Idag är det Dr. Martin Luther King Jr. day, vilket är en röd dag. Jag fick förklarat för mig att alla som inte var ledig förut när det var en röd dag (jag kommer inte ihåg vilken dag det var) fick vara ledig idag istället. Det är alltså en hyllnings dag till denna man som blev mördad. Han var en pastor, aktivist och framstående ledare inom afroamerikanska medborgarrättsrörelsen.

Ingen skola för B. idag, ända sen förra veckan försökte jag fråga henne och komma med idéer på vad vi kunde göra idag så jag skulle ha ett svar till G. om han skulle fråga. Det ända svaret jag fick på vad hon kanske ville göra, var att åka till någon lekplats. Imorse skulle hon vilja leka med Sophia på en lekplats som ligger bakanför deras skola, jag har aldrig varit där men C. rekommenderade mig att iallafall åka dit en gång innan jag åker hem.

B. sov ända till klockan 7 imorse, jag antar att hon var vaken ganska länge igår. När hon kom ner ville hon äta pannkaka till frukost så jag ställde mig och stekte 7 pannkakor, hon åt 1 och sedan var det bra. Jag skickade iväg ett sms till Matt, Sophia's pappa och frågade om Sophia ville leka med B. idag. I väntan på att han skulle svara gjorde vi inte så mycket. Jag hade veckomöte med G. så länge. Han sa att det är ca. 7 veckor kvar innan jag är klar med mitt år. Sanningen är skrämmande och jag visste precis att det var det han skulle säga när han började att räkna högt i sin kalender. Nästa vecka skulle det komma en trollkarl till Carl Sandburg på kvällstid och våran plan var att åka dit, men G. berättade att han glömde bort att köpa biljetter och nu var det för sent. Typiskt. Han sa att B. har halva dagar nästa vecka för att lärarna ska ha planering och hon har ett till lov som jag inte visste om i slutet på januari eller om det var i februari? Från torsdag till måndag, knepigt lov, men det betyder att jag bara behöver jobba 3 hela dagar och jag har fortfarande helgen fri! Han sa förut att han tittade på om vi kunde åka någon stans, vilket jag hoppades på. Men idag sa han att chansen är inte så stor att vi kommer att åka någon stans så jag får väl komma på idéer vi kan göra hemma istället. Nästa fredag kanske G. och C. kommer att åka iväg och ta in på hotell, ha lite kvalitetstid tillsammans. Så jag kommer att få jobba fredagen som vanligt och även lördagen tills dom kommer hem. Jag är väl inte allt för peppad på det eftersom jag vill gå på bodyshred, dom har visserligen en day care för barn där, men det kanske inte skulle uppskattas allt för mycket! hehe. Dom gör helt rätt i att åka iväg själva ibland tycker jag. G. sa att han har inte hittat någon au pair än som verkar intressant, han frågade mig här om dagen om det var många polska och franska au pairer nu. Jag tror inte det? Jag tror att det är mest tyska au pairer och annars är det ganska blandat. Det var väl det han tyckte också och därav ville han vänta till sommaren när dom flesta söker som au pair. Han har bara haft tyska au pairer innan och pratar så gott om dom så jag antar att han vill ha en annan från Tyskland igen, vilket stör mig lite. Så klart är det viktigt att barnflickan man väljer ska matcha hans krav och det kanske är tyskarna som passar in bäst.

Matt svarade på mitt sms tillslut och skrev att en annan tjej skulle komma till Sophia idag, men det gick jättebra om B. ville komma också. Jag skjutsade dit henne vid 1-tiden och skulle hämta henne vid 16.30 igen. Jag tyckte det var super skönt att få lite egentid och ringde Karl så fort jag satte mig i bilen igen.

Det kändes som att det var ganska nära på att vi skulle flytta till Stockholm i år, men nu tvekar han på riktigt, igen. Nu har han väntat i ett helt år på att jag ska komma hem och när jag väl kommer hem så flyttar han till Stockholm och distansförhållandet fortsätter. Det är inte vad han vill och han frågar mig vad jag tycker om det. Tanken är ju att vi alla ska flytta ner så fort som möjligt men nu känns det inte som att det kommer att bli av längre. Flytten till Torvalla är klar och han vet hur mycket saker han har, han vet att dom inte kommer att få plats i hans stuga som det är tänk att vi ska bo i under sommaren. När hösten och vintern kommer är det tänkt att vi ska flytta till en lägenhet som vi ska ha hittat under sommaren genom någon av hans kontakter men jag tror inte alls att det kommer att gå så snabbt, om man inte köper. Han tror visst att det går snabbt och att jag kommer att få jobb snabbt, men sedan tvekar han på om han kommer att trivas på det nya jobbet. Vad händer om det bara skiter sig och man känner att man vill flytta tillbaka till Östersund? Då har man alltså fimpat både jobb och bostad i Östersund och så bor man i en stad och har ett jobb man inte trivs med. Jag började faktiskt att se fram emot att flytta från Östersund mer och mer, men nu är det han själv som drar sig ur. Det är väl ingen fara att bo kvar där, även om vi bor i Torvalla. Men det kommer att bli ett herre jösses massa gnäll på vädret och att det inte finns något att göra, det är det jag inte vill behöva lyssna på. Hur det än blir får jag intala mig själv att det kommer att bli bra och att jag vet vad jag kommer att komma hem till nu. Nu vet jag vad jag har framför mig och vad som väntar. Jag vet inte hur många gånger vi har pratat om detta eller ens i hur många timmar om man skulle slå ihop alla samtal vi har pratat om detta samtalsämne. Han rådfrågar mig men jag kan inte göra ett beslut åt honom utan jag säger att han måste tänka på sig själv, vad han själv vill. Ska han lyssna på alla andra så blir han kvar i Östersund och gnäller över att det inte är där han vill vara.

Sen blev det dax att hämta B. igen, vi åt matrester från gårdagen och sedan ville hon leka något dom hade lekt hemma hos Sophia. Matt hade skjutit på dom med en leksakspistol som skjuter gummipropps-pilar eller bollar och nu ville hon leka det hemma. Hon skulle gömma sig och jag skulle skuta något på henne. Hon byggde ett 'fort' i henens rum där hon skulle gömma sig men det ballade ur ganska snabbt. Det slutade med att vi kastade gosedjur på varandra och hennes rum var i en enda röra efteråt. Gissa vem som fick städa upp allt det! Jag tänkte att jag kanske kunde smita iväg till gymmet medan någon hjälpte henne med dusch och läste för henne. Men hon ville minsann att jag skulle hjälpa henne med dusch, så det blev inget gym idag.

Den lilla tiden som var kvar satt vi först och spelade Candy Land och sedan spelade vi Headbanz och då kom G. och spelade med oss. Det var himla roligt faktiskt men tillslut blev klockan 8 och det var dags för henne att gå och lägga sig.

Nu har Ivana äntligen svarat om weekend classen i Las Vegas. Vi kommer att åka dit i februari över en helg, hon kommer plugga och jag kan göra vad jag vill medan! Så nu behöver jag bara skriva in mig som gäst i hennes rum som kommer att kosta $160 + flygbiljetter på det! Jag har även hittat ett bra hotell som jag och David kan bo i när vi åker till Orlando i mars. Jag hoppas det blir bra åt oss så att vi kan få det bokat så snabbt som möjligt också!

Idag är det inte vilken dag som helst, utan idag är en väldigt speciell dag som rubriken lyder. När jag gick gymnasiet umgicks jag mest med två tjejer som heter Jasmina och Maria. Jasmine gillade att gå ut på dans och även jag började att det går ut på dans lite då och då. Ibland åkte själv, ibland åkte med Sara och ibland åkte jag med David. Jag och Jasmine umgicks ibland efter gymnasiet. För ett år sedan frågade hon om jag ville följa med på dans i Ånge. Jag var inte riktigt säker på om jag ville följa med men jag frågade Sara om hon skulle åka på dansen i Ånge. Hon var inte helt säker heller på om hon vill det, men sen vi bestämde att vi skulle åka dit allihopa i samma bil. Det var i ett gammalt folkets hus där Perikles spelade. Det var mycket folk, det var bra stämning och det var bra musik. Jag stod och kollade in vilka killar som dansade bra och inte för att veta vem jag skulle bjuda upp här näst eller tacka ja till. När jag hade dansat klart med en kille haffade jag tag i en annan kille som bar vit t-shirt, som var på väg ut från dansgolvet. När jag frågade om han ville dansa med mig trodde jag att han skulle svara nej för att han såg trött och svettig ut. Jag trodde att han skulle gå och dricka vatten eller ta en paus, men han tackade ja till mig och vi gick tillbaka ut på dansgolvet igen. Efter dansen frågade han efter mitt namn och om han fick lägga till mig som vän på Facebook. Han sa även att han ville dansa med mig igen och det gjorde vi också. När kvällen började att lida mot sitt slut blev jag uppbjuden av en äldre herre som ville bugga, jag sa att jag kan inte bugga men han tog med mig ut på dansgolvet iallafall. Jag såg att killen i den vita t-shirten stog lutad mot en pelare och kollade på oss när vi dansade. Jag skrattade mest för att jag kunde inte alls dansa som den äldre mannen gjorde och samtidigt undrade jag vad killen i vit t-shirt ville? När dansen var slut stog han inte längre kvar och väntade så jag letade reda på Sara och Jasmine, vi passerade killen i den vita t-shirten i hallen för att gå till bilen och sedan åka hem. Jag visste att han bodde i stan och hade tagit bussen dit och även skulle ta bussen hem. Jag tänkte fråga om han ville åka med oss, men jag visste inte om Jasmine hade lovat att köra några andra så jag sa inget. Jasmine hade däremot lovat Helge att han kunde få åka med oss till stan och där efter behövde vi inte ens ha radion igång, han pratade exakt hela vägen från Ånge till Östersund, det är 11 mil där emellan. Gissa om det var skönt att åka i en tyst bil efteråt!

När jag kom hem såg jag att jag hade fått en vänförfrågan på Facebook, men jag dröjde några dagar med att svara på den. Jag visste inte om jag gjorde rätt i att acceptera eller om jag skulle ignorera, jag förstog att jag skulle se han på dans fler gånger så jag accepterade Karl's vänförfrågan. Under denna tid jobbade jag på Berners och det var där han började att skriva till mig. När han fick veta att jag jobbade som bilmekaniker kallade han mig för lortis! Han blev lite impad men jag förklarade för honom att jag kommer att åka till USA och jobba i ett år och hoppades lite på att jag skulle avskräcka honom och få han att förstå att det var ingen mening att fortsätta att skriva till mig. Det fick lite omvänd effekt, vi skrev mer och mer med varandra, han bjöd med mig på dans på Furuparken på onsdagar för att lära mig att bugga, han kom och hälsade på mig på fikarasterna på bion när jag jobbade kväll, vi bowlade och åkte skoter tillsammans. Han fyller år i slutet av januari och skulle på dans samma kväll och tyckte att jag skulle komma. Men jag hade ett skype samtal nästa morgon med en värd familj från USA och ville inte vara trött så jag tänkte gå och lägga mig i tid. Jag ville väldigt gärna åka på dans eftersom jag tycker att det är så roligt och kunde inte hålla mig tillslut. Jag frågade min kompis Philip om inte han kunde skjutsa mig dit och hem eftersom pappa hade min bil. Han skjutsade mig och jag hittade Jasmine när jag kom dit så vi stog och pratade. Jag såg att Karl var där inne och dansade bland alla människor och precis när jag hade sagt nej till att dansa med en kille fick han syn på mig och kommer fram för att ge mig en bamsekram! 'Du sa ju att du inte skulle komma, så kommer du ändå utan att säga något!' Jag hade inte tänkt att komma men jag ändrade mig i sista stund! Det första han gjorde var att ta ut mig på dansgolvet och vi dansade ganska många danser tillsammans. Han sa att han hade lovat andra tjejer att dansa med honom, men när han istället dansade med mig så det hade blivit några sura blickar där! Det var en jätterolig kväll och sedan skjutsade Philip hem oss båda 2 till varsina hem.

