Postad i: Vardag

God kväll!
Sjukdom har fått sätta stopp för uppdaterandet då en feber knackade på dörren söndags em. Har en redig värk i kroppen och huvudet känns minst sagt tungt. Jag vet vad som gör mig sjuk och jobbar på en lösning för att lösa detta men krigar mig eventuellt iväg till jobbet på torsdag om värken ger med sig någorlunda.
Uppdateringen kommer bli delvis låg tills jag känner mig bättre. ✨

Kungen här går det i alla fall inge nöd på!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Postad i: Vardag

Började min dag 06.30 var ute i stallet vid 15 efter jobbet och sen tog min ork slut vid 19, totalt tvärstopp tog det. Tiden jag egentligen satt ner och andades var i bilen mellan jobbet och stallet annars har jag varit på benen och använt energi resursen jag egentligen försöker ladda upp på helgerna. Vi sitter i sista ruljansen med bouppteckningen och den tar så extremt på krafterna, på alla plan verkligen.
Jag drog det lilla strået jag kunde till den lilla fix dagen vi hade med föreningen och gud vad fint det blir. Vi kommer vara mer än redo för att hålla tävlingar i sommar.

Försöker finna lite motivation såhär på kvällskvisten men det är så svårt när man inte riktigt trivs med sin vardag.
Ska sätta mig i morgon eftermiddag och gå igenom lite alternativ.
Nu är det sömn som gäller och jag försöker klämma in lite sovmorgon i morgon bitti ⭐️

Likes

Comments

Postad i: Träning, Vardag

Godmorgon!
Såg nu att inlägget om torsdagens träning inte kommit upp. Så här kommer en enklare i fyllnad.

Det gick faktiskt bra, hans hoppning är det inget fel på men ändå kan jag inte annat än att bli besviken på mig själv.
Framridningen var som gjord för oss med mycket övergångar, lösgörande och tänket att driva fram in i skritt från galopp. Han kändes väldigt mjuk och nöjd efteråt. Hoppningen ska vi inte tala om och förra veckans hoppning jag gjorde själv var så bortblåst. Min sits, mina skänkar, men framförallt min självkänsla.
Övningen var egentligen inget annat än två kombinationer på vardera långsida. Den ena räcke - räcke med två galoppsprång emellan och den andra räcke - oxer med tre galoppsprång emellan. Jag red bättre på den med oxern och känslan att han verkligen hoppade av där var fantastisk men på räckena sabbade jag distanserna hela tiden, ÄVEN när jag valde att mjuka ordentligt så nöp jag fast höften och omedvetet bad honom att bromsa.

Ja jag blev förtvivlad, ja min prestationsångest flög i taket men jag måste komma ihåg att det är träning och sluta sätta den höga pressen och släppa de höga målen jag lägger på mig själv. Han hoppade som en Gud när hindren kom upp och ändå kan jag inte skärpa till mig om ens lite och bara rida ordentligt.

Måste helt klart jobba mer på min självkänsla i hoppningen nu och få det funka där men det finns alltid saker att jobba på och plocka fram så om några veckor är det något nytt förhoppningsvis sådant som kommer med att det går framåt 💪🏻

Likes

Comments

Postad i: Vardag

Lunchen snart slut, 30 minuter går fort. Insåg på väg ner till affären att det inte fanns några pengar på kontot. Ligger i alla fall inte minus denna månaden WOW. Nu är blodsockret nere i lilltån och resten av dagen kommer bestå av att kämpa sig igenom den. Jonas har precis swischat mig så då hinner jag stanna någonstans och handla middag innan träningen i alla fall 💪🏻

Dagens mål: inte svimma
Dagens to-do: köpa mat

Likes

Comments

Postad i: Träning, Vardag

Den här lipsillen hakade mer än gärna på ut i skogen i morse. Det blev alá vi bha kör (!) attityd på flygande kilometern vilket är en helt fantastisk grusväg mitt i skogen bara några minuter från stallet. Lite galopp fram och tillbaka där blandat med övergångar var helt lagom. Sen for jag iväg på eftermiddagens möte.
Ångesten ligger ganska varm runt kroppen just nu över att jag inte får någon helg = ingen vila alls den här veckan, I did not sign up for this men vad ska man göra. I morgon är det i alla fall träning så det ger förhoppningsvis klumpen i magen mindre styrka.

Nu är det dags för duschen och sen fixa lite té innan sömnen förhoppningsvis slår till.

