hej alla fina!
I helgen var vi på mässa i Örebro jag och Pär med företaget.
Svärföräldrarna var barnvakt och det gick jättebra.

Vi hade stressat hela förra veckan med att bli klara - det är därför jag inte har hunnit skriva här på ett tag.
Förra veckan bestod av 16 timmars arbetsdagar med att få allt levererat och packat i tid till mässan.
Vi hade lite problem med våra kartonger till body scruben som gjorde att dom inte kom förrän 2 dagar innan "puh".
Här är bilder på etiketterna till våra "baby konjac sponges" och lite monterbygge :)

Vi åkte upp tidigt på torsdagen och byggde klart montern.
Vi upptäckte att vi hade glömt en hel del grejer men som tur var så skulle vi hem emellan så det fanns gott om tid att lasta in det sista vi hade glömt.

Fredagen kom och mässan drog igång.
vi har supertaggade att prata med dom många mässbesökarna som kom.

Det delades ut goodiebags till dom 100 första besökarna (där vi var med och sponsrade med vår produkt "Pregnancy oil".
En superbra olja att massera med samt smörja in magen med för att förebygga bristningar i huden.

Det var riktigt roligt att komma ut och prata med alla härliga människor som var där.
Även dom som ställde ut runtomkring oss i egna montrar hann det att bli en hel del samtal med.
Det tunnade ut rejält med besökare på eftermiddagen på fredagen och sista två timmarna var det nästan helt tomt.
Då passade jag på att smyga iväg och lyssna lite på Madde och Mirka från "Familjen annorlunda" som var där med sina familjer och pratade om hur det är att vara en stor familj.
länk till Maddes fina blogg hittar ni här ---》http://blogg.alltforforaldrar.se/madeleineilmrud/

Där kan ni också se alla härliga saker man fick i goodiebagsen och Viridi Ecos fina påse :)

Vi hade premiär för våra nya body scrubs också och det märktes direkt vilken av sorterna som blev favoriten bland kunderna! :)
Nu kommer hösten och då vill man gärna ha någonting som doftar fräscht samtidigt som himalayasaltet skonsamt rengör din hud.
Så citrus fresh tog hem högsta kundbetyget denna höst från mässan - kul tycker vi!
Just nu har vi höstrea i shoppen så den kostar endast 119:-
Det är 40% rabatt på alla produkter förutom dom nya konjac svamparna.
som ändå har ett riktigt fördelaktigt pris - 39:- för en liten och 49:- för en stor.

kika gärna in hos oss :)

Du hittar oss på:
www.viridieco.se

välkommen in

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

I måndags var jag och Leona på möte på psykiatripartners.
Efter att ha blivit uppringda av BUP som talade om för oss att deras köer var så långa att vi borde vända oss till privatpsykvården istället så gjorde jag det.

Vi kom dit och Leona var försiktig och blyg som hon brukar vara i nya situationer.

Det kom fram en kvinna som hälsade och visade in oss i ett rum.
vi fick papper som vi skulle fylla i på varsitt håll och Leona klarade det riktigt bra faktiskt.
Det var några frågor på baksidan där man skulle uppskatta tiden på hur länge hon hade känt sig påverkad av sin situation och den var svår att svara på tyckte hon.

En fråga till var:
Tror du att din omgivning blir påverkade av situationen?
Då svarade Leona: Jag kan väl inte veta hur andra känner!

Det var så härligt och klockrent - för visst är det ju så.
För en person med autism (före detta aspberger) är det väldigt svårt att sätta sig in i hur andra känner och tycker.
Man har svårt att tolka olika uttryck och att föreställa sig saker.

Tänk dig själv om du får en plats beskriven för dig som du aldrig har varit på.
Genast börjar du att måla upp i fantasin hur den här platsen kan tänkas vara och se ut.

Leona kan inte det - hon måste ha varit på platsen och ha upplevt den för att förstå vad man pratar om.

i alla fall...:)
Kvinnan ville därefter prata med oss en och en men Leona ville att jag skulle vara med.
Hon känner sig otrygg och osäker på nya platser och med nya människor runtomkring.

Vi diskuterade och utredaren sade att det är kö hos dom också, fast inte lika lång som på BUP.
Men det fanns bara ett problem med Leonas utredning som hon kunde se det.

Leona är lågbegåvad och testerna hon tidigare har gjort ligger på gränsnivå till utvecklingsstörning.

