Jag går i samtal hos KCM (kris centrum för män) samtalen kostar egentligen 300kr per gång men den jag går hos menar att jag är en våldsverkare och får därför det subventionerat av Göteborgs stad.

Att gå i terapi eller på samtal är inget man sysslar med som kriminell om man inte vill se svag ut, men jag har en del att bearbeta frpn mitt tidigare liv och en hel del attityder och aggressioner som behöver vändas till något positivt.

Jag är medveten om mina fel och försöker fixa dessa för att kunna ge mina 2 barn en så bra uppväxt som möjligt, en uppväxt utan en gapig, aggressiv pappa och manlig förebild.

Jag och mannen som jag går och samtalar med har kommit en bit sedan jag började i april, han har visat mig nya vägar att kommunicera med främst min sin son är 4år och med en egen vilja av stål.
Att försöka styra han dit jag vill med taktisk kommunikation och inte med gap och olika sorters hot om att ta bort paddan eller liknande.

Min fru var iväg på återkontroll för sin operation igår och jag passade på att verkligen försöka mysa med barnen och se det positiva med våran egentid, det gick överlag bra och vi myste länge i soffan innan läggdags jag och dom 2 små.

Det är de stunderna som får mig att verkligen känna att jag älskar dom, idag var dottern lite lös i magen så jag fick gå hem från jobbet och hämta henne medans sonen valde att stanna kvar på dagis resten av dagen.
Vi gick inne i affären jag och dottern, körde kundkorgen tillsammans och hon sa flera gånger pappa jag älskar dig hon är knappt 2år och älskar sin periodvis gapiga pappa och jag svarade att jag älskar dig med.

Jag kommer bli en bättre pappa genom att gå på samtal och bearbeta allt våld, all tid på fängelser, all tid jag spenderat ensam inne i isoleringsceller och stressen från ett nästan 10 årigt liv som kriminell.

Mina barn ska kunna blicka tillbaka på sina uppväxter med glädje och kärlek.

Likes

Comments

Den frågan ställer vi oss alla ibland, men för mig handlar det mest om ifall jag är en dålig människa som spelar snäll eller en snäll människa som spelar dålig.

Jag har begått oräkneliga brott i mitt liv där jag i vissa fall skadat andra människor på sätt som en snäll människa aldrig skulle göra, men samtidigt känner jag mig inte som den personen längre.

Jag begår inga brott längre, jag lever med min fru och mina 2 barn och försöker få livet att gå ihop i vardags stressen och Svensson livet.

Vissa dagar går bättre än andra, jag är fortfarande en agressiv person och jag har genom mitt tidigare liv svårt för empati, sympati och känslor i allmänhet.

Jag känner inte glädje på samma sätt som många "vanliga" människor och jag känner inte samma sorg, jag är kallare helt enkelt, något som ofta är ett problem som gift småbarnspappa.

Jag går hos en psykolog sen ett par månader tillbaka för att lära mig att hantera ilska och känslor på ett bättre sätt, det blev bättre i nära anslutning till besöket och idag var första samtalet sedan Juli.

Tanken är att jag ska uppdatera här varje kväll om hur min dag har gått och hur jag mår över det.

Likes

Comments