Här i USA är Halloweenförberedelserna i gång för fullt. I affärerna har det pågått i flera veckor men sista veckan har folk även börjat dekorera. Jättekul!
Det är även evenemang lite överallt varenda helg i Oktober, pumpkin patches, fall festivals, corn mazes och pre-halloween fester. Och allt är smaksatt av och luktar pumkin spice, love it!!! Som grädde på moset börjar snow crab-säsongen 20 oktober.

I lördags besökte vi en liten pumpkin patch i Riverview, den var nästan gratis, $5 och låg närmast hemifrån. Vi kom i väg lite sent eftersom att Céline dansade på morgonen och det hann bli 35 grader så vi visste att vi inte skulle orka så länge men det var mysigt.

När vi kom hem började vi plocks fram våra halloweendekorationer och till Célines stora lycka kom en glassbil när vi var som varmast.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

I fredags efter skolan körde vi till Orlando. Vi skulle på en Art show på lördagen och tänkte att det kunde vara kul att åka redan på fredagen för en minisemester. Vi bokade ett hotell vid Disney Springs, även kallat Downtown Disney. Det är som ett utomhusköpcentrum med massor av affärer, restauranger och annat skoj. Till skillnad mot de dyra Disneyparkerna så är det gratis och ett hett tips till er med små barn som inte ännu orkar med en heldag i värme med långa köer på ett svindyrt Magic Kingdom. Tyvärr kom det tropiska regnskurar mest hela tiden men det positiva är att det inte är kallt.

Vi strosade i affärer (största Disney store i världen ligger här) och åt middag på Rainforest Café och Céline höll ut ända till 21-tiden innan hon somnade..

På lördagsmorgonen åt vi frukostbuffé på Golden Corral, helt galet mycket mat och lite halv-tacky. Men vi åt alla 4 för samma pris som frukost för en person på hotellet skulle ha kostat. Jag önskar verkligen att jag hade fotat lite men jag var alldeles för upptagen med att svulla pancakes, french toast och doppa jordgubbar i chokladfontänen.
Vi hann med ett dopp i poolen innan det var dags att åka vidare. Ovädersmolnen hängde verkligen tunga runt omkring oss.

Sedan bar det av till Artlando i Loch Haven Park, precis norr om downtown Orlando. Det var ett jättekul event med ett hundratal lokala konstnärer som ställde ut, underhållning för barn och en massa food trucks.

Vi hittade en svensk food truck där vi åt lunch, tunnbrödrulle med krabbsallad och köttbullar till Céline. Tyvärr så orkade vi bara ca 1,5 timme, det var ca 35 grader och fuktigt, ingen skugga alls, så vi fick ge upp sen.

Men vi var väldigt glada att vi åkte dit. Det blev ett till stopp i Disney Springs innan vi åkte tillbaka till Tampa.

Likes

Comments

I lördags var vi bjudna till Kimber, en av frisörerna på mitt jobb. Hennes tvillingpojkar fyllde 6 år och bjöd in till pool-party, vilket är väldigt passande nu när hösten officiellt är här. Höst i Florida innebär att strandsäsongen börjar, liiite behagligare temperatur och inte riktigt lika mycket åskväder, perfekt badväder med andra ord. Vi skulle egentligen dit för två veckor sedan men det blev inställt pga Irma.
De bor i ett townhouseområde med två stora gemensamma pooler, (ungerfär som Camden dör vi bodde våra första 3 månader i Florida) och grillar m.m

Det badades mest hela tiden och vi åt hamburgare och korv och drack mimosas innan det var dags för tårta.

Céline hade jättekul och Tindra med, trots att hon mycket motvilligt ”släpades” med. En annan arbetskollega till mig, Zoltan från Ungern, var också där med sin familj och André som ör manager på gymet var där med sin fru och två döttrar. Tindra blev så kär i den yngsta tjejen, Audrey 1,5 år, och ska kanske sitta barnvakt framöver.
Det blev en mysig, lyckad dag för oss alla fyra men oj så trötta vi var när vi kom hem efter en hel dag i solen. Céline hade dessutom varit på sin dans innan kalaset.