OM det är så att hon har utvecklingsstörning så tillhör hon varken BUP eller Psykiatripartners.
Då ska hon slussas tillbaka in till barnhabiliteringen igen.

Så Leona ska nu först göra om utredningen som visar hurvida hon har en utvecklingsstörning eller inte.

Ingen har sagt detta till mig tidigare.
Varför kastas barnen fram och tillbaka.

Leona har inga möjligheter att gå klass 7-9 i en vanlig klass så därför behöver hon utredas så snabbt som möjligt.

Tiden tickar och jag känner hur vi arbetar mot klockan.

Jag ska ringa kommunen i morgon och höra vad dom har att säga och vilka skolor dom kan erbjuda mitt barn.

Kampen fortsätter!

På bild:  Leonas lillasyster och katten Sixten
Bild 2: Fick hem en Glossybox på posten - gav den till Leona för att muntra upp henne efter besöket från psykiatripartners.
Det fanns ekologiska produkter där i!
Riktigt bra :)

Likes

Comments

Fy att barn kan vara så elaka.
Leona - min 12 åriga dotter som har NPF (generell språkstörning) och står på utredningslistan för Autism får genomgå alldeles för mycket saker.

I dag så skulle vi in till stan och gå på ett förstagångs besök hos psykiatripartners då BUP ringde upp mig för ett par veckor sedan och talade om att dom hade väldigt långa köer.

Så sagt och gjort - jag talade om för Leona att hon skulle komma hem klockan 12.00.
När klockan var 12.00 så skrev hon och frågade om hon skulle komma hem.

Jag svarade att hon kunde komma hem.
När hon kommer in genom dörren så är hon ledsen.
Då hade en kille i klassen bredvid kallat henne för "feta kossa" när hon skulle gå ut genom dörren.

Jag talade om för Leona att det inte är okej att någon kallar henne för sånna saker.
tyvärr har Leona varit utsatt länge för kränkningar i skolan.
jag röt till förra året och därefter blev det bättre men tyvärr så upplever jag att det är på väg att bli sämre igen.

Jag och Leona åkte in till stan och vi träffade en psykolog.
först fick vi fylla i varsitt papper om hur vi tyckte och kände om olika situationer.

Leona förklarade hur hon mådde - och att hon bland annat inte har några vänner.
Att hon försöker ta kontakt men dom bara vänder henne ryggen - hittar på ursäkter för att slippa vara med henne.

Jag har ändå försökt intala Leona att inte ge upp utan försöka igen.

men nu i kväll så gick jag igenom hennes Ipad och såg ett meddelande från en tjej i klassen under.

Leona frågade om dom kunde umgås efter skolan i morgon.
-VA? med dig - du skojar?

Hade hon svarat.

-Nej kan vi det?
frågade Leona.

-ehh.. Nej skulle inte tro det.
Du fattar ju ingenting
svarade tjejen.

varpå Leona inte hade svarat.

jag tog upp Ipaden - och skrev:
"Hej, det här är Leonas mamma och jag vill bara be dig att inte vara så otrevlig.

varpå jag får svaret:
Du är inte Leonas mamma så sluta skämta.

Jag försökte få tjejen att förstå att det inte är okej att skriva elakheter samt att Leona hade gått och lagt sig då hon inte får använda Ipaden så sent på kvällen.
(klockan var efter 22.00)

Den här tjejen fortsätter att vara "uppkäftig" mot mig så tillslut gav jag upp.

11 år gammal och beter sig Såhär - jag blir mörkrädd!
I morgon åker jag raka vägen med Leona till skolan och pratar med hennes lärare om det här.
Dom har värdegrunder som säger att man inte får mobbas.
Mobbning är inte okej någonstans!

Det kan förstöra barn för livet.
Jag var själv utsatt för diverse glåpord när jag växte upp och INGEN ska behöva genomgå mobbning och trakasserier.

Var är föräldrarna undrar jag?

Här i huset har vi regler att Mobil, Ipad och dator ska stängas av klockan 20.00 och det följer alla barnen.

Hos psykiatripartners gick det bra i alla fall.
Hon skulle försöka prioritera ärendet så att vi fick komma på ett återbesök och prata med en kurator.

Att Leona inte mår bra är uppenbart och det är totalt hjärtskärande när man som förälder skickar iväg sitt barn till en skola där dom blir illa behandlade.

Och lärarna... Vad gör dom åt detta?

Nu kräver jag svar!

Återkommer i morgon när jag har varit i skolan.

