View tracker

Ångestattacker, panikattacker och självmordstankar.
Uppskurna armar och ben.
Sväljer och sväljer den hårda klumpen i halsen gång på gång.
Vågar jag verkligen?
Ja.
Kommer någon sakna mig?
Nej.
Jag gör de, finns inget kvar att kämpa för.
Ingen älskar mig ändå, ingen vill ha mig kvar, ingen skulle ens märka något.
Fel.
Så himla fel.

De gör ont i mig att de finns miljontals människor som går igenom det här varje dag. Och som tillslut lyssnar på rösterna i huvudet.
De gör ont i mig att jag brukade vara en av dom.
De gör ont i mig att jag vet att jag går förbi människor med såna tankar i huvudet varje dag.
Men de syns inte.
Människor som är så sjuka, men de inte syns.
För de syns inte.
De ända folk ser är de uppskurna armarna och benen, ibland inte ens de.
De ända folk ser är en människa som inte är sjuk "på riktigt" för de inte syns.
Uppskurna armar och ben, nej men h*n vill ha uppmärksamhet, stackars människa.
Självskadebeteende är oftast ett omedvetet rop på hjälp, eller ett sätt att dämpa smärtan i psyket för tillfället vilket gör att smärtan måste bli fysisk istället.
De gör så ont i mig.
Psykisk ohälsa är inte något vackert. De är inte att sitta uppe hela nätterna och skriva poesi. De är nätter med mardrömmar, nätter utan sömn, med panik och ångestattacker, nätter med sin ensamhet, och de ända man hör är självmordstankarna som går på rundgång.
De är dagar då man inte kan ta sig upp ur sängen ens en gång. De är dagar då man verkligen ger upp på allt. Man orkar inte äta, man orkar inte gå på toa, man orkar inte duscha. Ingenting. För allt känns så meningslöst. Den meningslösheten kan pågå i veckor.
De är även att säga till dina vänner när dom vill umgås att du är upptagen, men egentligen ligger du hemma i sängen med dina kuddar dränkta i tårar från natten.
Psykisk ohälsa är långt ifrån vackert.
Och de måste många verkligen inse, samtidigt som dom måste inse allvaret med psykisk ohälsa. För psykisk ohälsa är inte nått fint konto på instagram fyllt med poesi.

Jag har själv vart i den här sitsen. Jag slåss fortfarande med min depression, men är på bättringsvägen.
Jag har legat vaken så många nätter så jag har tappat räkningen. Jag har gråtit så mycket så jag tror jag ska gå av på mitten.
Den smärtan man har inuti sig är så brutal, så de inte går att beskriva. Man kan bokstavligen känna hur hela en splittras i miljontals bitar. När de gör så ont så man inte ens kan prata, man kan inte gråta. Man sitter bara där helt paralyserad som en zombie. Man känner 0 livslust. Inget känns meningsfullt.
De är som att alla andas runt en, samtidigt som man själv drunknar. Rädd att berätta något för någon, för man vet att ingen någonsin skulle förstå smärtan.
Självmordstankarna och ens syn på sig själv är nog värst.
Ingen kommer sakna mig, ingen älskar mig, ingen kommer någonsin märka om man försvinner.
Så sjukt fel.
Fel fel fel.
Man har så många runt sig som älskar en, oavsett hur tveksamt de verkar. Så LOVAR jag er, de finns så många som bryr sig om en.
Även fast de känns som man är ensammast i hela världen, så tro mig. De finns folk som bryr sig. Som vet hur de känns.
Livet är så himla värt att leva, oavsett fast de känns som raka motsatsen.
Livet är så fint, de finns så mycket att upptäcka, utforska, att se.
Blunda och lyssna.
Ditt hjärta slår så fint.
Titta.
De finns så mycket fint att se. Så mycket liv.
Även fast allt känns grått och värdelöst, så tro mig, de är så himla fint.
Man måste bara lära sig uppskatta de finaste här i livet, med att börja med sig själv.
Du är så himla fin.
Du måste samt lära dig att älska dig själv innan någon annan kan göra de.
Du måste uppskatta dig själv. Att du är fin precis som du.
Att de är inget fel på dig. Du är inte annorlunda bara för ditt dåliga mående, du är inte sämre än någon annan för de.
Hitta dom pusselbitarna i ditt liv som gör DIG lycklig. Kasta de som inte passar. Du är även den ända som vet vad som gör dig lycklig och inte.
Ingen annan kan säga åt dig vad som ska göra just dig lycklig, men ta tips från andra, men om du gör de, kom bara ihåg att om de inte gör dig lycklig är de okej. Du kan inte låta andra bestämma vad som gör dig lycklig eller inte.
Hitta bara de rätta pusselbitarna för just dig.
Och låt de ta den tid de tar för dig att må bra. Testa dig fram, men ge aldrig någonsin upp.

