View tracker

"Ska du jobba hela helgen?" frågade jag pizzabagaren i fredags kväll. Fredagen har blivit pizzadag i vår familj. Javisst, han jobbar nästan alltid helg. När han förstod att jag är präst uppstod ett sådant där välsignat ögonblick när en människa berättar om sin tro. Inga långa utläggningar, bara det enkla men innerliga. Ord om hur han vill komma till kyrkan och fira mässa varje vecka. Om att försöka vara ledig just den dag det är nattvard. "Man behöver".

Jag behöver också. Och hans ord om sin tro bar mig genom helgen.

Foto: Kristina Ljungberg

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Jag kommer hem från givande kursdagar. Många goda tankar och ord i kappsäcken. Och vad skönt det är att komma hem :)

Förra veckan gjorde 4-åringen slag i saken och köpte en pruttkudde. Den har gjort succé redan. Så många gapskratt och experiment: vad händer om man hoppar på den i soffan? Vad händer om man har den på huvudet? (inget, visade det sig!). Kan man somna om man har den med sig vid nattis?
Jag tänker på psalmen Nära marken:

"Låt oss aldrig bli så stora att vi inte ser de små,
larven som kryper
och myran som stretar
och barn som lär sig gå"

Kvällsbön: Gud, låt mig aldrig bli så stor att jag glömmer bort vikten av att skratta/ha en pruttkudde. Amen.

Årets julklapp! Pruttkudde! Kom ihåg var ni läste det först ;)

Likes

Comments

View tracker

De kom. Mammorna med barnen, de unga tjejerna och killarna. De som väntar på ett osäkert besked, de som kämpar. Regnet öste ner, vinden blåste runt kyrkan. Men de kom och de sjöng, vi sjöng. Pappret med låttexterna föll i bitar av väta i slutet av tredje sången. Den lilla kören med det stora hjärtat. Människor som ger så mycket tillbaka.

Fortsättningen inne i kyrkan var fantastisk på många sätt; panelsamtal, goda initiativ och hoppfulla projekt, sång av Gladys del Pilar och gospelkören. Ljuständning i mörkret på PA Halls terass. Allt gör intryck och känns hoppfullt! Men en sak känns i hjärtat och i magen: att de kom! En mörk novemberkväll med regn och blåst. De kom.

Likes

Comments

Jag försöker göra korset av jord på kistan så fint det går. Jag tar jorden i näven, har inte blivit kompis med den lilla smala spaden än. Försöker teckna korset omsorgsfullt - för där och då är det vad jag kan göra. Vara närvarande i detaljerna. Familjen har valt musiken, den musik som farfar gillade. "Kan man ha en Elvislåt på farfars begravning?" Ja det går bra.

Familjens sorg; ibland är den återhållen, man kämpar för att inte släppa fram allt, man koncentrerar sig på att inte bryta ihop. Ibland är den öppen gråt, kramar och näsdukar. Vi gör så gott vi kan när vi sörjer. Vi blir frusna eller svettiga. Tårarna rinner som floder - eller så kommer inte en enda. Det är okej.

Idag läser vi upp namnen på alla som har dött under året i församlingen. Vi tänder ljus. Ringer i kyrkklockorna. Minns och gråter lite till. Tänder ett ljus på graven. Kanske äter vi tillsammans med släkten på Allhelgona. Eller så sitter vi själva vid köksbordet, kaffe och havreflarn.

Tänd ett ljus där i ensamheten. Ring en kompis som sörjer - eller skicka ett sms. Lyssna på farfars favoritlåt med Elvis en gång till.

"Gud, vi ber för alla som sörjer. För den som känner ilska i sorgen, och den som är deprimerad. Vi ber för den som känner viss lättnad, och för den som brottas med trassliga relationer. Vi ber för den som är ängslig inför framtiden. Kom med ditt ljus, med din tröst. Hjälp oss ge varandra hopp om framtiden. Amen.

Likes

Comments

Gryning, frukost. Vi spanar på rådjuren utanför fönstret. En äter på nyponbusken, den andra står ute på åkern. "Det är en lillebror och en storebror" säger lillebror. "De letar efter sin mamma och pappa". "Nej, det är en mamma och en pappa" säger storebror. "Då letar de efter sina barn" konstaterar lillebror. Eller så äter rådjuren och vi frukost på varsin sida av samma tvåglasfönster.

Snart är det Allhelgona. Tänker på det faktum att vi har varandra. Många saknar och sörjer sina närmaste. Och här sitter vi och äter frukost tillsammans.
Tack Gud för det som är just nu<3

Likes

Comments

Vi samlas några stycken i en halvt nedsläckt kyrka och ber innan morgonkaffet. Fem minuter, sen är det färdigt. Och det bär mig hela dagen. Tacksam.

Likes

Comments

Feminism. Ett mer utslitet ord får man leta efter. Man har sina områden... feminismen är ett av mina. Jag gillar att ha lite koll där (med betoning på lite de senaste åren). Första, andra och tredje vågens feminism kan kanske lättast beskrivas som att första vågen handlade om kampen för kvinnors rösträtt, andra vågen var en del i 68-rörelsen och tredje vågen var 90-talets debatt. Den senare sammanföll med min ungdomstid. "Under det rosa täcket" och "Fittstim" låg på nattduksbordet. Tillsammans med Bibeln. Feministteologin är omfattande så det måste vara fler som har jobbat med ekvationen kristen tro och feminism ;)

Ellen Key är en gammal bekantskap. Kanske mest för att hon stammar från nordöstra Småland - och för att hon lät bygga Strand med en utsikt över Vättern som är enastående.

