Header
View tracker

Jag har under de senaste månaderna varit nere i en typ av dipp. Anledningarna till det tror jag är flera, men främst är det nog mitt behov av att vara självständig och ha integritet. Jag är en introvert person, alltså att jag samlar energi hos mig själv, inte hos andra. Jag behöver tid för mig själv ibland när jag bara får vara jag utan att någon annan kan tränga sig på. Detta innebär inte att jag tycker sociala sammanhang är jobbiga eller har svårt att umgås med människor, tvärtom. Men emellanåt behöver jag tid för mig själv. Jag vill alltså inget hellre än att flytta hemifrån. Men jag vill också resa, och i och med detta måste jag bo hemma just nu, för att båda drömmarna ska få bli verklighet.

Min dipp har yttrat sig i att jag alltid när jag kommer hem från jobbet, direkt stängt in mig på mitt rum. Det har inte funnits någon ork eller lust att röra sig i resten av huset av anledningen att dessa ytor delas med fyra andra personer. Och missförstå mig inte nu, det är inte min familj det är fel på, det är mig. Jag lever just nu för mina fredagar. Dagen på veckan jag är ledig när resten av familjen inte är det och jag äntligen får hela huset för mig själv och kan slappna av, samla kraft. Men en dag i veckan räcker inte.

Nu går vi mot sommar och ljusare tider och jag har märkt på mig själv att jag sakta men säkert har börjat ta mig upp igen. Jag tvingar mig själv att ta tag i saker när jag kommer hem och det blir bara lättare och lättare. Idag har jag både tränat och övningskört efter jobbet, något jag på flera månader inte orkat med efter en lång dag. Det håller på att vända nu, jag känner det.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Igår hände/nästan hände mig det man som ung kvinna i dagens samhälle fruktar kanske allra mest. Denna gång slutade det bra, men det hade lika gärna inte kunnat göra det.

Torsdagkväll och jag slutade jobbet vid 21.30 i Kungsängen. Får skjuts till pendeltåget och ska sedan ta mig hem därifrån med ett byte till buss vid Spånga station. Vanligtvis när jag slutar såhär sent brukar jag ringa mamma eller pappa som i stort sett alltid ställer upp på att hämta mig med bil i Spånga eftersom bussen oftast inte tajmar tåget. Denna kväll var det dock bara 12 minuters väntan så jag bestämmer mig för att ta bussen, för att slippa störa mina föräldrar.

När jag går ut över busstorget i Spånga ser jag två märkbart påverkade män stå nere vid hissen till pendeltågsstationen, den ena med en öl i ena handen och cigg i den andra. Jag kommer fram till min busshållplats och ser då en av männen komma mot mig. Han ställer sluddrande några frågor om vilken buss man ska ta till Vällingby och jag svarar att denna går till Vällingby, men att jag inte vet om den kommer först. Han går därifrån och jag ställer mig liksom lutad med ena axeln mot glaset på busskuren och kollar ner i telefonen. Helt plötligt märker jag hur han ställer sin lutad på andra sidan glaset och stirrar mot mig. Jag rycker till och han börjar skratta och frågar om jag blev skrämd. Sedan kommer han runt till min sida glaset igen och börjar fråga han massor av frågor som vart jag ska och vad jag har gjort. Jag svarar kort och tittar emellanåt ner i telefonen för att visa att jag helst inte vill prata med honom, men dessa signaler verkar han antingen inte uppfatta, eller annars inte bry sig om för han försöker hela tiden fortsätta konversationen. Och tillslut går han över gränsen. Han tittar på mina bröst och frågar "Är dem äkta?". Mitt svar blir något i stil med att mina bröst inte är något han har med att göra och han sluddrar då något jag har svårt att uppfatta och vinglar sedan mot busshållplatsens andra ände, där en kvinna i medelådern står med hörlurar och tittar i sin mobil. Samtidigt har ett tåg inne från stan anlänt och från att det bara varit jag, medelålderskvinnan och de berusade männen på busstorget fylls nu åtminstone busshållplatsen där vi står med ett tiotal personer. Detta gör att jag känner mig lugnare och hoppas att mannen, vars fulla kompis nu också tagit sig till bushållplatsen där jag står, ska låta mig vara ifred.

