View tracker

Vi ändrade planerna och tog walk in closeten först, av den simpla anledningen att det är det enda rummet som blir svårt att krabba i när Wilmer sover. Det var stört mycket att spackla! Jag som på min höjd har spacklat ett skruvhål när vi skulle måla om vår scoutlya liksom. Det blev ju verkligen inte helt 100 om man granskar det nära. Men ändå helt okej, betydligt bättre än innan iaf. Det var bra övning och så avancerad spackling är det inte någon annanstans där vi ska måla om. Inte så trångt att måla heller. Bara bakom elementen det kommer bli jobbigt typ.

Anyway kanske jobbade där inne 8-10 timmar totalt. Jag är nöjd och det är skönt att det är gjort!

Före:

Efter:

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

I tisdags hämtade jag och Wilmer ut ett paket från Ica med lite nytt till Wilmer. Han har väldigt mycket kläder nu från kusinerna så behöver egentligen inte köpa så mycket,men ville ha lite nytt fint så la lite mer pengar på det. Han kommer kunna ha det i evigheter med så är perfekt! Mössan behövde han i alla fall.
Tycker det är så fint! Allt är från mini rodini.

Likes

Comments

View tracker

Äntligen sover Wilmer, har varit fullt ös på honom nu. Dragit i gardinerna, pillat på en blomma som står på golvet osv... Han hjälpte också till i Walk in closeten som numera är färdigmålad, skulle dra bort maskeringstejp osv. Spännande tyckte han, helt överlycklig. Sen blev han paniktrött, var väldigt enkelt att natta honom. Så nu passar jag på att bara andas lite. De flesta måstena gjorde jag när han sov förra gången. Plocka undan, göra ny mat till honom och så. Behövde fylla på frysen med broccoli och ärtpuré, morotspuré och sötpotatismos. Till vår glädje äter han min hemlagade mat, innan var det bara burkmat som gällde. Känner mig nöjd med allt jag hunnit med idag, fastän jag var tröttare än tröttast när jag vaknade. Wilmer tycker det är morgon klockan 5...

Likes

Comments

Det är så roligt med hus! Alltid är det något att göra, nästa projekt är att måla om nästan alla rum. Vi har färg och allt hemma så det är bara att dra igång egentligen. Men tiden ska ju finnas med.
Vi tänkte börja med lekrummet. Där ska vi också byta golvlist. Den som är där nu är verkligen inte fin.
Dragit ut alla spikar och skruvar som satt i väggen, ska trycka i lite spackel i hålen. Tömma rummet och skruva bort golvlisten. Sen kan vi måla! Ska komma ihåg att ta före och efterbilder.
Största problemet är att jag inte har en aning om hur man får bort strömbrytare till lampor och eluttagen. Vi har fått elen omdragen i hela huset nu i veckan och nya fina strömbrytare och uttag vore ju synd att förstöra dem.

Så här trevligt ser det ut nu, ful list och tråkig färg.

Likes

Comments

Denna veckan känns lite kaotisk på något vis. Fast ändå inte. Johan är hemma och styr båten, jag följer med.
Vi har varit i stan, alltså Ljungby, två av tre dagar. Dags för inflyttnings/25 års fest på lördag. Jag känner mig för övrigt inte som som 25, snarare 15.
Ni vet när man var liten och trodde man skulle vara så himla vuxen när man var 20, för det var ju alla äldre när man tittade på dem. Jag känner mig inte vuxen alls och funderar på om 11 åringar tycker att jag verkar vuxen när de ser mig?

Vi var dessutom på familjecentralen en stund idag, vi skulle väga och mäta Wilmer. Det var såklart kö så fick leka lite innan. Men han hade gått upp lite mer än 1 kg, så nu väger han nästan 9 kg! Han är 76 cm lång. Stora killen.
Igår spenderade jag 2,5 timme med att laga mat till wilmer. När han fick smaka igår så spydde han. Okej, förmodligen inte för det var äckligt utan på grund av köttfärsen. Mixade den sen. Idag gick båda målen mat ner, inget kräks! Han verkade snarare tycka det var riktigt gott. Johan smakade och gillade också kvällsmaten(sötpotatismos, broccoli- och ärtpuré, morotspuré och köttfärs), och åt upp det Wilmer inte orkade. Bra betyg ändå.

Vi har även valt ut alla färger vi ska ha nu när vi ska måla om. Ska bli sååå kul! Lite otippade färgval av oss ändå måste jag säga, iaf i vardagsrummet, men det blir nog snyggt. Ska bli skönt att få fina färger och bli av med alla hål och så i väggarna. Dessutom får vi nya eluttag och lampströmbrytare nästa vecka. Så då blir det ännu finare.

Likes

Comments

Har märkt att vi inte behöver vara rastlösa i huset i alla fall. Finns mycket att göra hela tiden. Senaste dagarna har vi ägnat åt trädgården, gjort om en hel del och mer blir det imorgon. Är helt slut i kroppen nu verkligen! Kommer lägga upp lite före och efterbilder sen när vi är klara. Mest efterbilder för jag glömde ta bilder innan.