Karl var faktiskt den enda som egentligen tog till vara på att träffa mig och umgås så mycket som möjligt den tiden jag hade kvar i Sverige. Han skickade sitt telefon nummer till mig på Facebook 2 gånger i hopp om att jag skulle ringa, men jag tordes aldrig! Vi bestämde att vi skulle åka någon stans och göra något roligt eftersom Östersund inte har så mycket att erbjuda. Jag kom med idén att vi kunde åka till spökhuset i Borgvattnet och bjuda med några vänner för att jag inte riktigt tordes vara ensamen med honom. Vi frågade runt bland våra vänner om dom ville följa men ingen nappade. När jag kollade deras hemsida efter information om att hyra så hittade jag inget, jag mailade dom och när jag fick svar av dom stog det att dom har stängt under vinter halvåret. Då kom Karl på idén att vi kunde åka till ett spahotell istället, vi googlade och hittade ett hotell i Skellefteå som vi skulle åka till. För att planera denna resa var jag tvungen att ringa honom tillslut och det var nog den enda gången jag var tacksam över att vara inne på dialogen så jag fick prata ostört! Jag kunde även googla på olika hotell utan att någon la sig i och såg att jag inte hade några jobb på tavlan. Det var en jättebra resa och det var där vårat förhållande tog fart!

Meningen med att jag sa att jag skulle flytta till USA var att jag ville avskräcka honom från att börja gilla mig. Jag tänkte att ett förhållande över Atlanten kommer aldrig att fungera och jag ville inte ha något som stoppade mig från att göra min resa. För varje dag som går så är jag så tacksam för att vi träffades på dansen, att vi fortsatte att träffas efteråt, allt vi har gjort tillsammans, att vårat distansförhållande faktiskt fungerar så pass bra, att vi snart har hållit ut i ett år, så mycket som denna man ger mig, hur han förgyller mina dagar för varje dag som går från andra sidan jorden, hur evigt tacksam jag är för att kalla honom min, hur mycket jag älskar denna man trots att han är så pass mycket äldre, så pass mycket klokare, hur tålmodig han är, hur mycket våra samtal betyder, allt han lär mig, hur förstående han är och hur mycket han håller ut för min skull!

Kärlek över vinner allt och jag kommer aldrig att glömma denna dag eller vad den har betytt för mig!

xoxo karro

Likes

Comments

På senaste tiden har jag drömt märkliga drömmar. En del personer tror att vissa drömmar betyder någon ting, andra tror att det bara är drömmar. Jag tror att drömmar kommer ifrån saker man har bearbetat under dagen eller en längre tid, nånting man har funderat på mycket och jag tror även att drömmar kan vara till hjälp.

Hur som helst, det är 2 drömmar som har stuckit ut mer än andra och jag tänkte skriva vad dom betyder om man googlar på dom och om jag förstår vad som menas med det.

Dröm 1 :

Jag drömde att jag badade mitt ute i havet med mina vänner. Vi hade hoppat från en båt och allt var frid och fröjd. Men från ingen stans befinner jag mig i ett manet fält och blir bränd över hela kroppen, vilket gjorde ont!

Betydelse :

Enligt google betyder denna dröm : Känslor som härrör från det omedvetna som kan vara smärtsamma - Sting drömmaren, väcka en känsla av hjälplöshet - ryggradslös, eller kommer från en icke verbal nivå minne.

Tolkning :

Känslor från det omedvetna som kan vara smärtsamma, hur ska jag veta var det kommer ifrån om det är från det omedvetna? Det var kanske en månad sen jag hade denna dröm men jag tyckte att saker och ting började klarna mer och mer, så jag blev förvånad när jag såg betydelsen av denna dröm. Man kan tolka detta olika, jag kanske drömde det för att jag håller på sortera igenom olika saker till speciella fack i min hjärna. Vissa av dessa saker som jag har tagit itu med har kanske vart jobbigare än andra. Jag vet inte om jag tycker det är jobbigt för att jag är rent ut sagt lat och inte tar tag i saker och ting på en gång, eller om det är något som ligger längre bak som inte alls har med nutiden att göra?

Dröm 2 :

Denna dröm är återkommande och jag har drömt detta flera gånger. Jag drömmer alltså att jag blir stoppad av polisen när jag kör, även om jag inte har gjort något fel.

Betydelse :

Enligt google har polisen och bilen i drömmen en varsin betydelse, vi börjar med polisen : Drömmer du att du blir tagen av polisen kan det betyda att någon som vill dig illa kommer att rikta falska anklagelser mot dig. Men förmodligen kommer det hela till sist att avlöpa till din fördel. Du känner att någon har makt över dig och detta stör dina rutiner. Ibland kan det vara skönt att trotsa men inom rimliga gränser. Missbruka inte dina rättigheter.

Om man drömmer om bilar så betyder det : Bildrömmar är besläktade med bagage-drömmar - du vill uppnå en förändring, men här rör det sig om yttre förändringar. Själv köra: ett gräl är förestående. Bil brukar stå för sättet att ta sig fram i tillvaron.

Tolkning :

Jag tror att det handlar om att jag är rädd för att bli stoppad av polisen. Jag tror inte att det är någon som vill mig illa utan jag tror att det handlar om att jag vill göra rätt. Jag vill inte bli stoppad av att någon säger att jag gjort fel och bestraffa mig för det. Utan jag vill vara en ansvarsfull chaufför precis som jag vill att andra chaufförer ska varasnasvarsfulla i trafiken också.

Apropå konstiga drömmar hade jag en väldigt konstig tanke gång igår. Jag börjar fundera på att tänk om allt det här bra som jag och Karl har pratat om bara är en illusion. Tänk om jag skulle komma hem och inse att allting bara var en bild som vi har målat upp som inte alls överens stämmer med verkligheten. Tänk om jag skulle komma hem och vantrivas, att jag inte alls skulle trivas i Torvalla, att jag inte skulle trivas med mina jobb, att jag bara skulle känna mig som inneboende hemma i någon annans lägenhet. Jag var rädd att allt bara skulle vara för bra för att vara sant och skrev ett meddelande till Angelica i ett desperat försök att försöka förklara att jag var rädd för att komma hem. Jag var rädd för att allting skulle bli något helt annat än hur bilden jag har målat upp framför mig ser ut. Jag hoppas hon kommer bo i Östersund när jag kommer hem. För jag vet att jag alltid kan vända mig till henne om jag behöver hjälp med något och jag gillar inte att ha henne för långt borta ifrån mig. Jag skrev även till Karl och förklarade att det börjar blir så påtagligt att jag snart kommer hem och att det skrämmer mig lite. Att jag kanske kommer ha för höga förväntningar på när jag kommer hem som inte kommer stämma in på verkligheten. Blir det tyst från mitt håll så det det sitter i och inget annat. När jag kom ner på mitt rum gick jag och la mig i sängen. Jag hade inte längre någon energi till något. Alla mina lampor vara tända, jag hade alla kläder på mig, jag borstar inte tänderna, jag kunde bara ligga och stirra och fundera, jag sover inte ens på någon av mina kuddar.

När jag vaknade tänkte jag att jag inte skulle svara på några meddelanden förrän att jag känner mig bättre, tills detta har gått över. Men precis då skickade Karl sex bilder till mig på lägenheten och jag kunde inte låta bli och kolla. Jag såg att han hade skickat fyra röstmeddelande till mig och en lång text. Jag lyssnade på röstmeddelandena och jag läste hela texten och beslutade mig för att svara iallafall. Jag vill inte att han skulle vara ovetandes om hur tankarna går om varför jag egentligen blev så tyst. Jag skrev ett långt meddelande och förklarade för honom precis hur vad jag känner för att komma hem och jag fick ett 'oj' till svar. Han var nog lika oförberedd på detta som jag själv var och det tog inte lång tid förrän att han ringde upp mig.

Vi pratade igenom allting och efteråt känns det mycket bättre. Han var på affären och handlade så vi var tvungen och lägga på. Han sa att vi kunde prata 'sen' när han kommer hem igen, men vi alla vet ju att det där 'sen' existerar inte.

Jag hade fortfarande på mig samma kläder som går dagen och tofsen jag hade satt upp i håret var orörd. Jag gick upp för att äta frukost och frågar G. mig om jag hade bytt kläder sen gårdagen. Jag funderade lite och svarade : nej. Om han hade förstått hur jag kände mig kvällen innan så kanske han skulle förstå varför jag inte kunde bry mig mindre. Men han sa 'det gör inte, det är fint'. Är det något jag inte gillar så är det när någon kommenterar vad jag har på mig för det är inte deras ensak. Luktar jag dåligt så ut med språket, jag gillar inte när folk talar i gåtor för att försöka få fram något. Sen när jag förklarade att jag skulle åka på zoo förstog han inte vad jag menade för att jag säger zoo med S, istället för Z. Men hur stor är skillnaden?

Jag och Ivana hade bestämt att vi skulle åka på Woodland Park Zoo dag. Eftersom jag vet att hon sover till 1 på dagarna så funderade jag redan vid 11 om jag skulle åka dit själv. Men det dröjde inte länge för att hon faktiskt svarade, även om hon var vaken vid klockan 11 ville hon ändå inte åka till zoo:et förrän klockan 1 iallafall. Jag sa att jag kommer och hämtar henne klockan 12:45, var redo då. Strax efter klockan 12 skickade hon ett meddelande tillbaka att hon har inte ätit lunchen än och vi kan inte åka förrän klockan 1 iallafall. Jag hämtade upp henne vid klockan 1 och jag såg att hon hade med sig en elektrisk hårborste som ska göra håret rakt, som hon köpte för ett tag sedan. Hon sa att hon skulle möta upp en tjej vid zoo:et som skulle köpa den av henne. Jag tänkte att det är klart att man inte kan göra någonting med henne utan att hon ska ha någonting utav det. Det känns som att det alltid ska vara till hennes fördel när vi ska hitta på någonting.

Hon sålde den elektriska hårborsten för $20 vid entrén till zooet. Sen sa hon att hon hade tjänat pengar av det, hon köpte denna hårborste för $30 så hon har senare gått i förlust än vinst på detta köp! I Woodland Park Zoo såg vi giraffer, pingviner, strutsar, zebror, apor, tigrar, älgar, björnar, flamingos, kängurur mm. Jag har velat åka dit längre men B. har inte velat åka dit med mig och sedan trodde jag att det var för sent. Men gissa om jag blev glad när jag fick höra att det är öppet året om. Hur roligt är det inte att kunna gå på zoo och titta på djur på vintern?! När det stängde kl. 4 åkte vi till Starbucks och köpte varm choklad, sedan skulle Ivana träffa Jay i Seattle. Så klart så hade hon en baktanke med att träffa honom vid fem tiden, dom skulle äta middag tillsammans och han betalade såklart. För att hon skulle ta sig till till honom så var han tvungen att beställa en Uber till henne eftersom han inte har varken körkort eller bil och jag skulle köra åt andra hållet. Även detta blev ett win win för Ivana.

Hon är väldigt snäll och en bra kompis men det finns sidor jag inte gillar som jag försöker förklara för henne hur jag tänker. Jag hoppas att hon kommer att förstå det tillslut.

xoxo karro

Likes

Comments

Fredag :

Igår gjorde jag faktiskt inte så himla mycket. Jag sov bort mesta dels av dagen, vilket inte var planerat, men jag antar att min kropp behövde det. När B. kom hem så var planen att vi alla skulle åka till farmor i Madison House och äta middag tillsammans. Men B. ville inte det så vi 2 stannade hemma medan föräldrarna åkte iväg. Jag skulle vilja åka dit för att jag tycker att maten är väldigt god, det brukar bli intressanta samtal och det är skönt att bara få sitta ner och inte behöva göra nånting. Jag lagade tunna pannkakor till frukost eftersom B. ville ha det och hon ville äta resterna till middag. Hon valde alltså pannkakor istället för restaurangmat! Efter maten ville hon leka svärd leken igen, vi limmade ihop en massa glasspinnar med varandra tills det blev en enda lång pinne och sedan slogs vi med dom, som svärd. Jag tyckte inte att det var så himla roligt för att hon slåss verkligen hårt och jag vill inte bli slagen i ansiktet eller någon annan stans heller för den delen. När jag håller på att avstyra leken kommer G. med den briljanta idén att han hade skumgummi i garaget som vi kan klä in svärdena i så att det ska bli mjukare om vi träffar varandra. Då börjar leken igen, vi leker ett tag och sedan kommer hon på en annan lek. Vi är krigare från olika länder som ska fightas mot varandra och sedan hoppar vi på en båt från Kanada till Antarktis, där fighten fortsätter. Men på denna båt ska det sovas, ätas, underhållas och tränas. Hon är alltså en tränare som får ha ett svärd av plast som gör ont som bara den att bli träffad av. Det tar ju ett par dagar att åka till Antarktis. När vi kommer fram måste vi klä på oss jackor, mössa och vantar för att det är flera minusgrader ute. Leken håller på tills det är läggdags för lilla damen, hon ville inte duscha och hon verkar nu mera få vara uppe till 9 på kvällen för att hon vaknar på natten och vandrar omkring tills hon förstår att hon måste gå och lägga sig igen och sedan vaknar hon väldigt tidigt på morgonen. G. sa att B. och C. verkar vakna vid samma tider på nätterna och går upp en stund och sedan går dom och lägger sig igen. Men somnar hon innan 9 på kvällen så vaknar hon ju innan 6 för då har hon fått sina 9 timmars sömn.

