Vi har fått ha vår regnbåge här i sex veckor! han ger inte nämnvärt mycket respons och ändå är man så galet förälskad i detta barn.
Jag kan sitta timmar och smeka hans mjuka hår, stryka honom över kinden,  titta på honom när han ligger och grimaserar. Han ger så mycket trots att han inte har en aning om det själv.
Bara att få ha honom nära lägger som bomull krong sorgens vassa kanter. Det könns så fantastiskt att jag kommer få följa honom och se hur han utvecklas till en egen liten människa. Jag är så nyfiken på vem han kommer bli!
Livet är bättre än vad det varit på så ofantligt lång tid. Jag är mer orolig än vad jag varit tisgare och jag sover kasst, jag vaknar och kollar om han andas. Den där blinkande gröna lampan från andningslarmet är en enorm lättnad i nattens mörker. Inget får hända honom! Jag känner inte igen den oron, jag som är lugnet själv. Jag försöker hantera min oro och tona ner den men det är svårt. "sånt som händer andra" finns inte, men det viktigaste är att oron inte sätter käppar i hjulen för vår anknytning. Det gör den inte, och även om jag känner att vi ligger efter lite, jag hann aldrig ta ikapp anknytningen under graviditeten men den växer sig starkare för varje dag. Jag älskar denna lilla person enormt, och kärleken växer sig starkare för varje dag!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Idag inleds real nappy week.
Så vad passar inte bättre än att jag uppdaterar er om tygblöjeanvändandet och har ni några frågor så är ni varmt välkomna att ställa dom.

Tygblöjor ❤
TYGBLÖJOR 😍😍😍

Alltså jag är helt förälskad. Och precis som jag trodde så är ullbyxor min absoluta favorit. Så mjukt emot huden, så fina, så miljövänliga och så billiga, och så lite jobb!

Jag stickar ju som bekant mina egna blöjor och så har jag ett par köpta som jag köpt begagnat. Jag och Frans räknade ut att vi redan sparat dryga 500 på att inte köpa engångsblöjor. Vi satsar nog på att spara de flesta till nästa barn. Vi kommer spara långt över 20 000 på våra tygblöjor.

Vilder har heller inte visat någon som helst tendens på röd rumpa. Vill inte ens tänka på hur mycket pengar vi la på salvor åt Siri.

Under ullbyxorna har vi kört nästan uteslutande vikblöjor. Det funkar hur bra som helst och är inte särskillt krångligt.
Vi har i ullblöjorna haft så gott som noll läckage. Vi har slarvat med vikningen varsin gång och då fått lite bajsläckage men när jag tänker på alla Siris ryggbajsar som nådde långt upp i nacken så är det en fröjd. Och om man slarvar får man ju skylla sig själv.

Vi har några formsydda som vi anvönder främst när han sover

De formsydda håller i stort sätt hela natten. Men vi brukar byta ungeför en gång per natt när han ändå ammar.

Alltså inte särskilt mycket jobbigare än engångs.

gDiaper har inte riktigt funkat för oss. Jag upplever att de behöver bytas oftare än de andra och wftersom.Vilder föredrar att ligga på sidan så tycls de inte riktigt lyckas hålla tätt.
Kisset rinner liksom ner i ljumsken och flyr ut ur blöjan för lätt den vägen. Men jag ger inte upp, tror nog vi kan få det att funka nu när låren växer och blir tjocka och goa.

All in one
Frans använder dom ganska mycket. Jag upplever dock att även de behöver bytas ganska ofta och har inte alls funkat för nattanvändning här hemma.
Men dagtid funkar de bra.

Jag har just köpt något PUL skal, lite formsydda för användning under ullbyxan dagtid och lite fler formsydda att ha nattetid.

Detta med tygblöjor har blivit ett enormt intresse och man känner sig stolt över besultet varje dag! Det är verkligen inte tungt och massa extrajobb alls! Att jag dessutom fått massa positiv respons och många som säger att jag fått upp deras intresse för tygblöjor gör ju att man blir så glad! det känns helt fantastiskt!

Likes

Comments

Frans jobbade natt på taxin och har nu åkt iväg för att spöka lite, Liseberg har öppnat igen och Frans får leka av sig.
Siri är ute och leker och Vilder tolererar inget annat än famnen idag. Vilket innebar att jag ännu en gång hann trä symaskinen och fick sedan ge upp.
Igår blev det destu mer gjort.
Fick besök av syster med familj, hann tvätta ta en promenad till graven och hälsa på de små storasystrarna, bakade tekakor och dumlecookies och Siri passade Vilder i soffan så jag hann tillochmed ta en dusch och skölja av mig bebisspyorna innan jag gav upp för natten.