Ett par minuter går och bussen kommer. Jag ser till att de berusade männen hinner gå på bussen före mig så jag får möjlighet att sätta mig långt ifrån dom. Bussen startar och helt plötsligt märker jag att mannen som tidigare pratat med mig nu har flyttat och satt sig på raden bakom mig. När han upptäcker att jag sett honom börjar frågorna igen. Har undrar bland annat vad jag jobbar med och jag säger att jag inte vill svara, vilket leder till att han börjar ställa andra frågor och uttrycker saker som att jag är snygg osv. han försöker sedan liksom ta på mig genom springan mellan sätena. Jag bestämmer mig då att istället köra tekniken att bara ignorera honom. När detta inte heller fungerar händer det som jag kallar civilkurage. En kvinna i 25-30 års åldern kommer fram till mig, säger högt åt mannen att sluta trakassera unga kvinnor, tar mig sedan i handen och vi sätter oss längre fram i bussen. Den berusade mannen börjar då skrika hotfullt mot kvinnan som då går fram och säger till busschauffören vad som händer som i sin tur larmar någon typ av trygghetscentral SL har. Där ber de henne stänga av bussen och invänta väktare. Vi befinner oss nu tre hållplatser från där jag ska kliva av. Den andra berusade mannen, som är såpass redigt påverkad att han knappt uppfattar situationen eller kan hålla sig på benen, tar sig fram till busschauffören och sluddrar fram att han vill ta en rökpaus samtidigt som han visar upp cigarett. När mannen inte får som han vill, tänder han cigaretten inne i bussen och börjar slå på dörrarna. Chauffören kontaktar trygghetscentralen igen som säger åt henne att öppna dörrarna och mannen tar sig ut. Samtidigt har äcklet som pratat med mig blivit hysterisk och börjar skrika hot mot kvinnan som hjälpt mig och andra personer i bussen, innan även ha kliver av. Busschauffören stänger dörrarna, meddelar trygghetscentralen att de berusade männen lämnat bussen, blir ombedd att fortsätta resan och informerad att insatsen från väktarna är avbruten. 

Kvar satt jag skakande med den fantastiska, modiga kvinnan som räddat mig trakasserier och  kanske även från en potentiell våldtäkt om nu mannen följt med mig av bussen. Och som hon själv uttryckte högt i bussen när männen klivit av; Hur kan ingen annan ens bry sig om vad som händer när de ser en ung kvinna bli trakasserad? ​Det satt 10-15 personer på bussen, bland dem medelålders män. Men ändå är det kvinnan i 25-30 års åldern som har minst att sätta emot ifall han skulle bli våldsam som har modet att göra något. Så om ni ser någon bli utsatt för trakasserier, stör, säg till, våga göra något- det är så viktigt!

Likes

Comments

View tracker

Vilken bra start det blev... Senaste veckan har varit ganska hektisk och till följd av det glömde jag helt bort att skriva här. Pojkvännen som bor 60 mil bort, i Karlskrona, ringde i torsdags eftermiddag förra veckan och sa att han fått ledigt på fredagen och undrade om han kunde ta flyg upp hit till Stockholm redan samma kväll. Så ett par timmar senare hämtade vi honom på Bromma flygplats och så stannade han här till söndags kväll, så spontant och mysigt!

Sedan stod som sagt en väldigt hektisk jobbvecka på schemat med många sena kvällar. Och nu idag har jag äntligen kunnat landa och slappna av lite. Jag är nämligen ledig på fredagar, då jag ofta jobbar en dag på helgen. Imorgon blir det dock bara ett extra inhopp som vikarie ett par timmar då jag har jobbat kväll i veckan istället. Annars inga planer för helgen i nuläget, men något ska jag nog kunna hitta på.

KRAM

Likes

Comments

Utvalt från instagram sen sist vi hördes.

Hallå! Jag fick sug att börja skriva här igen. Behovet att uttrycka sig i text och bild har kommit ikapp mig och värmen och ljuset gör att inspirationen äntligen är tillbaka.

Det senaste året har varit början på den nya "eran" av mitt liv. Livet efter gymnasiet och ut i arbetslivet. Jag saknar inte skolan alls ännu, så att börja plugga igen får vänta ett tag till. Målet nu är en resa i höst/vinter tillsammans med min bästa vän. Ca 4 månader i Australien väntar. Har sådan skräckblandad förtjusning inför detta. Att verkligen kliva ut ur sin comfort-zone, men samtidigt få stå på egna ben och utvecklas som människa tillsammans med en av det personerna man tycker om allra mest.

Det var lite om vart jag står just nu. Nu kör vi!

