Att vara ensamstående förälder är inte alltid en dans på rosor. Visst jag har ju Micke som finns där i bakgrunden, men det är jag som ska ta alla beslut som rör barnen, gå på alla möten med mera. Även när jag var tillsammans med min ex var det jag som tog alla dessa möten, planerade barnens kalas, fixade och donade runt allting.
Det är ett jävligt stort ansvar att rodda hela detta skepp i hamnen, men innerst inne fastän det känns som jag är jävligt otillräcklig så vet jag att jag gör mitt bästa och kan ej heller göra något mer än det jag redan gör. Jag är deras bästa alternativ.

Igår var vi på Cirkus, Brazil Jack som Vätterhem bjöd oss på, tyvärr kunde vi bara se första akten då Elias skulle iväg på innebandyavslutning och det var viktigt för honom. Efter det så var Hanna och jag en sväng på A6 innan vi åkte en sväng till min mamma och såg grabbarna jobba. Fick middag uppe hos mamma på kvällen. Åkte sedan hem och duschade 2 barn och grejade lite innan jag stoppade dem i säng.

Idag har jag endast varit på jobbet i 2 timmar innan jag åkte till BUP med Simon. Där var vi i 2 timmar och prata med en psykolog. Nu får vi se vad som händer härnäst. Åkte sedan hem med Simon eftersom jag bara skulle ha hunnit jobba drygt 20 - 30 min. Åt och gick sedan och lade mig för att vila lite. Sedan kom de andra barnen hem och vi åkte till röntgen på Rosenlund för att ta panoramaröntgen på Elias inför ortvisningen som vi har nästa vecka.
Sedan är det möte för mig på torsdag rörande barnen som jag ska gå på själv, och nästa vecka då tandis med Elias + eventuellt ett möte med skolan gällande Elias med om det är ok att jag är ledig. Sedan veckan därpå är det ort för Hanna. Och snart är det möte på deras nya skola. dessvärre är det samma kväll, men Elias den lille gullungen frågade Micke om han kunde tänka sig att följa med Elias. Så ja det kommer lösa sig.

Nu börja ladda upp inför hockeyn. HEJA HV BLÅÅÅÅÅÅÅÅ


Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Igår fm på jobbet ringde de ifrån BUP och undrade om vi kunde komma på en tid klockan 13 igår, SImon och jag. Kollade med min chef om jag kunde gå tidigare och det kunde jag. Så Simon kom in till mig tills jag slutade och sedan åkte vi upp till A6 där vi hoppade in och käkade lunch innan vi gick vidare. Mötet, nja det vet i fan om det gjorde någon nytta! Jag tänkte ju att vi skulle få lite användbara tips, men icke. Simon fick berätta hur han hade det, men denna psykolog vi träffade tryckte på Simon om att han borde skaffa kompisar och ja naturligtvis om att gå till skolan. Så ja Simon blev lite arg därinne, men det var ju ändå bra att de fick se detta. Men vi ska träffa ett nytt team den 24/4 så då får vi se vad som sägs.

Sedan när vi kom hem började vi att ställa i ordning i hans rum, Micke kom hem tidigt. Han brukar ju träna annars, men det blev inställt igår. Så sedan fixade vi även Hannas rum, eller ja jag gjorde väl det mesta själv. Skulle ju t ex flytta hennes bokhylla som var överlastad och pang så går 2 ben av. Det var bara att åka till Ikea för att köpa nya ben. Har lite småplock kvar därnere och sedan sätta upp det snyggt på väggarna. Men det är ingen brådska.

3 dagar kvar på jobbet, gud vad jag längtar efter ledighet. Men vi börjar ledigheten med en sväng till Ullared på lördag för att shoppa kläder till barnen och till oss.

Likes

Comments

Kuratorn som jag har träffat på Bup ringde igår för att kolla hur det går för oss. Hon är väldigt bra och sympatisk tycker jag. Hon berättade iallafall att de hade tagit upp Simon på andra teamet och att det blir möte den 24/4, ganska långt bort kan jag tycka eftersom kuratorn sade att de hade skrivit en väldigt utförlig remiss gällande honom.
Men vad gör man liksom tills dess!? Det är 4 veckor bort!! Vi får helt enkelt ta en dag i taget på många plan här hemma. Känns som tiden står jävligt stilla.

Idag ska jag följa med honom ner till skolan iallafall och ha möte med skolsköterskan, vi ska kontrollera hans rygg som är lite sne.