Livet är på något sätt i fas nu. Det har tagit vid där det stannade för två år sen. Drt känns som att allt som hänt där emellan är som ett sorglig drama. Ett sånt som skulle sänts sent på kvällen, sälert på SVT. Ett sånt drama som ingen ser men som sänds ändå. Långt efter bästa sändningstid.
Mitt liv har känts som ett skådespel som utspelat sig omkring mig. Det kan ju inte vara sant. Livet kan ju inte få gå till sådär.

Men vad stolt jag är över mig och min familj, hela faniljen, med alla fyra vackra barn. Vi har fixat det! Meya och Wilya har fult upp nu med att hålla koll på sina syskon. Inget ont ska väll kunna hända dom  nu. Med två skyddsänglar bland molnen.

Likes

Comments

Det är så märkligt vad han kan locka fram.

Igår jobbade Frans ett par timmar på kvällen och jag och Vilder körde mysmaraton när Siri lagt sig. Tankarna börjar snurra. Hur underbart det är att han är här. Att han fick bli här! Han fick följa med hem. Siri avgudar honom. Men det tar inte bort sorgen. Igår kom Siri ner gråtandes. Hon saknade sina systrar. Det triggar ju min sorg när jag ser henne sån. Det slutade med att tårarna forsade ner medan jag låg här och höll om den mjukaste av mjuka. Vår underbara son!

Jag älskar att borra in näsan i den mjuka kalufsen eller pussa på de där helt magiskt runda kinderna. Så började tårarna spruta och jag fattar igen vad jag gått miste om. Två gånger om!

Jag vill ha fler. Jag har ju för få. Men jag är rädd att jag aldrig kommer känna mig klar. En gång till ska vi köra. Det vet jag. Men jag kommer alltid sakna två. Alltid kommer det finnas fyra fötter för lite här hemma. Jag kan aldrig ta igen det. De är föralltid borta.

Jag är fyrbarnsmamma! Jag är stolt över det, fyra så fantastiskt fina barn! Men det gör så vansinnigt ont samtidigt! Jag behöver fler barn! Så är det bara! De kan aldrig ersättas.... men vi har så mycket kärlek att ge!

Om ett år kan vi köra nästa ivf på grund av snittet kan vi inte börja innan dess. Vi hade velat börja i höst redan. Vi ska ha minst två barn till. Men hur ska jag känna sen. Frans säger som det är nu stopp vid fyra. Om inte sista blir tvillingar då. Då blir det fem. Jag hade kunnat hålla på hur länge som helst tror jag. Vi pratar mycket om framtiden. Frans kommer lite då och då och lägger fram nya scenarier. Om vi får två nästa gång, är vi klara då? Ska vi sätta in cypern embryon eller ska vi köra en PGD med mina ägg? Ångrar jag mig sen om vi aldrig gav mina ägg en chans när möjligheten att nu få friska barn med mina ägg finns.

Drömmar om framtiden blandas med ilska och sorg över vad vi har bakom oss. Vad vi skulle haft men togs ifrån oss!


Helt osammanhängande inlägg. Med känslor överallt.


Likes

Comments

Bloggen ekar tom. Jag gosar bebis och energin att blogga är stundom helt bortblåst, eller så är armarna låsta vid Vilder som de senaste dagarna utan att överdriva har suttit fast vid bröstet typ 90% av dagen. Han har ett sånt närhetsbehov just nu och inget utom bröstet duger.
Vi fnissar lite lätt när han tjugo minuter efter han släppt vaknar och inser att bröstet är borta och då börjar sökandet igen.
För övrigt så flyter det mesta på. Ännu en gång njuter vi av att vi är två. Man får i sig både frukost lunch och middag trots att liten inte släpper bröstet.
Vi får tvättat och städat och Siri får underhållning som hon annars inte kunnat få. Igår var dom iväg till badhuset. I förrgår vågade vi oss ut allihop och åkte till sjöfartsmuseet. Siri tyckte det var superroligt och det känns så viktigt att hon får sin del av dagen. Jag tror det hade varit svårt om jag var ensam hemma.

Han är förövrigt en riktig kräkbebis. Han kräks kaskader från måltiden och ända fram tills nästa amning. Inte så man blir orolig. Han har inte omt någonstans och vikten är det ju inget fel på. Vi får helt enkelt lära oss att alltid ha en handduk på axeln så ska det väl gå att hantera det också.

