Header

I måndags så blev det ännu en wow upplevelse i form av magnifik natur. Den här gången blev det en roadtrip till vackra Snaefellsnes tillsammans med Meja, Johannes och Abi. Vi hade riktigt kul och det blev många fina bilder. Köra runt med egen bil, det är verkligen det bästa sättet att resa här på Island (förutom det uppenbara då - från hästryggen). Ska ni hit så hyr hellre bil och skippa bussresorna!

Några av platserna vi stannade på var kyrkan Budir, vattenfallet Kirkjufellsfoss och en naturlig varm källa. Det var verkligen bara ett hål rätt ner i marken. Så det var tur att det inte var så välkännt för det rymdes precis fem stycken där i. Trångt men mysigt! ;) Vädret var dessutom helt otroligt. Efter förra veckan började jag fundera på om det skulle bli mer sol...

I alla fall så kommer det här lite bilder från vackra Snaefellsnes. Utan filter och redigering, även om man kunde tro annat ;)

//Emmy :)

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Man lever bara en gång. Och nej det var inte kul att gå upp och jobba efter tre timmars sömn. Men att dansa hela natten på baren Frón i Selfoss - det var inte dumt alls!

Om det är sånt ös i Sellfoss, hur är det då i Reykjavik en lördagnatt? Det hoppas jag ta reda på innan jag åker hem ;)

När jag kom hem vid halv fyra så var det norrsken på himlen! Så vackert! Men nu är jag trött. Imorgon blir det Snaefellsnes med Meja. Hyra bil och ut och uppleva mer av Islands magnifika natur. Jag uppdaterar er med bilder därifrån sen! Tills vidare så kommer här lite bilder från igår med mig, Wibke och Benedikte.

//Emmy :)

Likes

Comments

Jag har äntligen fått tillgång till lite bilder från Best of, som jag var guide på för några veckor sen. Det är en fyrdagarstur där vi kommer tillbaka till anläggningen varje kväll. Maradalur, hästarnas dal var utan tvekan höjdpunkten. Men att rida med utsikt över sjön Thingvellir, på stranden och uppe i Reykjadalur är inte dumt det heller. Så här kommer det lite vackra bilder. Titta och njut!

//Emmy :)

Likes

Comments

På sex dagar red jag 240 km. Jag red fjorton olika hästar. Jag reste med en flock lösa hästar. Jag tog mig fram genom höglandet . Jag såg magnifik natur. Red genom natur, som är onåbar utan häst. Det här var en resa för livet. Något av det bästa jag har upplevt.

Vi var arton gäster och fyra guider. Men tro inte att vi reste med bara 22 hästar. Nej 59 stycken hästar. De som inte reds sprang lösa med oss, oftast där de skulle. Vi red två till tre olika hästar varje dag och aldrig samma häst två gånger. Det var bara inför sista dagen, som vi fick önska en häst. Hästarna var otroligt fina. Mina favoriter var Vidur, Rhodir och Staoli (med reservationer för felstavningar). Vidur var en fux, som hade riktig Power i tölten. Rhodir var också en fux, men mer snabb och mjuk. Staoli var en häftig häst, även om han bara travade när underlaget blev stenigt. Så mycket energi och otroligt behaglig tölt.

Naturen var magisk. Att rida uppe i höglandet var något av det häftigaste jag varit med om. Det går inte att beskriva på ett rättvist sätt, kargt och stenigt. Föreställ er att ni befinner er i Sagan om ringen. Frodo uppe i vakttornet tillsammans med Merri, Pippin och Sam. Det är nog det närmaste jag kommer. Höglandet behöver helt enkelt upplevas in real life.

Två av dagarna fanns det inte änns någon plats där Dagmar, kocken, kunde möta upp oss med lunch. Vi var inte tillgängliga för bilar. Annars hade vi det riktigt lyxigt. Inte tal om någon macka nerpackad och halvt mosad i en sadelväska. Nej kocken mötte upp oss med matvagnen på lämpligt ställe. Andra dagen så hade hon dukat upp plättar, färdiga smörgåsar, varm tomatsoppa, kakor, torkad frukt, nötter och schoklad. Och det bara fortsatte på det viset så klaga det kan man inte.