Likes

Comments

Somnade som en lite gris igår i soffan och Micke hade svårt att få liv i mig och se till att jag kommer i säng. Borstade tänderna i sömnen nästan. Däckade i sängen direkt. Men vaknade tidigt i morse. Så jävla surt,men låg och drog mig till straxt efter 08.30 då jag skulle gå upp och åka på massage. Så jävla skönt var det idag och somnade nog till igen. Men var stel som en pinne när jag skulle gå upp ifrån massagebordet. Åkte hem och hämtade Micke och Simon innan vi åkte bort till jobbet. Där skulle jag plocka tandsten på Micke, men snacka om att vara så jävla nervös. Första gången jag är i hans mun och rotar. Lyckades sätta spetsen i kunde på honom och när jag skulle putsa tänderna kom jag åt hans tandhals och då gjorde det ont också. Men han var ändå nöjd och tandstenen är borta.

Åkte sedan bort till Magnus och Julie och kollade hur de bodde och fick en tvål min älskade bror som har samma problem med eksemet som jag. Efter det blev det en sväng till Ikea för att hjälpa systeryster med ett ärende.
Nu har jag duschat och håller på med att fixa med naglarna inför min utgång ikväll..

Ja igår var förresten ingen bra dag. Simon var hemma ifrån skolan med, men igår anmälde jag inte detta efter rådet ifrån Bup och socialen.
Jag fick samtal ifrån Bup att de ej kan hjälpa mig med intyg och bad mig ringa vårdcentralen och nja där fick jag ingen hjälp så jag ringde tillbaka till bup så nu ska de ringa upp mig på tisdag som först.
Sedan ringde Elias, blivit sparkad i ryggen igen. Så jävla arg, men nu jävlar ska det hända saker...



Likes

Comments

Jag var ju sjukskriven från mitten av oktober till början av Januari heltid, och började jobba sedan 25%, men 1 februari gick jag upp till min "heltid" på 87,5%. Har livet blivit enklare? Både ja och nej.
Jag känner fortfarande att jag kanske inte orkar med det viktigaste, jag har svårt att prioritera. Ekonomiskt är det ju bättre när jag börjat jobba mina %, speciellt med tanke på att jag bara för någon vecka sedan köpte vårskor och gymnastikskor till hela familjen för ca 3500:-. Och nu vet jag framöver att det kommer ju bli en del spring på BUP, så ekonomin kommer ju att bli drabbad igen. Men det får gå. Barnens hälsa är viktigaste och då får man ju prioritera om.

Men ärligt talat, jag är helt slut som person, kör nog vidare på reservkrafter nu, men vad händer när de tar slut?
Skulle bara vilja komma bort en helg och sova sova sova.. Utan man och barn även om jag älskar dem över allt annat.
Men ja det är ju inget som bara händer.
Dock ska jag gå ut på lördag, bio och middag tillsammans med mamma, syrran och 3 svägerskor.

Likes

Comments

I tisdags så efter mötet på kvällen blev det för mycket för Simon, han fick ångest och var så ledsen. Men då sade jag att nu vill jag att vi testar tabletterna. Och det gick superbra, han mådde mycket bättre på kvällen efter det. Men den dagen var han också hemma ifrån skolan, det gick inte att få dit honom.
Sedan igår onsdags så gick han men gick hem efter lunch, han ringde mig och man hörde att han inte mådde bra och så bad han mig om ursäkt. Senare på kvällen mådde han åter lite sämre och nu testade vi en mindre dos av tabletterna, och den lilla dosen hjälpte, men han kände ändå panik över att gå till skolan. Så jag sade att vi kan köra den lilla dosen till skolan för att han inte ska bli helt borta och ändå försöka hänga med på lektionerna. Men nej det gick inte idag, han tog tabletten men sade sig inte ha någon effekt av den hela. Så han ringde mig återigen när jag var på jobbet och var så ledsen. Efter en del prat och tjat mest ifrån min sida så blev det ändå att han kände att han inte fixade att gå till skolan, så jag ringde och anmälde honom sjuk och ringde sedan BUP och fick prata med en sjuksköterska där. Hon kunde inget göra nu akut, men lovade att skriva in i hans journal att jag hade ringt eftersom de skulle ha möte nästa vecka.
Ringde också sedan socialen då BUP hade lyft att jag kanske kunde få hjälp den vägen med att få honom till skolan, men tyvärr det går ju inte och det fattar ju jag med. Men snackade med socialsekreteraren och hon sade åt mig att INTE sjukanmäla honom om han mår dåligt till skolan, för det får bli ogiltig frånvaro för då kommer skolan till slut att reagera enligt skollagen. Och vi pratade om en massa annat med. Sedan ringde BUP upp mig och då hade de redan haft teammöte och kommit fram till att just nu kan de ej göra utredning pga att skolan ej är med på det hela och ej ser Simons bekymmer, men de skriver remiss till det andra teamet som jobbar med ångest för de ser att han har grova ångestproblematik. Så det känns ju bra + att även de sade att jag ej ska anmäla honom som sjuk de dagar han är hemma. De ska även kolla om jag kan få vab för att följa med honom till skolan så han kanske känner sig mer trygg.
Men det händer grejer lite över allt så det känns lite bättre nu, men långt kvar.

