View tracker

Hej på er,

Åter i Australien. Mitt andra hem och topp 3 bästa ställena jag vet i världen.


Jag har längtat tillbaka, det ska jag inte sticka under stol med. Men jag uppskattar alltid de månader jag får hemma under året. Måste finnas balans. Ju.

Det var verkligen supermysigt att få uppleva en vit vinter (om så bara för en stund) för första gången på ca 2,5 år. Kul också att få umgås med alla fina vänner som befinner sig i olika stadier i livet, alla lika intressanta att få höra om och ta del utav. Skönt även att få fira jul med familjen och fira in nyåret sådär lagom städat och i gott sällskap.

Var naturligtvis svårt att lämna alla även denna gång men, det kändes någonstans inte lika tungt för mig som de tidigare gångerna. Jag tror mina nära och kära förstått att jag menar allvar med att jag inte kommer tillbaka förrän jag känner mig klar och det skänker mig en känsla av en acceptans som jag inte upplevt att jag fått förut. Som att de tänker "Ja okej, gör din grej hur lång tid det än tar, så länge du inte blir där för alltid". Typ.

Jag fick höra att det var svårare för andra den här gången dock. Kanske för att det är mer definitivt nu. Jag väntar förvisso fortfarande på svar om min ansökan för permanent arbets- och uppehållstillsånd, men när (om) den går igenom så blir jag här på obestämd tid. Det kan jag tänka mig känns jobbigare med den här gången. Självklart får jag ha förståelse för det, men för min del handlar det å andra sidan om att jag äntligen vet vad jag ska pyssla med - för en tid framöver iallafall.

Det här om att veta vem man är och vad man ska göra är inte så himla lätt så därför känns det skönt att jag är helt på det klara med att det är jag som ska utvärdera kvalitén och värdet på ullen som längre ner i processen blir till tröjorna ni drar över huvudet för att hålla er varm om vintern (merino ull är fett hett för underställ insåg nu jag när jag var hemma!) Jag får höra mycket märkliga kommentarer som jag vet grundar sig i folks okunskap och de handlar om att jag ska växa upp, sluta flumma runt och jobba med något vettigt och seriöööööööst. Alltså jag vägrar skämmas för att jag jobbar med ullen i ett tidigt stadie, på en farm i skitiga arbetskläder (för att vi sliter och gör ett hästjobb!) Utan mig och mina medarbetare (runt om i världen) blir det inga jävla långkalsonger att tala om, så varför ett butiksjobb som försäljare av dessa grejer kan ses som seriösare och vettigare, begriper jag inte. Eller typ ett kontorsjobb. Eller ett studielån för en utbildning. Ja ni hajjar.

Men nog om detta!
Tänkte att jag skulle ta och bli duktigare på att fota det vi gör, mina kollegor och beskriva allt ännu tydligare än vad som gjorts förut så att ni också kan få någon slags inblick i det vi gör om dagarna. Då slipper vi kanske det här momentet med okunskap som leder till att folk tror att jag skyfflar fårskit och springer runt med lasso om dagarna, när jag i själva verket ser till att din snuskigt rika kusin kan köpa sin fjärde Armani-kostym för produkten vi levererat är så jävla bra att den skickas ner till Italien ;)

Puss och kram!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Hallå,

Tänk att jag saknar att skriva av mig så mycket att jag knappt vet vad jag ska ta mig till! Jag vet dessutom att familj och vänner finner stor tröst i att kunna läsa om min vardag på andra sidan jorden genom dessa blogg-uppdateringar. Jag saknar också att kunna gå tillbaka och minnas på en djupare nivå där bilder följs av beskrivande textrader och vice versa. Det har ju som bekant varit till min fördel förut att kunna gå tillbaka i bloggen och visa bilder på vad jag gjort. Bara en sån sak! Jag önskar dessutom kunna skapa en bättre bild av vad jag egentligen gör med mitt liv där nere. Det är så otroligt svårt att beskriva för nån som int' begrip haha! Nämen det är inte helt lätt att måla upp en bild om något som känns så avlägset för många. Det vill jag gärna ändra på med en ny blogg och fler uppdateringar!

Tänk om jag på något vis kunde lösa situationen som tidigare hindrat mig från att blogga, dvs det faktum att det bara finns en stolpe (mobilstolpe/sändartorn/vahetere!!??) på Kangaroo Island där jag sedermera bor, vilket gör allt internet-relaterat blir till en mardröm och ett rent omöjlighetsmoment. Ibland får jag knappt iväg ett sms till Malin i rummet bredvid, med en endast en tunn vägg emellan. Sen varför vi sms:ar varandra när vi bor vägg i vägg, är ju en bättre fråga haha...

Jag har iallafall funderat på om det kanske ska vara värt att slå till på ett mobilt bredband för hutlösa (!) pengar, som jag använder sparsamt och när jag befinner mig i stan med god mottagning? Kanske kan skriva inlägg i förväg och tok-publicera när jag har väl har möjlighet.. Mmm.. Men tills dess får denna blogg vänta med att bli sjösatt. Jag har iallafall börjat i rätt ände med att skapa den :)

Håll tummar och tår!

Likes

Comments

View tracker