Lördag :

Imorse vaknade jag vid 7 tiden, jag var trött men piggnade på allt mer eftersom. Jag hade satt mitt alarm på kl. 9 så jag skulle hinna kliva upp, göra mig i ordning och äta frukost innan jag åkte till gymmet. Tills dess låg jag och kollade på skilda världar. När jag kom till gymmet såg jag att det var ett gäng tjejer med vita tröjor och svarta shorts inne i rummet där alla lektioner håller till. Först förstog jag inte vilka det var eftersom alla var klädd lika dant, det var ju inte zumba dom höll på med iallafall, det såg ut som cheerleaders. Jag tänkte att dom kanske hyrde rummet på morgonen och att bodyshreden börjar i vanlig tid eftersom jag varken hade hört eller sett något annat. Jag stretchade medan jag väntade, jag hade sett Britt där nere stått och pratat med människor och var exalterad över att några äldre herrar skulle vara med. Jag trodde dom skulle komma på bodyshreden idag. Men klockan blev 12 och den passerade 12 utan att bodyshreden började. Jag tänkte att det kanske inte blir något idag då, det roligaste med gymmet på hela veckan. Jag gick ner och började att träna armar istället och efter ett tag kommer Britt fram till mig. Jag begriper inte mycket av vad hon säger, men jag förstog att alla klasser var inställde idag och att hon skulle ha sin egna bodyshred någon annan stans och frågade om jag ville vara med. Självklart ville jag det! Så jag tog min väska och mötte dom andra personerna som också skulle komma i foajén. Sedan bar det av till Forbes Creek Stairs i Kirkland. Jag trodde vi skulle åka till ett annat gym, men det var alltså utomhus hon menade, som jag inte hade förstått. Men det var roligt! Vi var en grupp på 4 tjejer och Britt som kutade upp och ner ett par gånger i en trappa med 210 trappsteg enkel väg! Det var gjorde var :

Round 1: Warm-up walk
Round 2: Every other step with quick feet down
Round 3: Side step cross over for hip mobility (left) with quick feet down
Round 4: Bunny hops with quick feet down
Round 5: Side step cross over for hip mobility (right)
Round 6: Full explosive sprint, fast as possible, with quick feet down.

Efter detta var jag dåligt trött och benen skakade lite, men ändå så himla roligt! Jag tror jag ska åka tillbaka till detta ställe och träna på det vi gjorde idag! Det var fler som tränade i denna trappa och det är inte alls särskilt långt ifrån mitt hus! Så om jag inte känner för att åka på gymmet kan jag åka dit och träna istället om det skulle vara fint väder eller så! Det blev många high fives från Britt och hon sa att hon tyckte det var roligt att jag kom. Det tycker jag också! Denna människa! Vad jag kommer att sakna henne när jag åker hem alltså! Jag hoppas verkligen att jag hittar en annan tränare med samma positiva energi och samma jävlar anamma som hon har!

När jag kom hem var det helt tyst hemma och jag trodde att jag var ensamen. Jag ser att det är en koja uppsatt i vardagsrummet, 4 stolar och en massa filat över och tillslut hör jag en röst där inifrån! B. är alltså hemma, men jag visste inte med vem eftersom det var helt tyst där inne. Jag gick in i köket och letade reda på något att äta till lunch när B. säger att hon ska fixa kaffe till hennes gosedjur som hon leker med. Då frågar jag om hon skulle kunna fixa en kopp till mig också. Hon säger nej och letar efter kapslar med snapple och då säger jag att det är ju te, inte kaffe! Sen frågar hon vad det var jag ville ha och fixar det till mig iallafall! Och sedan blir det ett café istället där det finns meny, nota och pengar! Sedan vill hon baka muffins igen och vill att jag ska hjälpa. När vi börjar ta fram grejer ser jag att det finns inget smör och tänkte därav avstyra leken så jag kan gå ner och duscha. Men då kommer C. med den goda idén att hon kan åka till affären och handla så vi kan baka. Medan hon var på affären lekte jag och B. med hennes gosedjur, vi lekte att jag blev överfallen av ett gosedjur och jag skulle tro att det var en terrorist och vi hamnade i rättegång för att se vem som skulle bli straffad. Detta tyckte B. var jätteroligt och skulle filma hela händelsen eftersom en av vittnena hade filmat allt. Det slutade med att jag hade fel och hamnade i fängelse. C. kom tillbaka lagom i tid och vi började att baka istället. När vi var klara var klockan 4 och jag gick ner och fick äntligen min efterlängtade dusch, B. kom och knackade på dörren ett par gånger för att hon sa att hon var fångvaktare för duschen som fångarna duschade i. Jag gjorde en inpackning med bakpulver och lät det sitta i en timme så hon hörde väl att jag kollade på film istället för att duscha.

När jag var klar var klockan närmare 6 och jag hörde att våra middags gäster hade kommit. G. bror Dave och hans fru och 2 barn kom över på middag. Dom bor i Kalifornien så dom träffas inte så ofta. Idag var det en Seahawks match som vi skulle kolla på samtidigt som vi åt middag. Dom hade alltså dukat upp vid 2 bord, ett i köket och ett i rummet bredvid. Våran familj satt i köket och Dave's familj satt u rummet bredvid, dom verkade inte alls så intresserad av matchen. Hade jag vart dom hade jag tyckte att det var en total flopp att komma på middag hos någon som är mer intresserad av att se en match än att umgås, så man sitter vid olika bord. Dom måste ha tyckt att det var jätte tråkigt. Jag hälsade på Dave, resten av deras familj verkade inte alls vara så intresserad av att hälsa och jag hörde aldrig att deras flickor sa ett ljud faktiskt. Märklig familj det där. Efter maten satt jag och B. och spelade ett spel på min Ipad, G. försökte få B. att visa upp sin 3-D doodler som hon fick i julklapp och få tjejerna att testa den också. Sedan började dom att spela ett spel och jag gick ner till mitt rum. Jag är inte alls sugen på att spela spel, jag skulle kunna äta mer mat istället. Till middag serverades det lite kött, krabba och sallad, det var allt. Jag skulle vilja ha en muffins men dom stog vid andra middagsbordet och jag kände inte för att gå dit.

Idag har Karl flyttat till den nya lägenheten i Torvalla, så han kommer att vara upptagen ett tag framöver. Jag har inte alls någon wow-känsla över det. Jag skulle hellre vilja bo någon annan stans än där när jag kommer hem. Jag gillar inte Torvalla, det känns inte tryggt där. Jag har börjat att fundera på hur jag ska ta mig överallt när jag kommer hem. När jag börjar jobba, hur ska jag ta mig till jobbet? Jag lär ju inte ha råd att köpa en bil i första taget och det är inte så jävla ballt att åka buss och behöva byta i stan heller. Det är väldigt bekvämt att bo i stan eller närmare stan än 1 mil bort. Jag brukade kunna både gå och cykla till stan och till alla mina jobb. Ska jag nu behöva tvingas köra eller ta bussen överallt så fort jag ska någon stans. Jag kanske är lite snabb med att döma ut denna lägenhet och hur det kommer att bli. Det kanske passar mig jättebra också, även fast jag inte har någon bra känsla just nu. Jag tror jag börjar övertänka saker som skulle kunna gå fel och blir rädd för det istället för att se positivt. Jag är rädd för att jag inte ska trivas, jag är rädd för att jag inte kommer att hitta någon bil, jag är rädd för att det inte ska kännas som hemma, jag är väl rädd för att det ska bli något helt annat än vad jag har tänkt mig helt enkelt. Jag hade väl tänk från början att allt kommer bli så himla bra när jag kommer hem. Flytta ihop tillsammans med Karl, skaffa ett jobb och leva för mig själv. Men tänk om det skulle bli tvärt om, jag kommer hem, flyttar in hos Karl och att det känns som om jag bara har flyttat in hos någon istället för att det ska kännas som mitt hem också. Att man inte trivs på jobbet längre och att allt känns som skit samma. Jag har flyttat in hos någon förut och så som det kändes då vill jag inte att det ska kännas igen och det är väl det jag är lite rädd för. Då kändes det som att jag hade flytta in hos någon bara. Efter ett tag kändes det som hemma, men inte så hemma så att jag ville sova där själv om han sov borta. Utan jag åkte alltid hem till mig i Lugnvik om jag skulle behöva vara själv, jag ändrade inte ens min adress. Det är nått med adressbyte, byter man inte adress så känns det inte som att man har flyttat helt och hållet. Jag får väl se hur det blir med allt helt enkelt och försöka släppa tanken på Sverige just nu och allt som händer där.

Jag har även pratat lite med Angelica också. Hon är tillbaka i Norge nu, det första dom såg när dom kom hem var att någon har försöka bryta sig in genom fönstrena i deras lägenhet. Troligtvis så är det svärmodern för dom har hört att hon har varit utanför deras lägenhet varje dag sen dom åkte. Brytmärkena såg ut att komma från en skruvmejsel sa hon så det är inga större skador, men vad vill hon? Vad är hon ute efter? Jag vill att dom ska anmäla henne igen för det, men dom tycker väl inte att det är någon mening för att polisen kan ändå inte göra något. Men man ska väl inte behöva vara rädd i sitt egen hem för att en psykopat går lös. Hon sa att dom kommer att flytta tillbaka till Östersund snart och jag längtar tills den dagen är kommen! Då ska jag minsann överaska henne! Hon tror inte att det kommer att bli någon skillnad när hon kommer tillbaka. Hon tvingas att flytta tillbaka till staden hon ville bort från och hon tror inte att svärmodern kommer att ge sig heller. Hon lär väl gadda ihop sig med hennes syster som är lika dan även fast dom bråkar hela tiden.

Även Ivana skickade ett meddelande till mig om resan till Las Vegas. Hon kanske ska ta en weekend klass där, hon måste bara få näven ur röven och prata med hennes värdmamma om det. Medan jag väntar på det så tyckte hon att jag kunde signa upp mig som gäst i deras hotellrum. För att göra det måste jag betala $160. Jag kan ju säga så mycket som att jag tänker inte betala $160 när hon inte ens har pratat med din värdfamilj än och fått grönt täcken eller ens signat upp sig själv. Vad händer om dom skulle säga nej? Då står jag där och är gäst i ett rum som ingen kommer att bo i och jag vet inte om jag kan få mina pengar tillbaka. Hur tänker hon egentligen?

Idag var det dans i Ånge. Den dansen som jag träffade Karl på som förändrade mitt liv helt och hållet! Egentligen så är det ett år sen imorgon, för datumet stämmer inte riktigt så jag tänkte skriva om det i ett nytt inlägg imorgon!

xoxo karro

Likes

Comments

När jag vaknade imorse var jag faktiskt arg för att B. hade sagt att jag jagade henne i trappen 2 gånger fast jag inte gjorde det. Det får ju mig att se dålig ut när jag har gått helt normalt i trappan. Jag tänkte att jag skulle fråga C. vad B. hade sagt till henne när jag träffade på henne nästa gång, men jag gjorde det inte. När C. hade läst för B. kom hon ner och satte sig vid köksbordet men det kändes som att det var lugnt, annars borde hon ha sagt något.

Men idag kände jag att jag måste ju fråga henne eftersom jag fortfarande var arg över det. När B. var på övervåningen frågade jag C. vad B. hade sagt till henne igår ikväll egentligen när hon sprang in i deras sovrum. C. sa att det var inget hon brydde sig om och hon trodde att B. bas gjorde så för att hon ville ha uppmärksamhet. Ja, så kanske det kan vara?