Jag har aldrig trott att vi har tänkt särskilt lika om jämställdhet, och efter att ha läst hennes skrift "Missbrukad kvinnokraft" vet jag att det stämmer. Men ändå: vilket intressant nedslag i tiden. Hon lär ha anklagats både för att vara alltför radikal och alltför konservativ. Hennes grundsyn bygger på att kvinnor och män är essentiellt olika och att det som utmärker kvinnan är att hennes sannaste uttryck är att vara moderlig. Oavsett om hon får egna barn eller inte. Yrken där hennes moderlighet får komma till uttryck är bra för kvinnor.

Men det finns en himla massa yrken som kvinnor inte bör söka sig till, enligt Key. Eftersom det skulle vara dåligt för henne själv - och för att hon då tar jobbet från någon annan (läs: en man) som hade gjort det bättre. Landvinningar som gjorts är lätta att glömma när de tas för självklara. De flesta av oss slipper tänka på frågan om huruvida man väljer yrke som är emot ens natur eller inte. För den som sett Downton Abbey så ser vi en del av frågeställningarna levande där. Vad kan en kvinna göra och inte göra? Och om hon tillhör adeln?

Samtidigt som vi kan uppfatta Ellen Key som begränsande så gör ju hon och hennes generationssystrar ett hästjobb: Nämligen att bereda marken för att kvinnor ska få gå ut i arbetslivet öht. Utöver enkla lågbetalda jobb.

Senaste årens feministiska debatt har präglats av att det biologiska perspektivet har saknats. I en ledare av Ivar Arpi på Svenska Dagbladet http://www.svd.se/genusvetarna-som-vagrar-se-konet kan man läsa idag (2016-10-21) om det problematiska med det. Jag brukar förbehålla mig rätten att inte ha tänkt färdigt. Å ena sidan... å andra sidan... Det borde finnas något mellan uppfattningen att kön är endast är en social konstruktion - och Ellen Keys biologiska dike. Jag hoppas på att fler perspektiv får plats i debatten framöver.

Hej Ellen Key! Tack för historielektionen. Och en uppvisning i retorik!

Bilden är tecknad av Anders Forsström, publicerad i Söndags-Nisse år 1900.

Likes

Comments

Sorgen har en näckros i sin sjö
Där ska jag ansöka om uppehållstillstånd
och möta min blick
i det fridlysta landskapet
mellan min förlust
och mig.

Kristina Lugn (2003) Hejdå, ha det så bra

Sorgen har så många ansikten. Respekt för varje människa som bär sin sorg och söker näckrosen. Trevar sig fram i en oländig terräng, kämpar.

"Gud håll de som sörjer närmast ditt hjärta. Lys upp mörkret med din frid. Amen."

Likes

Comments

Tiden går. Så är det. Man ser det på barnen, skolfoton från varje år talar sitt tydliga språk om att år läggs till år. Årstid läggs till årstid. Gott nytt år! God jul, nu igen?

Tiden ger bra ramar, veckans rytm är en bra grej. Fredagsmys, lördagsgodis, söndagsångest? Eller söndagsfrid, beroende på omständigheterna ;) Söndagens gudstjänst är viktig för mig, en ledig söndag känns lite haltande om jag inte kom iväg till kyrkan av någon anledning. Gemenskapen, nattvarden, psalmerna, hela grejen helt enkelt.

Ledig måndag, vilken nåd för präster när helgen fylls av dop, vigslar och gudstjänster. Och inte är vi den enda yrkesgrupp som arbetar helg; när jag har jobbat som vårdbiträde och servitris har timmarna varit desto längre och fler... Innan rökförbudet på krogen kunde man som serveringspersonal vara bra sliten när man stämplade ut framåt ett på natten. I kyrkan blir det på sin höjd midnattsmässa vid jul och påsk ;) och ingen rökelse!

Den som kan romerska siffror hittar nog lätt det första felet på bilden. Det andra är svårare, klockan stod still! Först efter ett dygn på detta hotellrum såg jag det. Det är ju oftast morgon eller kväll på ett hotellrum - eller så sover man. Så halv åtta verkade stämma hyfsat bra... Trots att tiden tycktes stå still fick vi stämpla ut och åka hem till vardagen. "Jag är med er alla dagar till tidens slut" säger Jesus i Matteusevangeliet. Bra. Tiden har inte tagit slut.

Likes

Comments

Lugnt (!) har det varit här på bloggen senaste tiden. På mindre än en månad skolade vi om alla i familjen till nytt dagis, ny skola, nytt jobb och till doktorandplats. Vi toppade det hela med en flytt. Nu är vi i mål och kan pusta ut lite 😎

Dagen till ära hänger barnen och jag i soffan, pyjamas och surfplatta känns lagom. Vab för lillebror och studiedag för storebror. Ett missat kontraktskonvent för mamma. Dagens i-landsproblem: slut på kaffet!

En dag i denna galna månad blev det tid och energi över till att baka muffins med barnen. En picknick i septembersolen 10 meter från huset. En halvtimme på en filt mellan flyttbestyr och ett föräldramöte. Ett skönt minne inför vintern.

Hur skaffar man sig en lagom ambitionsnivå? På hemmaplan? I arbetslivet? Vi är trogna anhängare av färdiga köttbullar/fiskpinnar/fiskbullar, you name it! Vår dammsugare lever ett lugnt och tillbakadraget liv, medan dammråttorna har det gott i hörnen 😉

Ja, hur gör man? Hur lever man ett gott liv, alltså? Dagens fokus: att titta på trädtopparna som gungar i vinden utanför fönstret och grunna på detta.

Likes

Comments