Boendet under veckan går inte heller att klaga på. Två nätter spenderade vi i mer vandrahemsliknande boende och så tre nätter i enkla men mysiga stugor. Jag föredrog de mysiga stugorna. Min favorit var Fremstaver, som vi övernattade i andra natten. Den hade ingen elektricitet så min resedagbok skrev jag i ljuset från stearinljus. Litet kök, våningsängar och sovloft. Faktiskt två vattentoaletter utanför stugan. (Stort plus, vattentoaletter på alla boendena).

Men alla stugorna hade sin charm. I Arbudir köpte jag en underbar handstickad isländsk tröja med hästmönster. Hveravellir var trångt, men hade en naturlig hot pot att bada i precis utanför. Och det blev mer gemenskap i de små stugorna. Vi sjöng tillsammans, lyssnade på huvudguiden Nonnis olika berättelser. Dansade linedance. I Hveravellir tog Nonni med oss till en naturlig grotta där han berättade historien om en laglös, som användt sig av den.

Jag hade en helt underbar långtur och jag tycker verkligen att alla borde ta chansen och uppleva en långtur på Island. Det var inte billigt, men det var värt det. Och det var så välplanerat. Gästerna anländer kvällen innan och lär känna varandra över en middag på hotellet. Därefter gavs det en powerpointpresentation. Beskrivning av turen och landskapet. Säkerhetsregler.

Dagen därpå fick vi en kort introduktion innan vi fick prova våra hästar i paddocken med tipps av guiderna. Efter en lätt lunch på hotellet började själva turen. Jag tyckte också att det var kul att vi inte bara splittrades efter sista ridetappen. Istället ingick det en till övernattning inne i Reykjavik och vi åt på restaurang tillsammans under kvällen.

Under den här turen skapade jag  minnen, som jag kommer bära med mig för resten av mitt liv. Här kommer "lite" bilder. Titta och njut ;)

/Emmy

Likes

Comments

Det här är inte lätt att skriva, men jag vill göra det. Dels för att det på något sätt blir mitt sätt att säga farväl, här från Island. Men först och främst för att hon var en av de finaste hästarna jag har träffat. Hon kommer alltid att ha en stor plats i mitt hjärta och mitt i all sorgen så känner jag mig tacksam. Tacksam för att jag har fått chansen att möta en så fin häst och för alla underbara minnen som hon har gett mig.

Tårarna rinner nerför mina kinder när jag sitter här och skriver det här och tänker tillbaka. Hon var den första hästen, som jag vågade galoppera barbacka på. Det var utanför Gunilla och Mickes. Jag kommer ihåg att Gunilla tyckte jag var galen, men jag ramlade inte av. Hon hade en så mjuk galopp, perfekt för ändamålet. Snabb var hon också. Ibland när hon drog på i tölt eller galopp så hade inte Fjolka en chans att hänga med.

För något år sedan så galopperade jag och Sandra ute på stubbåkern utanför Malins. Vilken energi och det gick undan kan jag säga. Och ändå, inga problem med att stanna för det var hon. På henne vågade jag gasa på, för hon hade min tillit. Och första året på gymnasiet så åkte jag och Amanda ut där varje vecka och red i höstmörkret. Trots att det var kolmörkt på vägen hem så gick hon så lugnt och tryggt varje gång. Och vi hade tävling i vem som kunde sitta längst i damsadel barbacka. Med den manken och lite spetsiga ryggen så var det som att sitta uppe på en smal kant och balansera.

Jag minns en vinter när jag red barbacka på henne. Då kände hon doften av sockerbetorna under snön och klev rätt ut i åkern med mig. Problemet var att det fanns ett snötäckt dike så hon stod helt plötsligt med snö upp till magen. Hon såg så förvånad ut och vi kiknade av skratt allihop.

Hon var en riktig skogsmaskin, som tog sig fram överallt. Utan att sakta ner... Jag tror det var i våras jag och Malin gav oss ut på en halvt igenvuxen skogsstig där det låg träd, grenar överallt och vissa var ganska högt över marken. Jag red barbacka på Tusjka och hon var helt galen. Hon sänkte inte tempot utan bara plöjde igenom alltihop i riktig snabb skritt. (Med mig hängandes runt halsen). Och den damen skulle föreställa vara 24 år gammal?!