Bästa sättet att få ut ilskan är att åka till gymmet så det var precis vad jag gjorde när jag hade släppt av B. vid bussen. Jag var på gymmet i en timme och önskade att det var bodypump idag, men det var det inte. Idag var det zumba med originalläraren som har kommit tillbaka till 100%, vilket jag tycker är värdelöst. Så roligt som jag tyckte att det var i början.

När jag kom hem pratade jag med Karl. Han skickade en massa bilder till mig som han hade tagit och vi pratade lite om det. Sedan var det en okänd person som hade lagt till mig på Facebook och jag frågade honom om han visste vem det var. Jag frågade han som hade skickat vänförfrågan om vi kände varan, han sa att det gjorde vi inte men vi kunde ju lära känna varan. Han hade lagt till mig för att han tyckte jag såg bra ut på min profilbild. Jag och Karl pratade om det ett tag och sedan kom vi in på hur det var när vi träffades.

På söndag är det ett år sedan vi träffades så jag ska berätta mer om det då. Men han ville att jag skulle skriva ett fint minne jag hade med honom så skulle han göra lika dant till mig. Jag skrev när vi träffades på dans i Ånge, att han skickade sitt nummer till mig 2 gånger och när jag tillslut tog mod till mig att ringa honom för att styra upp en träff. Det är väldigt roligt att kolla tillbaka på våra minnen tillsammans för det känns som att vi har hunnit att göra så mycket på kort tid som andra inte har. Han tog verkligen tillvara på den korta tid som jag skulle stanna i Östersund och det beundrar jag han för.

När B. kom hem började jag att förbereda middagen medan B. gjorde efterrätter till oss. Eller hon smälte choklad som 2 personer kunde äta, haha. Jag gjorde wok med kyckling och nudlar. Väldigt enkelt och inte allt för onyttigt. Efter middagen bakade jag muffins som blev jättegoda faktiskt! Jag hade inte allt för höga förväntningar på dom men dom vart jättebra faktiskt. G. har börjat att leta efter en ny au pair och har suttit hela eftermiddagen vid middagsbordet och läst vad dom har skrivit om sig själva och kollat på deras videosar. C. sa att jag skulle kunna stanna ett år till om jag skulle ändra mig. Hon sa att dom skulle alltid kunna fixa ett sött för mig att stanna. Det ör väldigt fint at dom båda att fråga mig flera gånger, men jag tror att jag skulle förlänga med en annan familj om jag skulle stanna. Jag tycker om dom väldigt mycket, men dom är så oengagerade bara och det tycker jag är tråkigt. B. sa att hon skulle komma till mig i Sverige och ta hand om mina barn när jag får barn ochvatt hon skulle lära sig svenska! Haha, hon sa att hon skulle skriva in sig på en au pair sida och att jag måste hitta henne där så att jag kan anställa henne! Jag hoppas att hon har samma värderingar när hon blir äldre så att hon kan komma till mig! Det vore så himla roligt! Sedan ville B. leka fight och slåss med svärd. Vi skapade våra egna svärd med glasspinnar och limm. Hon slåss hårt som satan med detta svärd, mina fingrar har fått stryk och mitt svärd gick sönder ett par gånger. Men så fort hon gör illa sig själv eller hennes svärd gick sönder så blev hon skitförbannad och sen blev hon ledsen. Det är hon som leker tufft, då måste hon tåla att andra leker tufft tillbaka med henne.

Nu ska jag gå och lägga mig. G. sitter fortfarande och letar efter en au pair och jag tycker det inte är allt för roligt att kolla på medan han gör det. Jag hoppas han hittar en bra person som kan komma och hjälpa dom efter mig. Och att hon/han kan stanna i åtminstone 1,5 år som dom vill! Dom tror att dom flesta söker som au pair till sommaren när dom har slutat skolan, men jag tror att han har hittat många bra nu också. Jag rekommenderar att välja någon som är lite äldre och inte har gått ut skolan nyss.

Imorgon ville B. ära svenska pannkakor till frukost så det är bäst att jag fixar det!

Xoxo karro

  • 43 readers

Likes

Comments

Dagen startade bra, jag åkte till QFC och handlade allt som stog på listan. Det gick snabbt och när jag skulle betala hade dom bara självbetalnings stationerna öppna så jag gick dit. C. hade beställt en stor Sprite, deras storlekar är 0,5L, 1L och 2L så jag tog den störta. När jag skulle betala hade jag tur att det fanns en personal vid betalnings stationen. Datorerna brukar krångla och säger att en personal har skickats till en även om man inte behöver hjälp, och grejen är att man inte kan göra något förrän dom kommer för bilden fryser. Det var inte bara därför jag hade tur, när jag hade scannat spriten och ställt den på sidan för att scanna nästa sak så råkar drickan fara i golvet och korken går sönder och det sprutar dricka överallt! Hon hjälpte mig att skura upp och sedan gav hon mig en ny dricka så jag kunde åka hem. 

Idag hade jag ännu ett framtids samtal med Karl. Jag har alltid tänkt på att komma hem kommer alltid bli som förut, inga konstigheter. Hem är alltid hem och jag har rest och kommit hem igen utan problem förut.  Men nu är det annorlunda fast att det är samma sak. Det var inga problem att flytta till USA, när jag var på introduktion i New York ville jag bara att de 4 dagar skulle vara över så jag fick komma till Seattle nån gång. Att ha varit här i 10 månader har inte heller varit några problem, jag har aldrig känt någon hemlängtan.

Men nu när det är så kort tid kvar börjar jag oroa mig över att komma hem igen. Staden är fortfarande samma som den alltid har varit, det är nog inte mycket som har ändrats där. Men det är just att man måste vänja sig vid hur det är i Sverige. Jag har saknat kebab, grillat kött, pizza med bea och falukorv så himla mycket. Men tänk om det blir en besvikelse när man får äta det igen för att man har målat upp så höga förväntningarna och så smakar det inte som man har förväntat sig? Det är naturligtvis inte bara maten jag tänker på, jag tänker allmänt.

När jag åkte till USA var jag rädd för att folk skulle sluta att höra av sig för att jag inte bor kvar i samma stad längre. Men efter en tid börjar jag inse att man inte ska ha så höga förväntningar på andra. Vissa hör av sig mindre, andra hör av sig mer, jag kanske inte hör av mig nånting? Från börjar trodde jag att det var det viktigaste och kunde känna mig besviken om dom aldrig hade tid med mig. Nu är det nog jag som struntar i alla andra istället, det är jag som inte hör av mig. Några säger att dom räknar dagarna och saknar mig trots att dom inte hade tid att ses när jag bodde i Östersund, jag tror inte att det kommer att bli någon skillnad när jag väl kommer tillbaka. Jag tror inte att vi kommer ses mer för det. Andra säger att vi måste ses, som vi har sagt till varan i hundra år utan att det blir någon skillnad för att ingen tar tag i det.

Berners bilverkstad som jag jobbade på innan jag åkte till USA har skrivit till mig 2 gånger medan jag har varit här och undrar när jag kommer hem och vad jag har för planer kring jobb. Det är väldigt roligt att dom hör av sig, jag saknar dom och skulle gärna vilja komma tillbaka. Jag tycker det är märkligt bara att det är Audis team chef som skriver till mig fast jag jobbar för WV. Även om det är han som är talesman för alla tycker jag att det är märkligt att det är just han som hör av sig och inte någon annan från företaget. Han gör ett bra jobb och jag är tacksam för att han iallafall hör av sig. Jag jobbade också på bion innan jag flyttade. När jag lämnade in mina nycklar frågade chefen vad jag menade med det, för jag kommer väl tillbaka? Det värmde att höra, självklart vill jag komma tillbaka till er också. Så roligt som jag har haft där, så mycket vi har skrattat tillsammans, så arg och frustrerad man kan bli och så många känslor man kan känna på en och samma dag! Vi har inte haft någon kontakt sen jag åkte, jag har bara pratat lite med Frida som också jobbar där. Jag vet inte om dom tar för givet att jag kommer tillbaka till dom när jag kommer hem, det är så det har känts iallafall. Men efter att jag skrev till min chef att snart kommer jag hem och bara får en tumme upp till svar fick mig att börja fundera mer. Vad betyder det egentligen? Behövs jag där? vill dom att jag kommer tillbaka dit? får jag fortsätta trots att jag frågade om ett år ledigt? Vi har som egentligen inte sagt något om det till varan och jag vet inte om jag kan ta för givet att jag får komma tillbaka eller inte?

Får jag ett jobb erbjudande på Berners vill jag ta det, får jag jobba på bion vill jag fortsätta med det. Men jag vill samtidigt ha tid för Karl och intressen utan att jag blir för trött och inte orkar. Jag vet att jag verkligen kan sätta mina jobb i fokus och sidosätta allt annat. Det kanske är dags att tänka på sig själv och sina egna nöjen, vad man tycker är roligt och vad man mår bra av. Mår jag bra av att ens bo i Östersund?

Karl vill flytta till Stocholm, det är väl det han har pratat om sen vi träffades sen ett år tillbaka. Han vill verkligen flytta dit och det känns mer och mer som att han börjar att komma dit. Han har ett jobberbjudande där och han förstår själv att det är nu eller aldrig, chansen kommer inte igen. Vi har pratat om det och jag hoppas att han tar det så att vi kan flytta dit. Tar han jobberbjudandet kommer han att flytta dit i februari redan och pendla mellan Östersund och Stockholm så får han bo hos en kompis i Stockholm så länge. Sen när det blir varmare kommer han att flytta in i sin stuga och bo där under sommaren. När vintern kommer igen får man väl hoppas på att vi har hittat ett annat boende där vi kan bo permanent.

Jag vill flytta ner till Stockholm mer och mer när vi pratar om det. Även om det kan bli svårt till en början så tror jag inte att det finns något mer att hämta i Östersund. Jag tror att det är svårt att utvecklas i en stad där alla bryr sig så mycket om vad andra gör, där man måste imponera på andra hela tiden för att vara något, där alla andra redan vet allt om dig innan du ens själv vet om det, där alla snackar skit om varandra för att höja sig själva och är allmänt negativa utan att förstå det själv eller ens göra något åt det.

Jag är väldigt fundersam på hur det kommer att bli när jag flyttar tillbaka om Karl flyttar ner, vilket jag hoppas på. När jag kommer hem skulle jag vilja ta det lugnt till en början, vänja mig vid hur livet i Sverige är och sedan börja jobba. Samtidigt förstår jag att jag kan inte ta ledigt från jobb hur länge som helst och jag kommer förmodligen inte få ledigt under sommaren, vilket jag skulle vilja. Jag vet inte var jag ska börja mitt liv i Sverige igen. Om Karl bor i Stockholm, ska jag då komma ner så fort jag kan och tacka nej till alla jobb i Östersund för att leta jobb i Stockholm och träffa honom så mycket som möjligt? Eller ska jag åtminstone stanna i Östersund över sommaren och jobba för att tjäna ihop pengar till att kunna flytta ner permanent, bara få träffa Karl ibland och samtidigt söka jobb i Stockholm? Skulle jag flytta ner på en gång kommer jag troligtvis inte ha några pengar, jag har ingen bil och inget internet, MEN, jag får träffa Karl varje dag. Eller ska jag stanna i Östersund under sommaren och jobba ihop så mycket pengar jag kan, söka jobb och bostad i Stockholm under tiden och fortsätta med distansförhållande där vi kan träffas några gånger i månaden ett tag till?

Vi båda behöver en plan, men jag vill inte fundera för mycket på det heller för jag vet inte hur jag ska göra. Jag kanske bara ska komma hem till Östersund till att börja med och ta dagen som den kommer. Det är inte säkert att Karl flyttar ner än heller, men gör vi det inte nu tror jag lätt att det kommer att gå 5 år och sedan står man där och kollar tillbaka på dessa 5 år och undrar vart tiden egentligen tog vägen? Bor vi kvar där tror jag att vi kommer att bli fast där. Även om det är en trygg punkt så är det inte det jag vill.

Det är mycket att fundera på, mycket energi som borde läggas på annat istället. Tillexempel min resemånad, David skickade bild på att hans biljetter i Mars är bokade nu! Jag måste sätta mig ner och planera aktiviteter och boende tills det är dags. Men det är mycket som distraherar mig för just nu tycker jag inte att det är så roligt. Jag har även frågat Ivana om vi ska åka till Vegas i februari. Hon pratade om att hon kanske skulle åka dit på en weekendclass för att hon behöver plugga mer nu när hon har förlängt hennes år. Men jag får inget svar för att hon har inte pratat med hennes värdmamma än för att det finns inget bra tillfälle. Det vore ju bra om vi kunde planera det så fort som möjligt eftersom det bara är en månad bort.