Likes

Comments

Postad i: Vardag, Tankar & Funderingar

God morgon peeps!
Ledig dag, solen skiner, kaffe ute på altanen och jag ska strax göra mig klar för att åka ut till stallet.

Rider nog ut i skogen för att samla lite mental energi då jag ska på möte gällande bouppteckningen i eftermiddag. Inte förens det är över kan man nog börja processera allt annat på riktigt.

Jag hade ett riktigt bra samtal gällande detta med en kvinna i stallet som jag känner ger riktigt ärliga svar i om jag tänker rätt eller inte. Tvivlar gör jag så ofta att det kan vara riktigt skönt att få höra sanningen ibland och även hur det kan tas ur perspektiv så jag får se det ur en annan synvinkel. Men vi kommer alltid fram till samma slutsats - det är enklare att gå igenom om du har din familj kvar. Man sörjer tillsammans då och stöttar varandra. För det är inte fel att kämpa för vad som är rätt även om ens omgivning vänder dig ryggen för det.
Och detta nu gäller alla i alla situationer. Oavsett om det är i jobbet, hemma, i skolan, så är det inte fel att kämpa för vad som är rätt! Vi två enkla exempel.

På jobbet:
• ser du någon göra fel, gå fram och visa hur man gör rätt, men vad ödmjuk! Gör en person samma fel varje dag är det för att ingen verkligen visat hur man gjort rätt, det saknas alltså en korrekt vägledning.

I skolan:
• en person mobbas i korridoren, säg nej och våga höja rösten. Detta drar till sig uppmärksamhet och även vuxna. Gå till rektorn eller lärare, peka ut personen/personerna och kräv en åtgärd. Mobbning kan polisanmälas och skolan är pliktskyldig att ta tag i problemet.

Mitt egna exempel är att jag står bestämt fast vid att ett testamente ska följas till punkt och pricka, där jag inte ger ett uns spelrum. Det har gjort att den ena delen av släkten, de som inte är beblandade med hela situationen egentligen, har lagt sig i och inte betett sig bra helt enkelt och enligt dessa är det fel av mig att gjuta mig fast vid hans sista vilja. Nu ska vi komma ihåg också att testamentet inte är till min fördel, jag vill bara att det följs och så är det med det.
Att skrika nej hjälper inte i den här processen, inte heller kan jag pedagogiskt gå fram och visa dom här personerna hur man gör men jag kan stå på mina ben och vägra vika av en tum, som en mastig dörrvakt eller en aggressiv chihuahua, det sistnämnda är nog hur jag ses utifrån haha.

Nej, nu ska jag göra mig iordning och åka ut till stallet i det fina vädret ☀️

Likes

Comments

Postad i: Vardag

Med kaffe koppen i hand och snart dags för jobb efter påskledigheten. Sådana här ledigheter är en skräckblandad förtjusning hos en låglönare, skönt för kroppen men avgörande för plånboken.

Sambon är ledig och körde mig till jobbet, dom mornarna älskar jag. Vi kan i lugn och ro dricka kaffe tillsammans på morgonen och jag slipper ångest över trafiken. Det som också gör den här dagen lite lättare är att polon kommer tillbaka. Ny. Från fabrik. Denna totala lycka.

Paco skrittas ut idag, lösgörande i morgon och träning på torsdag. Känns bra i kroppen. Hans kommande medryttare fick prova några lägre språng igår efter att de varit i skogen och galloperat lite och Paco kan verkligen visa lycka. För hur kan massa bus i skogen toppas? Jo, man får hoppa lite också!

Nu är det time for work, fokusera på mitt och sen till stallet ✨

Likes

Comments

Postad i: Tabu vadå?

- Vi välkomnar den nya kategorin "Tabu vadå?". I den kommer jag börja slå hål på tabun inom psykisk ohälsa och välkomna min egen depression in i diskussion, beskrivning och förklaring.

Jag har sedan sommaren förra året haft en utmattning liggande i kroppen och ju längre tiden gick ju senare blev nätterna och mornarna tidigare. Jag fick min beskärda del av varningstecken och ännu ignorerar jag dom.

Precis innan pappa dog hade jag säkerligen inte fått mer än några få timmars sömn på två månader men jag jobbade på som vanligt med en klump i magen samtidigt som jag åkte ut till stallet för att fokusera på min satsning för att sedan åka till pappa för att vara vid hans sida även om han inte talade mycket i slutet. Det såg ut på det här viset länge och det satte sig på kroppen rejält - en kväll stirrade jag och Jonas på hur en svullnad rörde sig från min axel ner till handleden.

