Det råder meningsskiljaktigheter mellan mig om min löpning. Just som jag beslutar att ÖKA bestämmer sig kroppen/andningen/lättheten/löpsteget för att nästintill STREJKA och det går nu istället TRÖGARE än nånsin. Vafalls?

MEN! Löpningen ger jag inte upp så lätt. Det finns så mycket annat at totalt skita i: Trump t ex. Som är lika dum i huvudet som han ser ut.

Och ibland faller missmodet på plats. Övertygelsen om att livet inte är meningen. Det är en bitter jävel som poppar upp och visar sitt fula tryne. Som visar lång näsa och ryter: "got you".

Så klappar jag till mig själv rakt över käften och värms på djupet av kärlek och tacksamhet genom dessa underbaringar <3 Pollan och Melle-ponken för några år sedan. Älsklingar. Och igår fick jag pussa på Walle-mannen dessutom. Jag är lyckligt lottad.

Jag är faster åt en Simon som jag aldrig träffat. Som är son till min storebror som jag inte sett sedan Marcus - (på bilden) - vår lillebrors begravning. Simon är lika gammal som min mellersta bocken Bruse: 28 år.

Märkligt det här livet.

Vi får försöka sätta en liten guldkant på denna dagen genom bilden här ovan som min stora dotter skickade mig och ja ba ha ha ha... Sedan jag gav upp bilägandet har jag ännu mindre behov av nån mansperson (eller, ja bilreparatör och det KAN ju vara en kvinna trots att jag ALDRIG sett någon). Glad söndag på både djup och yta.

Likes

Comments

Jag bakade semlor på mandelmjöl, vetekli, havregryn och vetemjöl. Djizuz Krajst! Till lunch åt vi restmat: en bit pizza, ugnspannkaka och det som var kvar av krovgrytan från igår.

Dagen började i sol och många minus så jag tog gick en pw och beslöt att ta löpningen på em. Jaha... isande vind och hårda snökorn på tvären. Blev 6 tröga km, men som alltid, bättre än inga.

Ett glas lördagslyx innan mellot. Jag har det BRA och jag njuter i NU efter bästa förmåga. Stora dottern spelar Avenged Sevenfold på hög volym (älskar't) och lilla käkar semla med bästisen. I det lilla livet här på andra våningen har vi värme, kärlek, god mat och myzzz. Så länge jag kan komma ut och springa är jag i fas och har energi. Vi fortsätter restmatsbotanisera i frys, kyl och skåp; så mycket mat det finns - jag blir lycklig. Med samtliga räkningar betalda är jag på banan även om det lackar mot konkurs på fickpengsfronten.

Likes

Comments

Jag drömmer om det jag VILL göra för resten av livet. Och jag GÖR det jag drömmer. Men icke utan oro och känslan av att vara jagad. Men VAD är det jag jagas av? Jag tror det är min egna övertygelse om att det inte är meningen som nyper mig i vingspetarna. Känslan av uppgivenhet som BORDE göra mig ännu mer nöjd med hur allting är då just att ge upp är en FRID i sig.

Jag har lagt mitt liv i Guds händer. Det får vara bra nu med att jag låtsas vara attraktiv för ett jobb, en man eller vad som nu kan finnas "där ute".

Så skönt att också VÅGA säga nej och stopp - pga jag orkar inte - och stå för det.

Likes

Comments

Anna och jag bakade piroger i går och det blev köttfärsfyllning över som jag drygade ut lite idag med smetana och majs och fyllde tre paprikor med. Dessutom korvgryta på två sorters korv, morot, det gröna som var kvar på en purjolök och rosettpasta till den. Viktigt att koka pastan med en liten kärna kvar som ger tuggmotstånd. Och ja, alltså... Som ni förstår:

jag kommer inte att köra nån som helst diet längre, jag kommer att springa mer först och främst för nu får det banne mig bli progression i löpandet om jag ska fortsätta. Det kommer att bli mer grönsaker. Att springa på enbart fettförbränning är jobbigare = kräver mer syre. Kanske behöver jag växla över till mer kolisar för att underlätta längre springturer.

Jag kämpar med kärleken till mig själv och visst är det märkligt när jag älskar nästan SÖNDER mina barn och barnbarn. Och de älskar mig. Sen finns det de som inte gillar mig. Min syster och min ena son t ex. Och så mina haters här på bloggen. Dock - de gamla uvarna har jag inte sett till på ett tag: en gammal kollega, en fd svägerska och svåger, en kompis till en kompis, en fd folkhögskoleklassis m fl. Jag äger ut helt enkelt. Mina fd mäns kvinnor LUSLÄSER varje dag och kokar torrt där de sitter men är inte direkt flinka på att kommenterar.

