Den tionde juli 2017 blev Anna Toleando Books son, Antonio Toledano Book, dömd för våldtäkt mot barn. Enligt domen ska han tvingat en trettonårig, berusad flicka till oralsex. Även en vän till honom ska ha varit misstänkt, men blev sedan frikänd. Enligt Socialförvaltningen ska Antonio sedan tidigare varit aktuell i flera utredningar och brottsmisstankar.

Läs mer här


Det kan omöjligt finnas något värre än att få reda på att ens barn inte är perfekt. Att ens barn är långt i från perfekt. Att ens barn förstört någon annan människas liv. Vilket misslyckande som förälder. För ingen uppfostrar medvetet sitt barn till att göra hemska saker. Detta känner nog de flesta föräldrar vars barn som misshandlar, mördar eller våldtar.

En känsla som Anna Toledano Book nu fått uppleva.

Kära Anna. Du är inte en dålig förälder. För du har inte medvetet uppfostrat ditt barn till att göra något så hemskt mot en annan människa. Det var hans eget val och det fanns inget som du skulle kunna göra för att det inte skulle hända. Jag tror inte på att du skulle sagt till din son, Antonio, att det är rätt att utnyttja människor. Att ett nej inte betyder så mycket och att kvinnor är objekt som borde utnyttjas. Jag tycker inte att du förtjänar att få höra vilken otroligt dålig mamma du varit för att du uppfostrat en våldtäktsman. Att våldta var något som din son valde att göra, inget du uppfostrat honom till. Jag tror att du varit en bra mamma till dina barn. MEN. Just nu är du inte en bra människa.

Det Antonio gjorde är inte okej. Jag förstår att du som hans mamma vill lita på honom när han säger till dig att han är oskyldig. Jag förstår att du vill tro på att han fortfarande är det söta, lilla, oskyldiga barn som du en gång uppfostrat. Men så är det inte. Din son är en dömd våldtäktsman. Din son har tvingat en trettonårig flicka till att utföra oralsex på honom. Din son har utnyttjat en berusad och minderårig tjej som inte kunde ta hand om sig själv. Folk blir arga. Folk reagerar. För detta är något av de hemskaste sakerna du kan göra mot en människa och eftersom du är en offentlig person så uttrycker de sin ilska mot dig istället för mot rättssystemet och din son. Det är inte rätt. MEN. Hur du har bemött denna kritik, eller kanske hat i vissa fall, är under all kritik. De flesta som kommenterar på din instagram är tjejer. Tjejer i min ålder. Tjejer som är livrädda för att utsättas för det som denna flicka blivit utsatt för. Du bemöter deras kommentarer med härskarteknik, hot och hat. Du har kallat folk för smuts, lögnare och pervon. Vid ett tillfälle uttryckte du dig även på ett sätt där du satte på din son offerkoftan och kallade den trettonåriga flickan för en lögnare. En kommentar som du nu raderat och bett om ursäkt för, men som fortfarande skrämmer mig. Har du någon aning om vad det innebär att kalla någon som utsatts för en våldtäkt för en lögnare?

64% av de som åtalas för våldtäkt fälls. Hur skrämmande mesiga straff de får är i detta fall oväsentligt, men det lämnar oss med 46% fall där offret inte får någon rättvisa. Ett av dessa fall är Angelica. Angelica som bodde bara någon mil från mig. Angelica som öppnade sin dörr för att hon trodde att det var hennes cancersjuka granne som behövde hjälp. Istället blev hon indragen i sovrummet av en man hon inte kände. Hans kompis stod i hallen och tittade på medans hon blev våldtagen i sin egen säng. Bevisen var alla klara och fanns där, men på hennes trettioårsdag fick hon ett samtal från polisen om att fallet var nedlagt. Angelica som inte blev trodd på. Angelica som inte längre bor bara någon mil ifrån mig. Angelica som tog sitt liv den 17 juni 2017. Angelica som begravdes idag och som med stor sannolikhet aldrig kommer få någon rättvisa.

