View tracker

Denna fråga fick jag 2 gånger under en och samma dag förra veckan, jag har aldrig blivit frågad om det här tidigare och därmed aldrig funderat på det heller...

På äldre kaminer/braskaminer finns ofta ett spjäll på stosen eller murstocken, brukar se ut någonting liknande det här:

Men om man installerar en braskamin med stålrörsskorsten så finns sällan något spjäll i skorstenen.
Efter att jag fått frågan så googlade jag som en besatt! Men jag fick vika ner mig & lämna frågan obesvarad...

Nu har jag funnit tid till att leta svar på det här, pratat med min chef, googlat lite till osv 🤓

Det finns tydligen inget rakt svar på varför, men förr i tiden så hade man bara en rökkanal till alla eldstäder & då monterades spjäll för att man skulle kunna justera vilken eldstad som draget skulle passera via.
Nu så räcker det med att ha ett spjäll som justerar lufttillförseln i braskaminen, när man eldat klart så stänger man istället luftintaget och på så vis får man inte ett konstant drag ut ur huset, vilket kan vara ganska otrevligt på vinterhalvåret.

När jag och min ena fundersamme kund pratade om det här så diskuterade vi även hur vida braskaminen håller värmen när man inte kan stänga ett spjäll i skorstenen utan bara spjället som reglerar lufttillförseln.

En annan anledning till att nyare braskaminer inte har spjäll i skorstenen är för att syftet med en lokaleldstad inte är att lagra någon värme utan att utvinna maximal effekt av veden vid förbränning. Därmed finns ingen anledning till att ha ett spjäll i rökkanalen.
Däremot kakelugnar, täljstenskaminer eller motsvarande vars uppgift är att lagra värmen under en längre tid efter att man eldat, bör ha ett spjäll i rökkanalen för att minimera luftgenomströmningen som leder till avkylning.

Mindre relevant, men för de som undrar, nej kaminen håller sällan 100% tätt och en liten genomströmning kommer att ske. Men, ett spjäll i rökkanalen håller inte 100% tätt heller så det är hugget som stucket!

Tänk dessutom på att inte strypa lufttillförseln innan brasan brunnit ut, då blir det sotiga glas i braskaminen & tjärbeläggning i skorstenen!

Allt för mej, puss och hej!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Jag & Micaela har skrivit avtal. 3 italienska fraser ska presenteras i veckan, varje vecka till dess att vi åker till Italien 2017.
1 km i intervaller gånger 3 ska springas i veckan till dess att vi tillsammans springer indalsloppet 2017.

Igår drog vi igång. Ni som känner mig vet säkert att jag inte gärna springer. Om det inte finns ett uppenbart hot i form av en geting, en gås eller något annat skräckinjagande som jagar mig.

MEN! Igår överlevde min nikotinberoende kropp ett löppass på 3 km inkl ett mindre cirkelpass på gymmet.
HASHTAG:STOLT!

Likes

Comments

View tracker

För fjorton år sedan försvann lagen om rengöring av spisfläktar & dess kanaler. Många tycks tro att detta är på grund av att det helt enkelt inte behövs längre, men nej! Det betyder helt enkelt att ansvaret för att rengöringen sker ligger hos fastighetsägaren numera.

Rekommendationerna som vi förhåller oss till är att rensning av spisfläktar & deras kanal bör ske var tredje år.

Ansvaret bär DU som husägare.

Varför ska man då rengöra sin spisfläkt?

- Brandrisk, den kanske mest uppenbara anledningen. Om en kastrull börjar brinna så sprider det sig lätt i en skitig fläkt och en skitig kanal. Med risk att hela huset brinner.

- Dålig luft, en smutsig spisfläkt suger ut luft sämre (givetvis) och det leder till en försämrad luftväxling i bostaden. Även om man rengör filter & torkar i kåpan själv så blir det en hel del skit i kanalen som även det försämrar flödet.

- Bakterier, bakterier växer gärna i varm, fuktig miljö, den miljön som uppstår i en kanal med fett & damm att gro i som dessutom suger varm luft från bostaden. Inte bara bakterier utan det förekommer OFTA att vi kommer till spisfläktar där det bott skalbaggar som dött. Inte heller helt ovanligt att skelett eller döda kroppar av möss har funnits i spisfläkten. Ni kan tänka er bakterierisken. I ett rum där man dagligen tillagar mat till sin familj.

Vill man inte rengöra sin spisfläkt själv, eller man kanske rentutav inte vet hur man ska göra, så finns det firmor som utför detta!

På Sundsvalls Södra Sotningsdistrikt kostar rengöring av en spisfläkt ca 535kr. Ca 15 kr i månaden. DET är en billig brandförsäkring!

Är du intresserad av att skaffa ett avtal på din spisfläkt hos oss så kan du kontakta oss:
E-post
info@sundsvallssotaren.se
Telefon, vardagar mellan 8.00-12.00
060-15 52 50

Min rekommendation för veckan!