Det var som att jag glömde bort allt annat som skulle göras idag och tänkte på att B. har kort dag idag så jag vill få tid med att vila eftersom jag var så himla trött imorse. När B. kom hem kom jag och tänka på att jag har tvätt som ska tvättas och ett rum som ska dammsugas och rengöras. Det hade jag totalt glömt bort.. Hon fortsätter att rättar mig efter regler och ger mig 'Karoline-bucks' när jag har gjort något bra. Familjen åkte på ett möte gällande allergier ikväll så jag fick lite tid för mig själv. Det var väldigt skönt och jag dammsög mitt rum så fort dom åkte. När jag bar dammsugaren ner för trappen kom jag och tänkte på hur ofta jag kommer att behöva dammsuga när jag kommer hem? Hur snabbt det kommer att gå innan det måste dammsugas igen? Att jag inte har hållt i en skurkäpp sen jag åkte till USA. Den enda delen där det behövs skuras i mitt rum är på toaletten. När jag frågade C. i början av året var jag kunde finna skurgrejer frågade hon mig om det var en stor yta jag skulle skura på. Nej sa jag, det var ju bara min toalett som skulle skuras. Precis som askungen gav hon mig en trasa och sa att jag kunde spraya på lite medel och torka med trasan. Det är ju inte helt optimalt men jag fann mig väl i det, precis som allt annat. Det är inte direkt så jag sitter på knä och gnuggar golvet med en trasa. Jag lägger ner trasan på golvet och drar den med hjälp av foten överallt tills det är blött nog. Det kanske inte blir super rent, men det går snabbare än att kånka runt på en skurhink med mopp upp och ner för något som tar knappa 30 sekunder. Fast och andra sidan så tror jag inte att dom skurar sina golv på det viset här, jag tror att dom använder någon annan slags mopp då man inte doppar den i en hink med vatten.

Familjen kom hem strax innan 8 så jag hjälpte B. med en dusch på kvällen. Hon fortsätter att säga att jag jagar henne ner för trappen fast jag går lugnt och fint efter henne och sedan kutar hon till sina föräldrar och säger att jag jagar henne och att hon blir rädd?! Jag vet inte varför hon säger så? jag är lugn och går lugnt efter henne, jag får prata med C. nästa gång jag träffar henne själv och säger att så inte är fallet. 

Nu ska jag försöka hitta något bra boende i Orlando där biljetter till Disney parkerna ingår! 

xoxo karro

Likes

Comments

Idag är det 10 månader sen jag kom till min värdfamilj i USA, jag kan knappt förstå att om 2 månader är jag på min resemånad! Helt sjukt!

När jag hade klivit upp imorse ringde telefonen strax efteråt. Jag tänkte 'vem ringer klockan 6 på morgonen?' det måste ju ha hänt något. Mycket riktigt, kort där efter får jag ett sms av G. där det står att alla skolor börjar 2 timmar senare idag på grund av väglaget. Vägarna var isiga så dom väntade i 2 h på att det skulle bli bättre.

I 2h extra skulle jag underhålla B. Jag tänkte att hon lär väl vilja kolla på tv men det gick trögt. Jag höll på att lägga puzzel och hon tycker inte att det är så roligt. Jag fortsatte att lägga mitt puzzel och 2h senare när det var 30 minuter tills att vi skulle åka till busshållsplatsen ville hon gå ut och leka så det var bara att haka på.

När jag kom hem igen la jag mig i sängen och började att kolla på film. David skickade ett meddelande till mig och skrev att hans semester är beviljad så nu är det bara att tuta och köra! Jag skickade in min ansökan om när jag vill åka hem. Det är inte så att ansöker om att få åka hem, utan man ger förslag på ett datum när man vill åka hem och sen kollar företaget upp om det finns plats på planet, information om vilken tid planet går osv. I denna ansökan ska man fylla i sitt namn, dagens datum, au pair-ID, vilken datum man vill åka (man kan bara välja att åka mellan mån-tors, annars får man betala en extra avgift), var man vill åka från, till vilken stad man vill åka, mobil nummer och hotmail. Det är viktigt också att man skickar in denna ansökan i tid, skulle jag skicka in den efter denna torsdag, vilket är min deadline så skulle jag få betala $110 i försenings avgift. Och nu när jag har skickat in den måste jag hålla koll på att jag får ett mail med alla flyguppgifter jag behöver annars måste jag akut höra av mig till au pair in america så jag får en flygbiljett hem. Kan ni förstå att jag ska åka hem om 2 månader? För mig är det obegripligt, läskigt. Jag fattar det inte!

Idag har jag pratat med Karl ganska länge. Vi pratar fortfarande om framtiden om vi ska flytta till Stockholm eller inte, hur vi ska göra med jobb, vad som kommer hända i sommar. Han har fått ett jobberbjudande i Stockholm som han vill ta men fortfarande behålla lägenheten han har i Torvalla. Vi får se om han tar jobbet eller inte, jag hoppas att han gör det så jag slipper höra på allt han vantrivs så fruktansvärt mycket med.

Jag frågade han också vad han tror att han kommer att göra och befinna sig inom ett år. Det är väldigt intressant att se vad man vill nu och hur det faktiskt ser ut om ett år, självklart skrev jag upp det.

Karl sa :

Han tror att vi fortfarande 'hänger' tillsammans. Märkligt ordval, men det är vad han sa och jag skrattar fortfarande åt det. Det låter som att vi är gamla kompisar som fortfarande hänger med varan. Han tror att vi kommer att kolla på lägenhet eller hus i Stockholm/Uppsala trakterna. Han tror att han kommer att jobba med något annat än med rulltrappor och hissar som han gör nu. Han vill flytta utomlands till något varmt land och ha ett 'chill' liv.

Jag sa :

Jag är ganska övertygad om att vi fortfarande är tillsammans om ett år. Var vi kommer att bo beror mycket på Karl och hans beslut. Det är han som har barn och tar beslut efter det, inte jag. Jag tror att vi antingen kommer att bo i Östersund eller i Stockholm. Bor vi kvar i Östersund så tror jag att vi kommer att hyra en lägenhet att bo i. Men flyttar vi ner över så tror jag att vi kommer att köpa en lägenhet eller ett hus. Jag tror att vi kommer att köpa hund ganska snabbt, en kinesisk nakenhund som heter Lexxi. Jag tror att vi kommer att ha väldigt roligt tillsammans, vi kommer att vara glada och må bra.

Nu får vi se om någon av oss har rätt om ett år! Vad som faktiskt kommer att hända och hur livet kommer att se ut. Vi pratade också om mitt år som au pair, jag tycker det här är jätteroligt och absolut det bästa jag någonsin har gjort. Men, jag tror att jag gör rätt som slutar när man ligger på topp, när det är som roligast. Precis som Swedish Housemaffia, jag skämtade lite om att vi ligger ju på samma nivå vi 2! Haha

Så fort jag och David har köpt flygbiljetterna till Florida så ska vi betala för boende också och bestämma vad vi verkligen kommer att göra. När jag kollade på flygbiljetterna till Florida idag insåg jag att det tar ca. 7h att flyga dit och att dom ligger +3h i tiden! Det hade jag faktiskt inte en aning om att dom gjorde! Då blir det 6h skillnad från Sverige istället för 9h. Flygbiljetterna som jag hittade gick sjuukt tidigt på morgonen, men jag kommer inte komma fram förrän på kvällen. Min sista dag är på en måndag och jag ska åka här ifrån på tisdagen så det känns ju inte överdrivet roligt att behöva ta ett plan som går 7 på morgonen och lämna huset väldigt tidigt utan att få säga ett riktigt hejdå till alla för att dom ligger och sover. Men det är det jag måste göra om jag ska matcha med Davids flyg.

När B. kom hem la jag mest pussel medan hon roade sig själv. Vi spelade lite biljard och hon har börjat med en ny grej. Om hon är i sitt rum och springer ner för trappan så springer jag efter ibland. Men då får hon panik att jag sprnger efter och säger till G. och C. att jag jagar henne ner för trappan, vilket jag inte gör. Samma sak om jag tar något och inte ger det till henne så fort hon vill ha det så går hon till G. och C. och säger något på en gång. Dom bryr sig väl inte så mycket och hon får väl inte den responsen hon vill ha, så hon sätter sig och surar lite men sen går det över. Idag sa hon att när jag gör något bra, om jag följer reglerna hon har skrivit upp så ska hon belöna mig varje morgon och kväll. Reglerna är alltså 1. för inte oliv. 2. prata i en normal ton 3. kommer inte ihåg, det var ett ord jag inte vet vad det betyder, måste kolla upp det.! Reglerna är för henne, men hon tycker att hon sätter dom åt mig så behöver hon inte följa dom själv. Följer jag reglerna så ger hon mig en leksak varje morgon och kväll. Vi får se hur bra det går. Allt jag höll i sa hon att jag bröt mot reglerna och sedan tog hon alla saker i från mig och la dom i en låda med en lapp på som säger ' Karoline, NO'.

Jag ska ta reda på vad det är ordet betyder imorgon. Imorgon är det kort skoldag, jag ska städa mitt rum och åka och handla så jag har allt jag behöver tills på torsdag när jag ska laga middag. Har jag allt klart då så kan jag åka till gymmet på dagen.

xoxo karro

Likes

Comments

Igår kväll pratade jag med Karl en stund, det var ett väldigt bra samtal innan vi var tvungen att lägga på innan han kunde ringa upp mig igen. Nästa gång vi pratade gick samtalet segare men jag var fortfarande glad att vi kunde prata ett tag eftersom vi knappt hade pratat på hela helgen.

Han tycker att jag blir väldigt tyst när jag är med Ivana. Anledningen är enkel, jag tycker inte om att sitta för mycket med telefonen när jag är med mina vänner/pojkvän för att jag tycker inte om när dom gör så mot mig. Jag får lite känslan 'varför kom jag hit' när dom har sin uppmärksamhet i sin telefon hela tiden och jag vill inte ge någon den känslan. Jag förstår hans känslor fullständigt, jag sov hos Ivana och min telefon dog samma natt. Jag kunde inte ladda den för att jag glömde min laddare hemma i datorn när jag laddade min Ipad innan hon hämtade upp mig och jag kom inte hem förrän kvällen dagen efter.

Vi pratar fortfarande om samma ämnen, jobb, familj, lägenhet osv. Jag börjar nästan på att bli lite rädd inför att åka hem. Jag är inte rädd för något men jag kommer definitivt bli jetlaggad och kultur chockad. Nu är jag så van vid att bo här så när jag kommer hem måste jag vänja mig vid hur det är att bo där även fast jag redan visste hur det var förut. Jag tror helt enkelt inte att det kommer att bli roligt att komma hem, även fast jag saknar min familj och mina vänner och jag vet att dom saknar mig. Jag får försöka att inte tänka på det bara så kommer det nog att gå bra när dagen väl kommer.

Han pratade också om saker jag inte riktig förstog och när jag bad han förklara så ville han bara lämna ämnet och gå vidare till nästa. Jag ville hellre att han skulle förklara vad han menade men då trodde han nästan att jag ville börja bråka med honom, jag förstod bara inte vad han menade eller vart det kom från. Han är inte den som är avundsjuk men han tror att jag får väldigt mycket uppmärksamhet från andra killar här. Det får jag faktiskt inte, det är väl på krogen som jag får uppmärksamhet. Men jag ser det nog inte lika mycket som någon annan skulle göra för att jag inte bryr mig om det, jag hade brytt mig mer om vad Karl sa till mig än vad nån random skulle säga för att vi är på samma klubb. Jag vet att det inte är någon som tror på när man säger det, men det är sant. Det är Ivana som får all uppmärksamhet varje gång vi går på krogen, det är hon som håller kontakt efteråt och fortsätter att umgås med dom. Jag har inga problem med det, jag vet att jag kommer hem till min trogna man i Sverige snart ändå och det är jag väldigt glad över. Det är helt otroligt att vi snart har varit tillsammans i ett år och knappt träffat varan hälften av tiden som har gått! Vi pratade om att jag har ändrats nu medan jag har varit här, att jag inte är samma som jag var för ett år sedan när vi träffades. Det var på sätt och vis det jag ville också, jag vill utvecklas och bli mer självständig och allt vad jag har blivit. Så det ska bara bli roligt och se om mina vänner och familj märker någon skillnad, vilket jag ändå hoppas på!

