Hallå igen

Vickan här, känner jag får uppdatera er lite mer vad som sker i mitt liv för dem som vill veta. Många vill säkert också läsa om alla fjordisarna som jag tränar och hur mitt träningsupplägg ser ut lite inför bruksprovet i Skövde.

För det första, senaste tiden har varit väldigt mycket. Samtidigt som jag och Matilda tagit hand om 7-8 hästar själv så har jag och min pojkvän äntligen lyckats flytta till lägenheten, vilket är underbart ifs men det har varit väldigt tufft att kombinera alltihop då pojkvännen drar i en och behöver hjälp och hästarna kräver som vanligt sin tid. MEN jag har tagit mig igenom svårare perioder innan så med rätt planering och hjälp från underbara personer så löser sig allt till slut. Nu är vi iallafall installerade i en halvrenoverad lägenheten men fyfan vad mysigt och fint vi kommer få det!

Hästarna har tränats precis som vanligt men haft färre tävlingar inbokade. Satsat mer på unghästarna och låtit de mer erfarna haft en tävlingspaus, dock blir de en lätt tävling på lördag för Lady, Karat och Nero. Jag kommer dock endast rida Lady då Matilda behöver komma ut mer på tävling och få fler tävlingar i ryggen.

Kommer gå strålande eftersom jag som vanligt kommer stå på marken och ge ifrån mig några ljud.😌

Lady har haft en mindre sträckning i hasen som blev behandlad och nu är hon frisk. Vi kan inte veta om de va därför hon överhoppa sig i våras eller om överhoppandes skapa sträckningen. Hur som helst är hon bra på benen och vi tränade senast idag hos Linda och detta gick superbra. Inga knäppa upp-i-himmeln språng och pigg och glad, kexchoklad. Karat tränades också av Matilda, ja, hästjäkeln hoppar ju lite till överdrift och skrämmer sig själv ibland men sista rundan var kalasfin👌🏼 träna träna träna bara!

Nu kallar sängen och jag ska försöka skriva mer imorgon om träningsupplägget kring fjordkillarna😊

Tjingeling

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

När jag talar med nya människor om hästar och om mitt intresse får jag ofta höra att man gärna hade velat kunna rida. Att rida ett djur som har egen vilja och motor är en ganska hisnande känsla egentligen. Du kan aldrig vara helt hundra på vad som kommer ske när du sätter foten i stigbygeln. Ändå gör man det. Varje dag. Man tänker på det några gånger under dagen. Du drömmer om de när du sover. Det är som en drog. Ibland känner jag mig lite trött på det men ändå måste man ha det. Helst varje dag.

För mig har ridningen varit något som jag aldrig skulle ge upp, inte ens om jag blev förlamad, blind eller förlorade en kroppsdel. Har ett antal gånger fått höra "du kommer tröttna", "är de inte jobbigt att ha sånt ansvar", "tänk så mycket du hade sparat om du inte hade dina hästar". Mitt svar till er: - Ja mina pengar är kanske slut men mitt hjärta är rikt.

Bandet mellan häst och ryttare grundar sig till stor del på förtroende och respekt gentemot varandra. Det är den stora utmaningen man har framför sig och det är den allra roligaste, det är här jag anser man känner den största utvecklingen. Till er som fortfarande undrar hur de känns att rida, det går inte riktigt att beskriva. Det är något som öppnar ens sinnen, man talar ett annat språk, man släpper sina mänskliga sinnen och går mer på instinkt, man förvildas samtidigt som man blir alldeles stilla. De timmar man tillbringar i sadeln gör att man slutar fokusera på mänskliga bekymmer och lever i nuet.

Idag köpte jag en häst till. Jag vet där är många som tänker "vafan ska hon med en häst till". Well, vanligtvis brukar de väl vara att en tjej inte kan ja för många skor, right?

Jag kan inte ha för många hästar.

Likes

Comments

Prestation & harmoni

När jag var yngre var prestation något som var kopplat till mitt eget värde. Jag var tvungen att vara bäst på att rida, idrotta, sjunga etc annars var jag inte värd något.

Efter hand så misslyckas jag, presterar dåligt, gråter, hatar mig själv, ser ingen mening med att fortsätta.

Ligger i min säng en natt och tänker över varför jag älskar mina hästar så mycket. Går tillbaka till roten. Är tävling viktigt för att något ska vara kul? Måste jag vara bättre än alla andra för att må bra? Svar: Nej.