Likes

Comments

Jag har fått en idé!

Det händer relativt ofta att närstående till mig (mest mamma om jag ska vara ärlig) skriver och frågar kring saker som rör deras eldstäder.

Hur ska det här spjället på min vedspis stå?

Vad är skillnaden på en brandskyddskontroll och en sotning?

Hur ofta bör man sota?

Hur kan jag utvinna mer värme från min eldstad?

Osv, osv.

Så, min idé är att jag ska försöka få lite fart på mitt bloggande genom att besvara några av de frågor jag vanligtvis brukar få. Kanske hittar ni svar på några av era frågor här, om inte så får ni givetvis maila mig med era frågor:

emelie.sundberg@sundsvallssotaren.se

Vad tror ni om det?

En vanlig frågeställning per vecka, ni kommer hitta alla frågor och svar under kategorin "Frågor & svar".

På så vis hoppas jag att det kommer dyka upp riktigt kluriga frågor som jag kan reka kring och lära mig nya saker av, och ni behöver inte vänta på att sotaren ska besöka er för att få svar på de frågor ni funderar på!

Likes

Comments

I fredags var jag & Ida ute och sotade i Stöde. Eller rättare sagt Nedansjö, framåt slutet av arbetsdagen så skulle vi hela vägen till Ulvsjön (ca. 40-50 min att köra från Nedansjö). Jag visste ju inte direkt var det låg, visste att jag vart där förut och att det var långt in i skogen! Så i vanlig ordning så vänder jag mig till GPS:en för hjälp. Tji fick vi, när vi helt plötsligt befann oss på en liten stenig skogsväg i Sörvigge, förbi en vägbom, snirklade oss förbi en bil som stod mitt på vägen, kommer fram till en vändplats där vägen tar slut. Vid det här laget var vi vilse, jag ringde Alf i ren panik över att vägen tagit slut och vi visste inte riktigt vart det gått fel... När jag beskrev hur vi kört och var vi befann oss för stunden så skrattade han bara åt oss men förklarade iallafall hur vi SKULLE ha kört.

Uppgivna begav vi oss tillbaka, skrattade åt den bisarra situationen, tänkte att vi borde fattat universums tecken då vi fick snirkla nere i diket förbi en bil mitt på vägen.
Kommer ner och inser att bilen är borta. "Ödet", tänker vi. Nu är det menat att vi ska vända såklart!
Ca 400 meter därifrån står det en karl och låser bommen. 😂 Han ser väl en smula förvånad ut när vi kommer rullande från en skogsväg som leder absolut ingenstans och där det inte finns ett enda hus att sota... Vi skrattar, hejar, tackar & rullar glatt förbi när han återigen öppnar bommen.

Tänk vad nära det var att vi fick sitta inlåsta på en återvändsgränd i Sörvigge en fredageftermiddag.

När jag kommer hem den eftermiddagen så stöter jag på det här:

Du med Stödeflisen, det kan du tro att det var skönt! Haha!

Imorse läste John upp ett mail med en avbokning av sotning där ännu en kund påpekat att det måste varit skönt för oss att få bli utsläppta från den lilla stengatan... Rykten sprids fort i Stödebygden! 😉

TACK TILL DIG SOM HJÄLPTE OSS UT! Kan tänka mig många roligare saker att göra en fredagkväll än att sitta fast vid en vägbom i Stöde 😇

Likes

Comments

I veckan blev jag sexuellt ofredad.
Jag vill säga "i veckan blev jag tydligen sexuellt ofredad", men faktum tycks vara att det är så händelsen beskrivs.
För första gången under 3 år så var jag rädd på min arbetsplats. Nu måste jag skriva om det, processera händelsen, få ur mig det & gå vidare starkare än tidigare.

Ända sedan yrket kom till världen så har sotningsföretagen varit mansdominerande. Vi är det sotningsföretag i Sverige som har flest anställda kvinnliga sotare. Något som jag varit stolt över, jag har gärna uppmuntrat fler kvinnor till att prova på vårt yrke.
Precis som med alla yrken så finns det nackdelar, att vara kvinna skapar något fler nackdelar. Kommentarer som "synd att du inte kunde stanna längre, det är ju trevligt med kvinnligt sällskap" eller "ni har ett skitigt yrke, nu skulle det vara en fröjd att få hjälpa till att tvätta sotaren" (kommentarerna är ej citerade, kontexten har fångats men i nya meningsuppbyggnader) förekommer när man dyker upp och ska göra ett så kallat mansyrke som liten, ung, flicka. Det är skittråkigt att det sker, men vi har skaffat oss skinn på näsan och valt att tolerera dessa händelser på grund av att vi trivs med vårt jobb.