Att kalla någon som anmäler en våldtäkt för lögnare är farligt. Det handlar om liv och död för vissa människor. Deras liv blir förstörda. De orkar inte leva. Jag har aldrig blivit utsatt för något liknande, så jag skulle aldrig kunna sätta mig in i hur de känner sig. Men folk tar inte sina liv för inget. Det är bara folk som inte har något kvar att leva för. Att ens våldtäktsman blir dömd kommer aldrig ta bort smärtan som offret upplever, precis som när en mördare blir dömd så kommer inte offret tillbaka till liv. Men när man får en gnutta rättvisa. Det är då det är värt att leva i denna världen. När folk får sota för deras handlingar.

Så, kära Anna. Du är 46 år gammal. Bete dig som att du är det. Du är inte på något sätt bättre än de som attackerar dig. För om de är nättroll, så är du det likaså. Du är en offentlig person. Människor ser upp till dig. Det är dags att bete sig som en vuxen. Acceptera istället vad din son gjort och våga inte ens försvara hans handlingar. För så länge det inte bevisas något annat så är din son en våldtäktsman. En våldtäktsman som förstört en trettonårig flickas liv.


Två av de kommentarer som Anna skrivit på sin instagram

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Några bilder från Pride Växjö som var förra helgen. För alla har rätt att älska vem de vill <3

Första bilden är från en härlig sommar/vårdag efter mitt nationella prov i matte aka mitt sista matteprov någonsin! Den andra är på mig och min kära katt

Likes

Comments

​Godmorgon världen! Hur rullar livet?

​Min vecka har varit bra och fullspäckad med aktiviteter. Som vanligt var det en vanlig skolvecka med redovisningar av sonetter och arbete med monologer och annat skoj. I fredags åkte hela kompisgänget hem till Josefine för att fira att hon och hennes halvsyster fyllt/fyller arton. Det var en kväll med tacos, massa lekar och trevligt sällskap. Senare på kvällen gick den stora delen av gänget ut på Grace, medans jag och Ellen stannade kvar hemma hos Josefine.

Igår var det dags för ännu än födelsedagsfest, nämligen Elins, som nyligen fyllt arton hon med. Temat var Gatsby, kanske inte mitt absoluta favorittema, men det var ändå väldigt roligt att ha något att gå efter när det kommer till klädsel. Där åt vi lite sallad, lekte lekar och bara pratade. Mycket mycket trevligt. 

Ni kanske kan ana en glimt av något silvrigt i min näsa. Efter tre år bestämde jag mig äntligen för att pierca septum. Har aldrig riktigt vågat göra det innan, men nu var det dags. Och jag är mer än nöjd måste jag säga!

​Vad har ni gjort i veckan??

Likes

Comments

En annan sak som hänt sedan sist är att jag fyllt ​18​!! Tycker personligen inte det är så stor skillnad från att vara 17, men varför skulle det egentligen? Det enda är väl att man har lite mer friheter än förr. 

En av dessa är att jag får tatuera mig när jag känner för det, vilket jag självklart utnyttjat. Jag bokade en tid hos en tatuerare redan i maj 2016, mest för att vara säker på att få göra det så fort som möjligt. Och så blev det. Hann ändra mig minst 20 gånger ang vilket motiv jag skulle ha, men till slut blev det en liten gorilla.

Är verkligen jättenöjd! Han som tatuerade är otroligt duktig och jag går mer än gärna dit igen för fler gaddar. Helst så snart som möjligt. 

Likes

Comments

Den 31a oktober åkte jag och min kära far till San Francisco. Har velat åka till USA under i princip hela mitt liv och nu var det dags. Kan inte säga något annat än att det var fantastiskt. Staden, vädret, maten, människorna. Det fanns inget att klaga på. Jag hade inte planerat för så fint väder och därför hade jag helt fel kläder med mig. Det gjorde egentligen inte supermycket, men ibland var det lite frustrerande.

Vi hittade på en massa trevligt när vi var där. En dag var vi på Walt Disney museet, en annat på Alcatraz. Vi hann även med en dag på piren och en hel dela vandrande i stadens höga backar. Som den shopaholic jag är, shoppade jag såklart en hel del också. För vem skulle kunna motstå detta lands shopping? Verkligen inte jag.