Imorse när jag satte mig vid köksbordet för att äta frukost ser jag att jag har fått ett meddelande från team chefen på Audi från Berners. Det första jag tänkte var 'då var det dags igen'! Denna gång frågade han om jag har funderat något kring vad jag ska göra när jag kommer hem. Jag har funderat massor men egentligen inte kommit fram till något, men det kan man ju inte säga. Jag har fått jobberbjudanden förut bara att jag inte har fattat det och svarat på ett väldigt ointresserat sätt, denna gång var jag tvungen att tänka till lite och försöka nappa på betet eftersom jag vet vad det är han vill! Jag svarar att jag har funderat massor och att jag är öppen för förslag och frågar hur det går på verkstaden. Han säger att dom är väldigt nöjd med det jobb jag har gjort hos dom och att dom tittar på att förstärka verkstaden, sedan frågar han om jag på ett ungefär visste när jag skulle komma hem. Jag berättar min plan med resemånad och att jag inte har något exakt spikat datum på när jag kommer tillbaka till Östersund och frågar vad det är för slags tjänst dom vill fylla? dom har många avdelningar och jag vet att deras ombyggnation har börjat så det är klart jag är nyfiken och vill veta vad som söker efter. Det är en personbils mekaniker dom söker efter och jag svarade att jag skulle jättegärna vilja komma tillbaka till dom! Jag tycker det är jätteroligt att jobba där, det är jätteroligt att jobba med bilar och jag tycker det är jätteroligt att presentera mig själv som bilmekaniker. Det ända negativa är att det tjejiga försvinner lite. Jag sminkar mig inte för att gå till verkstaden(det lönar sig inte), jag kan inte ha smycken, fina kläder eller lösnaglar (om jag skulle vilja ha lösnaglar), det lönar sig inte ens att måla naglarna! När man inte har det som vana så försvinner det lite helt och hållet på helgerna också för att man orkar inte. Inte jag iallafall, jag är sjukt lat. Jag har funderat mycket på vad jag skulle vilja göra, jag tycker att zumba är jätteroligt och skulle kunna tänka mig att utbilda mig till zumba instruktör, även till personlig tränare eller någon annan slags instruktör inom gym, jag skulle kunna tänka mig att bli make up artist eller testa något annat nytt som jag inte har gjort förut. Men får jag chansen att komma tillbaka till verkstaden så är det klart att jag tar den! Jag har fortfarande mina planer på att fylla läpparna, göra 3D ögonbryn och fixa håret, det skulle bara vara ännu roligare att verkligen se ut som en tjej och säga att man är mekaniker! haha

Som jag skrev så har denna team chef redan frågat mig en gång tidigare, förra året när jag skulle komma hem. Jag förstog på en gång att det handlade om jobb och tänkte att den går jag inte på. Jag vet att dom sökte personal till verkstaden förut för dom hade annonser ute på Facebook som jag själv delade för att tipsa andra duktiga människor som söker jobb inom verkstad. Jag tipsade även Karl om detta jobb och hoppades att han skulle nappa eftersom han är så sjukt less på sitt egna jobb och har jobbat som mekaniker på Volvo förut. Antingen så blev inte tjänsten tillsatt eller så söker dom efter fler personer. Jag skulle bli sjukt smickrad om dom väntar tills jag kommer hem för att ge just mig en tjänst som personbils mekaniker i deras verkstad! Jag som inte ens bor i Sverige men ändå är dom villig att vänta tills i mars på att jag ska komma hem! Om dom väntar på mig önskar jag och hoppas på att det är en heltidstjänst dom har att erbjuda och inte bara vid behov. Jag hoppas att jag har bion kvar också, för den vill jag inte ge upp!

Jag åkte till gymmet idag, jag tänkte att jag bara skulle träna armarna men det slutade med att jag gick på en bodypump lektion! Det är inte illa, men istället för att koncentrera mig på att träna armar och rygg som jag brukar göra så blev det hela kroppen och det kändes som att jag tränade benen mest, dom som jag redan var trött i sen i lördags. Men det är bra, dom kanske jag får ordning på dom någon gång! Jag vill ju vara fit tills att jag kommer hem och kan ta å mig mina nya gym kläder som Sara så snällt beställde åt mig!

När jag kom hem igen var jag sjukt trött och somnade istället för att duscha och äta lunch som jag skulle göra. Det var skönt och välbehövt. Jag åt dock och duschade lite senare bara. Idag var det girs scouts, B. hade ett girl scout möte i lördags så jag trodde inte att det skulle vara någonting idag. Men samtidigt tycker jag att det är skönt att hon får träffa kompisarna och bli lite aktiverad mer än att bara vara hemma och leka med mig. Idag höll dom på med elektricitet, dom hade en skokartong som dom tejpade fast ett papper med en fråga på samt 3 olika svars alternativ. Inuti skolådan var det batteri och kablar som dom hade kopplat till metallpluppar, 1 plupp vid varje svar och så var det 2 lampor, en röd och en blå/grön. Man hade ett snöre med en metallplupp också som man skulle nudda vid någon av de pluppar man trodde var rätt svar och då skulle någon av lamporna lysa om det var rätt eller fel svar. Det var faktiskt himla roligt experiment för ett gäng 8 åringar att hålla på med. Jag önskar att jag fick göra en sån grej i skolan, det skulle man lära sig himla mycket av faktiskt. När vi kom hem vid 6 tiden åt vi pizza till middag, jag hjälpte B. med en dusch och sedan ville hon baka bananbröd innan det var dags att lägga sig.

Denna vecka måste jag skicka in när jag vill åka hem, B. ska göra ett allergitest på onsdagkväll och jag hoppas att jag och Ivana åker till Zooet i helgen som vi pratade om. Dom har öppet på vintern vilket jag aldrig trodde att dom skulle ha! Jag vill hemskt gärna åka dit innan jag åker hem så jag hoppas verkligen på det! Jag hoppas även att få åka på gymmet fler gånger denna vecka också!

Nu är det dags att sova!

xoxo karro

Likes

Comments

Lördag :

Resultatet av bakpulver blekningen som jag testade i fredags kväll gav inte så mycket resultat faktiskt. Det fanns en massa olika sätt att göra det på, några bättre än andra och sedan måste man hålla på med detta ett tag innan man ska se någon skillnad. Jag tyckte att vissa slingor där mitt hår redan var lite ljusare blev ännu ljusare, fast det var egentligen inte det jag ville. Jag ville att mitt mörkare hår skulle bli ljusare utan att behöva köpa blekningsmedel. Anledningen till att jag klev upp 8.30 på lördag morgon var att jag skulle testa detta igen. I USA finns det både 'baking powder' och 'baking soda', ibland är det lite förvirrande vad som är vad. Men baking powder är bakpulver och baking soda är bikarbonat. I fredags testade jag baking powder och igår testade jag baking soda. Bakpulvret jäste verkligen och blev till en tjock massa medan bikarbonatet bara blev rinnigt.

Medan jag hade detta i mitt hår med en påse på huvudet ringde Karl och ville facetimea. Han var hemma hos sin kusin för dom skulle åka på dans på kvällen. Det var kul att prata lite med dom för jag kommer väl garanterad att träffa dom när jag kommer hem! Sedan sköljde jag ur håret och gjorde mig redo för att åka på gymmet. Även om jag har en förkylning så vill jag verkligen ta vara på Britt's bodyshred klasser och passade på att gå dit, det är bara i 30 minuter och det var bra så. Jag var väldigt trött efteråt och kunde känna mig nöjd med att bara träna i 30 minuter men ändå bränna kalorier för 2 dagar!

På vägen hem stannade jag på Walgreens för att kolla på deras hårfärger. Eftersom det var så länge sedan jag färgade mitt hår själv sist så har jag glömt bort vilken djungel det är av hårfärger, toning, slingpaket, nyanser osv. Jag hade googlat väldigt mycket innan på andra som har blonderat sitt hår från brunt till blond, hur dom hade gjort och vilket resultat det har blivit. Många skrev att man måste blondera sitt hår i flera omgångar och med några veckors mellanrum för att det sliter så mycket på håret. Jag var orolig på att mitt hår skulle bli grönt, orange eller gult med tanke på pigmenten i den bruna hårfärgen jag hade. Mitt hår är väldigt solblekt från sommarens alla äventyr och solsemestrar så jag trodde egentligen inte att det vara någon fara. Jag tog en färg som såg bra ut och som skulle bleka håret 3 nyanser ljusare och tänkte att det lär ju räcka till att börja med. Jag köpte den och åkte hem och pratade med Ivana hur vi skulle lägga upp dagen. Jag gav förslag på att jag kunde packa ner mina saker i en väska och komma till hennes hus och göra oss i ordning tillsammans som vi gjorde sist. Hon sa att hon var tvungen att åka till DSW för att lämna igen ett par skor hon hade köpt för att dom har gått sönder men att hon kunde hämta upp mig innan hon gjorde det.

Jag frågade henne lite om Leo om dom hade pratat ut med varan och hon sa att dom inte hade gjort det. Men att hon har kommit fram till att han inte är någon förhållande kille, han lever för sitt jobb och har inte tid för någon tjej på det viset. Sedan berättade hon om en annan kille som heter Jey som hon har träffat ett tag. Hon hade vart hemma hos honom och sagt att dom hade suttit i sängen för att han hade sin dator där och dom skulle kolla på film. Ivana sa att hon hade kommit åt en knapp på datorn så skärmen hade väckts upp och hon hade sett att han hade skrivit med en annan tjej. Då blev hon sur på honom för att han träffar andra tjejer vid sidan om. Vad är det för konstigt med det frågade jag, det gör ju du också. Men hon sa att det behövde ju inte han få veta om och Jay hade sagt att dom hade inget bestämt med varan om att dom dejtade eller bara skulle hålla sig till varandra. Hon sa tidigare att dom bara träffades ca. 1 gång i månaden så varför skulle han inte få träffa andra tjejer? Jag förstår inte hur hon tänker, hon gör precis samma sak mot honom men hon kan inte ta det när han gör så mot henne? Ett sånt förhållande skulle jag aldrig klara av.

När vi var klar på DSW åkte vi till affären på samma gång och köpte ett till paket med blekning för Ivana trodde inte att det skulle vara tillräckligt mycket färg i en. Det var så länge sen jag gjorde detta och kommer inte ihåg hur mycket ett färg jag skulle behöva till mitt hår. När vi kom hem till Ivana bakade vi brownies och pratade skvaller. Ivana sa att hennes kompis Linda som inte bor så lång ifrån henne har hittat en kille. Hon var också Au pair för 2 år och sedan började hon att studera för att få bo kvar med hennes familj. Nu har hon hittat en kille och hennes mål är att träffa en amerikansk kille som hon ska gifta sig med och bli hemmafru. Så lät jag också innan jag kom hit, men jag tror att jag ska sluta med det skämtet nu, det är faktiskt inte roligt! Det är bara tragiskt att gå runt hemma och spendera sin mans pengar medan man själv inte gör ett skit! Ivana satte kakan i ugnen medan jag började att mixa hårfärgen som Ivana skulle hjälpa mig att färga mitt hår med. Färgen skulle bli mer askig och det stog att man skulle se klar skillnad från brun till ljusare nyans. Det var bara tur att jag köpte ett till pack med färg för ett paket räckte inte. Ivana kletade in färgen i mitt hår så som jag ville ha det och sedan lät jag det sitta i 30 minuter med en påse på huvudet. När dessa 30 minuter hade gått tyckte jag inte att mitt hår såg något ljusare ut men jag sköljde ur färgen och torkade håret. Mitt hår blev aningen ljusare, jag trodde faktiskt att det skulle bli fläckigt eller missfärgat men det blev det inte så jag är nöjd även om jag önskade att det blev ljusare. Mitt hår är fortfarande brunt så jag funderar på om jag ska gå till en frissa här i Kirkland eller om jag ska vänta med det tills jag kommer hem. Det är lite pengarna det sitter i, om jag ska spara pengarna och lägga dom på något annat här eller om jag ska lägga dom på mitt hår? det är frågan. Ivana färgade sitt egna hår också, medan hon gjorde det blandade jag 2 drinkar och sedan kom saxen fram. Hon klippte mitt hår för att det ser förjävligt ut! Jag har klippt så mycket i mitt egna hår att det är ojämt och saknas väldigt mycket hår på vänster sida. Jag måste säga att även om det är kort och inte direkt någon önskvärd frisyr så ser det så mycket bättre ut än vad det gjorde innan! Och jag lovar att jag inte ska klippa mitt hår mer, hädan efter används saxen bara till såna grejer man inte kan öppna eller ta isär med händerna.