I tisdags skedde en liknande händelse som dessa ovannämnda exempel. En berusad karl i bil dök upp på gården där jag skulle sota, ur vår något stappliga konversation kunde jag konstatera att han inte bodde på fastigheten eller ägde fastigheten. Till storyn hör också att jag är en extremt blåögd människa, jag ser gott i alla människor, jag gillar inte att vara otrevlig mot folk, jag uppför mig helt enkelt som vilken arbetsman som helst förutom att jag inte alls plockar upp varningssignaler. Jag fattar att någonting skumt är på gång med denna mannen, men jag kan inte bete mig illa eller otrevligt och bara avsluta konversationen ändå. När han börjar pika på hur söta sotarna är nu för tiden så skrattar jag bort det, trots att magen skriker av obehag. När han ber att få låna min telefon och jag går närmre honom så känner jag lukten av alkohol, jag ser spritflaskan i hans dörrsida, men jag kan inte förmå mig att gå därifrån. Inte förrän hans beröring och osmakliga sätt att erbjuda mig sin hjälp att hitta fastighetsägaren om jag har sex med honom så får jag min kropp att svara på magens oro.

Jag grät hysteriskt när jag ringde min kollega i närheten, jag tror inte ens jag lyckades formulera en mening som hon kunde förstå. Jag var så arg, på mig själv för att jag aldrig fattar att alla människor inte är helylle. På honom för att han behandlar kvinnor så. På hela världsbilden av hur en sotare ska se ut och arg för att jag inte är den idylliska bilden av en sotare och jag kommer aldrig aldrig bli det heller. Sen blev jag ännu mer arg, för att jag lät mig bli mentalt rubbat av den här händelsen, den kom mig nära inpå och det skrämde mig nästan lika mycket som händelsen självt.

Av någon anledning så var han värre än alla andra tidigare händelser. Jag vet inte varför, om det var på grund av att han var berusad, att han dök upp på en gård där han inte hade någonting att göra, att han parkerade som om han tänkte stänga min bil inne eller om det var hans beröring.

Så, i tisdags eftermiddag så dog en liten bit av min glöd för yrket. Jag oroar mig för att se hans bil igen, jag oroar mig för att helt plötsligt stå i hans farstu för att sota, jag oroar mig att han ska hitta vart jag bor. Jag oroar mig att det finns fler som honom, vars väg kommer korsas med min och därmed förstöra ännu en liten bit av mig...

Jag älskar mitt yrke, jag avgudar varenda själ på min arbetsplats. Men stolt över att vara kvinna i branschen, det är jag inte alls just nu...

Likes

Comments

Jag blir så jävla störd bara av att se fanskapen!

Jag är en KICK ASS popnitare, men en fruktansvärt dålig plåtklippare.

Likes

Comments

Jag hatar min visdomständer, hela min vänstra sida på halsen har svullnat upp och det känns som om jag har ett ägg under käkbenet som dessutom blockerar halva svalget... Jag kan knappt svälja och knappt prata.

Dessutom har jag trollhår.

Tack för mig! ✌🏼

Likes

Comments

Nu är det bestämt att vi åker till Italien nästa år också! Ingen är lyckligare än jag 😁

Förövrigt så dök det upp en artikel om mig i Sundsvalls Nyheter i lördags så jag promotear den lite också:

Likes

Comments

Nu när alla erfarenheter & kunskaper ifrån Italien-resan har sjunkit in så måste jag åtminstone göra ett försök till att förklara vad som försiggår i skalle på mig.

Jag har alltså skaffat mig en karl att dela livet med, Marcus heter han:

Jag har lärt mig spela dragspel (typ). Och tuba (typ).
Jag har fått insikt i att italienare inte kan ett enda sketet ord på engelska, vilket onekligen försvårat min framfart i Italien. Allra helst då jag råkade gå ut genom säkerhetskontrollen på flygplatsen i Milano efter att ha checkat in utan mitt boardingpass & mitt pass...

Jag har lärt mig att fylla är en dyr aktivitet (fysiskt, inte ekonomiskt). Det lärde jag mig då jag vaknade med blå/rödslagna ben och utan röst. Än idag (1 vecka senare har jag blåmärken kvar & rösten är likt en 13 årig pojke i målbrottet).

Men kul har vi haft!

Och jag har förstått att det vi fått uppleva i Italien är väldigt sällsynt! Och jag är såååå glad åt mitt yrke till vardags, men då och där så var det stolthet helt utan gränser!

Herregud. När John sa att det inte går att beskriva med ord vad vi var på väg att uppleva så tyckte jag nog att han överdrev, John är nämligen en extremt yrkesstolt man, men det visade sig att hans sätt att beskriva händelsen på genom att inte kunna beskriva den stämde bättre än vad ord någonsin kan göra.

Tack allihopa som gjorde Italien till älvstoft & magi! ❤️

Likes

Comments