Likes

Comments

​ÄLSKAR!  -både låten och budskapet

Likes

Comments

​Tiden bara går och jobbet rullar liksom på. Pendlandet som jag tyckte var så otroligt jobbigt i början har jag börjat vänja mig vid. I helgen är jag i alla fall ledig och ska roadtrippa ner till Karlskrona för att träffa pojkvännen, ska bli så mysigt. Utgång, kräftor och annat kul väntar.

Annars så har ju många börjat skolan denna vecka och jag känner verkligen att det är så himla skönt att det inte är jag, samtidigt som det känns konstigt att jobbet är min nya vardag. Jag trivs, men jag har nog inte riktigt förstått det än. Och alla er som börjat/börjar skolan den här veckan, tiden kommer gå så mycket snabbare än ni tror, speciellt sista året!

Likes

Comments

​Det här är mitt nya absoluta favoritplagg. En blå-vit-svart kimono med fransar! Fyndet gjorde jag i en liten fin butik i USA, Santa Barbara har jag för mig att det var. Kan matchas till det mesta och är perfekt att bara slänga på sig. Jag älskar alltifrån mönstret till tyget till fransarna. 

Likes

Comments

​För några veckor sedan hörde jag talas om Printasquare och kände direkt att det var något jag var tvungen att prova. Hur najs är det inte att man kan få sina Instagrambilder utskrivna i till exempel polaridformat?! Nuförtiden har man ju i stort sett alla sina bilder på datorn och telefonen och jag saknar lite att faktiskt ha dom fysiskt i handen, det blir på ett helt annat sätt då.

Ovan ser ni 6 av de 9 bilder jag valde ut i min första beställning. Jag älskar det och tänker helt klart fylla på min samling när jag uppdaterat min Instagram lite mer!

Likes

Comments

MONTEREY

Efter några dagar i San Fransisco började vi vår roadtrip söderut. Första stoppet blev Monterey där vi bland annat testade på den välkända restaurangen Bubba Gump. På bilden ser ni min Caesarsallad som innehöll både kyckling och räkor, jättegod trots att kycklingen var något bränd...

Highway 1

Det absolut vackraste på hela resan var utsikterna längs Highway 1! Vi fick stanna var 5:e minut och ta bilder längs vissa sträckor haha! Vi kom även på små jordekorrar som vi matade med bröd och som då nästan blev som tama, riktigt söta, roliga och framförallt glupska!

Los Angeles

Jag var riktigt dålig på att ta bilder med kameran här, men här har ni i alla fall några från när vi besökte Hollywood och Walk of Fame. Man fick verkligen se flera sidor av LA när man gick runt. Vissa gator var hur sunkiga som helst, medan man sedan kom upp längs gatorna i Beverly Hills där husen var bland de lyxigaste jag sett. (På bilden näst längst ner till vänster ser ni t.ex. Emil utanför Justin Biebers hus)

Under dagarna i LA hann vi även med ett besök på Disneyland på självaste 4th of July, som därför firades med en gigantisk fyrverkerishow på kvällen och även en tripp till Venice Beach, ett av de sjukaste ställena jag varit på.

Carlsbad/San Diego

Det sista stoppet var Carlsbad, en bit utanför San Diego. Carlsbads pir var en av de finaste jag såg på resan och vi stod där ett bra tag och kollade på alla surfare som lekte med de enorma vågorna precis nedanför oss. I Carlsbad fanns även en av de två stora outlets vi hann besöka, rekommenderas för alla som ska till Kalifornien och är shoppingsugna!


​Det här var några av ställena vi hann besöka under våra 2,5 veckor på andra sidan atlanten. Förutom ställena jag visat ovan var vi bland annat ett par nätter i Santa Barbara som var min favoritstad på hela resan! Där finns en jättestor fin strand, en enorm pir och världens mysigaste gågata med grym shopping, är det något av ställena jag vill tillbaka till så är det utan tvekan dit!

Likes

Comments

Dagens rast spenderades på en parkbänk i Häggvik med solen i ansiktet och musik i öronen

Hej vänner! Jag börjar nu redan första dagen vecka två på jobbet känna att jag kommit in i de nya rutinerna. Jag är inte heller lika trött i slutet på dagarna, utan kroppen börjar vänja sig vid en mer normal dygnsrytm, då man inte ligger och drar sig i sängen halva dagen. Är till och med taggad på att gå till gymmet ikväll, och det var ett tag jag kände så senast.

Annars så kan jag inte vara den enda som välkomnar det härliga vädret med öppna armar?! Sommaren tittade in sent i år!

Likes

Comments

Instagram@sofiaengberg