Likes

Comments

I går skulle vi ha gått på konsert, Depeche Mode. På grund av osäkerhet om det skulle finnas el blev konserten inställd. Vi hade redan fixat barnvakt så jag och Martin gick ut och åt på en av de få restauranger som öppnat efter Irma. Det var ett skönt litet avbrott för både oss och kidsen. Céline var så excited att Ms Jenny kom och att hon skulle få pizza.

Likes

Comments

Så har vi då upplevt vår allra första riktiga orkan, och som av en tillfällighet slog den till på dagen som anses vara orkansäsongens peak, den 10 september. Under hela veckan som föregick Irmas ankomst, matades vi med information och prognoser, och vår TV har nog aldrig varit påslagen så ofta och så länge.

Ja, förutom när Céline tittar på Doc Mactsuffins eller Dora the Explorer förstås.

Trots att alla prognoser visade att denna jätteorkan skulle slå in med all kraft, som en kategori 5 av 5 möjliga, mot Miamitrakten eller eventuellt någonstans norr om Miami på östkusten, började vatten, bensin och burkmat, som ni sett i tidigare inlägg, att sina på hyllorna även här i Tampa redan i början av veckan. Vi blev lite tagna på sängen av denna hysteri, och rycktes till slut med i hamstringsvågen. Till slut var våra skåp fyllda till bredden med Campbells-soppor, vatten och batterier som vi inte hade några ficklampor till. De var nägmligen helt slutsålda.

Och ju närmare USA Irma drog sig, desto lägre västerut verkade hon gå. Vilket inte var bra nyheter för oss. Till slut, och alldeles för sent för att vi skulle hinna evakuera, visade prognosen att orkanen skulle nå land någonstans söder om Tampa på vår kust, och att den skulle gå rakt över vårt hus som en kategori 4 eller kanske, i värsta fall, till och med som en kategori 5. Hjälp...

Som sagt, för sent att fly från staden, så vi landade i att fly till våra svenska vänner Malin och Sami Terho som bor 10 minuter längre in i landet, men som framförallt hade ett hus försett med rejäla stormskydd att skruva fast framför alla dörrar och fönster.

Vi förberedde vårt eget hem så gott vi kunde, med handdukar innanför dörrarna om det skulle sippra in vatten, och flyttade alla viktiga papper till andra våningen, som handdukarna inte kunde stoppa syndafloden. Alla lösa föremål fick flytta in i garaget: utemöbler, blomkrukor, vattenslangar och till och med vår lilla fontän på framsidan - ingenting som riskerade att blåsa in genom våra fönster (eller grannarnas) fick vara kvar. Och så bilarna, förstås. Båda två. Så när det blev dags att åka till Sami och Malin på söndagsmorgonen kom Sami och hämtade i familjens stora SUV. Som dock inte var tillräckligt stor för att få plats med all vår apokalypsproviant, så vi fick åka två vändor.

Väl hemma hos familjen Terho fortsatte iordningställandet av deras baksida - samma filosofi som hos oss: inga lösa föremål fick vara kvar.

När allt var bortplockat och huset förseglat var det bara att vänta.

Och vänta.

Och vänta.

Och däremellan äta lite nödproviant, dricka en nödöl och ett glas nödvin.

Och sedan vänta lite till.

Medan tjejerna myste med en film, eller spelade hockey med killarna, eller badade i poolen.

Till slut fick vi veta att strax efter halv fyra på eftermiddagen, nådde Irma Florida för andra gången (hon hade redan slagit till mot Key West), denna gång Marco Island i sydvästra delen av staten. Det är förstås svårt att glädjas över någonting som kan skada - och döda - så många människor, men för vår del var detta det bästa som kunde hända. Orkanen nådde nämligen land längre söderut än förutsett, och dessutom på en lite mindre tätbefolkad plats. Ju längre orkanen går över land, desto svagare blir den, eftersom energin i stormen kommer från det varma vattnet. Detta gjorde att vi helt plötsligt inte längre väntade på en kategori 4-orkan som skulle slå till mot Tampa Bay, utan snarare någonstans runt kategori 1-2. förvisso fortfarande en orkan, och som sådan med tillräckligt starka vindar för att välla träd, skapa översvämningar och orsaka skador på såväl hus som bilar och vägar. Men bra mycket bättre än kategori 4-5.