För tro mig, de finns så mycket att leva för.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Hej alla fina godbitar!
Som rubriken lyder är de long time no seen! Tror jag slängde upp ett inlägg här senast i början (??) av Augusti? Hmm i vilket fall..
Mycket har hänt sen dess, både bra & dåliga saker. Inget jag kommer ta upp i detta inlägg dock men får bli ett imorgon eller nått sånt när jag har tid! Imorgon är de äntligen helg, och Gud så jag har längtat.
Idag vaknade jag upp med pannkaksfrukost som min underbara kusin hade gjort iordning för sov nämligen hos dom inatt.
Efter de fixade jag iordning mig lite smått och drog iväg till skolan. Mina torsdagar är så himla slappa, jag börjar nämligen 12 och slutar 12:50, lyx va?😉
Efter skolan drog jag och mötte upp min faster, farmor och kusin på stan, åkte förbi Ica sen vidare till dom igen. Väl hemma hos dom tog jag de bara lugnt, kollade lite youtube sen gjorde vi varma mackor, hur gott som helst!
Lite innan jag skulle dra hem svängde jag förbi Augusta en snabbis och snackade lite och bara umgicks, hur mysigt som helst!
Vid ca kl 18 tror jag de var vart jag upphämtad av pappa, åkte och hjälpte mamma att handla sen åkte vi hem. Väl hemma har jag bara hunnit ta en dusch och drog på mig en ny BUS som jag köpte idag! Får se hur resultatet blir imorgon, dock lite rädd att jag ska bli helt orange haha!
Nu ligger jag i sängen och glor lite tv och är hur trött som helst. Så ska nog sova nu.
Hoppas ni alla har de bra & tar hand om varandra! Puss!

Likes

Comments

View tracker

Hej alla söta godbitar!!
Idag sov jag till ca 14:30 hehe.. Låg i sängen sen tog en joggingtur på ca 1 & en halvtimme, hur skönt som helst för sinnet!

Idag va första skoldagen, vilket jag missade, såklart. Menmen, de blir nya tag imorgon.

Det här med att börja skolan igen vet jag att så många fruktar. Nervöst, ångest, stress osv. Speciellt de som ska gå första dagen på gymnasiet (jag är en av dom.)
Men jag tänker langa lite tips till er för att få bort de mesta av den känslan!

1. Försök gå ut och gå, ta en joggingtur eller liknande, med någon nice musik i hörlurarna! Lovar att de kommer kännas mycket bättre efter, man får ny energi och lycka, samtidigt som man rör på sig vilket är bra för hälsan, så de blir en winwin helt enkelt!

2. Hitta på något du tycker om att göra, rider du, ut å rid, gillar du att fiska, fiska! Eller om du har något annat intresse gör de om de är möjligt och få tankar på annat!

3. Träffa vänner och hitta på något, gå ner på stan och kolla kläder, promenera tillsammans, ut å lira fotboll, vad som helst!

Dessa tips fungerar alltid för mig, och hoppas någon av er har hjälp av dom här tipsen.
Puss på er så länge och kämpa på, kommer vara så värt i slutändan!!

Likes

Comments


Psykisk ohälsa är nog något ni alla har hört talas om, men tyvärr inte pratas om så ofta. Vilket är väldigt synd för fler folk borde vara mer medvetna om psykisk ohälsa och allt som hör till.