Natti Natti

Likes

Comments

Just nu är det full fart!
Vi arbetar på lanseringen av dom nya produkterna för fullt och så har vi älskade ungar mässan i Örebro som går av stapeln om lite drygt 2 veckor. yey!

Jag satt till midnatt igår och byggde monter på ett rutmönstrat papper och skissade.
Nu börjar vi nog närma oss någonting som kommer bli riktigt Nice!
Jag vill ha det här härliga flödet in i montern så att ni kan gå runt och titta, känna och doftar samt ställa många intressanta frågor :)
En liten "minibutik" på plats.

Nytt för denna mässan är också att vi kommer att kunna ta emot kortbetalning så nu har vi dom bästa - säkraste betalningsalternativen som finns!

Jo gårdagen spenderade jag i Patrik Ekenbloms fotostudio.
Vi fotade produkter, byggde displayer och även jag fastnade på ett par kort ;)

Det var första gången vi arbetade tillsammans men det kommer absolut att bli ett hållbart samarbete.
Proffsigt, effektivt och mångsidigt.

Nästa vecka är det mycket som ska klaffa!
Kartongerna har nu gått i tryck och saker och ting rullar på.
om än på marginalerna haha.
Ibland är det inte jättebra att vara tidsoptimist, men jag har lärt mig att då är det bara att jobba hårdare för att bli klar.
Jag gillar att jobba under lite stress och press.
känslan när man har lyckats att klara det man har kämpat för är helt amazing <3

Nu ska jag lägga mig - dygnet har tyvärr bara 24 timmar ;)
Natti Natti gorgeous

Likes

Comments

God morgon.
Jo som ni vet så har det hänt en hel del här senaste veckorna.
Jag har bland annat sökt stöd från LSS gällande Leona då hon kommer att behöva extra stöd och även att jag som förälder kan få lite avlastning någon gång ibland.

Jag är ensam vårdnadshavare till Leona och har varit det sedan hon föddes.
Så Leona har vuxit upp med mig och varit hos mig varje dag dygnet runt med undantag för någon vecka hos min mormor varje år.
Tyvärr kan Leona inte längre vara där då min mormor inte tror på "Diagnoser" och tycker att jag brister i min föräldraroll som tex inte har lärt Leona klockan ordentligt än - eller som inte har lärt henne vad man har för rutiner på morgonen.

Jag blev helt enkelt trött på att ta skit!

Jag vet att jag alltid försöker göra det bästa för mina barn.

så...tillbaka till vad som hände förra veckan.
Jag blev uppringd av BUP där en kvinna talade om för mig att Leona tyvärr inte skulle få någon utredning detta året och hon visste inte hur det såg ut nästa år.

Jag satt där med luren i örat och munnen öppen - gapandes som en fågelholk.
Vad säger kvinnan?

På grund av långa köer så var det så här förklarade hon.

jag förstår köerna - sade jag.
Men jag behöver akut hjälp och stöd med Leona.
Jag ringer inte till er varje vecka på skoj och trycker på om att utredningen ska gå snabbare.
Nu har vi dessutom fått plocka bort handtagen på insidan av Leonas fönster för att hon öppnar dom och går ut på taket och hotar med att ta sitt liv!

Ni måste allvarligt skoja!!

- Nej tyvärr.. Vi har långa köer vet du.
fick jag till svar.

- Men du kan alltid prova att vända dig till privatpsykvården.

När vi hade lagt på så kokade jag vid det laget av ilska.
Vem ska hjälpa min älskade tös?

jag ringde en privatklinik här i Linköping.
Dom kunde inte heller säga exakt hur lång tid det skulle ta men hon kunde garantera att köerna var kortare än BUP hade.

Och så lovade hon ordentligt med stöd och hjälp fram tills utredningen var gjord.

Vi ska på besök där nästa vecka Leona och jag.

Jag blir mörkrädd när jag tänker på hur många barn det finns där ute som kanske inte har föräldrar som orkar kämpa hårt för sina barn.
I dagens system får man armbåga sig fram och då faller dom människor som inte har kraften och orken bort.
Vem tar hand om dessa barn tänker jag?

Jag tror att mörkertalet är stort.
Många barn går i det tysta till skolan - genomlider mobbning och mår dåligt.
Det är vårat ansvar som vuxna individer att se detta!

Nu får vi se vad som händer efter mötet nästa vecka.
Jag har ett hopp om att dom kommer att se till Leonas behov lite bättre än vad BUP har gjort.
jag vill rikta stor kritik till dom och till staten som måste förse vårdsektorn med en större budget.
Det är inte sköterskorna på BUP som är skyldiga till att det ser ut såhär utan snarare bristen på resurser och pengar.