Sticker man ut hakan som jag gör genom att leva annorlunda får jag räkna med avundsjuka, sura miner och rena missuppfattningar. Men so what? Life's life and there's nothing more to it.

Likes

Comments

Jag köper nya ladd-sladdar till mina döttrars mobiler minst två/tre gånger per år. De har en iPhone 4 och en 5.

Jag har samma sladd till min sedan jag köpte den för 5,5 år sedan. Iofs behöver jag bara ladda min mobil en gång i veckan och gör det alltid hemmavid, så den slits inte genom att ligga i väskor eller jackfickor. Men ändå...

Tänkte jag skulle beskriva min dag i detalj så att ni får en inblick i hur en genomtrött 52,5-åring har det dagligdags.

Vaknar mellan kl 4-5 och går raka vägen två steg fram till kaffebryggaren. Nicholas (katten) steppar in i köket direkt och vill ha mat. Så baljar jag kaffe med ek gammaldags mjölk och en tsk smör och internet:ar en timme ca. Ut och springa eller gå pw - mestadels springa. Armhävningar, squats. I med en tvätt och i med mig i duschen. Frulle! OM det är ledig vecka för töserna alltså. Annars väcker jag stor kl 05:45 och liten kl 06:45 och springer först efter det.

Sen är det cykla och handla nästan dagligen. Eller för att posta ett brev kanske. Hem och skriva på bloggen, ev baka och göra lunch. Jag har två sådana här cykelkorgar på var sida av cykeln baktill och det gör att jag kan få med riktigt mycket - nästan storhandla om jag behöver. Korgarna från min pappa och självaste cykeln skulle slängas men räddades undan och gavs till mig.

Hänga tvätten nån gång däremellan. Så kommer posten och jag kollar igenom den innan sovklockan ringer. Middagsvila - gärna en timme eller två. Ca kl 15 kommer damerna från skolan. Sen är liksom dagen klar. Jag går ut en promenad eller inte. Det händer att jag springer en vända men det är sällan. Så blir det netflix ett par timmar och kanske nåt kulturprogram som jag och stora dottern gillar allra bäst. I säng vid kl 21-21:30.

Att fredagsstäda tar 15 minuter då jag bara har kök, hall och toa på min lott. Helt otroligt skönt.

Så ser det ut och att ha tid att laga god och näringsrik mat har ett stort värde för mig. Tid att leta extrapriser och låta kreativiteten spira så att det blir så billigt som möjligt utan att rucka allt för mycket på kvalité och smak.

En livstrött 50 plussare med spring i benen tack och lov, som i sin tur ger bättre humör. Men som också är jagad av de facto att det aldrig får bli bra och lugn. Jag undrar jag vad en läkare kan göra åt min ekonomi.

Likes

Comments

Min historia och miljöns

En anledning till mitt köpstopp under år 2010 var av miljömässig karaktär - jag kände mig upprörd över tllverkningshysterin. En mättnad och ett tappat ha-begär blommade fram. Jag var konsumtionstrött. En utflytt till landsbygden då låg i fas med det tänket. Och jag förstod att det jag behöver redan fanns. Jag läste "Köp inte den här boken" av A-C Gramming samt "Not buying it" av Juduth Levine och där var jag såld.

Ekonomiskt har jag alltid haft ont om pengar. Men det är först nu på senare år som jag kommit till insikt om att det går att ha roligt och att shoppa planerat och förnuftigt, och på så sätt leva ett rikt liv.

Aldrig jag skulle köpa en nyproducerad t-shirt av ekologisk bomull tillverkad på andra sida jordklotet, och som av miljömoderna skäl kostar 400 kr. Jag kan ta en stilla promenad till närmsta 2nd hand eller loppis och köpa vilken tröja som helst för 10-20 kr. Den är kanske inte gjord av ekologisk bomull men den blir använd igen. Återbruk slår vilken ekologisk framställan som helst och jag anser att vi bör använda färdigt alla berg av kläder som finns i butikerna innan det behövs framställas nya plagg.

Och hur ska vi ha det med Sveriges bilpark. Hela Jordens?

Att ha en tunn plånbok genererar fantasi, skapar ibland nödlösningar och kräver tänk. Allt eftersom åren går har jag blivit en fena på att lägga de få slantar jag har på det jag tycker om. Kläder och mat. Presenter till min stora familj och små eller stora utflykter.

Jag slutade röka under år 2009 och det har sparat en del pengar. Jag dricker mycket sparsamt med alkohol.