De är många som tror att t.ex depression är något som håller i sig hela tiden, alltså då menat att man är deppig precis hela tiden, varje timme och varje sekund. Fel. Depreimerad är man iofs hela tiden, men de finns bättre dagar och sämre dagar. Jag har även stött på människor som tror att så fort man skrattar är man frisk igen. Fel. När man är i en depression är de en kamp mot en själv dagligen, tills man tillslut blir frisk, eller väljer en annan utväg som tyvärr många gör. Även jag valde den utvägen, men misslyckades, vilket jag är väldigt glad över.

27 juli 2016, de var dagen då jag tröttnade på mitt dåliga mående, mitt kämpade mot mitt mående. Jag tänkte att, nu orkar jag verkligen inte mer. De närmaste av skadligt jag kunde tänka mig var mina antidepressiva, vilket jag nyss hade tagit ut ett nytt recept på, så jag hade alla kvar. 30st tabletter,vilket jag tänkte borde räcka. Jag drog i mig alla tabletter och började försöka att sova. Jag hinner inte somna innan min pappa börjar ruska om mig och frågar vad jag tagit för något. Jag ljuger och säger att jag inte tagit något samtidigt som jag undrar hur han fått reda på de. Han frågar mig igen och jag nekar ännu en gång. Då säger han att G, min pojkvän, fattat att något var fel då jag skrivit till honom att jag inte orkar längre och ringt till min pappa. Min pappa lämnar mig och går ut till köket och ringer G igen. Men han är helt säker på att jag tagit något. Så min pappa kommer in igen och frågar ännu en gång. Denna gången erkänner jag och brister ut i gråt och börjar kvida "förlåt" om och om igen. Min pappa får såklart panik och ringer ambulansen. Han frågar hur mycket jag fått i mig och jag svarar ärligt på den frågan också, 30st. När han lagt på med ambulanspersonalen kommer han fram till mig, helt förtvivlad och frågar mig varför. Jag svarar inte. Kort därefter ber han mig att försöka spy upp tabletterna. Jgg kan inte spy. Kort därefter kommer ambulanspersonalen fram, dom pratar lite med mig, och min pappa. Nu kommer de. Jag spur. De tar pulsen på mig, och sen får jag dricka kol utblandat med vatten, därefter lägger dom in mig i ambulansen och börjar köra mot Akademiska sjukhuset i Uppsala. Jag spyr några gånger i ambulansen och de är kolsvart av allt kol. Vi kommer dit, dom får köra in mig på bår för jag är inte kapabel till att gå. Jag flyttas över till en sjukhussäng och får ligga där ett tag. Allt är väldigt suddigt men de jag har minne av iaf, är att jag tror att dom tar blodprov på mig och sätter en kanyl i min arm. Jag får dricka yttligare en flaska kol, denna gången är den betydligt större än den förra. De kommer in en läkare till mig och pratar med mig. Jag får ligga med en grej på fingret som mäter min puls. Dom kopplar sladdar till mitt bröst för att kolla hjärtat. Resten är bara suddigt, tills jag får läggas in på ett observationsrum, där jag fick spendera natten, fast med massa sladdar på mitt bröst och kanylen i armen. Natten gick bra, förutom att jag hade väldigt svårt att sova. När vi vaknar på morgonen får jag frukost, vilket jag knappt får i mig. Vi får stanna cirka en timme till tills vi äntligen får åka hem igen. Jag är lite omtumlad av de medicinerna jag stoppade i mig och även själva händelsen. 

Jag är så sjukt överlycklig att jag fick överleva den natten, och så sjukt tacksam över dom nära och kära jag har i mitt liv. Jag är även sjukt tacksam över att min pappa och min pojkvän mer eller mindre räddat livet på mig. 

Psykisk ohälsa är något så oroligt hemskt att leva med vid tillfällen. Man stänger ut dom man verkligen älskar, omedvetet. 

Detta är min resa till ett bättre mående.