Men förr eller senare så kommer åldern ikapp tyvärr. Igårkväll så fick jag veta att Tusjka hade hittats död ute på sommarbetet. Hon var pigg in i det sista och jag känner att jag inte var beredd på det här. Det var henne och Fjolka jag lärde mig rida på. Elva år gammal för åtta år sedan mötte jag henne för första gången. Hon har skänkt mig så otroligt mycket glädje under de här åtta åren och oavsett hur många hästar jag träffar eller skaffar i framtiden så kommer hon alltid ha en speciell plats i mitt hjärta.

Det känns så overkligt och tufft att tänka att jag aldrig mer kommer gå fram till henne och lägga min kind mot hennes hals. Aldrig mer dra in hennes speciella Tusjkadoft eller uppleva hennes magiska tölt. Ingenting varar för evigt, men jag vet att alla våra stunder tillsammans väger upp för smärtan jag känner nu.

Tack för de här åren vi hade tillsammans, jag älskar dig så mycket. Fina lilla Tusjkan, nu springer du på Trappalandas evigt gröna ängar. <3

Likes

Comments

Det blev en weekendresa med Nordjobb förra helgen och vi har besökt platser, som bokstavligen talat tar andan ur en. Kan det bli vackrare än så här? Anledningen till att jag alltid har velat besöka Island är naturen. Jag har alltid hört att den ska vara otrolig och efter den här helgen så säger jag bara: "alla borde komma hit och uppleva det här någon gång i sitt liv".

Lördagen började med en tur till Njals museum. Jag hade faktiskt ett svagt minne från litteraturhistorien i skolan. De berömda isländska sagorna. Det var intressant och vi passade på att spexa till det lite med utklädnad ;)

Efter en snabb lunch så blev det för min del ett kärt återbesök med vattenfallet Skogarfoss. den här gången hade jag dessutom kommit ihåg att ladda systemkameran så det blev lite bättre kvalitet på bilderna. Vi hade dessutom tid att gå hela vägen upp - där fick jag dagens motion! ;)

Nästa stopp var Reynisfjara. Den svarta lavasanden och de mäktiga vågorna. Otroligt vackert och det gör sig bra på bild. Dock så får man se upp. Det är många som har drunknat där, eftersom vågorna och strömmarna är så otroligt starka...

Nästa stopp var boendet, som var någon slags ungdomsgård tror jag. Ganska mysigt faktiskt och förutom diverse kortspel och lekar så blev det riktig bergsbestigning (kändes det som i alla fall). Till middag fick vi riktig traditionell isländsk hemmagjord lammsoppa.

​Dag två började med, svimma inte nu, havregrynsgröt. Ja jag Emmy Thorfalk åt frivilligt havregrynsgröt till frukost - till och med två portioner. Visserligen var den lite sötare än vanlig med äppelmos och äppel i men ändå ;)

Första stoppet för dagen var Fjardargljufur. En sagolik plats, som tog andan ur en (både med sin skönhet och sina branta stup).

Efter det så stannade vi till på Islands största lavafält, ja faktiskt världens största lavafält. Det blev lite häftiga bilder där också innan det blev en lunchpaus. Ännu ett kärt återseende för min del då vi åt vid foten till glaciären Solheimajökull. Som sista stopp besökte vi vattenfallet Seljalandsfoss.

​Det var en underbar helg, med magnifik natur och nya härliga kompisar från norden. Många skåningar faktiskt ;) Ni ska veta att jag har kämpat för att ladda upp de här bilderna! Tekniken vill inte alltid som jag ;)

//Emmy :)

Likes

Comments

Idag var jag för första gången ensam guide och det gick bra. Jag red inte vilse, ingen ramlade av, jag höll tidsschemat och gästerna var nöjda. Jag får erkänna att jag fick lite panik i morse när jag läste på tavlan: tour 5b - Emmy. Dels för att jag aldrig har varit ensam guide innan plus att jag bara hade ridit den turen en gång innan och inte var helt säker på vägen.

Det ideala hade kanske varit att som första ensamma tur få en kortare halvdagstur, som man känner väl till. Men här stod jag nu med en heldagstur på ca sex timmar och osäker på vägen. Det slutade med att en av chaufförerna snabbt fick köra en bit av sträckan med mig och efter det kändes det bättre.