När vi var klar med hår, smink och kläder gick vi upp och tog på oss party hattarna, satte ljus i kakan, sjöng och dansade! Vi tog med oss 4 små spritflaskor som vi gömde i bh:arna! Vi tog såklart med oss 2 muggar i bilen också när übern kom. Hon som körde såg Ivanas kopp med desamma och sa att hon inte fick ta med sig den i bilen, hon drack lite och hällde ur resten och gav muggen till mig. När vi var framme vid Lincoln Square delade vi på min drink och sedan gick vi in. Vi gick till Parlors med partyhattarna på och ställde oss i kö för att få komma in och se våran komedi show med Annie Lederman. När vi stog i kön larvade vi oss och sa att vi var enhörningar och satte partyhattarna i pannan. Det stog 2 damer bakanför oss med humorn i högsta hugg och frågade om vi var horny! vi skrattade och tyckte att det var jättekul och drog det skämtet resten av kvällen! När showen började var det först en svart kille som kom in och drog några skämt, sedan kom det in en ny kille och drog några skämt och slutligen kom äntligen Annie in och gjorde sin show. Hennes skämt var väldigt råa, hon skämtade om Seahawks, vilket är en väldigt stor grej för vissa människor som tar det på stort allvar. Hon skämtade om vissa människors jobb, om killar och tjejer och deras kön osv. Hon hade en pipa som hon drog ett bloss ur och sa att det var weed, om det var det eller inte vet jag inte. Dom gjorde reklam för en marijuana butik inne i lokalen där vi satt och allting var väldigt märkligt. Den första killen som drog sina skämt drog ett om Seahawks fans, han sa att alla fans som säger att dom är numer 12 ska lägga ner med det. Dom säger att dom är fans men dom har ingen som helst koll på lagets historia. Det är väl iof sant! Det finns så många som säger att dom är fans av ett band eller av ett lag, men dom har ingen som helst koll på vilka som har medverkat innan eller något om lagets/bandets historia. Jag tyckte att det var väldigt roligt också för att vid bordet bakanför vårat satt det en vuxen kvinna med en fantröja på som det stor 12 på, och hennes blick mötte min några gånger och hon reste på ögonbrynen ett par gånger också. Ett av borden framför scenen satt det 2 killar och 1 tjej, Annie frågade en av killarna vad han jobbade med. Jag hörde inte vad han sa, men det såg ut som att han var väldigt impad över sin status. Han fick ingen vidare respons tillbaka av henne och han såg väldigt sur ut resten av kvällen! Det såg inte ut som att han njöt eller hade särskilt roligt utav resten av showen. Medan showen pågick beställde jag och Ivana in en ananas dricka som vi hällde i lite egen sprit i och en nachotallrik. När vi skulle betala såg vi att dom redan hade lagt till lite pengar(tip) som inkluderas pris, men ändå så ville dom att man skulle ge dom mer tip, aldrig i livet! Detta var ju som i Mexico, dom tigger ju nästan om pengar. När vi hade betalat gick vi ut till dansgolvet för att se om fotografen jobbade. Det gjorde han inte men istället fick vi en jobbig jävel på halsen som kom fram till oss och ville att vi skulle dansa med honom hela tiden. Vi sa att vi inte ville men han gav sig aldrig, tillslut tog vi bara tag i någon random kille och sa att vi var där med dom.

Vi brukar bara gå till Parlors för att träffa fotografen men när han inte var där gick vi till Lucky Strike istället. Vi brukar alltid ha som utmaning att träffa på någon som ska köpa mat åt oss när kvällen är över eller att dom som ta oss hem. Bäst är om dom både betalar våran mat och kör oss hem. Mycket riktigt så träffade vi på 3 killar som vi hängde med resten av kvällen. Jag tycker det är så roligt för så fort det kommer fram en kille till mig och börjar prata kommer Ivana på en gång och frågar om jag är okej. Sedan säger hon att jag är med henne och jagar bort denna stackars kille. Det fanns en kille denna kväll som detta hände hem, jag såg att han kretsade omkring oss och innan stängning kom han fram igen. Innan han hann komma till mig blev han stoppad av en av killarna som vi hade träffat på. Jag frågade honom vad han hade sagt så jag inte skulle göra bort mig senare och han sa att denna kille sa att han var min bror. Jaha tänkte jag! Det var väldigt intressant eftersom vi knappt hade pratat så mycket under kvällen! Men det var väldigt roligt att få ihop det eftersom han kommer från Tyskland! Men vi pratade allihopa och försökte ljuga ihop en bra historia för att inte bli påkomna! Rätt i smeten kommer Ivana tillbaka och säger att hon är min syster! Då skrattar jag så tårarna sprutar! Hon sa att hon hade inte ljugit så mycket på en och samma kväll som hon gjorde då! Hon sa att vi var gifta till några, att vi var förlovade med några och att vi var systrar till några! Så himla roligt!

När kvällen var slut gick vi till 13 coins för att killarna hade hört om denna restaurang och ville gå dit. Han som sa att han var min bror frågade hela tiden varför vi hade partyhattar på oss, han trodde helt enkelt inte att jag fyllde år. Inne på restaurangen beställde jag den jättegoda soppan som jag hade ätit där förut med ett lager ost uppe på. Soppan var lika god denna gång som sist. När vi hade ätit upp kommer servitören med en kaka med ett ljus i och alla vid bordet sjunger för mig! Så himla roligt och jag blir så himla glad! Vi delade på denna tårbit som smakar marsipan, inte min favoritsmak direkt! Men nästan hela kakan gick ner trots att vi delade på den. När kvällen var slut beställde killarna en über som skulle ta oss hem. Mission complete, vi hittade några som betalade både mat och färden hem!

Ivanas familj var borta över helgen och vi hade bara lämnat all disk framme och toaletten var katastrof med hår och grejer överallt! Men vi diskade upp i köket och tömde diskmaskinen och sedan kunde vi gå och lägga oss när klockan var strax efter 4 på morgonen!

Söndag :

Jag vaknade förvånansvärt klockan 9 idag som jag sa till Ivana att det kommer jag inte alls att göra. Men förvånansvärt så lyckades jag att somna om och vaknade inte förrän hennes alarm ringde klockan 1. Jag gillar inte att sova bort halva dagen, men har man varit ute till 4 på morgonen måste kroppen få vila igen sig lite. Vi funderade på vad vi skulle göra och kom fram till att vi kunde åka till Cheese Cake och äta lunch. Vi åkte dit och fick ett bord på en gång, så snabbt har det aldrig gått förut! Vi njöt av maten, jag vet inte om jag kommer att åka dit mer innan jag åker hem så jag njuter verkligen av allt jag gör nu. Man vet aldrig när den sista gången blir. Och sedan gick vi runt lite i Bellevue Square och kollade. Ivana ville gå till Guess och kolla om dom hade några snygga plånböcker, dom hade 60% rea på sina kläder och jag hittade en skitsnygg tröja som jag testade! Den kostade $25 allt som allt tror jag och den är så jäkla snygg! Vi gick in till Lolli och Pop's så jag kunde köpa en burk som det står deras namn på som ett minne och vi kollade även efter presenter som jag ska ta med mig hem. Jag letar efter födelsedagspresenter till Pappa, Lina och något till Karl och Aneglica!

Det har varit en jätte bra och rolig helg, roligt att komma hem till en glad familj och nu är det dags att sova igen för en ny arbetsvecka som startar imorgon.

Vill ni se alla tokigheter som jag och Ivana har haft för oss så kika in på min Instagram, jag laddar upp bilder och videosar där! (EmyKarolineFelicia)

xoxo karro

Likes

Comments

Igår hann jag knappt att prata med Karl för att han jobbade i lägenheten hela dagen och var tokslut när han kom hem, men han sa att han skulle ringa mig idag det första han gjorde när han hade vaknat. Det var väl inge mer med det, jag ser alltid fram emot att han ska ringa när han har tid såklart. Det blev morgon i Sverige, det blev dag i Sverige, det blev eftermiddag i Sverige och det blev kväll i Sverige utan ett ljud från min man. Ibland kan jag bli orolig att det ska ha hänt något även om jag kan förstå att han är trött, han jobbar mycket och han har mycket att göra. Jag visste att han skulle på dans ikväll och även imorgon och förstog att han hade säkert roligt och hör väl av sig imorgon istället. Jag såg att han försökte ringa när klockan var 6 på kvällen här/ 3 på morgonen i Sverige. Samtalet gick inte fram, jag jobbade ändå så jag hade ändå inte kunnat prata, så han skickade ett röstmeddelande istället. Han sa att det hade vart en rolig kväll och att jag måste förstå...sen kunde jag inte höra något mer av meddelandet. Meddelandet var 1 minut långt men jag kunde höra ca. halva och sedan slutade min telefon att spela upp resten. Jag vet inte varför? jag testade att lyssna på meddelandet igen men denna gång kunde jag inte ens höra lika mycket som jag gjorde första gången. Jag vet inte vad det är jag måste förstå. Jag försöker allt jag kan att vara tålmodig och jag försöker allt jag kan att ha förståelse eller be honom att förklara. Men det värsta jag vet är när någon säger att dom ska höra av sig och inte gör det. Det är inte världens grej, man kan glömma och det är jag själv också duktig på. Jag brukar också säga att jag hör av mig sen och glömmer bort det eller är för trött. Men jag har en störning på just att folk säger att dom ska höra av sig och så gör dom inte det, jag väntar lixom på att dom ska höra av sig och jag ser fram emot det. Det är väl därför jag blir tjejsur när dom inte gör det. Jag funderar på vad det var han ville att jag skulle förstå. Något jag däremot inte förstår är tystnad. Får jag inte veta anledningen så kan jag inte ha förståelse, men får jag däremot förklarat för mig så förstår jag och då är det lugnt. Jag önskar att jag bara kunde släppa det, gå vidare och vara glad. Men jag blir irriterad och vill ge samma mynt tillbaka. Men då kommer vi till att jag vill utvecklas och lära mig att släppa saker. Släpp det och låt det gå. Jag vet att vi kommer att höras senare i helgen eller till veckan, jag menar jag är också upptagen och vet inte när det kommer att passa oss båda?

Idag fick jag faktiskt saker gjorde som jag lovade mig själv att jag skulle göra, det händer aldrig! Jag skickade pengar till G. som jag var skyldig honom sen min semester i Mexico, jag kollade upp Kids Closet hemsidan vilka kläder vi hade lagt in och vilka kläder som skulle läggas in och sorterade dom i B's garderob så det blir enklare att hitta och jag bytte skyddsglaset på min telefon som jag skulle ha gjort för flera månader sedan! Men nu är det gjort och jag kan klappa mig på axeln i 7,5 sekunder eller hur länge min chef sa att man skulle göra det... Jag har även börjat kolla igenom mina grejer också vad jag vill ta med hem, vad jag kommer att behöva på resemånaden, packa ner saker jag inte kommer att använda mer, uppdaterat datorn och jag har sorterat min mail. I min mail hittade jag ett brev som hette Newsletter från Au Pair In America. Där stog det att om jag inte hade tänkt att förlänga mitt år så är det bara ett par månader tills det är dags för mig att åka hem. Jag kan luta mig tillbaka och blicka tillbaka på det senaste året och fundera på hur det har varit egentligen. Vid denna tid så borde jag har skickat in min ansökan om resebiljett hem och att slutet på mitt år är bara runt hörnet. Jag har förmodligen börjat att funderat på hur det kommer bli när jag kommer hem igen, hur det var när jag kom hit från början. Sen dess har jag blivit väldigt van hur det är att leva här och att det inte alltid har varit så lätt. Precis som det tog tid att anpassa sig efter hur det är att bo i USA så tar det tid att anpassa sig till hur det är att leva i Sverige igen. Eftersom jag har ändrats mycket under detta år kan bli svårt och förvirrande att komma tillbaka hem men det betyder bara att jag har utvecklats och förändrats, vilket är något bra. Dom tipsar om att man kan prata med andra au pairer hur det var för dom att komma hem, så man kan förbereda sig själv och samtidigt prata med någon som förstår en.

