View tracker

Så lyckades jag ta mig upp vid femtiden igen. Har varit väl trött, lat och rädd sista tiden..ja senaste två månaderna ungefär.

Mörkret gör det sååå svårt att komma upp tidigt på morgonen. När jag börjar hoppa över cyklingen ibland blir det lättare o lättare att hoppa över och latheten sätter in. Är också lite läskigt bitvis m Brompton på isiga och snövalliga vägar och cykelvägar. Blir ganska instabilt.

Men nu så, kom upp, kom i väg och var skön cykling. Inte så farligt långsamt trots dubbat och oklickat och sämre form.

Såg inte en enda cyklist förrän efter ca 7 km, på Sturegatan, sen en till precis framme vid KTH.
Det är nog fler än jag som är lite trötta, lata och rädda i decembermörkret.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Då var det dags för ett nytt inlägg. Dagens busstur, i dubbel bemärkelse, måste bara skrivas ner.

Först, i morse stod jag vid KTH och väntade på bussen. Fick för mig att föreviga Brompton i sin resepåse i väntan på bussen som glider in.

Sen åker vi till Norrtälje. Jag pratar i telefon, kliver av och GÅR mot jobbet. Då! Jag har cykelhjälmen dinglandes på ryggsäcken. Men ingen cykel!

Springer tillbaka, 1 km, ingen buss m cykel där. Vänder, springer tillbaka, 1 km, till bussgaraget precis bakom brandstationen.

Säger - Jag glömde min cykel på buss m registreringsnummer så här, kan ni ringa den?
- Det säger oss inget. Vi behöver bussnumret. Ok, zoomar in på bilden och säger bussnumret.
-Den bussen var jag just o hämtade på busstationen, den fick tas ur trafik, den hade för hög temperatur.

Så gick vi ut och hämtade min cykel!

Älskar bussgaraget, personalen och placeringen!

Likes

Comments

View tracker

Cyklade till jobbet i morse. En liten nätt pendling på dryga nio mil. Årsta- Norrtälje. När klockan ringde vid fem i morse var det regn och blåst. Jag funderade på att ändra planerna. Jag visste inte om vinden var med mig eller inte och om regnet tänkte hålla isig och öka i mängd.

Men jag ville inte ändra mig och tvingade ut mig själv tjugo över fem i morgonrusket. Jag trodde jag skulle cykla åtta mil. Jag trodde det skulle gå mkt fortare!

Jag irrade runt på småvägarna i Djursholm och sen vidare till Vallentuna. Där blev det en fika och efter det hittade jag den stora vägen jag borde ha hittat tidigare. Sista fem milen gick betydligt lättare och snabbare. Första fyra milen tog tre timmar. Sista fem milen tog två.

Straxt efter universitet höll jag på att flyga nerför en brant trappa. Valde visst fel o tog gångväg istället för cykelväg. Kämpade upp för en brant backe skulle just släppa på och swisha nerför då jag såg att vägen abrupt slutade i en trappa. Läskigt!

Innan Vallentuna såg jag att en olycka just hade hänt. Ambulans och varselklädda människor syntes på vägen. När jag kom närmare såg jag att personen på båren hade cykelhjälm på sig. Riktigt otäck känsla. Cyklade vidare med klump i bröstet och funderingar över om det är värt det. Cyklingen. Med alla olyckor. Måste verkligen tänka på att vara försiktig och tydlig i trafiken!


Likes

Comments

Då är den igång igen. Vardagen. Jobbpendling och vikcykel. Ställde klockan på 05 för att ha marginalerna på min sida. Det var fin cykling vid tjugo över fem. Det brukar vara lugnt, stilla, bil- och cykelfritt och vackert vid den tiden på morgonen.

Slussen har blivit riktigt schysst att cykla igenom nu. Innan sommaren var det mindre kaos. Iaf med fler trafikanter runt om.

Sträckan är ju Årstaberg- KTH och sen vika ihop cykeln och åka buss en timme. Strava sa 8,2 km, 25 min och jag fick inga pokaler för snabbaste tider. Det hade jag varken eftersträvat eller förväntat mig heller. Ingen cykelpedal i, var för lat att byta. Ska köpa små pedaler och strunta i att den vänstra inte blir vikbar tror jag. Så mycket bättre med pedaler.