Och när morgonen till slut kom insåg vi att vi hade haft en ofattbar tur, inte minst med tanke på hur stora problem många andra i vår relativa närhet hade haft.. Stormen hade blåst förbi med stor kraft, men just i våra kvarter hade den bara vält några enstaka träd, brutit av ganska många kvistar och lämnat ris och skräp på vägar och tomter. Men i övrigt hade vi klarat oss bra.

Till och med elen hade vi kvar, vilket inte var helt väntat. Tydligen har fortfarande, 2 dagar efter stormen, runt 15 miljoner människor i Florida inte ström, varav flera omåden som ligger i direkt anslutning till oss.

Det är svårt att förklara den lättnad vi kände när vi kom hem och insåg att alla fönster var intakta, alla dörrar oskadda, alla takpannor på plats, alla våra träd stod kvar, och screenet som omger vår baksida stod kvar. Vi hann aldrig frukta för vår egen hälsa, men vi var övertygade om att Irma skull skada vårt hus på ett eller annat sätt. Och självrisken för just orkanskador var på drygt 9000 dollar...

Efter att ha ätit lunch åkte Martin tillbaka till Sami och Malin och hjälpte till med nedmontering av stormskydden.

Idag, tisdag, började mataffärer och annat så smått att öppna sina portar igen, men skolorna är stängda till på måndag eftersom många skolor och dess anställda fortfarande är utan ström eller har andra skador att ta hand om. Och många som skall ta sig hem från sina evakueringsorter i Georgia, Alabama eller South Carolina.

Själva tog vi en tur mot kusten idag, och kunde konstatera att ju närmare kusten, desto större skador, I stort sett alla trafikljus var fortfarande utslagna bara 10 minuter från vårt hus, och köerna till bensinstationerna var oändliga - flera kvarter långa.

Och ju mer vi ser runt omkring oss och på TV, desto mer inser vi att vi har haft en osannolik tur denna gång. Vi hade aldrig i vår fantasi ens kunnat hoppas på att få vakna till denna sin tisdag morgon...:

Förutom stängda skolor, dagis och jobb (Jennys arbete har varit stängt i ca en vecka), så är det värsta som drabbat oss en inställd utomhuskonsert med Depeche Mode, imorgon onsdag...

Likes

Comments

Halloj, en liten update...vi vet ju inte än vilken väg Irma kommer att ta, vi vet att vi hursomhelst kommer att känna av orkanen, frågan är hur mycket. Det har varit en kaotisk dag med timslånga köer till bensinstationer och hyllorna börjar gapa tomma i mataffärerna, vatten är helt slut och även bröd, crackers och juicehyllorna.

Det är lite scary och man börjar förstå allvaret, och även om vi inte är jätteoroliga än så länge så måste vi hga en plan. Folk har redan börjat evakuera och vi har försökt tänka ut vart vi skulle kunna åka. Vi har ju inte så mycket vänner och familj att fly till och hotellen börjar bli fullbokade så frågan är "should we stay or should we go"? Vi funderar kanske på Nashville. I morgon ska vi bära in alla utemöbler och försöka införskaffa nya gasoltuber till grillen, ficklampor, is, extrabatterier och annat vi kan behöva. Även om stormen inte går precis över oss så är det stor risk för översvämningar och att vi blir utan el.
Eller så klarar vi oss helt och hållet 🙂 vi följer nyheterna hela tiden och i morgon ska de bestämma om de stänger skolorna resten av veckan.