När man som förälder ringer in och är orolig för att barnet ska skada sig själv och hotar med att ta sitt liv så får man till svar:

-Ja men hon har ju inte gjort något än - så du får ringa tillbaka om det blir akut.

Vad menas då med akut?
Är det när min dotter har skurit sig så blodet rinner?
Eller när hon har hoppat från taket och brutit båda benen?

Jag såg på Facebook nu att det rullar en kampanj för Suicide Zero.
Då kan man börja här - med barnen i tid - innan dom kommer till den gräns då dom känner att det inte längre finns en utväg.

Varför får vi inte längre hjälp förrän det är för sent?

Likes

Comments

Jag har nu inte bloggat på två veckor och Det beror inte på att jag inte vill utan för att jag helt enkelt inte har haft tiden.
Det är fullt ös på jobbet med Viridi och det är mycket som händer just nu.

vi ska iväg på älskade ungar mässan i Örebro den 23-24 september :)
Det ska bli riktigt roligt.
Vi kommer stå på den ekologiska sidan med gröna mattorna och husera i en 8 kvm stor monter.

Så förutom att planera, producera produkter så ska det byggas monter också.
Jag har suttit och skissat och har så himla många bra idéer i huvudet.
Jag vill att det ska bli en mysig och välkomnande monter.
Så önskar jag självklart att det kommer massor av härliga människor till oss med frågor eller bara för att prata lite.

sen har vi den här väldigt långdragna processen med kartongerna som vi påbörjade i våras.
dom är äntligen snart färdiga!
det har tyvärr tagit alldeles för lång tid och så ska det inte få fortsätta.
Så vi har arbetat med att syna det arbete vi gör i sömmarna för att det ska fungera mera effektivt.
Både jag och Pär är väldigt lösningsorienterade människor och vi ger oss banne mig inte förrän allt är i sin ordning :)

Nu i veckan som var så har jag hunnit med ett par möten med reklambyrån och vi har jobbat vidare på etiketter som ska tryckas samt material till mässan.
I går så skjutsade jag Tova ner till Jönköping då hon är hos sin pappa över helgen.
I dag så har vi varit och handlat en present till Biancas kompis som har kalas i morgon på busfabriken.
Bianca sade
"Hon gillar bara barbies så köp inget annat"

haha dom är så roliga dom små.
Trots att jag har tre härliga tjejer så har ingen av dom varit intresserad av varken barbies eller dockor.
Istället har det varit petshops och gosedjur och andra saker.

Åh just det!
jag var ju och hälsade på min fina vän Malin som har flyttat till Mjölby och blivit sambo.
Vi tog en sväng till kvarnen som är den lilla gallerian där och strosade runt lite.
jag fastnade för en ananaslampa och ett par nya kuddar till sängen.

Nu är det dags att ta kvällen känner jag
härlig kväll på er!

Likes

Comments

Förra veckan var det kalas här hemma!
Dock så har vi inte haft ett kalas för Biancas kompisar än men det kommer att bli ett på Leos Lekland.
Nu är lilltjejen 7 år!
Tänk vad åren går, det är inte klokt.

Hon börjar skolan och tappar tänder.
Jag tyckte inte det var längesedan hon kom ut.
Jag minns när hon lärde sig krypa och stå och gå.
Bianca har alltid varit väldigt nyfiken på sin omgivning och lärde sig tidigt att ta sig framåt.
När hon fyllde ett år hade jag köpt en fjäril som plingade och flaxade med vingarna medans den rullade fram över golvet.
Och jösses vad rädd hon blev för den!
Hon tyckte fjärilen var riktigt läskig stackars lillfia.

Men nu fyllde hon 7 och förra veckan började hon skolan också.

Jag har gång på gång frågat Bianca vad hon önskar sig och gång på gång har hon svarat "en ödla".
Jag har ingen erfarenhet av ödlor så jag hade ingen aning om hur man ska ta hand om en.
Så kvällarna spenderade jag med att läsa på och läsa på om olika arter och kom fram till att en gecko skulle vara det som passade bäst.
Eftersom jag verkligen ville försäkra mig om att djuret hade haft det bra så letade jag reda på en uppfödare här i Linköping som hade ödlor.
Så jag tog med mig Tova och Bianca och åkte dit.
Dom visste inte alls var vi skulle åka så Bianca blev riktigt överraskad när vi tittade på ödlan i terrariumet och frågade om hon ville ha den.
Självklart ville hon det :)
Så det fick bli en tvåårig sammetsgecko flicka som fick namnet Remmie av Bianca.