Likes

Comments

Hej alla mina godingar!
Den 1a juni, började resan! Jag och min underbara G har faktiskt BILAT ner till Ukraina! Så sjukt mysigt men väldigt jobbigt för rumpan haha! Resan tog ca 32 timmar, vi åkte hemifrån kl 11 på natten från den 1a till den 2a. Vi åkte först ner till Karlskrona, tog färjan därifrån till Polen och fortsatte med bil från Polen ända till Lviv, i Ukraina. Nu har vi äntligen börjat landat litegrann och fått in några små vanor osv. De är sjukt mysigt och varmt här nere, de är även väldigt kul att se deras kultur och levnadssätt för de är väldigt olikt men ändå likt i jämförelse med Sverige. Deras mat är supergod och de flesta människorna här är verkligen trevliga!
Ni får lite bilder här nere, som får förklara de mesta för är verkligen sjukt trött! Har inte gjort så mycket idag, vi var till bassaren (de är som en jätte jätte stor marknad) kollade lite kläder osv, käkade och hade de allmänt trevligt!
Puss på er sålänge!

Likes

Comments

Hej alla mina godingar!
Hur har ni haft de? Jag har verkligen haft de underbart!
Igår så var jag å G hemma hos hans pappa, G klippte gräset och jag satt och passade på att njuta av solen!
Lite senare åkte vi in till stan för att hämta upp Cajsa och handla lite!
När vi kom tillbaka började vi med mat och de vart grillat, så mumsigt & mysigt! Jag hade de verkligen jätte mysigt, satt och skämta och pratade, hur trevligt som helst!
Skolveckan har dock inte börjat bra men de är nya tag imorgon, är dock super nervös inför imorgon för ska nämligen till läkaren och sätta in en kopparspiral, så hoppas de inte gör för ont! Nu tänkte jag fixa vidare litegrann med saker som måste göras osv. Update får ni inom kort!
Kraam!

Likes

Comments

Hej alla mina godingar!

Kryssningen gick så bra som den kunde, hade sååå himla kul, kollade på Mirian Bryant och dansade på dansgolvet och hade så himla kul med massa underbara människor!
Vi var även hemma hos G's pappas kompisar, grillade och hade jätte mysigt.
Skolveckan har gått på rätt bra, har gjort klart alla engelska nationella samt ett matte nationellt.
Engelska nationella gick kanon, fick B på alla prov om man ska skryta lite hihi😇
De är så himla kul när de går bra för en, då flyter de på så himla bra efter för man blir mer motiverad. Jag är faktiskt väldigt stolt över mig själv, vilket jag tycker alla ska vara när dom kämpar på. Matte nationella gick rent ut sagt åt helvete, men jag är nöjd över mig själv för jag gick dig och gjorde de bästa jag kunde, och de sista matte nationella är imorgon så vi får se hur de går.

Men hur underbar har inte den här veckan vart?? Hur underbart väder som helst och jag blir så lycklig i hela mig!

Igår var jag å G till Västerås med hans pappa som köpte lite grejer på biltema.
Jag är så sjukt taggad på vad det här året har att bjuda på, dock så kan jag inte avslöja vad än, men ni får hålla koll på lilla bloggisen😉
Jag sitter just nu på balkongen och steker lite i de härliga vädret, väntar på att G ska sluta jobbet.
Jag fixade mina naglar lite snabbt, satte på tippar och gelé och ska om någon timme gå hem till Cajsa och måla dom i någon härlig sommarfärg, känns så fräscht med nya och långa naglar!
Jag å Linnea passade även på igår å ta en liten tur till några kossor haha, dom var verkligen jätte söta men ska jag va helt ärlig så va jag liiite smått rädd för dom hihi😁

Hoppas ni haft en underbar vecka & njutit mycket av de fina vädret!
Kommer kanske en liten update imorgon eller i slutet av helgen!
Puss så länge!