Vi var kvar i San Francisco i åtta dagar innan vi åkte hem till lilla Sverige igen. I allmänhet hade vi en fantastisk far- och dotterresa. Återvänder mer än gärna i framtiden.

Förutom resan till USA har jag hunnit planera och boka ytterligare två resor. Om en månad bär det av till London tillsammans med min kära vän Rebecka och i slutet av sommaren åker jag och min kompis Julia till Paris för fyra heldagar på Disneyland. Hade inte kunnat se fram emot det mer!

Likes

Comments

IT'S MEEEE!!

Vem hade kunnat gissa? Inte jag iallafall.

Har funderat på att ta upp bloggandet ett tag, men aldrig lixom gjort det. (Vilket ni kanske märkt...) Men mycket har hänt ska ni veta! Har ju inte bloggat på heltid sedan oktober. Så självklart ska ni få en uppdatering om vad som har hänt, men inte här och nu. Den gobiten får ni vänta på. Men inte länge, det kan jag lova!

Ta hand om er så ses vi snart!

Likes

Comments

Hej världen!

Jag MÅSTE sluta säga att jag ska bli bättre på att blogga. Klart jag vill det, men jag vet själv hur jag är. Det går inte att tvinga fram något. Så 2017, jag bloggar när jag vill. Idag är en sådan dag.

Nyår firade jag tillsammans med folk jag gick i högstadiet med. Det var supertrevligt, ett tag. Fram till lite efter tolvslaget faktiskt. Mänskliga rättigheter är något jag håller hårt på och rätten till att älska vem man vill är någonting jag helt ärligt skulle kunna dö för. Det finns människor som inte tycker att det inte borde vara så och det gör mig så ledsen och arg. Så efter det mådde inte jag så bra.

Men nu mår jag bättre. Tar igen lite tv-serier jag ligger efter med och slösurfar lite! Så som första januari borde vara!

Likes

Comments

Ursäkta, men hur snygg!?!?

Long time no see! Vill ej påstå att jag haft mycket att blogga om, trots att det ändå hänt en del.

Hösten är nu här och jag älskar det. Förutom att min vinterjacka inte kommit och jag fryser ihjäl ca varje morgon, men vad gör väl det. Den kommer ju snart och då kan jag njuta till fullo av denna otroliga årstid. Och om 2 veckor åker jag till USA, så livet kunde nog ej vart bättre nu. 

Likes

Comments

I söndags åkte jag och familjen till Liseberg. Har inte varit där på två år, då jag missade förra årets resa. Vi brukar åka varje år, men i år har det varit lite oklart med alla omständigheter. Jag ville dock jättegärna åka, så då blev det så!

Det var inte så mycket folk. Alla attraktioner hade ca 10-20 mins kö, vilket inte alls är speciellt mycket. Så vi hann åka en massa innan vi drog oss hemåt. Vet dock ej vad som har hänt med mig. Kanske var något tillfälligt, men blev så sjukt illamående av i princip alla attraktioner. Det har aldrig hänt förr!? Hoppas att det går över till nästa år, kanske var någon engångsgrej...

Jag hade iallafall en supermysig dag. Tyckte det blev jättelyckat. Och trots att det var lite tungt att ta sig upp morgonen därpå, tycker jag absolut att det var värt det!

Likes

Comments

​Gårdagen spenderades på Korrö tillsammans med resten av klassen. Trevligt tyckte många. Det tyckte inte jag. Inte bara för att jag avskyr friluftsdagar i allmänhet, utan för att jag även är sämst på alla aktiviteter vi tvingas göra... Denna gången var det dags för paddling. Mm, vi vet alla hur detta slutar... 50 meter ned föll vi i efter att har krockat med ett fallet träd. Vad kan jag säga? Utomhusaktiviteter och jag funkar ej ihop. 

Idag var det dags för min audition för "The Wiz". Var supernervös innan, men när jag väl kom in och körde igång släppte det rätt fort. Tyckte ändå att det gick bra. Jag är nöjd och tyckte inte de om det... Ja då får det väl vara så. Jag gjorde mitt bästa!

Likes

Comments