I present fick Bianca också lite kläder, några bra böcker med "jag lär mig räkna och skriva" samt ett par gosedjur.
Hon älskar gosedjur så det får alltid hem :)

På kvällen så unnade vi oss lite choklad i fontänen med marshmallows som jag hade satt fast på grillspettspinnar.
Barnen älskade det!

På onsdagen var det dags för skolstart!
Det var både nervöst och spännande.
Bianca tog sin cykel och jag gick bredvid med henne.
Leona och Tova tog sällskap eftersom dom båda två nu skulle till mellanstadiet som är en annan skola här i Tallboda.

Nu är det snart dags att sova.
I morgon så är det måndag igen och dags att jobba.
Jag älskar verkligen mitt arbete!
Och nu händer det så mycket spännande att man bara vill trycka på "spola framåt" knappen för att se vad som händer framöver :)

Natti Natti finisar

Likes

Comments

Nu när barnen har gått några dagar i skolan och vi är tillbaka i vardagsrutinerna och det fungerar så mycket bättre!
För er som inte vet så har jag en dotter med NPF - hon står på kö till BUP för att få en Autism utredning.
Hennes vardag fungerar inte utan ramar.

När hon går i skolan om dagarna så blir hon väldigt trött.
Det är oerhört jobbigt för barn med npf att vara i en miljö med mycket ljud och intryck och samtidigt försöka hålla koncentrationen på sitt skolarbete.

Det gör att när Leona kommer hem från skolan så är hon många gånger så trött att hon somnar en stund.
Och på helgerna så blir det återhämtning för henne.
Då sitter hon på sitt rum med sin Ipad eller tittar på TV.
Stör man henne och rubbar "bubblan" hon sitter i - då startar tredje världskriget.

Leona är nu 12 år gammal och att vara i puberteten och samtidigt försöka hantera hur sin diagnos fungerar är oerhört påfrestande.
För många utan diagnos var tonåren svåra nog.
Jag har nu sökt utökat stöd via LSS för att öka på Leonas rätt till hjälpinsatser både i hemmet och i skolan.
Det kommer att ta cirka tre månader innan jag får en handläggare men det finns dock ett litet dilemma - hon måste vara färdigdiagnostiserad för att få hjälp från LSS - annars är hon inte berättigad några hjälpinsatser därifrån.

Jag försöker varje dag att analysera och förstå vad det är som Leona mår bäst av och vad hon inte orkar med.
Ibland får jag "avbryta" umgänge om hon har haft en kompis här för att jag ser att Leona inte orkar mera men hon vet inte hur man säger nej.

Jag och Pär pratar ofta om barnen och hur man ska hjälpa dom på vägen utifrån hur dom är som individer.

Vi har tittat på föreläsningar på internet om autism och autismspektrat för det är ganska stort.
Numera ingår även Aspberger inom Autismspektrat och är inte längre en egen diagnos i sig självt.

Nu när skolan har börjat igen ska jag boka in ett möte med Leonas nya lärare och diskutera kring Leonas behov och arbetsmiljö.


Innan skolan drog igång så passade vi på att gå på Bio och därefter så gick vi till Ginghis som är en mongolisk restaurang.
Den är perfekt för mina barn som har så olika tycke och smak på mat.

Här får man ta den maten man vill ha helt rå - och därefter så tillagas den direkt på plats medans man står och tittar på.

Både gott och enkelt och barnen tar precis vad dom vill ha själva.

Bion vi såg var "husdjurens hemliga liv" och vi tyckte allihopa att den var bra.
Så det är helt klart en sevärd familjefilm.

Bianca älskar sushi!
Leona äter nudlar och kyckling och Tova äter mest majs och nudlar.

Så en fiskätare, en köttätare och en grönsaksätare.
Mina sötnötter <3

Likes

Comments

hej allihopa
Det har varit väldigt tyst från mig nu i 2 veckor.
Jag har haft otroligt mycket att göra och att få till så dygnets alla timmar har inte räckt känns det som.

För 2,5 vecka sedan åkte Pär igen ut på jobb.
Och efter där sen så rullade det bara på.
Vi var på Skänninge marknad samma vecka och såg oss omkring lite.
Sen har vi försökt att vara ute så mycket som möjligt när vädret har tillåtit.
Jag har lagt all fokus på att umgås med barnen nu innan dom började skolan.