Inomhus har vi iofs inte gjort jättemycket mer än att dra bort överflödiga antennsladdar. Var draget i hela huset och vi har lite allergi mot sladdar. Råkade dra sönder en övermålad tapet också. För både sladdarna och tapeten var målade och det hade smält ihop lite. Borde skurit lite innan kanske. Jaja, shit happens! Får fixa det sen. Vi ska ju ändå måla om i princip alla rum + hela källaren.

Sen igår så fick vi ringa hit rörmokare, det var helt stopp i köket. Det har varit på gång väldigt länge, men inget har gjorts åt det. Men ja, nu fick vi ta det. Rörmokaren fick upp ett litet hål så vi kunde använda vattnet och köra diskmaskinen. Han rekommenderade en varmvattenspolning med för att få rören riktigt rena. Så vi ringde en kille igår och han kom redan idag och fixade det. Tog några timmar då han tog hela huset. I köket var det fortfarande kraftigt stopp så vattnet rann upp igen när han spolade. I badrummet var det också något äckligt som kom upp när han spolade där. Men nu är det rena rör iaf och inga stopp!

Så nu är det bara lite annat nödvändigt kvar förutom målningen, typ dränering och dra om el. Lika bra att få allt gjort.. Bästa blir ju när vi får in fiber, helt klart!

Likes

Comments

Ni vet det där man hört om barn, att blir det tyst kan man räkna med att något är i görningen. Det hände oss för första gången idag och jag kan nu bekräfta denna teorin.
I morse så var Wilmer på golvet i köket, både jag och Johan fixade lite med annat. Sen helt plötsligt hör jag att det är väldigt tyst. Säger oh nej och gissar på att han håller hus vid kattmaten (blötmat), går till kattmatskålarna. Mycket riktigt där ligger Wilmer med näven i en matskål haha! Tack och lov hann han inte stoppa det i munnen, förmodligen tyckte han det kändes äckligt så han blev lite stando.
Han är för rolig den där lilla busungen!

Likes

Comments

Ett bra tag sedan jag skrev senast, det har hänt mycket senaste veckorna.
Först och främst har vi flyttat in i vårt hus! Det är såå skönt kan jag lova. Vi har kommit iordning bra och bott in oss, dock är vi långt ifrån klara med allt vi ska fixa här.

Vi har haft fullt upp nästan varje helg med att umgås med familj och vänner. Ett par grillkvällar har vi redan klarat av.

Wilmer har blivit sjövild, eller ja, det har han ju varit sen han kom typ. Men numer förflyttar han sig, fullt upp hela dagarna!

Vi har fått en ny familjemedlem vid namn Hasse. Vi var helt utan katt några veckor då vi tyvärr fick avliva fluffsan. Hon klarade inte flytten, vilket är förståeligt med tanke på att hon var i princip blind. Hon har alltid varit väldigt orolig och lättstressad av sig. Sista dagarna så satt hon bara bakom soffan, vågade inte gå på lådan eller äta. Hon fick dessutom något flipp och rev Wilmer vid ögat när han låg och sov. Att hon fick somna in var det bästa, hon hade inte klarat en omplacering tyvärr. Någon dag efter det så gick cocos ut och kom inte tillbaka. Vi trodde aldrig mer att vi skulle få se henne, 3 veckor och 2 dagar senare stod hon och skrek vid altandörren på baksidan. Helt otroligt! Mager men ändå vid gott mod och verkar må bra. Hasse vill härja men hon är för trött. Men de kommer bra överens, cocos är nog världens snällaste katt.

En annan grej som hänt är ju pokemon go, är helt klart värt att nämna då jag lägger en del tid på det om dagarna. Riktigt kul då jag var en riktig Pokémonnörd som liten och inte bara hakat på trenden nu, haha!

Nu står det still i huvudet och jag kommer inte på om det hänt något mer som är värt att nämna. Slänger in lite bilder istället.

Fina fluffsan, här hade hon fått lugnande och fick slappna av för första gången på länge ❤️

Likes

Comments

Ni vet när man ska ha barn, antingen en själv eller någon annan så säger man ju att "det viktigaste är att bebisen är frisk", ofta när man fått frågan om det är en pojke eller flicka. Jag sa själv samma sak, utan att egentligen mena det. Mena det gjorde jag ju, men jag tog det mer för givet att vår bebis skulle vara frisk.

När Wilmer kom så tog de honom ifrån oss ganska snart på bb, han fick ligga på neonatalen nästan ett dygn med CPAP för han hade vatten i lungorna, jag var dessutom ganska groggy efter snittet och all smärtlindring så då blev det inte så mycket kontakt med honom i början, även om vi var där hos honom.
När vi sedan får tillbaka honom så känner jag direkt att något är fel, han är inte frisk. Det är något som inte stämmer. Jag delade med mig av min oro till personalen och flera läkare undersökte honom utan att hitta något konstigt.
När han var två dygn tog de PKU-provet på honom, de sa att jag skulle ha mobilen igång ifall de skulle vara något avvikande på provet, för då ringer dem annars hör vi inte av dem.
För mig var det aldrig frågan om att OM de ringer, utan NÄR de ringer.