Idag onsdag har de bestämt att stänga alla skolor torsdag och fredag. Vi lyckades tanka bilen i dag och efter att ha kört runt till olika affärer fick vi tag på en ny gasoltub och lite vatten. Dock är det helt slut på ficklampor, uppladdningsbara batterier, kylväskor, kylklampar mm.
Eftersom att stormen nu verkar gå längre österut än vad de trodde från början så kommer vi nog att stanna kvar hemma. Vi vet inte vart vi skulle åka och köerna är redan långa på motorvägarna norrut. De började evakuera the Keys i går och delar av Miami. Det vore hemskt att fastna i köer och bensinen är slut på många ställen.

Köer till en bensinstation...

Likes

Comments

Herregud så mycket översvämningar det är i Texas! Vet inte om de rapporterar på svenska nyheter men jag kan inte sluta titta på bilder och nyheterna, på före-och efterbilder, det är helt galet! Och det ska inte sluta regna förrän på torsdag.

Vi har fått enorma mängder regn här i Tampa också från Harvey i några dagar nu. När jag körde hem från jobbet i dag kändes det som att jag körde en båt, det är svårt att förklara men det kändes som att bilen skulle börja flyta i stället för att köra för att det var så mycket vatten, jag kan bara föreställa mig hur det är i Texas. Det är stora översvämningar i Sarasaota också, en kollega till mig kunde inte komma in till jobbet igår för hon kom inte ut ur sitt hus pga översvämningar.

I fredags var vi på Art Gallery på Tindras skola, vi hade Alex med oss och efteråt skulle de på årets första football game på Alex skola. Men 30 minuter efter att vi släppt av dom blev matchen inställd pga åskväder.

I lördags var det dags för Célines dansklass igen, den här gången med de nya riktiga danskläderna. Det blev succé!

Likes

Comments

Klockan är 9.40 och sitter ner 5 minuter innan jag ska åka till gymet. Inser att jag denna morgon redan spenderat 2timmar och 10 minuter i bilen och dagen har knappt börjat.
Jag har kört Tindra till skolan och Céline till dagis. De ska såklart hämtas också lite senare och det ska handlas mat, så det blir nog minst 1,5-2 timmar till innan dagen är slut.
I morgon måste Tindra köras hela vägen till skolan igen eftersom att vi måste ta med mat till kvällens Art Gallery (som vi donerar för att T skafå credits i sin Art Class) och den måste lämnas på morgonen. Sedan måste jag köra ner igen strax efter 2 för att hämta henne när skolan slutar vid 3 för att sedan lämna henne där igen klockan 5 och hämta igen senast 7. Dessutom har vi fått en ny busstid på morgonen, 5.12 am, underbart!
Jag känner just nu väldigt starkt att jag inte vill leva mitt liv så här för alltid, blä!!!

Soluppgång på väg till skolan.

I lördags började Céline på dans, tap och ballet, hon älskade det!! Hon har blivit en sån modig liten tjej. Som vanligt här i USA får föräldrarna förstås inte följa med in, utan man får säga hejdå i dörren och sedan vänta utanför. Lilla C satt snällt på en "prick" i 10 minuter och väntade till klassen började och dansade sen för glatta livet i en timme. På lördag är det dags igen och kläder och skor är inköpta.

I går fick vi ta en liten svöng till ER för Céline drog en vurpa och slog huvudet i stengolvet. Några minuter senare kräktes hon så hennes läkare ville att vi skulle åka till sjukhuset för säkerhets skull. Jag var aldrig orolig men vågade inte låta bli att åka och kolla upp henne. Det var ganska odramatiskt och Céline tyckte allt var väldigt spännnande. Hon älskar att leka doktor och det blev liksom en riktig lek och hon fick massor med uppmärksamhet och en glass av doktorn så hon ville inte alls åka hem sen.

Likes

Comments

Vilken härlig kväll vi hade i fredags. Columbia levde upp till förväntningarna och lite till. Det är ett jättehärligt ställe och så mycket större än man kan tro när man ser det utifrån. Det finns 15 olika dining rooms och de kan ha 1700 matgäster samtidigt. Trots det bör man boka bord, speciellt en fredag eller lördagkväll.
Det är den äldsta och största spanska restaurangen i hela USA.