Likes

Comments

Idag var han beräknad! Vår älskade liten Vilder! Han har tagit oss med storm! Imorgon har han istället varit här i tre veckor och jag är så enormt lycklig att jag fått dessa tre "extra" veckor med honom!
Han börjar bli lite småtjock nu. Goa runda kinder! Imorgon bli ännu en invägning, jag är tämligen säker på att viktkurvan pekar rakt uppåt. Han är stark och frisk vår Vilder!

Likes

Comments

Dagarna fullkommligt swishar förbi. Vilder är redan 18 dagar gammal. Snart tre veckor och vi njuter av att ha honom hos oss!
Han ger så mycket trots att han inte kan annat än äta skita och sova. Vår fina lillebror. Längtar tills vi kan kära lite tvåvägskommunikation, än så länge fäster han blicken några sekunder innan den flackar iväg igen.
Han är glad i maten vår Vilder. Går aldrig mer än ett par timmar mellan målen varesig natt eller dag!

Likes

Comments

Vilder gillar att sova på morgonen.

Om nätterna äter han tätt och jag är glad att jag kan liggamma annars hade jag varit död.
Vilder äter ungefär en gång varje till varannan timma hela natten igenom. Men det resulterade i ett MVG på BVC kontrollen igår. Vilder hade gått upp 120g på bara två dagar. Igår var han 12 dagar och har redan passerat sin födelsevikt. Nu väger han 3400g och sköterskan sa det var ovanligt att dessa lite tidiga barn passerar sin födelsevikt så snabbt. Men Vilder är ett matvrak!

Klockan är nu elva och jag har fortfarande inte fått i mig någon frukost. Vill inte lämna Vilder ensam i sängen men har inte hjärta att väcka honom för att bära ner honom. Mes-morsan lär tuffa till sig om några veckor för såhär kan vi ju inte ha det. Men nu har jag nog legat och bara stirrat på sörungen i två timmar i sträck och väntat på att han ska vakna. Jag kan helt enkelt inte stirra mig mätt på den lilla näsan, de fluffiga kinderna, det fjuniga ljusbruna håret och den lilla lilla munnen.

Likes

Comments

Det är så mycket vår i luften nu.
Första våren på tre år då jag inte bara fått fantisera om att putta den där vagnen framför mig när fåglarna kvittrar och solen skiner.
I vagnen ligger världens finaste lillebror och mitt i allt så känner jag mig så lyckligt lottad. Fyra älskade små liv. Två i hjärtat och två här hemma.

En man som gör mig lyckligare än vad jag ibland tror jag förtjänar. En fantastisk pappa till mina barn!
Så kärleksfull och fantastisk att jag vill gråta!
För åttonde året i rad får jag tillbringa de där underbara soliga vårdagarna hand i hand med honom, de regniga dagarna i soffan bredvid, de kalla nätterna uppkrupen i famnen och jag får nu mer se honom interagera med våra två magiska barn! Han har burit mig igenom dessa helvetes år och han har stöttat mig igenom fyra förlossningar!
Jag är så tacksam!
Tacksam över att jag får vara en del av honom, att han vill vara en del av mig.

Vi var förbi graven och påskstädade lite, lillebror och alla syrrorna på samma ställe.

Han är så fin vår Vilder. Lätt att ha och göra med. Jag är så kär i honom att jag knappt vet vart jag ska ta vägen.

Idag fick han första badet. Ingen hit men Siri tyckte det var musigt i alla fall. Och Vilder njöt av att bli insmord efteråt, det är ju alltid något.

Så var han hemma med pappa och syrran ett par timmar medan morsan var iväg på kör. Han käkar utan problem på flaskan med pappa och jag kan pumpa vilket känns kanon! Allt flyter på  med denna plutten!

Likes

Comments

Igår skulle vi fira Vilders 1 veckas dag med att göra hand och fotavtryck.
Låt säga att vi inte var riktigt ense om.hur det skulle gå till vilket resulterade i kladd klet och ett par misslyckanden.

Tillslut fick vi till en liten fotsula i alla fall och vi får beställa hem nya avtryckskit till att göra en hand, kanske en fot till också, så den blir perfekt.

Men hur söta blir dom inte? Egentligen ganska enkelt om inte bebisen tycker massan är för kall och om man.snackat igenom vem som gör vad innan man doppar den lilla i kletet.

Vilder böjde foten rakt uppåt vilket resulterade i att tårna stack upp. hade vi varit snabba och skuffa över lite "smet" hade det nog blivit hur bra som helst men vi segade och det ham stelna.

Men denna fotsulan går ju inte alls att klaga på i alla fall! 😍

Likes

Comments