget!
Ena dagen övade vi byten ute på fältet inför kommande MSV:B debut. Dagen efter så upptäckte vi en ovanlig stelhet under ett träningspass, det visade sig att Madenta hade gått omkull i hagen. Kiropraktern fixade hennes rygg och veterinären fixade hennes vrickning.
Lagom tills att Madenta skulle igång mer än skritt och lite trav, då kom mina smärtor med foglossning osv.
Jag bestämde att hon skulle bara promenadridas framtills att jag kunde börja igen.
Min tanke va ju -"aja men jag kan ju börja rida i Maj igen!" Det kunde jag ett tag, Madenta kom igång och tanke va att jag skulle starta en klass i somras. Men till vår stora förvåning så ville hon inte stå i tansporten!!!
Min älskade Madenta som har åkt typ skåne runt helt utan problem vill inte åka! 😳

jag tappade såklart lite av sugen.. det blev lixom ännu roligare att bara vara hemma med Hugo.
Sen började tyvärr min ishias bråka!
Det har jag sen i somras kämpat med den j"vla nerven!!
Minns hur jag ville skrika av smärta på midsommarfirandet och jag fick ställa in venestadsdansen dagen efter pga smärta.

Men nu! peppar, peppar.... så mår jag bra och är ofta smärtfri.
Idag kunde Madenta åka i transporten! Andreas körde en vända till Vä och han sa att hon hade varit precis som förr! 🙏🏼😍

vad vill jag ha sagt med detta?!
Inte super mycket men jag är så jäkla stolt över att jag har orkat!
Det sista målet jag har nu är att faktiskt kunna lasta Madenta den där Lördagsmorgonen.!

Och vet ni vad...
Som planen ser ut så kommer det ske den 3 December.
Även om det denna gången blir LB:1 & LA:1 istället för som förr.. MSV.
så är det ändå ett kvitto på att vi har lyckats!

Så snälla håll tummarna för att allt går i lås! 🙏🏼

Första bilden är från idag!
Andra är från senaste tävlingen... hon va så fin och välriden!
Tredje är ifrån hennes rehab, med Back on track täcke + benskydd och jag på cykel så kunde vi motionera hur länge som hälst! ❤️

Likes

Comments