Menyn är lång med många spanska rätter bl.a. Det var jättesvårt att välja för det fanns så mycket spännande att prova.
Vi började i alla fall med att ta in en Sangria gjord på Cava. De gör den vid bordet.

Sedan tog vi in 3 olika tapas som förrätt. Crab cakes, stuffed peppers och Calamares. Till huvudrätt delade vi på en "blandtallrik" Cubana completa, två olika typer av kött, plataner, empanada, ris och bönor.

Vi blev alldeles för mätta men ville ändå testa en dessert också. Det blev en Guava Carmita. Det var inbakad färskost och guava med vaniljsås.
Innan vi begav oss hem strosade vi runt i Ybor som är enväldigt härlig stadsdel med mycket restauranger och nattliv. Tyvärr inte så säkert på nätterna och man ska inte gå så långt ifrån huvudgatan. Vår servitör tyckte inta att det var en bra idé att lämna bilen där över natten, viljet vi hade tänkt göra och ta en Uber hem. Så vi nöjde oss med lite Sangria och väntade tills det kändes okej att köra hem.
Jättelyckad kväll!

Likes

Comments

Så har första skolveckan passerat och hela familjen har varit lite zombieliknande. Eller, helt ärligt så tror jag att Martin och jag har varit tröttast av alla. Tidiga mornar och tyvärr lite för sena kvällar för att matcha dessa tidiga mornar. Tindra är trots tidiga mornar och långa dagar (2 timmars bussresa hem) väldigt tapper och klagar inget alls.
Förra fredagen var den första kvällsaktiviteten på Tindras skola, Art Gallery. Denna kväll var inte obligatorisk men eleverna fick credits om de var där minst en halvtimme och extra credits om föräldrarna var med. Här i USA kan man verkligen "muta" sig till extra bra betyg mm genom att donera saker, presentkort och ställa upp som volontär på diverse aktiviteter.

Céline gillar sin preschool och sjunger om Jesus här hemma, "yes, Jesus loves me" och rabblar "thank you god for preschool". Ganska gulligt ändå tycker jag, det är väl ändå lite bra att hon får lära sig lite om religion när vi inte lär henne hemma.

Förutom dagliga åskvädersstormar så börjar vi närma oss peaken på Hurricane Season. Det märks och vi borde verkligen skaffa vårt emergency kit, även fast vi varit skonade hitills så vet man ju aldrig.

Häromkvällen duggade blixtarna tätt som ni kan se på bilden, den blå pluppen är vi.

På bilderna nedan är klockan 1 på dagen, svårt att tro.

Som om inte det vore nog så är alla väldigt stressade över Solar Eclipse här i Florida på måndag, mellan 1-4 på dagen. Eleverna får ledigt från skolan för att de inte vill att man ska vara ute och köra bl.a. Jag är väldigt förvånad över denna hysteri, har inte vi haft solar eclipse i Sverige ganska nyligen? Kan inte alls minnas att man var så stressad över det, eller är jag helt ute och cyklar?

Skönt med fredag i alla fall. I morse körde jag Tindra hela vägen till skolan eftersom att jag ändå skulle på möte på jobbet. Så vi fick sovmorgon ända till 5.30. Varje gång jag ger mig ut i rusningstrafiken här ber jag en tyst bön att vi inte ska dö i trafiken och drar en lättnadens suck när vi kommit fram ordentligt. Men de vackra soluppgångarna gör det lite lättare i alla fall.
I kväll ska Martin och jag gå ut och äta på Columbia, en cubansk restaurang i Ybor som är ett "måste" att göra om man besöker Tampa. Vi har fortfarande inte varit där på 2 år, vi har alltid prioriterat att gå till något ställe där man kan sitta ute, men nu är den perfekta årstiden att gå på inomhusrestauranger, för varmt och fuktigt ute och thunderstorms på kvällarna.

Céline har blivit en regelbunden manikyrkund på mitt jobb och i morse hoppade hon upp i tvätt-stolen på jobbet och bad Kathy att tvätta och klippa hennes hår. Ganska modigt då vi knappt får borsta och än mindre tvätta det hemma.

Likes

Comments