När de svaret uppenbara sig i mitt inre kunde jag äntligen öppna upp mig för att faktiskt lära och bli bättre. Inse att jag kan inte vara bäst, iallafall inte på en gång, gav mig tid att acceptera och känna glädje inför vad som komma skall. Inte känna mig oroad för hur det skulle gå på nästa tävling.

Jag jobbar fortfarande på detta och det är inget som försvinner över en natt. Men den tankegången har gett mig mer kraft för att prestera rätt istället för att tvinga fram min motivation varje dag. Jag har dessutom fått lugna men samtidigt mycket ambitiösa hästar på köpet som litar på mig. O jag litar på dem.

Att rida och träna kräver hårt arbete och engagemang. Ibland undrar jag om jag har det i mig men jag försöker.

Att rida och träna utan tvång och prestationsångest gör att ridningen blir helande för själen. Att vara ett med hästen handlar inte alltid om att ha den perfekt mellan hand och skänkeln, att vara ett med hästen är för mig när både häst och ryttare är överens och kan kommunicera. Man är kompisar. Men kan prestation och harmoni gå hand i hand? Självklart. Vi får helt enkelt lägga band på oss när vi vill för mycket bara. Hästen kommer först, du kommer sist. Träna kommer först, tävling kommer sist. Orutin kommer först, erfarenhet kommer sist. Det är en lång väg till toppen och de jag vet är att stressa dit tar en ingen vart.

Att lyssna till sin häst när den visar oss saker är den del där hästen får förtroende för en. Om din människokompis hade slutat lyssna på dig och bara pratat om sig själv när ni umgicks, vad hade du känt?

En häst visar oftast en reflektion av dig själv, tänk på de nästa gång din häst talar till dig.

/Vickan

Likes

Comments

Hej o ja jag vet jag är sämst på att blogga

De senaste dagarna har bestått utav jobb, hästar, planering, tänkande, sjungande, födelsedagsfirande och mycket mycket mer. Allt de där vanliga som sakta men säkert tar död på en. Snart lite julledighet, de behövs😂

Fick också upp ett trevligt minne från när lillan sparka mig för två år sen, de påminde en om att ALDRIG gå rakt bakom en häst när man stänger bommarna bak🙈

En riktigt reminder om man säger så. Trodde på största allvar när jag låg och skrek på backen att mitt ben gick av. Tur i oturen kunde läkarna säga att min muskel hade varit så pass spänd så det hade skyddat resterande. Muskeln är dock fortfarande insjunken men tror att man kan träna upp den igen. Förmodligen är jag för lat för det 😂

Idag har jag jobbat 8-18 o sen sprang jag en runda runt området men orka väl max 20 min, sen tog luftrören död på mig. Så kan de gå när inte locket är på 😂😭😆

Likes

Comments

Matilda

Hej! Jag lever och Vickan också, men finns tyvärr inte jättemycket tid över just nu. Vi red ett pass på karat och lady innan. Var även i skolan för första gången på 7 veckor.. 😳
Ha det bra så hörs vi snart. ❤️
Matilda

Likes

Comments

Vardag

Hej hopp! Fyller år idag så har spenderat dagen med kalas, middag på TGIF samt en sväng till stallet. Nu sitter vi hör hemma och myser med en film. Har fått en massa fina presenter, bl.a. En iPhone 7+, springer sporrar, pengar osv. Lyckad dag helt enkelt! Imorgon kommer stallgänget och ett par andra kompisar hit på brunch. Mysigt värre!
Kram så hörs vi senare, Matilda

Likes

Comments

Matilda, Vardag

Hej hopp! Var som sagt ledig idag så spenderade i stort sätt hela dagen i stallet, red tre hästar och vicki två så alla blev motionerade!
Började med ett pass på Nero med lite bommar och små hinder vilket gick super, tror det kan vara vårt bästa pass! Sedan red jag karat ordentligt för första gången (ridit henne en gång i somras) och det gick ok. När jag gjorde rött var hon jättefin, men man måste rida rätt hela tiden och inte bara ibland ;). Avslutade med ett oss på goos som gick jättebra! Tränade mycket övergångar och lydnad och lade sedan till bommar och ett litet hinder. Gick jättebra! Vickan red lady och loppan. Nu ska vi kolla idol så vi hörs senare!
Kram Matilda

Likes

Comments