Så på kvällarna har jag varit så trött att jag helt enkelt har tvärsomnat så fort jag har lagt huvudet på kudden.

I morgon är det söndag och den ska spenderas hemma - på bästa sätt!
Förutom att förbereda lite texter som ska iväg till designern på måndag så ska jag göra minsta möjliga.

Bara vara här hemma och plocka lite här och där.
Jag köpte nya gardiner för 2 veckor sedan som jag inte har fått upp än.
Det kan ju få bli morgondagens projekt :)

Vad brukar ni göra på söndagarna?

Likes

Comments

I söndags kväll så gick jag ett litet "ryck" och kände att vi skulle göra någonting tillsammans allihopa.
Jag och Pär gick in och tittade på hur vädret skulle bli och det var sol blandat med moln och ca 22 grader på måndagen.
Då bestämde vi oss för att åka till gröna lund!
jag gick upp till barnen som levde rövare i Tovas rum och sade till dom att gå och lägga sig för vi skulle på utflykt tidigt dagen därpå.
Leona gick jag in till och berättade var vi skulle och förklarade att det är som Liseberg.

Jag och Pär satt i söndags och tittade på olika föredrag på internet om och av människor med diagnoser ur Autism spektrat.
Nu för tiden finns inte Aspberger som diagnos utan är en del av autismspektrat.
Men det är åt det hållet vi misstänker att Leona ligger.
Då Leona har så svåra utbrott periodvis så vet vi ibland inte vad vi ska göra.
Så vi söker med ljus och lykta efter all information som går att komma över.
Att förstå barn och vuxna utifrån ett autismspektra är inte alltid så enkelt.
Men vi gör allt vi kan för att förstå.

Så i måndags morse bar det iväg till Stockholm.
Det tar knappt 2 timmar att köra till gröna lund så det är ingen tid alls.
Stockholm ligger på ett väldigt behagligt avstånd att köra bil till.

Jag och Pär brukar turas om att köra och jag fick köra dit.
jag kör ofta på morgonen eftersom jag är den piggaste av oss två då.
så kör han hem på kvällen när han är den piggaste :)

Iväg kom vi med iPads, täcken och kuddar.
Och fram kom vi också.
Jag körde bara fel en enda gång i stan - vilket måste vara rekord :p

Vi började med dom mindre karusellerna.
Vi åkte tekoppen och lilla bergochdalbanan.
Sen besökte vi pettsons stuga - den var riktigt gullig.
barnen hade fullt upp där inne med att titta på alla sakerna och Tova hittade "mucklor" överallt :)

Därefter gick vi vidare till andra sidan där dom större karusellerna fanns.
Vi gick först till en "discokarusell" som snurrade lite.
Den såg inte så farligt ut så vi ställde oss i kön men när vi kom fram visade det sig att både Tova och Bianca var för korta.
Så med lite småsura miner fick vi vänta in Pär och Leona som åkte.
Därefter gick vi till slänggungan.
Där var det ingen kö så vi kom med direkt :)

Vi passade på att äta varsin våffla med glass på eftersom det ännu inte var någon kö till matställena.
Sen gick vi vidare bland Karusellerna.
Barnen fick se en röd räls som gick genom luften och den ville dom absolut åka.
Så "kvasten" fick bli nästa ut.
Därefter följde "blå tåget" som var en aning läskigt.
Jag är väldigt lättskrämd så det var inte särskilt svårt att skrämma mig :p
Sen ville barnen åka "mattan" och jag minns den från när jag var liten och var på gröna lund med min pappa, Marlene och min bror.
Vi skulle åka till Finland och bestämde oss för att gå på gröna lund innan färjan gick.

Då var den extremt läskig och jag minns den med skräck.
Så denna gången gick åkturen mycket bättre - men jag skrek hela tiden.
Pär höll på att vika sig dubbel av skratt när jag vrålade som besatt.
Jag lät högst av alla - men den bjuder jag på :)
Jag övervann min rädsla och det var huvudsaken.

Vi hade en toppendag och hann med att åka det mesta.
När vi skulle gå ut så kom min kusin och mötte upp på parkeringen en snabbis.
Jag har inte träffat henne på väldigt länge så det var riktigt roligt att ses.
Nästa gång ska vi ta och åka upp och hälsa på henne och hennes sambo.
Då finns det också mer tid att kunna prata och umgås.

Likes

Comments