Likes

Comments

Efter första Gotlandsresan kommer:

Andra Gotlandsresan (blev typ Gotland runt uppdelat på två) (ensamcykling) (Juli 2015)

Polska kusten norrut m Anna och Bianchi (Juli 2015)

Londonweekend med Linda och Brompton (April 2016)

Ålandhelg med Brompton (ensamcykling) (Maj 2016)

Berlin och Brompton World Championships (tävling) (Juni 2016)

Stockholm- Berlin 100 ensamma mil m Bianchi (Juli 2016)


Likes

Comments

Idag blev det en eftermiddagstur med knut i lådcykeln till Skansen. Målet var barnens allsång med gästerna Victor och Samir och så Lemurerna såklart.

8.1 km från Årsta till Skansen, cyklade på 29.59. Det var betydligt lättare med ett än två barn i lådan och Knut hejade på mig bra och vi körde förbi många sommarhyrcyklister.

Alla vita markeringar, alla brunnslock, löv och stundtals skuggor var skada och skulle undvikas. Vi hade en jättemysig cykling.

På hemvägen var mobilen död, uppförsbackarna fler så cyklingen var tyngre och antagligen lite långsammare men ändå skön och trevlig!

Likes

Comments

Straxt efter att jag hade köpt Bianchin blev det semester. Min första semester som separerad. En ovanligt lång semester eftersom jag var emellan jobb och tyckte att jag var värd att unna mig lite extra vila. Från sotarskolan til Räddningstjänsten. Det blev alltså flera ensamma veckor, varvat med barnveckor då, som jag kunde fylla med cykling.

Den första turen blev till Gotland. Det kändes logiskt, enkelt och trevligt. Gotland är extra vackert på sommaren, alla trevliga småställen är öppna och jag känner folk och har familj lite runt omkring.

Det blev bara 2-3 dagar, minns inte riktigt. Allt är lite vagt, det var ändå drygt ett år sedan. Första dagen gick norrut. Till syster på Själsö, flera från familjen var samlade, mycket trevligt! Storasyster tipsade om Hallshuk, tog en tur dit, innan det ett stopp för foto med Fantomen och fika med Beatrice och Kim i Stenkyrka och efter Hallshuk och efter lite kringelvägar rakt österut och hem till Susie med barn och mor hos syster Lottas hus i Hidetrakten. Där fick jag god middag sömn och frukost och trevligt sällskap.

Dag två styrde jag mot Fårö förbi Bungenäs. Riktigt fin väg bakom den stora upp till Bungenäs. Susie hann som tur var köra i fatt mig efter någon mil med vattenflaskan jag hade lyckats glömma. Sol och vackert väder också andra dagen. Tog en fika på Nyströms (saknade Marikas regi men var fint ändå) och tog ett bad nere vid stranden. Sen cyklade jag vidare mot Fårö. Tror det blev lunch på Kutens och sen bokade rum på Sudersands hotell. Cyklade över till västra sidan och såg rollerderbysm på mobilen vid Ekeviken, drack en folköl och säkert Något ätbart till. Ett kvällsbad vid Sudersands och sen sov i den supersköna sängen i det lyxiga men minililla hotellrummet.

Dag tre fick jag för mig att jag skulle cykla ner till Katthammarsvik och hälsa på ett gäng kompisar där innan jag cyklade tillbaka till syster på Själsö för att sova den sista natten. På kvällen planerade vi pingis i solnedgången på Själsö bageri. Regnet startade redan innan färjeläget. Sen höll det i sig och tilltog under dagen. Första stoppet var på Rute stenugnsbageri med kändisgänget/ storfamiljerna vid bordet bredvid. Andra stoppet hos Marie i Othem. Jag fick fika och försökte torka kläderna lite. Sen fortsatte jag. Regnet vräkte ner och jag kunde inte låta bli att värma mig och ta ännu en fika framför kaminen på Skulpturfabriken i Bäl. (Väl?) sen kämpade jag på längst Gotlands och förmodligen en av världens tråkigaste vägar förbi Åminne och bort förbi Kräklingbo (här börjar det bli roligare) och så till Katthammarsvik. Vad gör vi då? JO, fikar i gen så klart. Nu på Östergarns skola med hela gänget tillika halva bokcirkeln (Anna +, karin, Caroline, Johanna och Linda). Sen blir det dags att fara vidare.

