View tracker

Jag hatar att vara förvirrad och att inte ha kontroll. Är förvisso ingen kontrollmänniska, men jag vill kunna se klart i relationer och känslor. Vill inte se allt som ett sken av suddigt ljus. Vill inte att varje andetag ska bli lite djupare för att jag försöker supa in lite extra syre för att inte känna mig orolig i kroppen. Jag är orolig av frågetecken för att det är något som jag inte har grepp om. Tappat greppet om något som är påväg att falla. Vad känner jag? Vad vill jag? I vilken riktning är jag påväg? Är det bra eller dåligt? Man har inte kontroll över tankarna och blir förvirrad. Och inte heller kan jag sätta ord på hur jag känner. Jag tänker och tänker, men jag vet inte vad jag ska tänka på-

Kanske är jag rädd för att hamna där. Emellan allt. När man går och väntar på att något ska blir bra. Du kan inte heller identifiera problemet. Men är det något du vet är det att såhär ska det inte vara. Lösningen till problemet vet du inte heller, och kanske är det till och med så att det är en annan människa som sitter med nyckeln till ditt lås. Makt. Du väntar på något, men vet inte vad. Och tiden går, hela tiden. Det är väll det som är mest stressande. Minuter blir till timmar, timmar till dagar, dagar till veckor och veckor till månader. Och helt plötsligt har det gått ett år. Det känns fortfarande, men du börjar inbilla dig att det kanske är såhär det ska vara.

Här sittar jag i alla fall nu. Lyssnar på ångestladdad musik och vet varken in eller ut. Vad vill jag och vad vill jag inte. Så många frågor så få svar

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Så nu sitter jag här. Flera månader, till och med år, efter väntan på något jag inte vet vad. Jag har länge velat skriva. Skriva om vad som helst. Allt och ingenting. Mest om tankar som dagligen snurrar runt i mitt huvud. Men har helst velat skriva på papper, för hand med en penna. Det känns mer äkta. Det har dock inte blivit något av det, så jag börjar här. Det här får bli min början. Början på vadå? Inte vet jag. 

På den här bloggen kommer jag skriva ner saker som kommer i min hjärnas väg. Funderingar på livets alla frågor. Kanske vill jag skriva av mig för att rensa huvudet på tankar, eller för att utveckla och klargöra påbörjade tankar. Kanske skriver jag för att lämna något slags avtryck efter mig på denna jord. Jag vet inte. 

De flesta som besöker min blogg kommer nog utan att ens läsa lämna, medan någon kanske stannar. Gör dock detta för mig själv. Vem är jag då? Tänker att det är bäst att vara anonym. Ni får föreställa er mig som någon. Till en början i alla fall, det blir mest spännande. Ledtråd; Pronomen tjej, 17år från Stockholm. 


Likes

Comments

View tracker