Wilmer kom till oss måndagen den 28/12. På nyårsafton åkte vi hem med honom. På tisdagen efter så ringde telefonen sent på kvällen, skyddat nummer. Då visste jag att det var om provsvaren.
Mycket riktigt, ett värde som heter 17-ohp var för högt, men det var troligen ett felvärde sa dem. Ett förhöjt värde av 17-ohp tyder vanligen på en sjukdom som heter CAH. Läkaren frågade om han mådde bra, sa att vi skulle åka till barnakuten i Växjö redan dagen efter för ytterligare prover.
Det var många prover de tog, de fick sticka honom tre gånger för att få allt blod de behövde.

De hörde av sig några dagar senare, proverna såg bra ut, förutom 17-ohp som fortfarande var för högt, det hade sjunkit något vilket var bra. Fick tid för att ta nya prover ytterligare en gång.
Blev några färre prover denna gång. Samtalet kom efter någon vecka, värdet hade sjunkit ytterligare, men inte så mycket som det borde och som förväntades. Nu skulle vi vänta någon vecka innan nästa provtagning för att se hur pass det skulle sjunka.

Det sjönk lite till men verkade ha stannat av. De skulle ha ett möte med en specialistläkare och diskutera hur vi skulle gå vidare. De hade mötet och det bestämdes att en massa prover skulle tas.

Vi blev inlagda i Växjö för att de skulle ta alla prover och för undersökningar. Vi skulle samla urin i ett dygn, morgonen efter sattes en pvk för att ta blodproverna och för att göra ett Synachten-test. Vid ett synachten-test sprutar man in läkemedlet synachten för att se hur binjurarna jobbar och hur bra de kan producera kortisol.
När det var klart fick vi åka hem och det blev en lång väntan på alla provsvaren. Det var en del komplicerade prov som skulle ta längre tid än de andra och vår läkare ville ha en samlad bild när hon skulle prata med specialistläkaren igen.

Veckan efter hade jag kontakt med läkaren igen angående hans ersättning. Hon berättade då att de fått svar på synachten-testet och det såg bra ut. Kortisolet ska upp över 500, helst över 700. Hans var uppe i över 1000, det innebar att han inte skulle behöva äta kortison just nu i alla fall. Efter det blev det några veckors väntande igen. Loggade in på 1177 varje dag för att se om de skrivit något i hans journal. Efter ett tag kom det en anteckning dikterad av specialisten som sa att alla prover talar emot en CAH men de skulle ändå göra ett gentest och kolla om han har generna för CAH. Innan dess ville de inte avskriva misstankarna så det blev ännu mer väntan.. Vi fick vänta över två månader innan vi hörde något och när läkaren väl ringde så hörde jag att hon var positiv. De hade inte hittat något fel bland generna, alltså är han frisk! Det var en extrem lättnad när hon ringde. Men samtidigt undrar jag varför värdet var högt, varför det inte sjönk som förväntat om det berodde på vattnet i lungorna? Läkarna har inget svar. Kan ändå inte riktigt släppa tankarna på att något kanske är fel och det inte upptäcks förens det händer något och kroppen behöver kortisolet som inte kommer.. Men får väl försöka lita på att alla andra provsvaren har varit bra.

Har uppdaterat detta inlägget allt eftersom sen resan började, har alltså skrivit på detta i 6 månader och det speglar lite olika känsloperioder vi gått igenom.

Är evigt tacksam över hur grundligt de utrett honom och all fantastisk vårdpersonal vi träffat. Särskilt de underbara undersköterskorna på dagvården i Växjö.

Nu har innebörden av "huvudsaken är att bebisen är frisk" fått en helt annan betydelse kan jag lova, och det är inget jag tar för givet. Så rädd och förtvivlad jag varit under resans gång..

Likes

Comments

Denna veckan har flugit förbi verkligen. Att måndagen var en röd dag och tisdag halvdag för Johan har gjort extremt mycket. Tisdagar och onsdagar är så dryga för Johan jobbar länge då. Men idag går det fort och imorgon är det fredag. 
Snart är det sovdags för Wilmer så tänkte att vi går ut och går då. Nu ska jag ta tag i det här på riktigt. Ser ut som fan rent ut sagt och mår skit av det. Äta mindre och röra på mig. Får se hur det funkar nu ett tag, annars får jag räkna kalorier igen, men det är så tråkigt att väga och räkna allt. Problemet är ju att vi är sånna jäkla gottegrisar här hemma. Vi triggar varandra, men Johan kan ju äta vad som utan att det händer något och jag luktar på en tsk socker och går upp 10 kg typ.
Ska bli skönt att komma till Lagan, där finns världens finaste runda att gå. Här i Ljungby finns inga kul eller fina ställen att gå på.
Förutom promenad idag så ska vi nog inte göra mycket mer, karantän fortfarande ju haha​

Från Bergastigen i Lagan!

Likes

Comments