Jag har funderat på hur det kommer vara att komma tillbaka hem. Det första jag ska göra är att överaska familj och vänner. Det andra jag ska göra är att grilla kött med bea. Det tredje jag ska göra är väl att börja jobba igen. Det kommer att vara väldigt blandade känslor, jag vill stanna här samtidigt som jag vill åka hem. Det är så mycket jag kommer att sakna och så mycket jag kommer att bli glad över att jag slipper. Jag kommer att få leva under mig själv och inte under någon annan. Jag kan ta min egen bil vart jag vill, när jag vill. Jag kan köpa vad jag vill för mycket pengar jag vill. Men vad jag inte vet är var jag kommer att bo eller hur det kommer att kännas. Det finns inga garantier för något och det kanske är det som gör det läskigt, det är det som gör att man börjar att tänka ännu mera. Man tänker i banor man inte har tänkt innan, det kanske inte känns självklart längre som det gjorde tidigare.

När B. kom hem från skolan idag åkte vi till Bellevue för att hon ville köpa en ny leksak. Jag kan tycka att det är helt onödigt eftersom hon fick mycket leksaker i julklapp och ändå får hon allt hon pekar på. Men det kanske är lika bra att ge henne leksaker nu medan hon vill leka med dom så kan man sälja dom sen när hon har tröttnat. Vi gick förbi Lolli och Pop för att jag ville köpa en dricka. Dom har en kyl med drickor med konstiga namn så som 'kattpiss' och 'hund dräggel' fast det kan smaka citrus och fanta. Drickan jag köpte hade smaken av buffalovingar! Jag kom på idén att jag och B. skulle hälla upp lite dricka i en varsin kopp till C. och G. för att se om dom kunde känna vad smaken var. Innan vi gick där ifrån snurrade jag på ett Jelly Bean jul, hjulet stannar på en viss smak. När jag snurrade hjulet stannade den på 'jordgubb/banan smothie eller död fisk/rutten fisk. Från början kände jag inte så mycket och trodde att det var smoothien men efter en stund kände jag att det här smakar varken jordgubb eller banan, det var den ruttna fisken! haha. När jag körde hem genom downtown Kirkland kände jag att en dag kommer jag verkligen att lämna det här stället. Och den dagen kommer snabbare än man tror. Jag såg alla butiker jag har varit på, alla ställen där man gått, med vilka man har gått där med osv. Man blir ganska sentimental när man börjar inse att det är inte länge kvar nu och vad man vill göra och hinna köpa innan jag åker. C. och G. kom hem en timme efter oss och då smakade dom drickan, jag tror att dom tyckte nog det var roligt men dom gissade att det smakade starkt, peppar och sedan mint. Dom blev ganska överraskade när dom fick se flaskan och då kanske hjärnan kopplar bättre också vad det faktiskt smakar!

Imorgon ska B. på hiking med girl scouts i OO Denny Park. G. sa högt och tydligt att C. skulle ta henne dit. Men då kommer B. med förslag att jag kan ta henne dit och C. spelar med att hon vet inte vad G. har har tänkt sig. Jag vet inte om B. ser det som en bra lösning eller om hon faktiskt vill att jag ska ta med henne dit. Jag har lite andra planer för morgon dagen, även om jag är förkyld så tänker jag gå till gymmet iallafall. Jag tänker åka på Britts bodyshred men jag funderar också på om jag ska gå på zumba innan eller om jag ska träna benen ett pass efteråt? Jag vill inte överanstränga mig eller att min förkylning ska bli värre. Men jag tycker det är roligt och vill passa på att gå på gymmet så mycket jag kan de 8 veckor som är kvar.

Jag satt och kollade på gamla bilder idag som jag hade på min dator. Bilder från 2015/2016 från Sverige och när jag kom till New York på utbildningen innan jag kunde komma till familjen. Jag saknade mitt blonda hår och frågade Ivana om hon ville hjälpa mig att blondera det. Jag har velat blonderat det tidigare men jag försöker att vänta tills jag kommer hem med att klippa och blondera så det inte ska bli kaos i mitt hår. Ivana gick med på den idén men hon ville inte ta något ansvar om det blir fläckigt eller grönt. Jag satt och googlade på hur man skulle få till en schysst färg, jag vill ha en väldigt kall ton men jag förstår att jag inte kommer att få det nu, utan jag måste vänta tills jag kommer till en frisör i Sverige på att få det jag vill ha. Rättare sagt är det Sandra jag vill åka till för hon kommer med så bra idéer varje gång, men jag får se hur det blir med det. Iallafall så kom jag in på folk som hade blandat lime med bakpulver som hade gjort att färgen hade gått ut håret och att det hade blivit ganska bra efter ett par tvättar. Det fanns en massa olika varianter med ägg, alkoholfri öl, bikarbonat, att citron sliter som bara den på håret osv. Jag testade att ta bakpulver och blanda det med schampoo och gnida in i håret och sedan slänga på en påse och låta det sitta i minst en timme för att se om det blir någon skillnad. Nu har det gått en timme så jag tror jag ska låta det sitta lite längre innan jag sköljer ur! Hoppas på det bästa!

xoxo karro

Likes

Comments

Det är väldigt skönt att B. har börjat skolan igen så jag får tillbaka min egentid på dagarna. Nu i början när hon har börjat skolan känns det som att det tar evigheter innan hon kommer hem igen. Men det dröjer nog inte länge förrän man känner 'var tog tiden vägen'!

Imorse frågade C. vad B. skulle tycka om dom inte hade någon julgran vid juletid. B. sa såklart att hon skulle bli ledsen om dom inte hade någon julgran. C. sa att hon förstog det men det var så himla mycket jobb med att sätta upp den och sedan ta ner den igen. Men herre gud! Julgranen är det enda pyntet dom har på julafton förutom en ljusslinga vid garagetaket och över den stora ingången, en ljusslinga på ena räcket på båten, en julgran med ljusslinga på bryggan samt 2 renar som lyser upp bredvid julgranen. Dom är redan så oengagerad i och med att dom inte brydde sig om att 2 av julstumporna som ska hänga vid öppna spisen låg på golvet, dom fyllde inte upp strumporna med presenter eller godis som amerikaner vanligtvis gör, dom köper inte hem några nötter, inget julgodis, dom varken köpte hem julmat eller lagade någon julmat, inget julpynt som står framme med tomtar etc, inga ljus och inga gardiner. B. sa till C. att det var jag som hjälpte G. att sätta upp julgranen och det var G. som fixade med allt annat som sattes upp. Men det är C. som säger att det är så mycket jobb, som inte ens gör någonting! Hon plockade ner pyntet från julgranen, men det var G. som bar ner lådorna, tog ner själva granen och allt pynt utomhus. Jag vet att G. har haft ont i ryggen och armarna på senaste tiden och att C. blir trött väldigt fort. Jag tyckte att julen kändes som vilken dag som helst, det skulle lika gärna kunna vara i mitten av juli för att det var ingen speciell känsla. Det kändes inte som jul över huvud taget. Men skulle dom ta ner julgranen, det enda som representerar jul över huvud taget i detta hus. Då är det verkligen vilken dag som helst. Ska dom då ha några paket som ligger i ett hörn av huset och väntar på att bli öppnad? alltså kom igen!

Jag har egentligen en massa saker att göra, men idag hittade jag en massa bortförklaringar till att slippa göra allt! Jag pratade med David om hur vi ska göra på resemånaden och vart vi ska bo, han har fortfarande inte fått hans ledighet beviljad så det väntar vi fortfarande på innan vi kan boka något. Jag måste skicka in mina uppgifter om när jag vill åka hem senast nästa torsdag så jag hoppas att David får hans semester beviljad så snabbt som möjligt, annars måste jag resa själv vilket jag också skulle se fram emot. Jag har frågat Ivana om vi ska åka till Las Vegas i februari ett antal gånger men jag får inget svar så jag kan inte planera någonting för det, jag har frågat Leo om vi skulle ge han pengar för restaurangbesöket på nyår men det ville han inte, jag har bestämt mig för att välja stand up som min andra födelsedags present av G. Jag bjöd med Ivana så nu ska vi bara bestämma om vi ska gå 19.30 eller 22.00. För mig kvittar det, det är hon som aldrig kan bestämma sig! På söndag är det cluster meeting som jag måste kolla upp om jag vill åka till och jag måste börja lägga in B's kläder på hemsidan så G. kan skriva ut prislapparna senare så dom kan sälja kläderna i mars. Men idag var städerskorna här så jag skyllde på att jag skulle ta det en annan dag istället. Jag skulle vilja åka till gymmet men jag vet att det inte lönar sig eftersom jag är förkyld så jag försöker verkligen att få saker gjort. Jag är också lite brydd över att betala skatt, hur man gör och när man gör det. Jag frågade en tidigare au pair som åkte hem i slutet av förra året och hon sa att man betalar alltid i april, hon sa att hon skulle få ett mail så jag får väl hoppas på det också eftersom jag åker här ifrån i mars. Jag vet inte hur allvarligt det är om man inte betalar, men får dom reda på det nästa gång man vill komma in så kan det bli problem och det är det jag är orolig över. Jag har inget social security nummer så jag tror ännu mindre att det skulle vara något problem för mig om jag skulle missa att betala.

När B. kom hem målade vi en kartong som blev till en bil för hennes docka och sedan började vi att göra choklad i formar och leka att vi var med i en tävling, vem som gjorde den bästa chokladen. Vi gjorde några stycken var och sedan fick G. och C. vara domare! G. sa hela tiden till C. att hon måste använda sin brittiska accent! Det var så himla roligt men dom kom fram till att det var oavgjort och därav var tävlingen över!

När det var dags för B. att göra sig i ordning för sängen säkerhetskopierade jag min telefon och gav den till G. som skulle byta batteri i den. Jag har aldrig insett hur närsynt han är utan hans glasögon, det var ganska intressant att se vilken skillnad glasögonen gjorde. Jag trodde att han skulle byta batteriet på sitt kontor men han gjorde det vid köksbordet medan jag skriver detta inlägg! Han kan verkligen allt den här mannen och det är väldigt fascinerande hur allmänbildad han är, jag tror inte att det finns något han inte kan! Jag var lite orolig ett tag när han sitter med skärmen och resten av telefonen riktat åt olika håll i sin vänstra hand och med en pincett som han grejar i min telefon med den högra! Det gick väldigt snabbt för honom och jag märkte att han har gjort sånt här förut och han visste definitivt vad han gjorde! Tidigare denna vecka berättade han om hur han hade bytt batteriet i sin egna mobil för att det var så dåligt. Och jag märker mer och mer hur dåligt mitt egna batteri var också, när jag hade halva batteriet kvar dog den när vi var och åkte pulka och den kan dö när jag använder den fast det är 10% kvar. Det var på tiden att batteriet blev bytt och jag ska absolut ge min telefon mer kärlek genom att byta batteri och skyddsglaset när jag märker att det behövs. Jag beställde fler skyddsglas till min telefon för ett par månader sedan men jag har inte bytt dom. Jag ska göra det imorgon när min telefon har fått laddat under natten så ska jag ta tag i B's kläder och lägga in dom på hemsidan också så jag får det gjort. Jag ska också köpa ett nytt skal till den för det jag har börjar gå sönder i sidorna, det är ett vitt apple original skal som är i silikon och det är asbra! Det spelar ingen roll om jag har den i verkstaden med skitiga händer så är det bara att gnugga av skiten så är den lika vit igen! Mitt skal är lika vitt som när jag köpte det och jag funderar på om jag ska köpa ett lika dant igen fast kanske med en annan färg än vit?

Det kommer hela tiden upp något som ska göras och jag får försöka att inte ligga på latsidan och verkligen ta tag i det som behövs göras! Idag kom min dåliga vana tillbaka att jag la mig i sängen efter att jag hade duschat och sov ett par timmar, jag struntade i att äta lunch och sov istället, jag måste sluta med det! Det kan i och för sig vara bra att vila lite extra när jag är förkyld, men jag vill inte komma tillbaka i mina dåliga vanor för det och bli lat!

Nu måste jag ladda min dator innan den dör också!

xoxo karro

Likes

Comments