Likes

Comments

Hej igen alla mina godingar!
Dagen hittills har vart väldigt bra, har fått väldigt mycket gjort.
Fick skjuts hem imorse av mitt hjärta och var hemma ca halv 7. Ställde mig direkt i köket och började fixa ihop en pannkakssmet sen kom min underbara Daniella hem så körde vi på en frukost dejt och fixade oss tillsammans innan vi gick till jobb & skola.
Jag sitter just nu i skolan, har gjort hela två stycken nationella prov idag, ett i engelska och gjorde precis klart ett i svenskan.
Känns verkligen så himla skönt att få något gjort!
Imorgon ska jag på kryssning med massvis med underbara människor! Vet dock inte om de blir så att jag åker till Stockholm redan idag eller om de blir imorgon, har inte riktigt bestämt mig än! Men nu ska jag fortsätta plugga vidare & hoppas denna dag bjuder på de bästa!
Pussssss

Likes

Comments

Throwback.

Detta inlägg kommer handla om en period i mitt liv då jag inte mådde så himla jätte bra, och lite från förr också.

De är så sjukt när jag kollar på dessa gamla bilder, att jag kunde vara så liten men ändå så förstörd. och även att jag ändrats så mycket som jag gjort, både i personligheten och utseende men nog mest personligt. De flesta bilderna är från en period då jag mådde så himla dåligt, och mår nästan dåligt jag bara tänker på mitt mående var då. Som några av er som läser detta, så har jag bott i fosterfamilj för nu ca 2 år sen. De var nog den värsta perioden i mitt liv, och de var då mitt mående började svaja till rejält för första gången i mitt liv.

Våren 2013 flyttade jag dit, planen var att jag skulle bo där i en vecka. Jag bodde där i ca 1 år och 2 månader. Till en början var allt jätte bra, sen blev de bara värre och värre. Tänker inte gå in på allt men jag kan säga att jag har ALDRIG vantrivts så mycket i mitt liv som jag gjorde då. De var verkligen hemskt, utan att ens överdriva. De var där självskadebeteendet fick sin början och även då jag började röka och vart förklarad deprimerad, alltså att jag har depression. Så de har inte bara förstört mitt psyke utan öven min hälsa och kropp. Jag är även 110% säker på att mer än hälften av er nu kommer tänka, "men de är ändå ett val". Såklart de är ett val, som man delvis gör själv, men när man mår så pass dåligt så är de som att depressionen gör dig till en annan människa, som tar dom besluten åt dig och du skadar dig själv eller liknande för att känna att du lever. Många kan misstolka de där, men när man har sådan grov depression så känns de som man inte lever, utan bara andas och iakttar alla andra. Detta är nästintill omöjligt att förklara för en person som inte har/aldrig haft psykisk ohälsa. Nåväl. Blir bara så himla ledsen när jag kollar på dessa gamla bilder, men känner mig även starkare.

Jag har fortfarande min depression kvar idag, men den är inte lika grov och idag har jag fler bra dagar än dåliga dagar. Mycket är tack vare min sjukt underbara och fina familj samt mina finaste vänner, sjukt hur lycklig jag är att ha dessa personer i mitt liv.

Puss

då;

​Nu;

Likes

Comments

Hej godingar!
Nu var de ett bra tag sen jag bloggade sist, tror förra gången var i början av november..?
I varje fall, tänkte jag köra på en life update.

Jag har alldeles strax gått klart första skolveckan, riktigt kämpig vecka men är ändå så sjukt stolt över mig och mina fina vänner att vi klarat hela veckan.
Jag var hemma igår, pga att jag sov, sov och sov, kunde verkligen inte gå upp!
Men bortsett från de så har jag gått på VARENDA lektion hela veckan samt faktiskt gjort något på lektionerna, och kunde faktiskt inte vara stoltare.
De kanske låter lite själviskt för vissa, men att gå från att inte gått på nästan en ända lektion till att gå på alla i en hel vecka, på ett lov, är rätt duktigt enligt mig.
Denna termin kommer bli väldigt kämpig för mig, med tanke på att jag har ett ända betyg och måste jobba upp hela 14 stycken för att ens kunna söka till gymnasium.

Mitt mående är som vanligt, konstant upp och ner. Just nu har jag har jag faktiskt haft en toppen vecka jämfört med andra veckor. Lite psykbryt och tårar har de vart men ändå den bästa på länge.

Just nu laddar jag upp med en förhoppningsvis lugn helg med min fina pojke! Puss

Likes

Comments