Vad som är riktigt festligt och som sakta har visat sig, är att mina två döttrar har blivit intresserade av loppis OCH av pengar. De är två riktiga sparnördar och sätter upp mål – både stora och små. Så drar det ihop sig till en utflykt, ett nödvändigt ärende eller besök på annan ort. Flickorna planerar, surfar på nätet, kollar in butiker och så funderar vi på om och var det finns en loppis/2nd hand.

Jag hoppas jag lever sunt ekonomiskt med mina barn. Att de får med sig ett gott penga- och miljömässigt tänk. Om de förstår att räkna sina kronor väl, resonera med sig själva om behov kontra tjusningen av flashiga prylar. När man kan satsa lite dyrare och när man bör avstå att handla alls.

Min historia berättar om en pappa som försvann in i en psykos som orsakades av ett miljögift. Jag var 15 år och stod utan svar på alla frågor. Min trygga pappa som alltid haft svar på allting. Ett år senare var jag i färd med en utvecklad anorexi.

Allt sedan dess har min självbild och min självkänsla varit låg och min kroppsuppfattning har varit/är skev. Självförtroendet där emot var inte så svårt att återvinna. Jag har klarat mig långt på mitt mod och min oräddhet. Att jag vågar tala och göra mig hörd.

I mitt barndomshem funkade inte eget tänk. Där var min far kungen. Och min mamma kändes helt utan egna åsikter. Men egentligen VET jag inte. Jag var inte gift med någon utav dem. Vad jag förstått långt senare är att en tyrannisk far också kan utgöra en trygghet. Han bestämmer och själv VET man att inte ta strid. Sedemera levde jag med en sådan man själv. Förgörande men logiskt. Studier visar att människan trivs med äventyr, men söker ändå trygghet i det som liknar tidigare mönster. Nu – i ärlighetens namn – håller jag ingen utanför vad som varit och är.

Jag lever ödmjukt vidare i övertygelsen om att alla mina barn ska få uttrycka vilket tyckande som helst. Framförallt tänker jag inte hindra deras drömmar. På den punkten har jag kvävts genom åren och jag är gediget mätt på att låta mig styras av andra människors vetande angående vad som är bäst för mig.

Då jag har vägt allt mellan 37 – 94 kg har jag många erfarenheter. Jag vet i vilka kilon jag mår bra och känner mig som starkast. För visst hör också du ibland att vikten saknar betydelse så länge du trivs. Just DÄR ligger pudelns kärna i hela den här boken: om att trivas med sig själv, hitta stolthet, hälsa, sunda värderingar. Att njuta av vackra fyndade plagg. Göra bo så att det känns behagligt. Ta till vara det man har samt släppa det som inte funkar.

Det funkar inte att lägga in bilder i bokdokumentet så det får bli en köpstoppstalande här nedan.

Likes

Comments

Det barkar visst åt helvete i alla fall fast jag trodde mig ha koll. Jag mår inte bra men vi HAR det hur bra som helst.

Jag är svag som en torkad porös svamp. Hårdheten där ute ska få stanna där. Jag behöver ett pansar av trygghet. En sköld av varmt värde och tusen glas blodröd kärlek. Jag är trött på att mitt liv inte är meningen. När börjar det? Lugnet.

  • 1385 readers

Likes

Comments

Bara jag finge undan det där sista unset av det som ligger i vägen för flöde och duglighet.

Jag ber till Gud om lite enkel matematik. Ge mig torsdagsfrid och livsförmåga, andningsmöjlighet och meningslust. Jag drunknar men flyter alltjämt. Vad är jag?

Likes

Comments

Besökte ett stormpiskat Uddevalla. Morgonen gick inte att springa i före jag skulle iväg men jag gick i alla fall 6 km i 10 cm snö och julaftonsflingor. Nu är stormen här i Ödeborg.

Ja, om man ändå vågade hela vägen ut. Eller in rättare sagt.

Ibland känner jag att jag i "nån annans våld" - känner mig jagad och mycket ofri. Som att det är lag på att vara sugen på nya utmaningar. Jag är INTE det. Jag vill bara komma till ro. Jag räcker inte till - jag duger inte som jag är. Kan jag inte bara få vara i fred? Mina egna demoner tuggar sönder mitt huvud och det räcker så.

Likes

Comments

I kväll ska jag läsa bok. Jag SUGER på att läsa bok för tillfället. Koncentration och inlevelseförmåga är lika med noll. Och ändå som jag kunnat titulera mig bokälskare under större delen av mitt liv. Två böcker av Nora Roberts (nya olästa pockets) har jag fått gratis så det är väl bara att plocka fram läslampa och slänga mig på madrassen i em/kväll.

Vad tycker ni om MIN bok so far?

Likes

Comments