Likes

Comments

Alltså jag känner att psykologen är på "vår" sida, men när skolan nu var med så säger de att de ej har sett någonting av detta som jag beskriver. Det var rektorn som var med och så var det Simons nya handledare (klassföreståndare) som han endast har haft i 1 vecka. Hur mycket har denna person liksom sett av min son? När jag hade inte hade något besked till Simon när jag kom hem fick han sådan ångestattack och efter att vi hade pratat en del så gick han med på att testa på medicinen äntligen (har ej vågat då han tror att han ska dö i sömnen). Detta är ju egentligen inte något jag vill att han ska som 14 åring äta ångestmediciner, men vad fan när han mår som han mår vad tusan ska man göra?
Han gick igår till skolan, men fick gå hem efter några timmar.

Bup skulle ha teamträff i veckan som kommer och så se vad de kan göra för oss.. Vi håller tummarna för något positivt besked nu.

Likes

Comments

Nej, jag klarar inte av att blogga varje dag fastän jag önskar att jag kunde. Men jag får helt enkelt prioritera lite andra saker i mitt liv. Som min familj och mitt jobb.

I måndags var jag hemma och vabbade med Elias som hade feber och var förkyld. Tog det väldigt lugnt. Resten av veckan så har den innehållt erbjudande om plats till både Elias och Hanna på ny skola, problem runt Simon som ändå nya skolan verkligen har hjälpt oss med. Vi var på BUP i torsdags jag och Elias och hur vi kommer gå vidare med honom får jag mer besked om nästa vecka. Vi får se lite runt lite andra saker vad som kommer hända. Vill inte skriva om det här ännu men kommer blogga om det mer när jag vet.
Vi passade också på att luncha ihop, varsin hamburgertallrik, jag fick låna bilen av mamma sedan på eftermiddagen för att hinna tillbaka till jobbet lite + att att kunna veckohandla som jag gjorde tillsammans med Hanna.

I fredags gick barnen till sin pappa för hela sportlovet. Vi övriga tog det lugnt på kvällen + kollade på film. Igår städade vi på barnens rum, var på loppis där vi shoppade en fin vävd matta som jag såg förra helgen när jag var ute med Hanna. Sedan gjorde vi oss i ordning för att åka till mamma och Janne. Vi hade bjudit ner det hit, men det var fotboll på tv så det ville de se så då blev det att vi flyttade upp allting där. Men jag var verkligen trött där igårkväll och somnade till några gånger så vid 23 bröt jag och Simon upp och Micke stannade kvar medans vi andra åkte hem för att sova.

Idag har det varit kyrkan och min älskade sambo var där för att lyssna på när vi sjöng. Sedan har jag fixat färdigt i Hannas rum + rensat under trappen eftersom Magnus och Julie ska ha någonstans att ha sina saker. Blev verkligen superbra.
Nu ska jag se på Mello eftersom jag ej fick göra det igår.


Likes

Comments

Idag har Simon och jag varit på BUP. Vi fick träffa en psykolog och en specialist läkare. Satt först och pratade ihop en stund innan läkaren tog med Simon för att kolla vikt,längd, hjärta med mera + att prata mer och jag fick sitta kvar med psykologen. Ca 1,5 timmar tog detta mötet och vi kom fram till att det är bra om vi får till en utredning för att kunna "behandla/jobba" med hans ångest som egentligen remissen handlade om och trauma. Så nu gäller det att det liksom sätts igång ifrån skolan. Men BUP kommer bjuda in skolan för ett möte för att förklara läget så får vi se vad som händer sedan.

Så lite moment 22, men som sagt vad ta en dag i taget så får vi se.


Likes

Comments