Jag hade fem trevliga gäster från Sverige och Tyskland. Min häst var trevlig med en behaglig tölt och min handhäst var helt okej (inte som den igår, som bet min häst och trängde oss av stigen). Vädret var fantastiskt och havet glittrade nere vid sanddynorna. Vi hade en mysig lunchpaus nere vid sanddynorna och lät hästarna beta av det gröna gräset. Vi stannade också till vid den gamla kyrkogården, så jag fick berätta lite spökhistorier också... Allt som allt en lyckad dag.

//Emmy :)

Likes

Comments

Igår åkte jag och Tanya iväg till Islands fjärde största glaciär, Solheimajökull. Det var otroligt vackert och så mycket mer än vad jag hade väntat mig. Jag tror det är ganska svårt att föreställa sig det innan. Först så blev jag lite besviken när jag såg att den var ganska svart på sina ställen. Men det visade sig vara lava från vulkanen Katla och lavan kommer fram för att glaciären rör sig och förändras hela tiden.

Bussen stannade också till vid två vattenfall, Seljalandsfoss och Skogafoss. De var mäktiga och det förstnämnda kunde man gå runt bakom också. Jag smakade också vatten från glaciären och det var riktigt gott. Jag på riktigt böjde mig ner och stack ner ansiktet i en vattenfåra på glaciären. Tydligen så fraktade de förr isländskt glaciärvatten till andra länder, för att det var mer exklusivt att ha som is i drinken. Ja på riktigt det är sant. ;)

Jag hade otroligt kul igår och här kommer "lite" bilder från utflykten igår.

//Emmy :)

Likes

Comments

På min vita springare så töltade jag fram fort som vinden över den svarta lavasanden. Solen värmde skönt, helt otroligt väder idag, och havet glittrade. Vattnet plaskade om hovarna på hästarna och Shia hade en härlig tölt. Kan livet bli bättre än så här?

Jag känner mig ganska mör i kroppen, efter fyra dagsturer på raken så är det kanske inte så konstigt. Det är skillnad på att rida två mindre turer på kanske en till tre timmar långa mot att rida hela dagen. Men det var klart värt det. Idag så var jag guide på "The beach tour" och på morgonen så lastade vi hästarna och blev körda ner till den lilla fiskebyn Thorlákshöfn. Därifrån så tog det oss hela dagen att rida hem till stallet igen. Vi red längs med stranden, över sanddynor och innåt landet bland blommande lupiner.

Vi hade en supermysig lunchpaus bara en liten bit från vattnet. Jag satt i gräset, kände solen värma mitt ansikte och njöt av havsutsikten med betande hästar runt mig. Vi korsade floder och mötte lösa busande hästar. Låt mig säga att Glady, som jag hade bytt till, piggnade till ganska rejält då.

Jag fick hästen som ingen av gästerna ville ha, Glady, men jag tyckte hon var trevlig. Hon krävde en del arbete och mycket ben emellanåt för att få till tölten. Men det var en kul utmaning! Men mot slutet av turen hade jag inte mycket energi kvar till att driva henne framåt och bibehålla tölten...

Här kommer lite bilder från idag. Imorgon ska jag och Tanya upp på en glaciär. Det ska bli kul att utforska Island lite nu när vi är lediga imorgon.

//Emmy :)

Likes

Comments

Äntligen lite foton! Eftersom jag har fått en guidejacka nu så kan jag ta med min mobil på turerna och fota! (Självklart inte när vi rider, men när gästerna badade på egen hand så passade jag på). Jag var ute på dagstur idag, samma som i söndags fast idag så fungerade allting betydligt bättre. Jag fick en ganska het häst idag också, men den här stegrade inte så det gick bra. Han mer studsade i sidled, växlade mellan galopp och tölt. Lite svårt att stå stilla vid uppsittning efter grindar osv. Men han hade en otroligt bekväm tölt så jag är nöjd med honom ändå.

För mig så är det fortfarande lite skräckblandad förtjusning att rida den här turen. Utsikten är slående, men det är lååångt ner till marken. Nerförsbackarna är värst. Jag ler inför gästerna, men inombords så ber jag en bön för att jag ska ta mig ner levande. Det hemska är att jag inte ens överdriver, jag gör verkligen det, men jag har alltid varit lite höjdrädd. ;)

Glad midsommar allihopa, här på Island så är det typiskt svenskt midsommarväder - regn och blåst.

//Emmy :)

Likes

Comments