Nu börjar sluttampen. Jag har köpt racercykeln för några veckor sedan. Är inte supervan att cykla framåtböjd med bockstyre. Handlederna värker. Jag har cyklat i tre dagar ca 8-10 mil om dan. Den här dagen har jag redan cyklat tio i regn och snålblåst. Skorna är av typen Docksta tofflor. (Dom passar ju så bra i oginalremmarna av skinn som sitter på 80-tals racerpedalerna). Jag har inga cykelbyxor. Kläderna har nog torkat hyfsat bra iaf. På ryggen har jag packningen. I en ryggsäck med hårdbaksida. Blåmärkena på ryggkotorna är redan nu ca femkronorsstora ca 4-5 stycken och blålila. Jag tänker mig att jag bara ska cykla typ snett rakt över Gotland mot Själsö. Det finns inga givna och raka vägar likt från Fårö-katthammarsvik. Jag börjar, det blåser, som det bara kan på Gotland! Det är bara åkrar och småvägar. Jag tänkte 4-5 mil blev snarare minst 5-6 mil. Jag börjar bli trött. Mobilen tar slut. Hoppet sinar och tiden rusar. När jag vid tiotiden stapplar in till Jenny och Anders på Själsö ser hon, som storasyster, innan jag själv har förstått det hur trött jag faktiskt är. Det blir ingen pingis.

Likes

Comments

Nu hade jag mina tre cyklar för att transportera mig vid olika tillfällen. Lådcykeln för barnen. Vikcykeln för pendling och mindre resor. Racern för snabba turer i stan eller för längre resor.

Det har blivit en hel del turer och resor. Jag tänkte försöka börja bakifrån och presentera resorna. Samtidigt kommer jag beskriva olika reflektioner och bilder från dagsturerna efterhand. 

Likes

Comments

Så till min senaste cykel. Som liksom med Brompton följde som ett naturligt utvecklingssteg. Nu hade jag en cykel för vardagslogistiken till och från dagis och för helgutflykterna med barnen. Jag hade en cykel för jobbpendlingen och för andra resor med tåg. Nu var jag sugen på en cyklel för snabba turer lite varsom men också för längre resor.

Jag ville ha en racer!

Men liksom det var viktigt med estetiken för lådcykeln och för vikcykeln ville jag ha en snygg racer. Jag är inte så förtjust i de moderna racercyklarnas estetik utan ville ha en 80-talsracer.

Jag började kolla Blocket och hittade den perfekta.

Bianchi 80-tal med växlarna nere på ramen.

Likes

Comments

Den andra cykeln hör nog också lite i hop med min fd man eller snarare frånvaron av honom och separationen. Liksom kanske mycket av mitt cyklande gör. Av olika anledningar. Jag ersatte en livspartner med nya. (Cyklarna).

Jag hade inte längre delad ekonomi utan började bestämma och prioritera helt själv. (Cyklar)

Jag hade helt plötsligt en massa ny fritid att fylla med något. Varannan vecka var jag ensam och om möjligt än mer rastlös än jag är i vanliga fall. (Jag cyklade)

Att jag sen hittade en anledning att investera i världens finaste och bästa vikcykel handlade om mitt dåvarande arbete på sotarskolan i Rosersberg dit jag tog mig med pendeltåg.  Såklart behövde jag ju verkligen en snygg och snabb vikcykel för att få vardagslivet att gå i hop. Den passar perfekt att stoppa in mellan sätena på tåget och kan sedan fällas ut på ca 20 sekunder för att cykla de dryga två km till sotarskolan.

Den mossgröna Brompton med 8 växlar och en skön Brooksadel.

Likes

Comments