Min totala sjukskrivning blev två veckor i december och två veckor i februari. Den första för att ångesten gjorde att jag tappade förmågan att tala, köra, känna, leva och hjärtat strulade, den andra för att panikångest gjorde sig välkommen som ett brev på posten i och med försäljningen av pappas hus. Även där tappade jag helt förmåga att framför en bil, känna, leva. Men är det något jag blivit specialist på så är det att överleva för det har varit det enda målet det senaste året.

........................................................................................................................................................................................................

Idag lever jag med efterdyningarna av en obehandlad, orespekterad utmattningsdepression, springer på en arbetsplats där garden konstant måste vara uppe och sorterar fortfarande, efter 6 månader, min pappas liv och bara den där sista lilla meningen säger ganska mycket om i vilket skick man är i både psykiskt och fysiskt.
Mitt immunförsvar är nu rejält nedsatt och jag lider av mardrömmar vilket resulterar i något om närmast obefintlig sömn.

Till min förtret är jag en överpresterare och gör gärna mycket mer än vad både dygn och ork tillåter samtidigt som mitt andra namn är plikttrogen och här kommer förnekelsen in i bilden med orden - jag är bara lite trött - medan ena ögat hänger, du har inte hört någonting av vad folk i din omgivning sagt och du kan inte fullfölja en hel mening utan att tappa ord. Bra där!
Nej, man blir inte frisk från utmattningsdepression på 2 veckors sjukskrivning här och där, det kan faktiskt förvärra den (jag lever bara i förnekelse fortfarande). Genom rekommendationer är det en sak i min vardag som inom snar framtid kommer ändras på för att må bättre och få börja leva.

Se gärna Isabel Boltenstern - 15 saker som leder till utmattning. Enligt mig är detta hundraprocent.

Likes

Comments

Postad i: Motivation, Träning, Vardag

Klockan ringde alldeles för tidigt för att vara lördag men med lite mod i kroppen åkte jag till stallet för att ta tiden på frihoppningen som är dessa mornar. Värdelöst men vad gör man inte. Utebanan är ännu alldeles för djup för att ens fundera på tanken att gå upp till 1 meter ens på sprången och dessutom lägga in lite fler. Nej, vi tar över ridhuset en stund helt enkelt.

Fokuset ligger helt klart på att bygga upp Pacos självförtroende igen på oxarna. Han vågar inte riktigt hoppa av utan kryper gärna lite väl inpå vilket ofta resulterar i extra överhopp (av vissa kallat "lyxproblem") men som då gör att han blir rädd för sig själv. Vi fick ett stopp idag på oxern, detta efter ett språng där han la upp sig över stöden.. Det språnget är inte med på film men har en härlig fotoserie av det hängande på Facebook. #noscopenohope

Höjden i sig är inte problemet och i slutet kände jag att vi hade kunnat höja några steg till men valde att avsluta när han ändå bjöd fram neutralt, något endast vi med den hetare sortens hästar förstår känslan av - JAG KÄNDE TRE GALOPPSPRÅNG! JAG SÅG ETT NORMALT AVSTÅND osv osv.

Ett litet hopkok av dagens språng, many more is there men det jag just nu vill dela med mig av och spara är just den där känslan av att kunna rida honom mot hinder. Denna dagen gav oss en rejäl självförtroende boost takt mässigt och det känns riktigt bra.
Vågar ännu inte riktigt kolla på några tävlingar innan jag vet mer status på dragbils situationen men tills dess får vi träna lite hårdare för att vara 110% fit for fight.

Likes

Comments

Postad i: Vardag

Morgon kaffe på altanen lyssnades till fågel kvitter, det är väl så en torsdag ska börjas?

Krigar mig till jobbet idag trots feber känningar. Ska mest sköta det administrativa och tänker ta det lugnt så man slipper ett bakslag, vill ju vara dit for fight nästa vecka.

På tisdag får vi äntligen hämta den nya bilen!
Det är 4 månader sedan vi blev påkörda av en bilist som körde mot rödljuset så våran lilla polo blev helt krossad men ny får vi äntligen hämta den nya! Så lättande!
Sen i maj ska vi åka och inhandla den nya dragbilen så jag äntligen kan börja planera tävlingssäsongen på riktigt. Detta gör ju att man kämpar på lite extra helt klart.

Nu är det dags att göra sig levande inför jobbet 🌸

Likes

Comments